VÄGEN TILL ETT BIOLOGISKT RIKARE SKÅNE NATURVÅRDSSTRATEGI FÖR SKÅNE LÄN

Transkript

1 VÄGEN TILL ETT BIOLOGISKT RIKARE SKÅNE NATURVÅRDSSTRATEGI FÖR SKÅNE LÄN

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Vägen till ett biologiskt rikare Skåne - Naturvårdsstrategi för Skåne län Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne län Johan Niss, Johanna Thidell, Nils Carlsson, Gudrun Berlin, Gabrielle Rosquist, Måns Bruun, Jonas Gustafsson, Anette Persson, Kristian Nilsson, Lena Palenius, Karin Grenestam. Texter och figurer har också tagits från rapporten Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools och traktanalys med hjälp av rödlistade arter från 2014 samt den opublicerade rapporten Kunskapsunderlag för 16:e miljömålet. Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne ISBN: Rapportnummer: 2014:22 Layout: Tryckeri, upplaga: Tryckår: 2014 Omslagsbild: Mats Runvall, Tracy Lorentzson Länsstyrelsen Skåne Björn Olsson 2

3 Innehållsförteckning n FÖRORD 4 n 1. EN NATURVÅRDSSTRATEGI FÖR SKÅNE VISION STRATEGINS FYRA DELAR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER...10 n 2. BIOLOGISK MÅNGFALD I SKÅNE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD I SKÅNE DET BIOLOGISKA KULTURARVET BETYDELSEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD SKÅNES ANSVAR...24 n 3. HOTEN MOT BIOLOGISK MÅNGFALD MINDRE OCH FÄRRE OMRÅDEN FÖRÄNDRAD MARK- OCH VATTENANVÄNDNING INVASIVA ARTER KLIMATFÖRÄNDRING DIFFUS PÅVERKAN n 4. MILJÖMÅLEN ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV LEVANDE SKOGAR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP MYLLRANDE VÅTMARKER LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD GOD BEBYGGD MILJÖ...82 n 5. ANSVAR OCH MEDEL AKTÖRER LAGSTIFTNING EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...93 n 6. GENOMFÖRANDE 95 n 7. ORDLISTA OCH REFERENSER 96 3

4

5 5

6 1 En naturvårdsstrategi för Skåne! SVERIGE HAR GENOM att underteckna internationella konventioner förbundit sig att hejda förlusten av biologisk mångfald. Detta är också innebörden i det av riksdagen beslutade övergripande miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Det innebär bland annat att alla biotoper och arter i EU:s art- och habitatdirektiv som ännu inte har gynnsam bevarandestatus ska nå detta mål snarast, och senast Det behövs alltså krafttag för att vända utvecklingen, och en tydlig skånsk naturvårdsstrategi för detta viktiga arbete! Naturvårdsinsatser är effektiva. De ger bestående och positiva resultat. Ett lyckat exempel är lövgrodan som har kunnat sprida sig tack vare hundratals dammar som har skapats de senaste decennierna. I dag räknas den inte längre som en hotad art. Det krävs mycket av såväl stat och kommuner som av enskilda ägare och förvaltare av mark- och vattenområden i Skåne för att nå målen om bevarad biologisk mångfald. Om hänsynen i brukandet och förvaltandet av mark och vatten inte ökar behövs ännu kraftigare insatser för att öka arealen skyddad mark och vatten. Det är viktigt att förbättra möjligheterna att värna naturvärdena i mark och vatten, samtidigt som brukandet fortsätter vara ekonomiskt hållbart. 1.1 Vision visionen är att det skånska landskapet senast 2050 är artrikare och har en hög biologisk mångfald. Landskapet används så att arter kan sprida sig mellan lämpliga miljöer i hela Skåne. Det finns en sammanhängande struktur av naturvärdeskärnor. Landskapet utmärks av den variation hos de olika typer av miljöer som är möjlig utifrån de naturgivna förutsättningarna. Foto: Per-Magnus Åhrén 6

7 Foto: Björn Olsson Det behövs alltså krafttag för att vända utvecklingen, och en tydlig skånsk naturvårdsstrategi för detta viktiga arbete! Miljöerna i sig är också varierade med välutvecklade strukturer och funktioner. Det finns sammanhängande skogar med träd i alla åldrar och mycket död ved. Gamla, solitära träd och varierade bryn mellan skog och öppen mark är en naturlig del av landskapet. Vattnet och de fuktiga miljöerna har en större plats i landskapet. Ogödslade och välhävdade gräsmarker har fått ökad utbredning. Längs kusterna finns sammanhängande livsmiljöer för den biologiska mångfalden och både de limniska och marina miljöerna är minimalt påverkade av övergödning, miljögifter och inte längre överutnyttjande. Skåne uppfyller sin del av överenskommelsen från Nagoya 2010 där det beslutades att minst 17 % av land- och sötvattensarealen och 10 % av de kustnära och marina områdena skulle skyddas. Miljöer, som har förstörts eller förändrats, har återställts i tillräckligt stor omfattning (minst 15 %), därmed har förlusten av arter och livsmiljöer hejdats och en långsiktigt hållbar situation har uppnåtts. En fungerande grön och blå infrastruktur för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas funktion är etablerad genom ökad hänsyn till biologisk mångfald inom den urbana miljön, jordoch skogsbruk, vattenkraften och fisket, samt genom att kommuner och exploatörer tar ökat ansvar för sin påverkan. Den biologiska mångfalden i länet förvaltas uthålligt och naturligt förekommande naturtyper och arter, som 2014 är hårt trängda eller på utdöende, kan åter sprida sig i landskapet. Arter som försvunnit från Skåne har återetablerats. Användandet av de biologiska resurserna, vattnet och marken sker i samklang med ett långsiktigt bevarande av den biologiska mångfalden. 7

