KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN MIMER

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN MIMER Ledarskapsutvärdering år 1 Allergirond Skyddsrond år 1 Delårsbokslut år 1 Rektors beslut om kvalitetssystem. Arbetsmiljöenkät klimatundersökning Nationella prov och diagnoser Stämmobeslut: Budget år 1 Bokslut år 0 Grupputvecklingssamtal i lag om kvalitetssystem år 1 Grupputvecklingssamtal i lag, barnkonferens och personalmiljö år 1 Utmaningar från ledning till lag år 1 Arbetslaget arbetar med mål och resultat Preliminär resurstilldelning och budgetansvar till lagen Lagledare utses år 1 Budgetförslag år 2 Verksamhetsbokslut och Kvalitetsredovisning till skolverket år 1 Sammanfattning av årets resultat Slutsatser till budgetskrivelsen år 2 Rektor gör besök i verksamheten under året. Varje besök följs upp med personligt samtal. Personligt samtal kan också begäras av personal eller rektor när som helst under året. 2011

2 INNEHÅLL: KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN MIMER 4 MIMERS VERKSAMHETSIDÉ 5 ORGANISATION 5 Mimers medarbetarpärm 5 Pärmens innehåll 5 MIMERS VISION 6 PRIORITERADE MÅL 7 ÖVERENSKOMMELSER 7 RESULTATREDOVISNING 7 KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM 7 RESULTAT AV UTVECKLINGSMÅL 2010/ UTVECKLINGSMÅL 2010/ Utvecklingsmål Freinetskolan Mimer 8 Förskolans lag 9 F-5-laget laget 10 Nornalaget 10 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 2010/ MIMERS RESURSER UNDER ÅRET 11 Viktiga händelser under året 11 Personal 13 Barn 14 Lokaler 14 Budget 15 Ledning 15 Våga-visa-undersökning 15 MÅLUPPFYLLELSE 17 MÅLOMRÅDE 1 SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAPER I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN 17 Mätningar nationella prov, slutbetyg 19,20 MÅLOMRÅDE 2 BRA SYSTEM AV PEDAGOGISKA INSATSER 22 Utvärdering och uppföljning av barnens utveckling 22 Kollegial feedback och pedagogiska diskussioner 24 Miljön 24 Maten 25 Personalens förhållningssätt 26 Stöd till barn med särskilda behov 26 Samverkan 27 Inskolning och övergångar 27 MÅLOMRÅDE 3 OBUNDET TÄNKANDE OCH SKAPANDE MÄNNISKOR FÖR FRAMTIDEN 28 MÅLOMRÅDE 4 TRYGGHET 28 Förebygga olyckor och sjukdom 29 Förebygga kränkande behandling 29 Elevråd 30 Enkät trygga/otrygga platser 30 Hantera tillbud 32 Kontinuitet 32 Föräldrar 32 Respekt och förmåga att kunna tillgodose individuella önskemål 32 MÅLOMRÅDE 5 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE FÖR BARN; FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL 32 Barnens inflytande och delaktighet individuellt 33 Pilen-undersökning 33 Barnens inflytande och delaktighet i grupp 34 Personalens delaktighet och inflytande 34 Föräldrar delaktighet och inflytande 34 UPPLEVD KVALITET 35 Barn 35 2

3 Skolkö 36 Personal 36 Föräldrar 37 Samhälle 37 Samhällsdebatt 37 SAMMANVÄGNING AV ÅRETS RESULTAT 38 ÅTGÄRDER UNDER NÄSTA ÅR 39 UTVECKLINGSMÅL 40 ARBETSMILJÖMÅL 40 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 40 UTVECKLINGSMÅL 2011/ Utvecklingsmål för Freinetskolan Mimer ek fören 40 Utvecklingsmål för Freinetskolan Mimer 40 Utvecklingsmål och kompetensutvecklingsmål lagvis Förskole-laget 41 F-3-laget laget laget 43 Nornalaget 43 ÖVERGRIPANDE KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 2011/

4 4 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN MIMER I NORRTÄLJE Freinetskolan Mimers kvalitetsredovisning är det dokument som redovisar det gångna årets kvalitetsresultat på Freinetskolan Mimer. Kvalitetsredovisningen samverkar med Mimers styrdokument, bl.a. arbetsmiljöplan, plan för ledning, introduktionsprogram, verksamhetsidé m.m. Samtliga styrdokument finns samlade i Mimers medarbetarpärm, som finns tillgänglig på enheten. I medarbetarpärmen beskrivs också Mimers organisation, historia, partsförhållanden m.m. De resultatområden som redovisas i kvalitetsredovisningen styrs av de centrala måldokumenten för verksamheten, den nationella läroplanen Lpo:94, Lpfö:98, Grundskolans kursplaner och betygskriterier för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, skollag och förordningar. Innehållet i kvalitetsredovisningen styrs också av Mimers egna lokala arbetsplan, samt av beslut om utvecklingsområden m.m. som fattats av Mimers styrelse och stämma. Vi har i kvalitetsredovisningen strävat efter att jämföra enhetens resultat med Norrtälje kommunen i de fall där uppgifter kunnat erhållas. Norrtälje Anneli Vossman Strömberg Rektor Maria Jansson Ordförande

5 5 MIMERS VERKSAMHETSIDÉ Freinetskolan Mimer i Norrtälje är en organisation som skapar förutsättningar för bästa möjliga lärande och utveckling för barn i åldern 1-16 år genom pedagogiskt arbete i enlighet med Celestin Freinets idéer, genom en familjär småskalighet samt delaktighet i beslutsprocessen för barn, personal och föräldrar. Mimers pedagogiska arbete är fast förankrat i Freinetpedagogik. Freinetpedagogik ger ett stort utrymme för egen utveckling av metoder för pedagogen. De metoder som kan ges utrymme på Mimer måste dock följa Freinets grundintentioner 1. Freinetskolan Mimer drivs som ett personalkooperativ 2. ORGANISATION Organisation, Mimers historia samt ledning och partsförhållanden beskrivs utförligt i Mimers medarbetarpärm och kommer inte att upprepas i kvalitetsredovisningen. Mimers medarbetarpärm Medarbetarpärmen är Mimers samlade styrdokument. Medarbetarpärmen revideras återkommande och innehåller den information alla behöver ha för att Mimer ska kunna styras på ett bra och säkert sätt mot målen. Texterna i medarbetarpärmen är riktade till personalen. Personalen är den som förverkligar och genomför att visioner som barn, föräldrar, styrelse, personal, rektor, Skolverket, kommun och andra intressenter har för verksamheten. Styrdokumenten anger den riktning personalens arbete ska ha. Medarbetarpärmen bildar också det kompletta system som lämnas in till våra tillsynsmyndigheter, Skolinspektionen och Norrtälje kommun, som kvalitetsredovisning. Medarbetarpärmen är också den information föräldrar, barn och styrelse har att tillgå vad gäller Mimers styrande, kompletterat med informationen på Mimers hemsida. Alla medarbetare på Mimer har var sin medarbetarpärm. Den får de under sitt introduktionsprogram (se flik i medarbetarpärmen). Ordförande och rektor har också var sin pärm. En pärm till utlåning finns på expeditionen.. Pärmens innehåll I Medarbetarpärmen finns bl.a. praktisk information, telefonnummer m.m. Här finns också de viktigaste måldokumenten och planerna för enheten, samt uppföljning av resultat: Vision, mål Lokal arbetsplan Kvalitetsredovisning, bokslut Arbetsmiljöprogram Introduktionsprogram Intern kontroll 1 En kort redogörelse för Freinetpedagogikens innehåll ges i medarbetarpärmen. 2 Kooperativets arbete, stadgar m.m. beskrivs dels i medarbetarpärmen, dels i de egna stadgarna.

