Dialog med näringslivet kring kommunala e-tjänster inom plan- och byggområdet

Transkript

1 Projektrapport RIGES Dialog med näringslivet kring kommunala e-tjänster inom plan- och byggområdet Maj 2013-Juni 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Omfång Målgrupp METOD Seminarium Samtal med företag Fördjupad utvärdering Effektuppföljning Tidplan Urval Företag E-tjänster Utvärdering av synpunkter SAMMANSTÄLLNING, SAMTAL (FAS 1) Synpunkter på koncept Karttjänst E-tjänster för bygglov Synpunkter på demo Karttjänst E-tjänster för bygglov Förslag på förbättringar Karttjänst E-tjänster för bygglov SAMMANSTÄLLNING, SEMINARIUM (FAS 2) Synpunkter Karttjänst E-tjänster för bygglov Förslag på förbättringar Karttjänst E-tjänster för bygglov SAMMANSTÄLLNING, EFFEKTUPPFÖLJNING (FAS 3B) Identifierade nyttoeffekter E-tjänster Karttjänster UTVÄRDERING AV SYNPUNKTER Samtal Seminarium DELTAGARSTATISTIK KOMMENTARER (19)

3 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund RIGES-projektet är ett samarbete mellan fem kommuner i Västernorrland: Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Timrå och Örnsköldsvik. Projektets huvudmål är att ta fram en gemensam GIS-plattform som kan nyttjas av kommunerna för att publicera geografisk data samt e-tjänster för bygglovansökan. Vad det gäller e-tjänster kommer ett antal publika tjänster att tas fram. Först och främst kommer man att ta fram ett antal e-tjänster för att söka bygglov digitalt via nätet. Målbilden för detta beskrivs i användningsfall 1. Utöver tjänsterna för användningsfall 1 tar man också fram en karttjänst, som kan nyttjas för att ta reda på vilka regler och bestämmelser som gäller för en given fastighet. Målbilden för denna tjänst kallar man för användningsfall 2. Ett viktigt effektmål för dessa tjänster är att gynna företagsamheten i regionen genom att göra det enklare för företag att kommunicera med kommunen. För att säkerställa att man når detta mål vill man föra en dialog med företagen i regionen för att få feedback på de tjänster man tar fram. Dessutom vill man gärna samla in synpunkter och önskemål gällande framtida tjänster. 1.2 Syfte Ett syfte med dialogen med näringslivet är att få feedback på de exempeltjänster man tagit fram och därigenom säkra att de är utformade på ett sätt som tillför företagsnytta. Ett annat syfte med dialogen är att ge företagen en möjlighet att påverka utformningen av tjänsterna genom att komma med synpunkter och önskemål. Dessa synpunkter och önskemål tjänar också som en indikation på vilka tjänster företagen vill se i framtiden. 1.3 Omfång I den här rapporten beskrivs metoden som använts för att inhämta synpunkter och önskemål från olika företag. De synpunkter från företagarna som samlats in har sammanställs och kommenteras. Dessutom redogörs för en mindre effektuppföljning som sker under porjektets slutfas. Slutligen finns lite statistik över deltagandet i de olika aktiviteterna. 1.4 Målgrupp Den här rapporten riktar sig främst till projektledare och beslutsfattare inom RIGES-projektet, men kan även läsas av verksamhetsutvecklare och andra med intresse att förstå vilken typ av digital service företag efterfrågar och vad de har nytta av. 3 (19)