8 1.2 Naturvårdsstrategins fyra delar Ökad hänsyn i vardagslandskapet Den biologiska mångfalden hålla och nyskapa värdekärnorna som ska i vardagsland- fungera som spridningsöar mellan värdehålla skapet behöver värnas trakterna. För det krävs ökad hänsyn i och stärkas även utanför jord- och skogsbruk och fiske, samt en väl den struktur som byggs av och mellan genomtänkt planering av mark- och vat- värdetrakterna. Den hotade biologiska tenanvändningen. Se definition av vardagslandskap, mångfalden behöver ges större utrymme i värdetrakter och värdekär- vardagslandskapet, inte minst för att benor, sid 9. Bevara värdetrakternas värdekärnor med skydd och skötsel För bevarande av värdekärnor i värdetrakter för biologisk mångfald krävs att områdesskydden fortsätter att utökas. Skötseln av de skyddade områdena måste också öka och dessutom vara väl anpassad. Befintliga insatser inom flera sektorer måste koncentreras till värdetrakternas värdekärnor. Med sådana åtgärder avses till exempel rådgivning, tillsyn och samrådsområden. Värdetrakterna är där vi i Skåne behöver prioritera insatserna (se figur 1a och 1b över värdetrakterna och värdefulla sjöar/vattendrag). Genom att bland annat inrätta naturreservat, upprätta naturvårdsavtal, arbeta med aktiv rådgivning och dialog, inventera skyddade arter, utveckla de areella näringarna och planera exploatering så bibehålls och förstärks värdena. Värdetrakternas utbredning och värden behöver följas upp och fortsätta att analyseras, inte minst viktigt är detta för sjöar, vattendrag och marina områden där kunskapsbristen är störst. 1. Per Angelstam m.fl Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald en uppföljning av 1997 års regionala bristanalys, och om behovet av samverkan mellan aktörer. Skogsstyrelsen rapport 4/2010. Utöka värdekärnorna i värdetrakterna Arbetet ovan ska i så stor utsträckning som möjligt samordnas med att utöka värdetrakternas värdekärnor gande inom jord- och skogsbruket i hela landskapet. Det förutsätter vidare att värdekärnorna som skyddas fördelas optimalt och binds samman så att det blir en väl- arealmässigt genom restaurering och fungerande sammanlänkning av genom att binda samman värdekärnorna. områdena. Tumregeln är att behovet av skyddad areal för att bevara den biologiska mångfalden hamnar omkring 20 % för respektive ursprunglig naturtyp inom respektive växtgeografisk region 1. Det krävs även ett relevant och tillräckligt stort hänsynsta- På så sätt kan arter sprida sig till och inom lämpliga områden. För vissa naturtyper behöver alla befintliga områden bevaras och för till exempel sandstäpp och rikkärr behöver fler områden ny- eller återskapas. 8

9 Illustration: Marit Hedlund Bind samman värdetrakterna För att binda samman värdetrakterna ska lämpliga områden i deras närhet restaureras, ny- eller återskapas. Det krävs också att korridorer eller spridningsöar etableras mellan trakter och återskapade naturområden. Dessutom måste vardagslandskapets konnektivitet förbättras genom relevant och ökad hänsyn inom de areella näringarna. Befintliga områdesskydd som reservat och Natura 2000 områden utgör redan etablerade delar som behöver kompletteras. Länkarna mellan värdetrakterna kommer att fokuseras till naturliga samband i landskapet, som kusten, vattendragen och sjöarnas blåa infrastruktur, åsarna och dalgångarna. De kan också finnas eller skapas längs med järnvägar, vägar och kraftledningsgator. Där detta istället utgör en spridningsbarriär behöver andra åtgärder sättas in. Det behöver utredas var i landskapet korridorer och spridningsöar för olika arter finns eller behöver skapas. Detta ska samordnas med genomförandet av EU:s mål om en funktionell grön infrastruktur för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta ligger i linje med regeringens förslag om att upprätta regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Fakta. Vardagslandskap, värdetrakter och värdekärnor Ett mindre område som hyser en större mängd av hotade arter än det omgivande landskapet kallas värdekärna. Det är en hot-spot, en livsmiljö med hög biologisk mångfald. I Skåne finns ett antal platser där flera små områden ligger intill varandra. De kan bindas samman och pekas ut som värdetrakter. Det kan gälla för såväl en viss biotop som för alla arter tillsammans. I naturvårdsstrategin kallar vi det vanliga landskapet, som ligger utanför särskilt värdefulla eller skyddsvärda områden, för vardagslandskapet. Ett mellanting mellan värdetrakt och vardagslandskap är de delar som utgör spridningskorridorer eller -öar mellan värdetrakterna. De områden i Skåne som i dag har flest hotade arter ligger i östra Skåne och i Vombsänkan. I Länsstyrelsens rapport Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter lyfts dessa värdetrakter fram liksom Bjärekusten, Kullahalvön, Söderåsen, Foteviken, Falsterbohalvön, Fyledalen med flera områden. 9

10 1.3 Allmänna utgångspunkter i denna del presenteras generella tankegångar som ligger till grund för strategin med utgångspunkt från ett landskapsperspektiv. I kapitel 4 redovisas utifrån miljömålen mer konkret vilka insatser som krävs. Naturvårdsarbetet i Skåne behöver ha ett landskapsekologiskt synsätt. Med strategin som grund kan värdet av den biologiska mångfalden förankras hos aktörer som påverkar marken, vattnet och Skånes växter, djur och svampar. Det är viktigt att sprida kunskap om hur vi kan åstadkomma förbättringar och arbeta förebyggande. Det är generellt mer kostnadseffektivt att bevara befintliga värden än att restaurera eller återskapa förstörda miljöer och försöka få tillbaka arter som försvunnit. Restaurering är effektivare om den sker nära de områden som redan har höga naturvärden. Därför är det viktigast att bevara områden med hög biologisk mångfald och värna om de hotade och sällsynta arter som finns i landskapet i dag. Det kräver tydliga prioriteringar och kraftsamlingar till värdekärnor och värdetrakter. Med ett samordnat lokalt arbete som engagerar markägare, kommuner och andra berörda i de värdetrakter som behöver bevaras, kan arbetet bli tydligare och effektivare. Det lägger en god grund för dialog och ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Arbetet bör fokusera på de miljöer och arter som Skåne kan anses ha ett särskilt ansvar för, så kallade ansvarsarter och ansvarsmiljöer. Utnyttja befintliga riktlinjer Det finns ett positivt beroendeförhållande mellan natur- och kulturmiljövården: insatser för att bevara biologisk mångfald bevarar samtidigt kulturmiljövärdena i landskapet. Kulturmiljöernas och hävdens starka koppling till naturvärdena i det skånska landskapet ger alltså tydliga synergieffekter. Huvudinriktningen för bevarandet av kulturmiljöerna är klargjorda i Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram för Skåne. Det är viktigt att fortsätta utveckla friluftslivet och informera om natur- och kulturmiljövärden. Det ökar förståelsen för behovet av naturvårdsarbete. Skånes naturum är viktiga noder för kunskapsoch informationsspridning. Hotade arter som ekoxe och kungsörn kan användas som symboler i kommunikationen, för att tydliggöra behovet av naturvårdsinsatser. Utan tvekan gynnas friluftslivet av en satsning på biologisk mångfald, bland annat genom bättre bevarade områden och ett värnat strandskydd. Huvudinriktningen för arbetet med friluftslivet i de skyddade områdena finns i det regionaliserade Värna,Vårda,Visa-programmet. Länsstyrelsen Skåne har under år 2013 tagit fram ett förslag på riksintresseområden för friluftslivet enligt 3 kap 6 MB. Länsstyrelsen föreslår förändringar av gränser och värdebeskrivningar för de befintliga riksintresseområdena och har dessutom föreslagit 11 helt nya områden. Förslaget har skickats till Naturvårdsverket för bearbetning och eventuell fastställelse. Innan de nya områdena har fastställts gäller de befintliga riksintresse - Foto: Marie Eriksson 10