6 6 MIMERS VISION Mimer har sedan 2001 en vision, som arbetats fram av styrelse, personal, barn, föräldrar och ledning 3. Varje barn är vinnare Varje barn från Mimer kommer att bidra till en positiv framtid för mänskligheten Varje barn vill bli vuxet och känner hopp, lust och vilja Varje barn ser vartåt livet strävar genom Mimers kontakter med omvärlden Här är alla olika Varje människa bygger sin egen framtid i mötet med oss andra Livet pågår idag Varje människa upplever det dagliga arbetet på Mimer meningsfullt och fyllt av skratt och glädje Goda idéer smittar Vårt pedagogiska utvecklingsarbete är ett bidrag till samhällsutvecklingen Våra viktigaste byggstenar: Familjär småskalighet där alla kan varandras namn. Doften av praktiskt arbete och av nybakat bröd skapar kreativitet Lärandet är meningsfullt. Arbetssätten ger frihet och struktur. Lärandet sker i natur och samhälle, genom barnens trevande försök och egna forskande. Ett demokratiskt system ger var och en Inflytande och ansvar över det egna lärandet. Kunskapen utvecklas i möten med andra genom gemensam reflektion och dialog. Arbetsklimatet främjar trygghet och lärande Lokaler och ateljéerna är ljusa, välutrustade och inspirerande. Uterummen inspirerar till aktivitet. Handens och intellektets arbete, eftertänksamhet och vila har sin givna plats. Material och verktyg är sådana som används i vuxenlivet. Alla kan se och följa sin egen utveckling. Aktivt pedagogiskt arbete bedrivs i samhället. 3 Se Mimers hemsida

7 7 PRIORITERADE MÅL De prioriterade målen beskriver de värden som Freinetskolan Mimers verksamhet ska skapa för barnen, deras föräldrar och i förlängningen för det framtida samhället. De prioriterade målen är beslutade av styrelsen efter remiss hos föräldrar, barn och personal. Mimers prioriterade mål är följande: 1. Successivt ökande kunskap i samspel med omvärlden Samhällskompetens Social kompetens Medborgarkompetens 2. Bra system av pedagogiska insatser 3. Obundet tänkande och skapande människor för framtiden 4. Trygghet 5. Delaktighet och inflytande Barn Personal Föräldrar ÖVERENSKOMMELSER Skriftliga överenskommelser mellan Freinetskolan Mimer och barn och föräldrar framtagna i samråd mellan alla grupper finns sedan RESULTATREDOVISNING Hur verksamheten på Mimers lyckas med att nå de prioriterade målen mäts med olika metoder. Systemen för resultatmätning granskas och revideras varje år vid sammanställning av kvalitetsredovisning/bokslut samt vid personalens årliga utvärdering. Verksamheten förändras kontinuerligt även under löpande arbetsår utifrån uppföljningar som görs, främst i respektive arbetslag, genom rektors besök i verksamheten samt genom kollegial granskning Resultatredovisningen för året utgörs av kvalitetsredovisning och bokslut för året. KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM Kvalitetsredovisningssystemet på Mimer beskrivs i bilden först i detta dokument. Systemet följer en årlig arbetsgång och bygger på arbetslagens grupputvecklingssamtal med rektor. Grupputvecklingssamtalen fokuseras ena halvåret på arbetsmiljö för barn och vuxna och andra halvåret på kvalitet och måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen presenteras i följande huvudgrupper, för att ge en heltäckande bild av Mimers kvalitet: Resultat av föregående års utvecklingsmål Mimers resurser under året o Personal o Barn o Lokaler o Budget Måluppfyllelse Upplevd kvalitet o Barn o Föräldrar o Personal Utvecklingsmål för det kommande året

8 8 RESULTAT AV UTVECKLINGSMÅL 2010/2011 Förra årets kvalitetsredovisning användes i formulerandet av nya utvecklingsmål. Senaste tillsynen av Skolinspektionen genomfördes våren UTVECKLINGSMÅL LÄSÅRET 2010/2011: Utvecklingsmål för Freinetskolan Mimer ek. för. Föreningens styrelse har arbetat efter följande mål under läsåret: Planera för ombyggnation, nybyggnation, omorganisation Fortsatt samverkan i Mimer Akademiens paraplyorganisation Bevakning av ny lagstiftning inom våra verksamheter Non Profit profil, Idéburen skola Tidsplan Samtliga målområden har bearbetats och utvärderats, se föreningens verksamhetsberättelse. Utvecklingsmål Freinetskolan Mimer Mål: Implementera ny skollag inför 2011; nya läroplaner, nya kursplaner för enhetens olika verksamheter Målet uppnått, vi har följt implementeringsinsatser från Skolverket såsom deltagit i konferenser i Skolverkets regi för huvudmän, rektorer, förskolechef, nyckelpersoner. Vi har använt filmer, powerpointpresentationer, pdf:r mm från skolverket. Målet fortsätter. Mål: Fortsätta arbetet med IUP-processen Målet uppnått. Vi har arbetat fram en egen modell för LPP:r (lokala pedagogiska planeringar) Vi har arbetat fram hur elevernas IUP ska se ut på Unikum (vår digitala plattform). Vi har presenterat IUPprocessen för elever och föräldrar. Mål: Införa en digital plattform typ Unikum eller liknande Målet pågår fortfarande, enligt plan. Stort arbete har lagts ner på att anpassa rubriker mm i Unikum så att de korrelerar mot Mimers system för dokumentation och uppföljning. På vårterminen 2012 ska Unikum vara infört. Mål: Författa häfte om Tematiskt arbetssätt i Norna förlag AB Målet pågår, häftet är i slutfasen för att färdigställas Mål: Fortsätta arbetet med att utveckla enhetens generella utvecklingsscheman och bedömningsmatriser, samt ta fram specifika bedömningsmatriser för Lokala Pedagogiska Planeringar Målet uppnått och pågår, pågående arbete handlar bland annat om att anpassa efter ny skollag och läroplan MÅL. Fortsätta att utbilda föräldrar mer kring skolans mål och styrdokument Målet uppnått, vi har haft föräldramöten och föräldrautbildning MÅL: Fortsätta samarbetet med University of North Carolina Målet uppnått och fortsätter. Under 2012 beräknas Paideiaorganisaitonen i samarbete med University of Norht Carolina anordna en Paideiakonferens, som Mimer kommer att delta i. MÅL: Fortsätta arbetet med skolgård och utemiljö Målet uppnått och fortsätter.