4 2. METOD För att samla in synpunkter från företagen önskar kommunen att föra 4 olika typer av dialoger med företag. Dessa har något olika karaktär, och möjliggör för insamling av olika typer av synpunkter. De fyra olika formerna för dialog beskrivs i korthet i följande stycken. 2.1 Seminarium En metod som kommer att användas för att samla in synpunkter är att anordna seminarium där flera företag och branscher bjuds in. Under seminariet presenteras först tanken med RIGESprojektet, karttjänsterna och E-tjänsterna i korthet. Därefter visas karttjänsten och exempel på E-tjänster för bygglov upp. Efter demonstrationen bjuder man in till diskussion kring E- tjänsterna, och ger alla seminarie-deltagare chansen att kommentera och dela med sig av sina synpunkter och önskemål. Att anordna den här typen av seminarium är ett bra sätt att träffa en bred publik. Man har möjlighet att träffa många olika företag, i flera olika branscher. Den här typen av informationsinsamling får man framförallt en god indikation på hur rätt karttjänsterna och E- tjänsterna träffar ur ett bredare perspektiv, och en uppfattning om hur den allmänna inställningen till dessa är. Dessutom är detta en bra chans att marknadsföra projektets tjänster. Under RIGES-projektet har man som målsättning att få till minst ett sådant seminarium i varje kommun för att ge företag i alla kommuner en chans att lämna sina synpunkter. Formerna på seminariet kommer att variera något, ibland kommer det att vara i föreläsningsform, och i andra fall kommer man att ha ett format som mer liknar en moderatorledd diskussion. 2.2 Samtal med företag För att få chansen att ställa lite mer djupgående frågor och för att få in mer detaljerade synpunkter kommer man under projektet att träffa några utvalda företag för att genomföra samtal där man diskuterar digitala karttjänster och digitalt bygglov i allmänhet, samt visar upp och diskuterar karttjänster och/eller exempel på E-tjänster för bygglov. För att säkerställa att relevant information framkommer under samtalen har ett formulär tagits fram, och kommer användas som stöd vid genomförandet av dessa samtal. Formuläret, i sin helhet, i bilaga Fördjupad utvärdering Under denna utrednings fas 1 och 2 planerades en fördjupade utvärdering. Detta omvärderades till en effektuppföljning i en fas 3 under projektets slutfas. Se nedan. 2.4 Effektuppföljning Projektets effektmål förväntas i huvudsak uppstå efter projektets slut. Men för att undersöka om det redan i projektets slutfas finns indikatorer på att effektmålen att realiseras genomfördes en mindre effektuppföljning. Under effektuppföljningen kontaktades företag som använt tjänsterna i sin slutgiltiga form och intervjuades via telefon. Under dessa intervjuer har fokus lagts på att undersöka vilken nytta företagen tror sig komma att ha av tjänsterna i framtiden, samt vilka olika nyttoeffekter de ser att tjänsterna kommer ha på deras verksamhet. 4 (19)

5 2.5 Tidplan För att underlätta planeringen och för att få så hög effektivitet som möjligt i arbetet med dialogen med näringslivet, är detta arbete uppdelat i olika faser. I varje fas fokuserar man på en informationsinhämtningsmetod i taget. De olika faserna blir då: 1. Samtal 2. Seminarium 3a. Fördjupad utvärdering 3b. Effektuppföljning Figur 1 En principiell bild av hur tidslinjen såg ut för dialogen med näringslivet (effektuppföljning (3b) lades till senare, genomfördes i juni 2014). Syftet med bilden är att illustrera hur arbetet är upplagt och i vilken ordning man tar sig an de olika arbetsuppgifterna. Observera att alla datum inte är planerade i detalj, så exakta datum och exakt längd på de ingående faserna framgår inte i bilden. Storleken på de olika figurerna i bilden avspeglar inte arbetsinsatsen i de ingående faserna utan skall snarare ge en indikation om förväntad löptiden för respektive fas. Fördjupad utvärdering ersattes av effektuppföljning. 2.6 Urval I följande del av rapporten kommer en kort beskrivning av hur man valt ut de företag som ingått i dialogen, samt hur man valt ut vilka tjänster man visat upp i samband med dialogen Företag För att välja ut de företag som deltagit i dialogen har RIGES-projektet dels använt sig av företagsrepresentanter som visat sig intresserade av denna typ av utveckling i personlig kontakt med projektets representanter, men även tagit stöd av respektive kommuns näringslivsorganisation (särskilt vid seminarierna). Företagen har framför allt valts ut baserat på vilken verksamhet man bedriver. I första hand har man sökt företag som har en tydlig koppling till bygglov, eller som har en betydande verksamhet inom utveckling/exploatering av mark E-tjänster När det gäller valet av vilka E-tjänster som skall visa upp för företagen, har man valt att använda de tjänster som mer specifikt är riktade till företag. Följande flöden valts ut: Ansökan om bygglov för transformator Ansökan om bygglov för skylt Ansökan om bygglov för nybyggnad av hus 5 (19)

6 2.7 Utvärdering av synpunkter Alla synpunkter och önskemål som samlas in kommer att sammanställas och presenteras längre fram i detta dokument. Alla dessa synpunkter kommer att utvärderas, och utvärderingen av dessa ser något olika ut i de olika faserna. När alla samtal är genomförda och sammanställda kommer man att samla viktiga intressenter i projektet för att ha ett möte där alla synpunkter presenteras, diskuteras och utvärderas. Det är här man beslutar om en åsikt kommer att resultera i en omedelbar åtgärd, om den hamnar på en lista över åtgärder man planerar att genomföra i ett senare skede, eller om synpunkten inte vara tillräckligt viktig för att resultera i en åtgärd. När samtliga samtal är genomförda kommer man att hantera de insamlade, sammanställda synpunkterna på samma sätt som synpunkterna från de genomförda samtalen. 6 (19)