11 Foto: Björn Olsson områdena. I samband med det arbetet gick länsstyrelsen ut med en bred enkät till friluftsorganisationer i Skåne. Organisationerna ombads att markera de områden som de använder för friluftsliv på karta, och ett antal frågor om deras användande av områdena ställdes. En liknande enkät gick även ut till kommuner och vissa verksamheter. Enkätsvaren utgör en del av underlaget för de föreslagna riksintresseområdena. Upprätta moderna planeringsunderlag som alla aktörer kan ta del av Det är angeläget att ta fram planeringsunderlag i form av sammanlänkade värdetrakter för olika prioriterade livsmiljöer, såväl på land som i sjöar, vattendrag och hav. Värdetrakterna och deras sammanlänkning ska utgöra grundstommen för en grön och blå infrastruktur. Detta behövs för att få långsiktigt välfungerande ekosystemtjänster i Skåne. Målnivåerna i avtalet från Nagoya (se fakta sid 13) är vägledande och behöver konkretiseras för det skånska landskapet. Prioritering görs av miljöer och arter som riskerar att försvinna akut på grund av exempelvis exploatering, pågående markanvändning eller utebliven hävd. Länsstyrelsen har, som beskrivs ovan, föreslagit justeringar och utökningar för riksintresseområdena för friluftsliv. En liknande översikt behöver också göras av riksintresse för naturvård. Med den senaste rapporten Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter finns ett bra underlag för detta. Detta kommer att ge bland annat kommunerna bättre förutsättningar till en planering som tar bättre hänsyn till biologisk mångfald. Information Det är viktigt att bygga upp en webbaserad kunskapsbank med förbättrad och lättillgänglig information om arterna, miljöerna och deras skötsel. Goda exempel bör tas fram på åtgärder som gynnar biologisk mångfald, ekonomiskt livskraftigt brukande, tillgänglighet och värdefulla kulturmiljöer. Stöd och ekonomiska satsningar Om vi behåller nuvarande insatsnivåer vet vi att en stor del av den biologiska mångfalden försvinner från landskapet. Med en ambitionshöjning av insatser ifrån stat, kommuner, markägare med flera, är det 11

12 Trakt med skog/trädbärande marker Trakt med skog/ trädbärande marker Trakt med öppna marker narker och sandmiljöer Trakt med öppna narker Figur 1a. Överlappande trakter för biotoperna i trädbärande marker, öppna marker och sandmiljöer. Ju mörkare färg desto fler överlappande trakter. Karta från Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. Länsstyrelsen Bakgrundskarta Lantmäteriet Geodatasamverkan fullt möjligt att vi i Skåne når målen. Det förutsätter dock betydligt mer resurser till naturvården än vad som anslås i dag. En förstärkning av finansieringen kan göras med hjälp av bland annat EU:s Lifefond men det krävs ytterligare insatser. Landsbygdsprogrammet och det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne behöver användas för att förverkliga centrala delar av strategin och göra de anpassningar möjliga som krävs inom de areella näringarna. Men vi behöver också utveckla helt nya sätt att stärka finansieringen, till exempel via kompensationsåtgärder. En ökad finansiering från staten krävs också för att kunna skydda och sköta tillräckligt stora arealer i värdetrakterna. Lagstiftning Lagstiftningen behöver ses över eller få ändrad tillämpning rörande användandet av bland annat naturvårdshänsynen i Skogsvårdslagen, kompensationsåtgärder i Miljöbalken, dikningsföretag, vattendomar, Natura 2000-områdenas influensområden och hur viltförvaltning sker. Det finns ett behov av att införa generella naturvårdshänsyn i jordbrukslandskapet vilket redan finns för skogslandskapet. Konkreta åtgärder Några exempel på åtgärder som är viktiga: n Ökat hänsynstagande vid kemisk bekämpning, gödsling och plöjning av åkermark samt vid slutavverkningar, röjningar och andra åtgärder i skogsmarkerna. n Ökad reservatsareal på land och vatten. n Återskapa variationen i slättlandskapet i såväl vattendrag som på land. n Avsätta skyddszoner, skapa lärkrutor eller så kallade beetlebanks, plantera lähäckar på några procent av åkerarealen utan att minska produktionen nämnvärt 12