9 9 MÅL: Fortsatt fördjupa matematikämnet på hela enheten Målet uppnått och fortsätter. De senare årskurserna har förstärkts med laborativt material. Matematikläraran har detlagit i bienetten, och haft ämneskonferenser med övriga freientskolor i Sverige. MÅL: Utveckla lönesamtalen Målet uppnått, lönesamtalen har en ny struktur med personliga mål som utvärderas och förnyas, samt handlingsplan. MÅL: Fortsätta personalsamarbetet i ämnesteam mellan Hugin och Mimer. Målet uppnått. Vi har haft gemensamma ämnesteam i samtliga ämnen och verksamheter läsåret MÅL: Utveckla det tematiska arbetssättet;, årshjulet, integration, LPP:r mm Målet uppnått. Vi har arbetat med att utveckla det tematiska arbetssättet gentemot de nya läro- och kursplanerna under läsåret. Målet fortsätter. MÅL: Fortsätta att utveckla de sokratiska samtalen på hela enheten. Målet uppnått. Fler i personalen har hållit i samtal. MÅL: Fortsätta att utveckla samarbetet/tryggheten mellan alla barn/lag på enheten. Målet uppnått och fortsätter. Vi har tagit fram en egen enkät på enheten om trygga och otrygga platser. MÅL: Delta i utvecklingsarbetet kring den årliga Nätverksträffen inom freinetrörelsen Målet uppnått. Rektorerna i freinetröreslen har träffats tre-fyra gången under året samt haft mailkontakt för att planera 2011 års träff tillsammans. Mål: Fortsätta revidering av Medarbetarpärmen Målet delvis uppnått, fortsätter. Utvecklingsmål för förskolelaget Mål: Pedagogiska diskussioner. Målet uppnått och fortsätter. Till hösten 2011 är Pedagogisk reflektion under ledning av rektor inplanerad vid ett antal tillfällen. Mål Utvecklingssamtal Förbättra rutinerna för utvecklingssamtal enligt kalendariet. Målet uppnått, det nya kalendariet fungerar bra Mål: Dokumentation. Förbättra förskolans sätt att dokumentera Målet delvis uppnått och fortsätter, bland annat med digital dokumentation samt användandet av TVskärmar i verksamheten för dokumentation. Mål: Verkstad. Att verkstaden ska vara ett naturligt inslag i förskolans arbete Målet delvis uppnått och fortsätter. Förskolan har under slutet av läsåret 10/11 genomfört en omfattande omorganisation av innemiljön, som även innefattar verkstad. Mål: Arbetslagsmötena. Effektivisera, hålla bättre mötesdisciplin Målet uppnått. Lagmötena har strukturerats om så att alla får skriftlig info från ledningsgruppen innan mötet samt att alla ska meddela lagledaren innan mötet om de har punkter till dagordningen. Utvecklingsmål för F-5-laget Mål: Inskolning på fritids, femåringar Målet uppnått, förändringen förhöjde kvaliteten på inskolningen Mål: Lokalanvändningen i Gandhi-huset, samt verkstad Målet delvis uppnått, dramaverkstad och en bild/skaparverkstad finns, fortsatt arbete med att iordningställa material till barnen så att det blir mer tillgängligt för barnen pågår

10 10 Mål: F-gruppens lekarbete. Se till att barnen i f-gruppen tränar på olika lekar Målet uppnått, laget har arbetat mycket med detta och barnen har ett varierat lekarbete Mål: Datoranvändning både för barn och vuxna Målet uppnått. Vi planerar att införa arbetssättet Att skriva sig till läsning till hösten 2011 och datortätheten i yngre åldrar kommer att förändras rejält. All personal har gått en kurs i outlook och vi har infört fjärrskrivbord. Flera genomgångar kring unikum har genomförts bland personalen och alla har fått activeboardutbildning. Mål: Teambuilding, fortsätta teambuildingen Målet uppnått. Teambuilding genomfördes vid cirka 5-6 tillfällen under hösten samt något uppföljningstillfälle på våren. Mål: Elevinflytande. Att förbättra LPP-processen Målet delvis uppnått, fortsätter, eleverna har haft inflytande i teman. Läraran har samarbetat i LPParbetet. Mål: Ämnesteam på vår egen enhet Målet delvis uppnått, vi har haft återkommande ämnesteamsträffar gällande LPP:r och nya kursplaner, målet fortsätter Utvecklingsmål för 6-9-laget Mål: Förbättra produktionsperioden för laget Målet genomfört. En plan lades upp och följdes så att perioden fungerade mycket bättre. Mål: Att ungdomarna får tillfällen att redovisa mer för varandra mellan grupperna i 6-9-laget Målet delvis uppnått och fortsätter. Gjordes vid ett par tillfällen under ht-10 i temat Bellmans århundrade. Mål: Tydligare årsplanering för teman och annat Målet uppnått, ett nytt system har provats och fungerar bra. Färre men längre teman, ett tema/termin. Syftet med detta är att ge elever och lärare tid i början och slutet av terminen att reflektera över och utvärdera de individuella ämnesmålen inför utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtalen sker, fr.o.m läsåret 2010/11, under terminernas första 4-5 veckor. Mål: Ge blivande 7:or förutsättningar för en bra gruppdynamik då några elever har slutat och fler nya börjar. Viktigt att ha övningar etc. Målet uppnått och fortsätter. Övningar, resor mm har genomförts. Mål: Förbättra 9:ornas arbetsmiljö. Målet uppnått, åtgärder genomförda innan terminsstart ht Utvecklingsmål för Norna-laget Mål: Köhantering. Strukturera Marines tid mellan Hugin och Mimer vad gäller köhantering. Målet uppnått, under året har Hugin tagit över sin egen köhantering. Mål: Sokratiska samtal Målet uppnått, Marine har hållit i fler samtal i laget samt även i hela personalgruppen. Mål: Årsplanering. Strukturera årsplaneringen innan läsårsstart Målet uppnått, laget har fått mer struktur på sin årsplanering, men det går att utveckla mer Mål: Utveckling av köket Att undersöka hur skolor gör som har två rätter. Målet inte uppnått. Annat har kommit emellan, som prioriterats mer KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 2010/2011

11 11 Kompetensutvecklingsmål för förskolan Bildverkstad, genomfört Dokumentation, genomfört Utepedagogik, ej genomfört Mer om Reggio-pedagogik, genomfört Förskolans nya läroplan, genomfört Kompetensutvecklingsmål för f-5 SO, uppnått, en lärare går lärarlyftet i SO engelska för de yngre åldrarna, uppnått, nyanställd lärare har kompetens Inkludera barn med särskilda behov, delvis genomfört Matematikbienette, upnått, två lärare i laget deltog Pågående utbildning: Två lärare läser specialpedagogik på lärarlyftet Kompetensutvecklingsmål för 6-9 Slöjd, t ex metallslöjd, silversmide, genomfört Matte/NO, genomfört Bild, genomfört Engelska, Svenska och IT, engelska och svenska ej genomfört däremot IT Musik och IT, musik ej genomfört, brist på utbud av kurser däremot IT SO, pedagogik didaktik, ej genomfört Kompetensutvecklingsmål för Norna Brandutbildning, ej genomfört, behövs ej i den omfattning vi tänkt oss Skolgård, vaktmästeri, delvis genomfört vid Nätverksträffen i Göteborg KFO. Utbildningar om försäkringar, pensioner, ej genomfört Allergi, ätstörningar, studiebesök i andra kök, SMART, vegetarisk mat, ekologisk., genomfört flera kurser samt att kökschefen utbildat sig till kostcoach under året. Datautbildning, t ex grundläggande Vista (vi pratar också om Windows 7), marknadsföring, genomfört Freinetkursen i Burs. Uppnått, Marine har gått den Studiebesök på andra skolor, skolkök, expeditioner, skolgårdar, ej genomfört, brist på utbud Kompetensutvecklingsmål för ledning UCL-utbildning för arbetslagsledarna på förskolan samt 6-9, upnått båda två har gått UCL Rektor fortsätta studier mot magisterexamen, ej uppnått pga tidsbrist ÖVERGRIPANDE KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL UNDER 2010/2011 Teambuilding hela enheten. Målet uppnått. Hela enheten tillbringade tre dagar i Idre i januari 2011 med inriktning på teambuilding samt implementering av skollag, nya läroplaner samt arbete i ämnesteam Ledningsorganisationen på enheten. Målet uppnått, genomgång skedde under uppstartsdagar 2010 Det tematiska arbetssättet, freinetpedagogiken. Målet uppnått och fortsätter. Arbetet med Lokala pedagogiska planeringar har implementerats i enhetens temamall. Öka ämnesbehörigheten hos lärarna. Målet delvis uppnått och fortsätter. Kartläggning av ämnesbehörigheter har gjorts och nyrekrytering har skett utifrån ämnesbehov. Fler lärare går lärarlyftet. MIMERS RESURSER UNDER ÅRET Viktiga händelser under året Planering för omorganisation av arbetslag och förändring av intagningssystem till f-klass och skola

12 12 Under läsåret har ledningsgrupp och styrelsen fattat beslut om att inför nästa läsår omorganisera arbetslagen så att det i grundskolan arbetslag blir tre istället för två arbetslag: f-3, 4-6, 7-9 samt att förändra systemet för intag av elever på så sätt att enheten bygger underifrån med 20 elever redan i f- klass. Detta innebär att lokalerna ska användas på annat sätt under nästkommande läsår, samt att de ska byggas om något. Det innebär också att planer för att utöka lokalytan inför framtida behov har satts igång. I och med att antalet platser på skolan och fritids ökar har ett nyrekryteringsförfarande av personal genomförts under senvåren Samtliga lediga tjänster är tillsatta inför läsåret 11/12. Föräldrar, grannar och elever har informerats om våra planer. Kommunen Kommunen gjorde om systemet för ersättning för förskoleverksamheten. Kommunen aviserade och genomförde förändringar i ersättningssystemet dels avseende bruttopeng nettopeng samt den sk taxepengen, dels avseende utbetalningsdatum, som senarelades. Förändringarna skulle få omfattande konsekvenser för Freinetskolan Mimer och andra enskilda förskolor i kommunen, varför en dialog med kommunen inleddes. Freinetförskolan Mimers rektor och ledning deltog i ett antal möten mellan kommunens enskilda förskolor samt vid utförarmöten med kommunen, samt var med och författade skrivelser till kommunen. Freinetförskolan Mimers förskola har valt att inte övergå till bruttopeng, utan fortsätta med nettopeng, då valmöjlighet gavs vid årsskiftet 2010/ Under våren 2011 genomfördes en omfattande IT-satsning på enheten. Vi övergick till fjärrskrivbord. Samtliga personal och elever fick en outlook adress med tillgång till mailadresser till samtliga på enheten samt gemensamma kalendrar, one-note mm. Utbildning genomfördes bland personal och elever. Samtidigt med detta infördes en-till-en datorer för enhetens årskurs 8 och 9, med sikte på att från hösten 2011 kunna ha en-till-en-datorer från årskurs 7 på enheten. På förskolan uppfördes TVskärmar för att möjliggöra dokumentation. Samarbetet mellan freinetskolan Hugin och Mimers personal har under året bland annat omfattat ämneskonferens enligt kalendarium samt enligt enskilda överenskommelser inom ämnesteam. Konferenserna har utvärderats och nya planeras för läsåret utifrån utvärderingarna. Freinetskolorna har under läsåret haft två allpersonalkonferenser tillsammans, en med fokus på förskolans nya läroplan och en med fokus på den nya läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Uppstartsdagarna augusti 2010 var delvis tillsammans, då ny personal introducerades samt en föreläsning om Mindfulness hölls. Freinetskolan Mimer satsar på att bli en teknikcertifierad skola genom att gå med i projektet Tekniklyftet år Projektet drivs av Vetenskapens hus i samverkan med Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet, fler företag i regionen och kommunerna Botkyrka, Danderyd, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje och Vallentuna. Tekniklyftet finansieras av Europeiska socialfonden. I april 2011 deltog vi i Roslagsmässan Expo Roslagen med en monter för Freinetskolorna Mimer och Hugin tillsammans. Mässan pågick i två dagar. Personal från båda enheterna stod tillsammans för förberedelser och genomförande av utställningen. Även äldre skolelever deltog i genomförandet. I början av september anordnade vi, tillsammans med Hugin Mimerlek i Societetsparken, istället för den årliga Lekjakten som avvecklats. Vi arrangerade Mimerleken i samband med skördemarknaden en lördag i parken. Mimer och Hugin hade med fem stationer: sokratiska samtal, drama, rastlek, NOexperiment och musik, samt ett informationstält med information om våra verksamheter. Mimerleken var välbesökt. Syftet med Mimerleken är att visa upp våra verksamheter och sprida information kring dem. Syftet uppnåddes. I september 2010 deltog Freinetskolan Mimer i freinetrörelsens nätverksträff och årsmöte i Göteborg. Personalen bidrog i utvecklingsarbeten med egna fallbeskrivningar från den egna verksamheten, samt deltog i olika verkstäder och gick på olika föreläsningar. Freinetskolan Mimers rektor har deltagit i freinetrörelsens rektorsmöten under året, vilka varit fler än vanligt, eftersom nästa års freinetträff ska anordnas i samverkan mellan freinetskolorna istället för som tidigare arrangeras av en skola i taget. Träffarna börjar bli för stora för att arrangeras av en enda skola.