13 Bakgrundskarta Lantmäteriet Geodatasamverkan Figur 1b. Områden med värdefulla vattendrag och sjöar samt större områden med betydelse för vatten inom de fyra kategorierna: Nationellt värdefulla och särskilt värdefulla samt regionalt värdefulla och särskilt värdefulla vatten. Källa: Länsstyrelsen Skåne. LstM Regionalt särskilt värdefulla vatten skapar både LstM biologisk Regionalt mångfald Värdefulla och bättre vattenger utrymme för ökande bestånd och utan friluftsmöjligheter. att förstöra bottenmiljöerna. LstM Nationellt värdefulla vatten n Öka arealen våtmark, öppna en del av n Vi behöver aktivt förebygga introduktionen och spridningen av invasiva främ- LstM Nationellt särskilt värdefulla vatten täckdikningarna för att återfå vattnet i landskapet helaskåne och låt fler vattendrag återta mande arter. I värdefulla områden kan det sina naturliga lopp. vara aktuellt att bekämpa dem. n Fiskuttaget behöver ligga på nivåer som n Rådgivning och information om vär- Fakta. Konventionen om biologisk mångfald och Nagoya-avtalet Konventionen om biologisk mångfald är en global konvention om naturvård och artskydd som Sverige skrivit under. Den undertecknades i samband med FN:s konferens i Rio 1992 om miljö och utveckling i Nagoya antogs en uppmärksammad strategisk plan för Nagoyaplanen var en ny global vision med ambitiöst satta mål för att rädda den biologiska mångfalden till år Målen inom planen kallas allmänt Aichi-målen och inbegriper fem strategiska och 20 operativa mål. Däribland anges att: n Senast år 2020 ska takten med vilken naturliga biotoper försvinner vara åtminstone halverad och om möjligt helt reducerad till noll, och fragmenteringsgraden ska vara signifikant minskad. n Senast år 2020 ska åtminstone 17 % av land- och sötvattensområden, och 10% av kustnära och marina områden vara skyddade genom ett nätverk av effektivt och rättvist skötta, ekologiskt representativa och sammanhängande skyddade områden som integrerats i landskapet. n Senast år 2020 ska ekosystemens återhämtningsförmåga (resiliens) och bidrag till kolsänkor vara stärkta, genom bevarande och restaurering av åtminstone 15% av skadade ekosystem, och därigenom bidra till klimatanpassning. 13

14 Figur 2. Karta över befintliga skyddade områden i Skåne, juni I områden som omfattas av skydd enligt miljöbalken ingår även Örnanäs, Skånes enda kulturreservat. Bakgrundskarta:Lantmäteriet Geodatasamverkan Topografiska webbkartan nedtonad (WMS-tjänst) och Naturvårdsverket dena i landskapet behöver bli lättillgänglig och användbar för den enskilde och ersättningar styras till effektiva åtgärder och till rätt platser i landskapet. Genomförande Ett handlingsprogram för den närmaste femårsperioden antas under Programmet behöver regelbundet följas upp, utvärderas och uppdateras. Åtgärdsprogrammet samordnas med regeringsuppdraget att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, samt med det regionala miljömålsarbetet. Åtgärderna utvärderas, ses över regelbundet och förlängs tills ambitionerna i strategin är uppnådda. För de frågor som kräver längre tidsperioder är det rimligt att ta fram delåtgärder. Till exempel att bygga upp och genomföra regionala landskapsstrategier för de värdetrakter som behöver utvecklas och sammanbindas. 14

15 Foto: Marie Eriksson Samverkan mellan olika aktörer krävs för att genomföra strategin. Länsstyrelsen bör som regionalt ansvarig naturvårdsmyndighet kunna samordna arbetet med genomförandet av strategin och den tillhörande handlingsplanen. Mångfald ska vara lönsamt Kommunerna bör integrera åtgärder i sitt lokala miljöarbete. Näringsliv, jord- och skogsbruk, turism, friluftsliv, vattenråd och den ideella sektorn är avgörande aktörer för att kunna nå målet om bevarad biologisk mångfald. Bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är något som samhället eftersträvar och alla vinner på. Det bör därför göras lönsamt att producera biologisk mångfald, likaväl som det är lönsamt att producera grödor och skog. Brukandet behöver vara både ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Fakta. Ansvarsmiljöer och ansvarsarter Skånska ansvarsmiljöer utgörs bland annat av sandmarker, där sandstäppen står ut som en mycket artrik och hotad miljö. Andra artrika eller särpräglade miljöer är ädellövsskogar, vissa träd- och buskrika miljöer, fäladsmarker, miljöer med gamla träd samt våtmarker som rikkärr och hävdade strandängar. Bland vattenmiljöerna är det viktigt att ta ansvar för kransalgsjöar och marina områden som rev, ålgräsängar, nate/nating-ängar och mjukbottnar. En komplett lista över ansvarsmiljöerna behöver tas fram för naturvårdsarbetet i länet. Skånska ansvarsarter är bland annat arter som är klassade som hotade i den nationella rödlistan från 2010 och har sin huvudsakliga nationella utbredning (> 50 %) i Skåne, samt förekommer i endast ytterligare ett annat län. Se mer noggrant förslag till definition i rapporten Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala arbetar med att ta fram kriterier för nationella ansvarsarter. Alla kärlväxter som har 25 % eller mer av sin europeiska utbredning i Sverige föreslås betraktas som en nationell ansvarsart. Natura 2000-naturtyperna och naturaarterna utgör en kategori av 62 ansvarsmiljöer respektive 98 arter som Sverige åtagit sig att skydda i samarbetet inom EU och som regleras av art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. 15

16 2 Biologisk mångfald i Skåne förutsättningar och möjligheter 2.1 Förutsättningar för biologisk mångfald i Skåne I SKÅNE FINNS EN artrikedom av djur, växter och svampar som saknar motsvarighet på annat håll i Sverige. Anledningen är den stora variationen av livsmiljöer i landskapet. Skåne präglas i olika delar av tätortsmiljöer, skogslandskap eller odlingsmark. Olika indelningar har gjorts av landskapet som fångar denna variation (se figur 3 och 4). Berggrundens skiftningar har skapat en blandning av olika jordarter, från kalkrika sandjordar till surare podsoljordar, vilket också gett upphov till olika sötvattensmiljöer. Den nordliga barrskogszonen (boreal zon) går i Skåne över i lövskogszonen (nemoral zon) vilket medför att nordliga arter möter kontinentala i utkanten av sina respektive utbredningsområden. (se figur 5) Skåne omges dessutom på tre sidor av hav med olika salthalt, det salta Västerhavet möter den sötvattenspåverkade Östersjön. Innan människan började ombilda landskapet var det naturen själv som satte förutsättningarna för den biologiska mångfalden genom översvämningar, stormar, bränder och påverkan från stora hjordar av betesdjur. En stor del av den skånska variationen av arter och livsmiljöer som vi ser i dag är dock en följd av långvarig kulturell påverkan. Tusentals år av jakt, djurhållning, jord-och skogsbruk och mer nutida faktorer som dränering och brukande i industriell skala har gett helt andra förutsättningar för arter och miljöer att överleva. Det ger oss ett stort ansvar för att bevara den biologiska mångfalden. En stor del av den skånska variationen av arter och livsmiljöer som vi ser i dag är dock en följd av långvarig kulturell påverkan. Fakta. Vad är biologisk mångfald? Biologisk mångfald är all den biologiska variation som förekommer i form av organismer och deras olika funktioner och samspel inom ekosystemen. Mångfalden grupperas i genetisk mångfald, mångfald av arter (inklusive underarter, varieteter osv.) och ekologisk mångfald. I konventionen om biologisk mångfald som Sverige undertecknade 1992 definieras biologisk mångfald så här: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Med ekosystem avses: ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. 16