13 13 Freinetskolan Mimers rektor, samt några i personalen, har under året deltagit vid ett antal möten angående bildandet av organisationen för Non Profit skolor; Idéburen skola icke vinstutdelande skolor. Freinetskolan Mimers rektor valdes under våren 2011 in i styrelsen för den nybildade organisationen för Idéburen skola, Mimers dotterbolag Norna, har under året tappat en kund, som på grund av egna upphandlingsregler inte längre tillåts upphandla måltider utifrån. I övrigt har man haft ett konstant kundunderlag och till nästa läsår utökas underlaget med fler portioner både till Mimer, Hugin samt till en av Nornas nuvarande kunder. Webval till skolan genomfördes i kommunen för tredje året. Tidigare har Freinetskolan Mimer haft en egen intressekö. Diskussioner har förts på Mimer och Hugin om att återuppta ett eget kösystem, det har varit en hel del problem med webkön. Inga sådan beslut har dock fattats. Mimers webkö-ansvariga Marine Gerdlöf ingår i kommunens skolvalsgrupp och har deltagit på ett antal av kommunens skolvalsmöten och utvärderingar under året. Under våren 2011 spelades ett TV-program i SVT:s regi in på freinetskolan Mimer. Programmet handlar om Sokratiska samtal, och kommer att utgöra ett avsnitt i en kommande UR-serie med arbetsnamnet Det demokratiska klassrummet. Programmet kommer att sändas på UR i november 2011 samt något senare i SVT. Under våren 2011 deltog flera i Mimers personal som föreläsare och seminariepresentatörer i en konferens om Framtidens Fritidshem på Stockholms Universitet. Freinetskolan Mimers rektor deltog som författare av ett kapitel i boken Fritidshemmet, Studentlitteratur, under våren Personal Mimer har under året haft en god tillgång på personal. Liksom föregående år har tjänsten som skolsköterska har upphandlats privat, liksom tjänsten som studie- och yrkesvägledare samt städningen från Inspira. Under våren 2011 framkom en fråga på förskolan kring tillgång på personal, efter att enheten beslutat om att ta in ett barn extra på förskolan (syskon) samtidigt som man kompenserades för detta med extra personal. Vid en grundlig genomgång av tillgången på personaltillgången var tillräcklig, men att olyckliga omständigheter under vårterminen gjort att den kunde uppfattas som otillräcklig. antal Varav varav Årsarbeta Män kvinnor 2009/ / /2008 re ,4 22,6 28 Specialresurser och kompetens tas in vid behov utifrån åtgärdsprogram. Ett antal externa utredningar har gjorts under året. De tillsvidareanställda stannar kvar efter anställning och rörligheten har under året varit extremt liten. Personalrörlighet ÅR Börjat Slutat 2010/ / /2009 1,5 1 På grund av omorganisationen som står för dörren hösten 2011, kommer klimatundersökningen bland personal och barn/elever att skjutas upp från våren 2011 till våren Skyddsrond och brandronder har genomförts i enlighet med plan och vissa justeringar gjordes efter dessa. Räddningstjänsten har under läsåret gjort tillsyn på enheten och sett över brandskyddsarbetet.

14 14 Enheten har enligt tillsynen ett väl fungerande brandskyddsarbete, men tre mindre anmärkningar gjordes. Dessa åtgärdades omgående efter tillsynen. Musiksalen har fått akustikplattor i taket. En del golv som har bubblor har åtgärdats, samt att skruvskallar som sticker upp i trösklar har skruvats ned så de ej sticker upp. Det har under året 20110/2011 varit en ny entreprenör för snöskottning, och det har ibland visat sig att snöskottnignen skett för sent på morgonen. Fastighetsägaren har bytt entreprenör till nästa år. Personalen anser att de sokratiska samtal som vi har i personalgruppen på t ex uppstartsdagar, allpersonalkonferenser och utvärderingsdagar, fördjupar tänkandet och ger oss en gemensam värdegrund. De leder också till ett bättre arbetsklimat. LÅNGTIDSSJUKSKRIVN 2006/ / / /2010 Mimer 2% 0,00% 3% 3,25% Kommun 9% 6% 5,90% Sjukfrånvaro dag/anställd 2006/ / / Mimer 4 dagar 3 dagar 7,8 dagar 4,7 dagar Vi har tidigare jämfört våra resultat med statistiken från samtliga friskolor som är anslutna till KFO, vår förhandlingsorganisation, men KFO har nu slutat föra sådan statistik. Enhetens introduktionsprogram för nyanställda har inte varit aktuell att genomföra under året. Medarbetarpärmen är under revidering. Barn Antalet barn i verksamheten är i år tillbaka till det antal vi hade innan Hugin startade, dvs cirka 167 barn från förskoleklass till årskurs 9. antal barn 2005/ / / / / //11 förskola fritids skola Vi har sedan tre år samma kösystem som kommunens skolor, föräldrarna väljer skola för sin barn via webben. Vi fyller lätt våra lediga platser, men efterfrågan på platser fokuseras nu kring förskoleklassen och årskurs 7, eftersom aktiva skolval ska göras av alla föräldrar i dessa åldrar. Det gör att föräldrarna inte är lika aktiva vad gäller solval för skolår 3, 4 och 5. Det finns stor efterfrågan på platser för 6- åringar på mimer, vilket lett till att vi från och med läsåret 11/12 kommer att ta in fler elever till förskoleklass; 20 stycken. Under våren 2010 tog vi in ett extra barn på förskolan, samt utökade personalen tillfälligt. Lokaler Mimers lokaler på Utvägen har under året varit oförändrade. Kvadratmeterytan är för närvarande 1790 kvm. All yta är i dagsläget inte möjlig att betrakta som undervisningsbar yta. kvm/barn 2010/ / / / /2007 förskola fritids ,2 6 skola 9,9 9,9 9,9 8,3 9,9 Under läsåret har arbetet med skolgården och förskolegården fortsatt.

15 15 Arbeten som genomförts på gården är bland annat målning av vägmarkeringar för cyklar, gungor, dekorera tidslinjer, utöka planteringarna, Tom-tits-liknande experiment. Arbetet med utemiljön fortsätter under nästa läsår. Budget Mimer erhöll i år bidrag från kommunen enligt nedanstående normer. Kommunbidrag barn/mån förskola 1-2 år under 15 tim fsk 1-2 år över 15 tim fsk 3-5 år under 15 tim fsk 3-5 år över 15 tim fritids/barn 6-9 år fritids år skola år F-3 skola år 4-6 skola år 7-9 hyresbidrag förskola hyresbidrag skola Vt Uppg saknas / / / / / / / /95/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /1375 En förändring av bidragssystemet infördes Hyresbidraget har tidigare givits separat, för det faktiska hyresbeloppet men är numer inbakat i schablonbeloppet. En förändring av barnpengen på förskolan genomfördes under läsåret 10/11. Den så kallade taxepengen togs bort, samt att enheterna skulle gå över från bruttopeng till nettopeng. Utbetalningsdatum förändrades; senarelades. Detta föranledde ett antal möten mellan fristående förskolor, samt möten och mailväxling med kommunen i samma ärende. Freinetskolan Mimer valde att inte övergå till bruttopeng. Vi vill behålla den kontakten och kommunikationen med föräldrarna, som bruttopengen medför. Vi utvärderar de ekonomiska konsekvenserna vid årets slut. Under året har ansvaret för lagets budget för kompetensutveckling, friskvård, materialkostnader till verksamheten samt telefonkostnader samt konton för bibliotek, kök, utemiljö, datorer och vaktmästeri varit delegerade till ekonomiansvariga i personalgruppen. Systemet har som tidigare fungerat utomordentligt väl. Ledning Årsstämman har varit nöjda med arbetet som styrelsen för personalkooperativets gjort under året och beviljade styrelsen ansvarsfrihet för året. Mimers löpande verksamhet har under året letts av rektor. Till sin hjälp har rektor haft en ledningsgrupp, bestående av lagledarna, samt en ekonomigrupp, bestående av enhetens ekonomiansvariga. Mimer ingår i kommunens köhantering för både grundskolan och förskolan via nätet. Våga-visa-undersökning Mimer har under året deltagit i Norrtälje kommuns Våga-visa-undersökning, som riktar sig till föräldrar med barn i förskoleklass, skolår 2 och 5 samt till elever i skolår 5 och 8. Det har varit stora problem med återrapporteringen av resultat från Scand-info, varifrån Våga-visa-undersökningen var upphandlad, varför resultatet får ses utifrån detta. Freinetskolan Mimer har detta år ovanligt låg svarsfrekvens från föräldrar samt från elever år 5, vilket antas vara en följd av de problem som uppstått med hanteringen av inskickade uppgifter. Exempelvis är svarsfrekvensen för föräldrar årskurs 5 endast 35% samt för föräldrar i förskoleklass endast 6 % (dvs 1 svar) samt för föräldrar i årskurs 2 13%. Att dra slutsatser utifrån dessa resultat är inte görligt, men för föräldrar årskurs 5 kan man i alla

16 16 fall diskutera tendenser. Elever år 8 har 100% svarsfrekvens, varför resultaten i år 8 analyseras närmare i kvalitetsredovisningen än andra resultat på Våga-visa-undersökningen. Föräldrar årskurs 5 Föräldrarna instämmer/instämmer helt med att deras barn uppmuntras att ta ansvar i skolan samt att barnet är med och planerar sitt skolarbete samt att föräldrarna fått information om skolans mål.17 % av de svarande föräldrarna uppger att de inte instämmer med att de skriftliga omdömena ger tydlig information om kunskaper. Motsvarande siffra för enheten föregående år var 22%, motsvarande siffra för kommunen i genomsnitt är 19 %. Föräldrarna verkar i viss mån uppleva att det är svårt att få tydlig information via de skriftliga omdömena. Enheten har reviderat blanketterna för skriftliga omdömen inför läsåret Elever årskurs 8 Elever år 8 har 100% svarsfrekvens, varför resultaten i år 8 analyseras närmare i kvalitetsredovisningen. Nedan (se målområde 1) följer ett axplock av resultaten, maxvärdet är 4,0: Medelvärde Medelvärde Påstående i undersökningen Mimer Kommunen Jag känner mig trygg i skolan 3,7 3,5 Det är arbetsro på lektionerna 2,7 2,6 De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig 3,5 3,1 Jag behandlas väl av andra elever på skolan 3,6 3,4 Lärarna hjälper mig i skolarb. Om jag behöver det 3,4 3,3 Jag tycker det är roligt att gå till skolan 2,5 2,4 Man kan se en tydlig tendens att Freinetskolan Mimer ligger över de genomsnittliga kommunresultaten på samtliga områden. Mimer ligger högt i resultat på frågor om trygghet och bemötande, samt på frågan om de får hjälp av lärarna och om de vuxna bryr sig om dem. Låga resultat får påståendet om det är roligt att gå till skolan. En av grundpelarna i freinetpedagogik är att stimulera elevernas lust att lära, så det kan ses som nedslående med det låga resultatet kring detta. En tänkbar orsak till det låga svarsvärdet på den frågan, är att det slumpade sig så att fler elever i gruppen av helt olika skäl befann sig i en tillfällig svacka i sin studiemotivation under läsåret 10/11, vilket rätades upp mot slutet av läsåret. De påståenden som fått störst skillnad i resultat mellan Freinetskolan Mimer och kommunen är exempelvis frågor om ledningen på skolan: Medelvärde Medelvärde Påstående i undersökningen Mimer Kommunen Skolans ledning tar hänsyn till elevernas åsikter 3,4 2,7 Ledningen på min skola är bra 3,6 2,7 Förklaringar till dessa höga resultat kan vara att enheten är relativt liten, så att eleverna och ledningen känner varandra till exempel kan varandras namn - och har kommunikation via elevråd, utvärderingar, enkäter, verksamhetsbesök och spontana samtal i möten i matsal, på skolgården, i klassrummen. Påståenden om information kunskapsmål når också mycket högt resultat: Medelvärde Medelvärde Påstående i undersökningen Mimer Kommunen Fått info om kunskapsmål och betygskriterier i ämnen 3,8 3,3 På freinetskolan Mimer har vi under flera års tid arbetat med att tydliggöra kunskapsmål, betygskriterier och bedömningsgrunder för eleverna. Enheten har utarbetat omfattande system för så