17 Figur 3. Länsstyrelsen har analyserat landskapet och delat in dem i flera karaktärsområden där bland annat användningen av backlandskap är annorlunda definierad än i övrig litteratur. Från Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Länsstyrelsen i Skåne Figur 4. Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet, enligt Campbell (1928). Ris- och mellanbygd Skogsbygd Slättbygd Vatten Boreal region Nemoral region Figur 5. Karta över Skåne med tätorter, skog, öppen mark och sjöar. Gränsen mellan vegetationszonernas är utritad. Karta från Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelsen Tätorter Skog Åker/öppen mark Sjöar Bakgrundskarta Lantmäteriet Geodatasamverkan 17

18 2.2 Det biologiska kulturarvet en stor del av den biologiska mångfald som vi ser i det skånska landskapet i dag är kopplad till det biologiska kulturarvet. Den har till stor del sitt ursprung i hur man brukade marken från vikingatiden till början av 1800-talet. Ängs- och betesmarkerna bjöd på en mångfald av livsmiljöer vilket skapade rum för stor variation inom och mellan populationer. Många arter förekom i hela landskapet, eftersom ängsoch betesmarkerna var så utbredda. Insektsfaunan gynnades av hur träden sköttes och utmarkerna betades. Många träd blev mycket gamla, vilket skapade utrymme för mossor och lavar som trivdes med ett utglesat träd- och buskskikt och solbelysta stammar. Brynmiljöer var vanliga vilket gynnade bland annat fjärilar. Jämfört med i dag hyste åkrarna en betydande mångfald och variation. Även trädesbruket på näringsfattiga och sandiga marker gav utrymme för många arter genom Fakta: Biologiskt kulturarv Riksantikvarieämbetet har definierat begreppet biologiskt kulturarv så här: Det biologiska kulturarvet utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. 18 upprepade störningar med långa mellanrum. Miljöer med mycket höga biologiska värden har bevarats på Hallandsåsen och Kristianstadslätten, generellt längs kusterna och stora delar av många av våra vattensystem med deras omgivningar (bland annat Kävlingeån, Rönne å och Helgeå), i backlandskapet söder om Romeleåsen samt på de stora åsarna som löper i nordvästlig-sydöstlig riktning genom Skåne Linderödsåsen, Söderåsen, Romeleåsen. De högsta biologiska värdena finns i gamla ängsmarker som successivt har utvecklats till lövskogar med trädkontinuitet och blandad åldersstruktur. Ofta finner man dessa skogar längs vattendrag och i sluttningar och branter, sannolikt för att miljöerna varit svårbrukade och eftersom de har ett rörligt grundvatten som gynnar många arter. Man kan också se effekter av de stora skånska godsens ambitioner att behålla och plantera skog, bland annat för jakt. Framför allt i områden med mycket bokskog hittar man skogsmiljöer med lång skoglig kontinuitet. Dessa skogar är ofta artrika och har många hotade arter av mossor, lavar, insekter och svampar. I de ovan nämnda värdetrakterna finner man även en stor koncentration av de värdefulla ängs- och betesmarker som finns bevarade i Skåne. Flera värdefulla områden De områden i Skåne som i dag har flest hotade arter ligger i östra Skåne och i Vombsänkan. I Länsstyrelsens rapport Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter lyfts dessa värdetrakter fram liksom Hallands Väderö, Bjärekusten, Kullahalvön, Söderåsen, Foteviken, Falsterbohalvön och Fyledalen. Denna artrikedom är i hög grad sammankopplad med människans brukande och hävd och hur marken har utnyttjats hänger i sin tur i stor utsträckning samman med jordarten och ägarförhållandena. Sjöarna och vattendragen Flera av de mest värdefulla sjöarna samt vattendragen finns i och rinner genom dessa värdetrakter. De är mycket artrika på såväl fisk som vattenväxter, blötdjur, vatteninsekter och plankton. De hyser också många hotade arter. För många sjöoch vadarfåglar är de viktiga häckningsoch rastningslokaler. För vattendragen är inte bara en god vattenkvalitet viktig, utan också en hög

19 Foto: Per Carlsson grad av naturlighet. Det innebär att vattendragets hydrologi är ostörd och flödar eller meandrar fritt, och att det finns variation mellan forsande och lugnare vatten liksom mellan solbelysta och skuggade områden. Dessa faktorer är avgörande för om vattnet ska ha hög biologisk mångfald eller inte. Rikedom på småvatten Ett skånskt särdrag är rikedomen på skapade småvatten utan kontakt med vattendrag. Det kan handla om övergivna täkter som vattenfyllts; tegeltillverkningens blomstringstid efterlämnade mängder av vattenfyllda lertäkter liksom den tidiga diabasbrytningen och annan stenbrytning. Från 1800-talet har vi fortfarande mängder av märgelgravar bevarade. Sedimentationsdammar vid nedlagda sockerbruk har ofta särskilt ornitologiskt intresse. Bland de senaste decenniernas anlagda våtmarker finns en mängd grodvatten, som lett till att läget för våra hotade groddjur nu ser ljusare ut. Den biologiska mångfald som gynnades av störningarna i det gamla odlingslandskapet har i dag till viss del flyttat till områden med annan markanvändning. Exploatering och militär verksamhet har ibland skapat värdefulla miljöer i form av ruderatmarker, täkter och skjutfält. Stora arealer av gräsmark finns längs med våra vägar; livsmiljöer som med rätt skötsel kan fungera som spridningsvägar för biologisk mångfald. Bevarandet av det biologiska kulturarvet bygger på att landskapet fortsätter brukas, men också på att utnyttjandet av naturresurserna inte blir för intensivt eller ensidigt. En variation av brukandet i tid och rum ökar möjligheterna för fler arter att få plats i landskapet. Foto: Hans Cronert 19