17 17 kallad formativ bedömning bedömning för lärande, där elever och lärare ofta och öppet samtalar kring bedömning utifrån de uppsatta målen. Detta arbete har slagit väl ut vad gäller hur väl informerade eleverna känner sig. Ett påstående som får lågt resultat i enkäten (både Mimers resultat och kommunens) är: Medelvärde Medelvärde Påstående i undersökningen Mimer Kommunen Skolarbetet gör mig nyfiken jag får lust att lära mig mer 2,8 2,3 Återigen får vi konstatera att vi till viss del misslyckas i att skapa nyfikenhet och lust att lära mer hos våra årskurs 8:or. Vi kan konstatera att resultaten för kommunen är ännu lägre, så att det inte är ett negativt resultat som är specifikt för Mimer. Men det är ett resultat vi måste arbeta på att förbättra. Ett sätt är att prata mycket mer med eleverna om hur de vill att undervisningen ska förändras så att den blir mer lustfylld. Några andra påståenden som får högt resultat på Freinetskolan Mimer i enkäten är: Medelvärde Medelvärde Påstående i undersökningen Mimer Kommunen Jag lär mig viktiga saker i skolan 3,7 3,3 Jag är med och disk. mitt skolarbete på utv.samtalen 3,7 3,5 Lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 3,7 3,5 Jag känner mig trygg i skolan 3,7 3,5 Vi kan konstatera att eleverna i årskurs 8 glädjande nog tycker att de lär sig viktiga saker på Mimer, även om de inte, i samma utsträckning som man kan önska sig, tycker att skolarbetet gör dem nyfikna och skapar lust för dem att lära sig mer. Som tidigare sagt, kan det också ha med tonårsrelaterade prioriteringar att göra; vad anser man är lustfyllt och roligt när man går i årskurs 8? MÅLUPPFYLLELSE MÅLOMRÅDE 1: SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAP I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN Målområde 1 mäts genom Nationella prov Betyg Utvecklingsscheman och Rubrics Klimatundersökning personal och barn 4 Individuella utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Enkätfrågor till föräldrar Våga-visa-undersökningen Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Årlig utvärdering av arbetslagen 5 Rektors granskning genom besök i verksamheten Barn- och elevvårdskonferenser Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass Här redovisas endast de mätningar som sammanställs på gruppnivå. 4 Se föregående avsnitt om resurser 5 Se kommande avsnitt om upplevd kvalitet, personal

18 18 RESULTAT AV NATIONELLA PROV I SVENSKA skolår MVG vlä godkänt godkänt på god väg ej godkänt godkänd 10/11 3 X X 92% 8% 0% 94% 5 X X 89% 11% 0% 95% 7 X X 0% 100% 9 40% 40% 20% 0% 100% RESULTAT AV NATIONELLA PROV I MATEMATIK skolår MVG väl godkänt godkänt på god väg ej godkänt godkänd 09/10 3 X X 92% 8% 82% 5 X X 100% 0% 100% 7 X X 70% 25% 5% 90% 9 10% 30% 45% 15% 100% RESULTAT AV NATIONELLA PROV I ENGELSKA skolår MVG väl godkänt godkänt på god väg ej godkänt godkänd 08/09 5 X X 90% 5% 5% 90% 7 X X 95% 5% 0% 95% 9 40% 40% 20% 0% 100% RESULTAT AV NATIONELLA PROV I NO (fy 2011) skolår MVG väl godkänt godkänt på god väg ej godkänt godkänd 10/11 9 5% 40% 40% 0% 5% 100% Resultaten visar att i årskurs 5 är 100 % godkända i matematik och engelska samt 89 % i svenska. I årskurs 9 når 100% av eleverna minst godkänt på de nationella proven i engelska och svenska.för kommunen i genomsnitt har 93% Minst G i provbetyget i svenska (2010) samt 97 % i engelska. För matematik är det kommunala resultatet att 77% har minst G. Resultaten i nationellt prov i matematik och NO(Fysik) på Mimer visar att några av eleverna inte blivit godkända på dessa prov. Detta kan delvis ha sin förklaring i faktorer som har att göra med nervositet i provsituationer för ett par av de berörda eleverna. Samtliga dessa elever visade att de klarade godkänd nivå vid muntlig kontroll i efterhand. Betygsstatistiken för slutbetyg årskurs 9 i kommunen 2010 såg ut enligt tabellen nedan, som även innehåller jämförelsesiffror för hela riket. OBS att Mimers resultat på nationella proven ovan avser 2011 års nationella betyg. Jämförande resultat för kommunen och riket 2011 finns ännu ej att tillgå på Skolverkets databas.

19 19 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Vald period: 2010 Vald organisation: Norrtälje Freinetskolan Mimer Antal Genom- Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) elever snittligt behörig till som nått som ej nått som ej nått som saknar merit- nat pgm målen i alla målen i ett målen i två betyg i alla värde ämnen ämne eller flera ämnen ämnen Fristående skolor Freinetskolan Mimer ,2 4,8 0 0 Kommunala skolor i urvalet ,5 74,6 7,6 16,2 1,7 Samtliga skolor i urvalet ,8 87,2 73,5 8,3 16,7 1,6 Riket (samtliga huvudmän) ,8 88,2 76,6 7,9 14,5 1,1 Tabellen visar att 100 % av eleverna elever i årskurs 9 på Freinetskolan Mimer var behöriga 6 att söka nationellt program till gymnasiet. Motsvarande siffra för riket var 88,2 %. Mimers meritvärde 7 var 215, vilket kan jämföras med rikets 208,8. På Mimer fanns ingen elev som inte nådde målen i två eller flera ämnen. En förklaring till Mimers goda resultat avseende 9:ornas slutbetyg är de system för uppföljning och utvärdering som finns på Mimer sedan flera år tillbaka i tiden. Systemen utvecklas kontinuerligt och omfattar exempelvis insatser för att öka lärarnas kompetens inom formativ bedömning bedömning för lärande som i forskning visat sig var en avgörande faktor för elevers resultat i skolan. Följande text finns att läsa på Skolverkets anvisningar för tolkning av resultaten: Skillnader mellan olika kommuner och skolor Undersökningar visar att det ibland finns betydande skillnader mellan kommuner och skolor vad gäller andelen elever som har fått lägst betyget godkänd. Skolans uppgift är att så långt det är möjligt kompensera för skillnader mellan elever och ge det stöd som varje enskild elev behöver för att uppnå målen för utbildningen. Man ska även tänka på att skolors resultat beror på många olika faktorer, till exempel skolans sätt att organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser. Elevers olika förutsättningar För att förstå olika elevers skolresultat, och därmed skolornas måluppfyllelse, är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar, till exempel deras sociala bakgrund, kön och föräldrars utbildningsnivå. Undersökningar visar att gruppen elever som har högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde, men även att föräldrarnas stöd, intresse och förväntningar spelar stor roll 6 För att en elev ska vara behörig krävs lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik 7 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