20 2.3 Betydelsen av biologisk mångfald den biologiska mångfalden är helt avgörande för människans överlevnad. Den är grunden för vår matproduktion, den renar vatten och luft. Mångfalden ger stabilitet i miljöer vi är beroende av och ökar våra valmöjligheter för framtiden. Den biologiska mångfalden är en viktig bas för ekonomisk utveckling och utgör tillsammans med övriga naturresurser och vårt kulturarv grunden för vårt samhälle. De djur, växter och svampar som vi delar jorden med har också ett egenvärde som människan måste värna om. Mångfalden innebär att det finns en stor variation av föda att tillgå för en mängd olika organismer. Mångfalden betyder också att fler individer kan överleva genom möjligheten att vara annorlunda. En stor genetisk variation inom populationer gör till exempel att pollinationssystem och olika typer av frö- och fruktspridning kan utvecklas. Mångfalden av organismer och funktioner i naturen gör även ekosystem mindre känsliga, mer självreglerande och mer anpassningsbara för yttre störningar som klimatförändringar, invasiva arter och sjukdomsangrepp. Det är svårare för en invasiv art att ta över i en livsmiljö med många arter än i en miljö med få arter. På så sätt har mångfalden ett försäkringsvärde för stabilitet och förutsägbarhet, något som är viktigt för att kunna planera och utveckla ett hållbart samhälle. Ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster är sätt att uttrycka vilka nyttor människor får av ekosystemen och den biologiska mångfalden (se faktaruta sid 23). Framförallt är det vanliga arter och stora, välfungerande miljöer som levererar ekosystemtjänsterna i Skåne. Områden med riktigt hög biologisk mångfald, hotspots, är så marginaliserade i landskapet att de förmodligen inte spelar någon avgörande roll i dag för tjänster som exempelvis vattenrening och pollinering. Men de kan göra det i framtiden. Bevarandet och spridningen av de sällsynta och hotade arterna i Skåne kan ses som en försäkring för att brukandet av landskapet inte ska försämra miljön. Det visar på att vi har plats för de känsligaste arterna som har mer specialiserade krav på miljöns kvalitet. Grön infrastruktur Genom landskapsanalyser kan man se var olika typer av biotoper finns i landskapet, var dessa kan utökas och bindas samman. Samtidigt bör befintliga barriärer i landskapet noteras. Det är även viktigt att övergångszoner såsom bryn och skyddszoner uppmärksammas. I detta sammanhang kan även urbana miljöer såsom ruderatmarker utgöra viktiga pusselbitar. Arter eller artgrupper bör identifieras som kan användas som modeller för att analysera hur landskapet ska se ut med värdekärnor och spridningsöar, korridorer och spridningsvägar mellan dessa. Det behövs både en blå och en grön infrastruktur, liksom en brun och en gul. Kanske hela regnbågsskalan kan användas, men de huvudsakliga utgörs av vattnets (blå) respektive den gröna skogen och gräsmarkernas, som också omfattar gammelträdens/den döda vedens (bruna) och sandens (gula) infrastruktur som behövs för att alla arter och livsmiljöer ska kunna länkas samman. En början till utveckling av en grön infrastruktur finns i Region Skånes Grönstruktur för Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur från 2011 (se figur 8). För att bli mer användbar behövs mer bland annat mer information vilka arter och miljöer som berörs i de olika delarna av den gröna infrastrukturen. Huvudtemat i naturvårdsstrategin är att utgå från de mest artrika områdena för de hotade arterna, det vill säga våra hotspots. Var finns då dessa hot-spots för biologisk mångfald i landskapet? Det är svårt att mäta biologisk mångfald men olika studier har visat att sällsyntare arter kan vara 20

21 Foto: Per-Magnus Åhrén bra vägvisare till värdefulla lokaler. Att arbeta med ett fokus på hotade arter i naturvården föreslås även av propositionen för biologisk mångfald från I länsstyrelsens analys av rödlistade arter från 2014, Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, pekas olika artrika områden ut i länet. Det är två skånska områden som sticker ut, oavsett om man tittar på alla arter eller arter som är knutna till en specifik biotop, och det är östra Skåne och Vombsänkan (se figur 6 och 7). I dessa områden har vi bland annat de artrikaste ädellövskogarna och sandmarkerna inklusive torrängarna. Detta är områden, ofta på magrare, regelbundet störda marker med sämre avkastning, som inte brukats lika intensivt eller genomgått större rationaliseringar. Påverkan på mångfalden av arter har därmed inte varit lika stor som i andra delar av landskapet. Möjligheter till artspridning För att behålla den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster krävs en funktionell blågrön infrastruktur. Detta innebär att värdefulla miljöer ska vara sammanlänkade, vilket ger möjlighet för arterna att sprida sig i land skapet samtidigt som det medför en god till gänglighet till natur- och grönområden för Skånes invå- 21

22 Figur 6. Karta för artpoolen rödlistade arter i Skåne, där antal arter presenteras per 2,5 x 2,5 kilometersruta. Artpoolen innehåller totalt 1502 arter från observationer och den artrikaste rutan har 157 arter. Karta från Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelsen Bakgrundskarta Lantmäteriet Geodatasamverkan 1 st 157 st Antal rödlistade arter 5 Figur 7. Utpekade trakter för rödlistade arter i Skåne baserat på att minst 5 % av arterna ska förekomma i en och samma 2,5 x 2,5 kilometersruta. Traktnamn: Fyledalen (trakt 1), Vombsänkan (trakt 2), sydöstra Linderödsåsen (trakt 3 och 4), Kullaberg (trakt 5), östra Söderåsen (trakt 6) och Åhus (trakt 7). Karta från Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelsen Bakgrundskarta Lantmäteriet Geodatasamverkan nare. Bättre rekreationsmöjligheter kan för knippas med längre livslängd hos oss människor. Bostadsområden med mycket grönstruktur gynnar fysisk och mental hälsa hos de boende. De tätortsnära grön områdena är därför viktiga att bevara och utveckla. Se figur 8 för Region Skånes förslag till hur en sådan grönstruktur skulle kunna utvecklas för Skåne. 22