20 20 Föräldrarnas högsta utbildningsnivå gällande Freinetskolan Mimers elever i årskurs 9 läsåret 09/10 fördelar sig i stora drag så att 24% av elevernas föräldrar har gymnasial utbildning och 71 % har eftergymnasial utbildning. Jämförande siffror för Norrtäljes kommunala skolor är 58 % gymnasial utbildning och 37 % eftergymnasial utbildning. Meritvärdet för Norrtälje kommuns skolor totalt (alltså både kommunal och fristående skolor) är 200,8, för hela riket är det genomsnittliga meritvärdet 208,8. Freinetskolan Mimer ligger över både kommunen och riket vad gäller genomsnittligt meritvärde. Freinetskolan Mimer följer statistiken, som visar att elever som har högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde. Det är viktigt att notera att även föräldrars stöd, intresse och förväntningar spelar stor roll. Freinetskolan Mimers betygsresultat för årskurs 9 år 2010 ligger över det så kallade modellberäknade värdet 8, som är ett statistiskt beräknat betygsvärde, för andel elever som uppnått målen samt för genomsnittligt meritvärde. Freinetskolan Mimers modellberäknade värde var år %. Det faktiska värdet avseende andel elever som uppnått målen var 95%, alltså en avvikelse/residual på + 8 mot det modellberäknade värdet. I tabellen nedan följer statistik för skolor i Norrtälje kommun, både kommunala och fristående skolor, för slutbetyg årskurs 9 år Jämförande siffror för riket finns också i tabellen. Antal Genom- Andel (%) elever snittligt behörig till merit- nat pgm värde Kommunala skolor Bålbro skola ,5 81,5 Hallsta skola ,7 78,8 Heraskolan Lommarskolan ,6 81,1 Långsjöskolan ,5 87,3 Länna skola ,1 Norrsund-Elmstaskolan ,6 88,5 Roslagsskolan ,8 92,4 Rådmansö skola Svanbergaskolan ,6 97,8 Fristående skolor Ekebyholmsskolan ,9 92,3 Freinetskolan Mimer Montessoriskolan i Norrtälje Natur- och Teknikskolan ,9 72,2 Viby friskola ,4 Riket (samtliga huvudmän) ,8 88,2 Freinetskolan Mimer (fetmarkerad i tebellen) placerar sig i topp vad gäller meritvärdet, samt har 100 % behöriga till gymnasiet, vilket endast två skolor i kommunen hade år Freinetskolan Mimer arbetar mycket medvetet med att samtliga elever i årskurs 9 ska vara behöriga till nationella program på gymnasiet varje år. Vi är en liten skola, där elever fångas upp snabbt om de verkar avvika från förväntat studieresultat. Lärarna har höga förväntningar på eleverna, något som i forskning visat sig 8 I det modellberäknade värdet tar hänsyn till ett antal bakgrundsfaktorer, såsom föräldrars utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands

21 21 viktigt för att elever ska nå goda resultat. Åtgärder sätts in tidigt då någon elev riskerar att inte nå målen, åtgärderna följs kontinuerligt upp och utvärderas enligt Mimers system för åtgärdsprogram Personalen bedömer att måluppfyllelsen vad gäller successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden har varit mycket god. Pedagogerna på förskolan utvärderar att de under vårterminen visat på sämre måluppfyllelse än tidigare år, på grund av tillfälliga omständigheter. Pedagogerna bedömer att lärandet i barngruppen ändå fungerat väl, vilket visat sig på utvecklingssamtal och på barnens kommentarer. Utvecklingsscheman och bedömningsmatriser Förskolans utvecklingsscheman är reviderad och innehåller tre olika kvalitetsnivåer för varje kriterium. I skolan används den formativa bedömningen främst genom matriser, både generella för ett ämne och specifika framtagna för ett tema/arbetsområde, som en del i LPP. Lärarna utvärderar att de givit mycket skriftlig feedback till eleverna under året, men att det ska ges mer tid för muntlig feedback. Eleverna i årskurs 8 i Våga-visa-undersökningen menar att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, vilket är ett av syftena med den formativa bedömningen i matriserna. Elevernas genomsnittsvar ligger på 3,2 (4 är max) Tema I lag 6-9 har lärarna utvärderat att eleverna inte riktigt förstod vad det sista temat på läsåret; Unika men lika mycket värda, handlade om. Bellmantemat under höstterminen hade eleverna mycket lättare att förstå vad det handlade om. Bellmantemat var också ett tema som präglades av tvärvetenskaplighet och i stort sätt alla ämnen var integrerade i temat. Lag 6-9 utvärderar att de i mycket stor utsträcknigna använt verkligheten som lärobok, i alla ämnen. Lag f-5 utvärderar att de visserligen använt verkligheten som lärobok vid ett flertal tillfällen, men att de behöver ha mer av detta i de äldre årskurserna i laget. På förskolan har man haft teman utifrån barnens intressen och behov med utgångspunkt i Lpfö- man har använt verkligheten som lärobok vid exempelvis temastarter. Arbetet med att inför en digital plattform; Unikum, har fortsatt under året. Fortfarande återstår en del att komma tillrätta med vad gäller framför allt formalia i dokument, innan Unikum kan användas fullt ut. Vi räknar med att det ska ske våren Verksamheten håller en fortsatt stabil hög pedagogisk kvalitet. Elevledda utvecklingssamtal Föräldraenkäten som gjordes på enheten under hösten 2010 visar att föräldrarna är fortsatt nöjda med våra elevledda utvecklingssamtal. Föräldrakommentarer i enkäten har bland annat handlat om att det är för mycket information om detaljer i ämnet och att samtalet då blir för långt. Det håller pedagogerna med om och arbetar för att utveckla samtalen så att de inte ska bli för långa. Ett sätt att göra det är att skicka hem information till föräldrarna innan om innehållet i ämnesutvärderingarna, så att man inte behöver gå igenom allt på samtalet. Flera föräldrar har kommenterat att det är bra. Enheten håller på att utveckla arbetet med att använda den digital plattformen unikum, som ett medel för kommunikation mellan elev, lärare, förälder kring elevens lärandesituation. Vi räknar med att starta fullt ut från och med vårterminen En fördel med den digitala plattformen är att föräldrar kan logga in och läsa när som helst, och att de även kan ställa frågor till mentor och barn via webben. Då kan mycket av informationen som ska överföras från skolan till föräldrarna vid utvecklingssamtalet redan vara gjord när utvecklingssamtalet går av stapeln, och fokus kan läggas på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen. Arbetet med att göra kunskapsmålen tydligare för eleverna har fortsatt, främst genom arbetet med IUP-processen, där ett av områdena handlar om att konkretisera mål för elever och föräldrar. I IUParbetet ingår också att skriva skriftliga omdömen, samt att beskriva vad och hur kunskaper ska bedömas. På föräldramöten har diskussioner och information givits om de nya styrdokumenten som kommer att gälla från höstterminen 2011, samt för förskolans del från Lärarna har under året fortsatt arbetet med att utveckla sitt sätt att skriva skriftliga omdömen, vilket givit mycket goda resultat, som syns i Skolinspektionens tillsyn 2010 bland annat.