23 Region Skåne/Strukturbild Kommungräns Tätort Grönområden och stråk med stora rekreations- och naturvärden Ekologiskt stråk med utvecklingspotential Strategiskt läge för nytt grönstråk Figur 8. Kartan visar områden som har höga naturvärden och höga rekreativa värden men också var Region Skåne anser att man kan vidareutveckla länets gröna infrastruktur genom att länka samman större områden. Fakta. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster kan beskrivas som tjänster vi får gratis av naturen. De är också ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Begreppet ekosystemtjänster syftar på vad som erbjuds människan och inkluderar inte att naturen har ett egenvärde. Begreppet vill fånga mänskligt välbefinnande i allmänhet, uttryckt i termer av säkerhet, hälsa, goda sociala relationer, samt frihet och valmöjligheter. Listan över exempel på tjänster från ekosystemen kan göras lång. En mångfald av levande organismer, spridda över hela jordklotet är en förutsättning för att dessa tjänster ska kunna levereras och ge förutsättningar för liv på jorden. Ekosystemtjänsterna brukar indelas i följande fyra kategorier: n Försörjande Ekosystem ger upphov till livsviktiga varor som till exempel vatten, mat, medicin och råmaterial som bränsle, trä och fiber. n Kulturella Med kulturella tjänster menas exempelvis att ekosystem ger upphov till estetiska värden och ger tillfälle till rekreation och inspiration. De innefattar också andliga värden - i många kulturer har specifika arter eller naturmiljöer religiös betydelse. Här ingår också det stora värde som närhet till naturliga ekosystem innebär för undervisning på alla nivåer, likaväl för förskolor som för universitet. n Reglerande Tjänster som innebär att ekosystemet reglerar miljöfaktorer. Till exempel reglerar skogar det lokala klimatet genom att påverka nederbörd och det globala genom att lagra växthusgasen koldioxid. Andra reglerande tjänster är pollinering och att våtmarker minskar risken för översvämningar. n Stödjande Kallas också habitattjänster och innebär att ekosystem tillhandahåller habitat med allt de olika organismerna behöver: vatten, mat, skydd etc. 23

24 2.4 Skånes ansvar skåne län är artrikast i landet och har därför ett stort ansvar nationellt för att minska antalet hotade arter. I länet finns dessutom natur som Sverige har nationellt ansvar för bland annat sandstäpp och ädellövskogar, samt internationellt utrotningshotade arter som flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, fältpiplärka och läderbagge. Ansvaret omfattar även områden som är viktiga utifrån internationella eller europeiska förhållanden, till exempel Falsterbohalvön och Verkeåns dalgång. Arter och naturtyper som ingår i åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper är också prioriterade i naturvårds - arbetet. Det hårda trycket från exploatering och ett intensivt brukande av det skånska landskapet har bidragit till att det i Skåne finns flest rödlistade och hotade arter i landet. Av de rödlistade arterna är drygt 1000 beroende av bevarandeåtgärder inom jordbruket och ca 900 av att åtgärder genomförs inom skogsbruket för att de inte ska försvinna från Skåne. Länsstyrelsen betraktar nationellt rödlistade arter som enbart förekommer i Skåne eller som har sin huvudsakliga utbredning i länet som skånska ansvarsarter. Sverige har inte någon nationell definition av begreppet ansvarsarter, men Länsstyrelsen Skånes definition av en skånsk ansvarsart är att: n 1. Arten är klassad som hotad i den nationella rödlistan från n 2. Arten hade sin huvudsakliga nationella utbredning (> 50 %) i Skåne enligt de observationer mellan 1985 och 2011 som finns med i Artdatabankens fynddatabaser och förekommer endast i ytterligare ett annat län. (Se vidare resonemang och fördelningen av ansvarsarterna i landskapet i rapporten Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelsen 2014.) Illavarslande för marina miljöer Av de drygt rödlistade arter som observerats i Skåne under åren från 1985 till 2011 är runt 30 % (ca 450 arter) mer eller mindre unika för länet och kan betraktas som skånska ansvarsarter (se figur 9). Inte oväntat är nästan hälften av de skånska ansvarsarterna knutna till de artrikaste biotoperna: ädellövskogar eller sandmarker. I ett europeiskt perspektiv är bland annat de skånska ädellövskogsmiljöerna värdefulla och ett flertal arter som rödlistats i övriga europeiska länder är fortfarande vanligt förekommande i Skåne. Skånes ansvar sträcker sig därför ut på en internationell nivå. Tyvärr är bilden dyster. Över hälften av de arter som Sverige tagit på sig att bevara inom Natura 2000 har icke gynnsam bevarandestatus. När det gäller livsmiljöerna på land är situationen än mer oroande då endast 8 av 60 naturtyper uppnår gynnsam bevarandestatus. Sämst är prognosen för de marina miljöer där ingen miljö har gynnsam bevarandestatus och ingen av miljöerna visar någon förbättring i dagsläget. För EU som helhet var bilden 2007 också illavarslande eftersom endast 17 % av de arter och livsmiljöer som ska skyddas enligt habitatdirektivet hade gynnsam bevarandestatus. Ansvarsarter i Skåne Skalbaggar 25% Storsvampar 21% Kärlväxter 15% Fjärilar 12% Övriga arter 27% Figur 9. Andel ansvarsarter i Skåne fördelat på olika organismer. Siffror från rapporten Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter, Länsstyrelsen

25 Skåne har ett internationellt ansvar för naturtyper, som ädellövskogar, och utrotningshotade arter som flodpärlmussla och läderbagge. Foto Ädellövskog: Hans Cronert Flodpärlmussla: Marie Eriksson Läderbagge: Markus Rehnberg. 25

26 3 Hoten mot biologisk mångfald HOTEN MOT biologisk mångfald kommer framförallt från ändrade metoder inom jordbruk, skogsbruk, fiske och förändrad markanvändning. Detta leder bland annat till fragmentering och likriktning av landskapet. Ett mer enformigt landskap gynnar ett fåtal vanliga arter på bekostnad av variationsrikedomen. För många arter kan det vara för sent och för andra är det bråttom. Utarmningen av landskapet minskar också motståndskraften mot invasiva arter samt anpassningsförmågan till kommande klimatförändringar. 3.1 Mindre och färre områden i takt med att vi har tagit allt större del av landskapet i anspråk för odling, skogsproduktion och bebyggelse har mycket av den biologiska mångfalden trängts undan. I dag förekommer områdena med hög biologisk mångfald som mindre och ofta isolerade fragment i landskapet. Antalet I hela landskapet har effekten av förändringarna blivit densamma likriktning och utarmning. hotade arter är störst i jordbruks- och skogsmark, se figur 10. Fragmenteringen uppstår också med tiden när brukandet förändras, till exempel om hävden på naturbetesmarker upphör eller marker planteras igen. Dessa förändringar tar ofta lång tid att vända, om det alls är möjligt. Exempelvis tar det lång tid att få tillbaka biologisk mångfald om man bryter trädkontinuiteten, med bestånd med varierade åldrar på träden, grova träd och död ved. Med nuvarande trender koncentreras träden enbart till skogen. De är dock viktiga i hela landskapet: i betesmarker, längs vattendrag, i dynmiljöer, stadsmiljöer med mera. I hela landskapet har effekten av förändringarna blivit densamma likriktning och utarmning. Mest uttalat är det i i Skånes stora slättlandskap i väst och syd, liksom i de sammanhängande skogsområdena utanför åsarna. När landskapets tidigare dominerande miljöer blivit så uppsplittrade som de är i dag har arter små möjligheter att sprida sig, eftersom landskapets variation minskat kraftigt. I vattendrag och på sjö- och havsbottnar är förändringarna stora, med endast mindre områden opåverkad botten kvar. Barriärer, som exempelvis kulvertering, påverkar många vattendrag. Tidigare sammanhängande populationer finns nu endast representerade på små ytor, ofta långt ifrån varandra. De är dessutom utsatta för negativa förändringar och fortsätter att minska. Dessa små isolerade populationer är känsligare för förändringar, eftersom de består av färre individer och deras genetiska variation är begränsad. Vissa arter kommer att försvinna även utan ytterligare försämringar av landskapet. En utdöendeskuld hänger över oss; tidigare förändringar har varit kraftfulla, men ännu inte slagit igenom fullt ut. Det är oklart hur stor denna utdöendeskuld är. 26

27 Skog Jordbruk Urban miljö Våtmarker Sötvatten Havsstrand Marin miljö Brackvatten Utdöda arter Figur 10. Antalet rödlistade arter i Skåne fördelat på livsmiljöer samt antalet nationellt rödlistade arter som tidigare funnits i Skåne. (Obs! Vissa arter lever i flera av livsmiljöerna) Diagram från Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Källa: ArtDatabanken, Foto: Björn Olsson Förändringar av livsmiljöer kan också betraktas som en form av fragmentering. De ursprungliga faktorerna förutsättningen för att organismer skulle kunna fortleva finns inte kvar när brukandet förändras eller när det tillkommer påverkan utifrån. Förändringarna kan bland annat röra ljusinsläpp, värme, värdväxter, skydd, konkurrens, fuktighet. Det fortsatta trycket från en ökande befolkning, den ofta ekonomiskt nödvändiga rationaliseringen inom jord- och skogsbruk och klimatförändringarna leder till fortsatt negativa förändringar för de hotade arterna och miljöerna. Exploatering av mark för infrastruktur och bebyggelse har direkt minskat arealerna av livsmiljöer, men också påverkat stora arealer av intilliggande mark med diffusa störningar från ljus, buller och förorenat dagvatten från hård- 27

28 3.2 Förändrad mark- och vattenanvändning ökad mekanisering, effektivisering, konstgödsel- och kemikalieanvändning har förändrat hur människor brukar och använder mark- och vattenmiljöer och fortsätter göra det. Den nuvarande djurhållningens intensiva produktion har medfört att vallodling, ängsmarker och betesmarker minskat avsevärt. Även betesperioder och val av betesdjur har stor betydelse för hur artrika markerna blir. Tidigare gödsling av betesmarkerna, som skapat så kallade kulturbetesmarker domineras av triviala näringskrävande arter och beskogningen av lågproducerande och svårbrukade marker, har gjort att många arter försvunnit från stora delar av Minskningen av antalet aktiva jordbrukare är ett växande hot mot bevarandet av den biologiska mångfalden i Skåne. landskapet. De flesta arter som är knutna till gamla brukningsformer och ett varierat landskap är hotade i dag. Minskningen av antalet betesdjur, kopplat till att allt mer kött importeras, medför att det blir allt svårare att behålla hävden på de kvarvarande värdefulla naturbetesmarkerna. Minskningen av antalet aktiva jordbrukare är ett växande hot mot bevarandet av den biologiska mångfalden i Skåne. Ett effektivare och mer rationellt jordbruk med högre ekonomiska krav och ökad konkurrens har fört med sig att brukningsenheterna vuxit för att ge tillräcklig avkastning. Åkergränser som stenmurar, jordvallar, träd- och buskrader och öppna diken har minskat drastiskt i landskapet. Odlingshinder som åkerholmar, märgel- och dödisgravar, odlingsrösen, fuktiga svackor och åplan har fyllts igen eller schaktats bort. Vattendragen rätats ut och marken brukas ända intill strandkanten. Resultatet har blivit stora enhetliga odlingar över stora ytor på slättområdena, utan gränser mellan fälten. Något som fortsätter även i mer perifera områden, för att förbättra den ekonomiska bärkraften i jordbruket. För åkermarkens biologiska mångfald och produktionsförmåga leder förändringar som jordpackning och minskad mullhalt till försämringar. De allt större enheterna är i allt högre grad vintergröna, då de planteras med härdiga grödor som höstvete eller höstraps. Dessutom har produktionen av energirika grödor som majs, sockerbetor och raps ökat markant under de senaste decennierna. Detta innebär att en del stora arter som gäss, vildsvin och hjortdjur har rik tillgång på föda året runt och ökar drastiskt i antal. Mindre arter minskar snabbt eftersom de är beroende av kantzoner och sådana boplatser som tidigare odlingshinder erbjöd. För höga tätheter av gäss och hjortdjur innebär ett hot mot den biologiska mångfalden. Stora monokulturer är dessutom känsligare för skadeinsekter och då deras naturliga fiender minskar ökar behovet av kemiska bekämpningsmedel som ytterligare minskar den biologiska mångfalden. Uttag av biomassa påverkar I mellan- och skogsbygd har förändringen varit något annorlunda än på slätten. Med hjälp av maskiner odlade man upp den bättre delen av utmarken. Många gamla och grova träd försvann, vilka utgjorde livsmiljöer för många nu hotade eller utroxtade arter. För de arter som är knutna till skuggiga och halvskuggiga skogsmiljöer är utvecklingen i skogsbruket avgörande. Ursprungligen kläddes hela Skåne av skog 28