7 3. SAMMANSTÄLLNING, SAMTAL (FAS 1) Under maj och juni 2013 har RIGES totalt träffat sju olika företag för diskussioner kring RIGES-projektet och dess tjänster. Samtal är genomförda enligt följande: Företag Datum Minnesanteckningar Härnösands Elnät Bilaga 2a Lindéns Skyltar Bilaga 2b Norrlandspojkarna Bilaga 2c Ove Westman Fastighetsutveckling AB Bilaga 2d Skanska Bilaga 2e Skidstahus Bilaga 2f Sundsvalls Elnät Bilaga 2g Tabell 1: Genomförda samtal, och anvisning till respektive mötesanteckning i bilaga. De synpunkter som framkommit under dessa samtal har dokumenterats, sammanställts och kommer i detta kapitel att presenteras. Synpunkterna är av lite blandad karaktär, och för att skapa lite struktur har de delats in i följande kategorier: Synpunkter på koncept Synpunkter på demo Förslag på förbättringar 3.1 Synpunkter på koncept Under de samtal som genomförts har man först haft en allmän diskussion kring GIS-tjänster och E-tjänster för att söka bygglov. I följande avsnitt finns en sammanfattning av de synpunkter som framförts under dessa diskussioner Karttjänst Att det över huvud taget publiceras en kart-tjänst på nätet, där kvalitén på kartorna och tillhörande information är enhetlig och pålitlig, ser de flesta företagen som något oerhört positivt. Många företag har idag inte någon pålitlig samlings-källa för den här typen av information utan får leta upp en lämplig informationskälla när detta behövs. RIGES-projektets karttjänster gör att massor av värdefull information blir tillgänglig på en och samma plats. Att publicera en karttjänst med fastighetsgränser och alla detaljplaner i digitalt format är något som särskilt tilltalar företag som sysslar med exploatering av mark. Detta ger dem en möjlighet att snabbt och enkelt skaffa sig en uppfattning om förutsättningarna för att genomföra olika projekt. Idag kan detta arbete vara ganska besvärligt då man för en given plats först måste ta reda på vilka fastigheter som berörs, och sedan begära ut detaljplaner i pappers-format från kommunen. Möjligheten att ställa frågor direkt till kartan gör det möjligt att ta fram tjänster där man t.ex. kan identifiera mark som är detaljplanerad med inte bebyggd. Möjligheterna som detta ger, är något som företagen ser som något mycket positivt. Idag är man van vid att titta i kartor och själv leta efter platser som uppfyller vissa kriterier. Detta arbetssätt kan vara mycket tidsödande och är inte särskilt exakt. 7 (19)

8 3.1.2 E-tjänster för bygglov Möjligheten att söka bygglov på nätet ses som mycket positivt av alla företag som deltagit i samtal. Det som företagen ser som de stora vinsterna är: Att slippa skriva ut, hantera, och arkivera en massa pappershandlingar. Det känns enklare att fylla i ett web-formulär än att ge sig i kast med den ganska svårbegripliga blankett som idag används för att ansöka om bygglov. Dessutom är det flera företag som är verksamma i flera kommuner, en vanlig kommentar bland dessa var att man välkomnar en mer lik-artad hantering av bygglovsansökningar för de olika kommunerna. Flera av dessa företag upplever att det är rörigt med olika blanketter för olika kommuner. 3.2 Synpunkter på demo Som en del av de samtal som genomförts med företagen har RIGES karttjänst och exempel på E-tjänster för bygglov visats upp. I samband med detta gavs företagen en möjlighet att lämna synpunkter på tjänsterna. I den här delen av rapporten finns en sammanställning av de synpunkter som framkom i samband med detta Karttjänst När karttjänsten visades upp för företagen var det många företag som tyckte att kartorna var både tydliga och rika på information. De flesta företagen verkade särskilt förtjusta i att informationen presenteras i olika lager, som kan appliceras i valfri kombination ovanpå själva kartan. Detta gör det möjligt för företag att titta på kart-vyer som bara innehåller just den information man letar efter. Något som upplevs som mycket positivt av företagen E-tjänster för bygglov Det första som de flesta företagen reagerade på, när det gäller E-tjänsternas utformning, är att de skräddarsydda formulären gör ansökningsförfarandet mycket enklare. Dels innebär det att mycket mindre information måste anges, men den allra största vinsten enligt företagen själva är att det är mycket tydligt vad som skall fyllas i. Mycket lättare att förstå än dagens blankett. En annan sak som många upplever som en stor förbättring är att man för flera av tjänsterna enkelt kan skapa en situationsplan genom att rita in saker direkt i den digitala kartan. Detta upplevs som en stor vinst, dels för att det tar mycket tid i anspråk att skapa situationsplaner, men också för att det råder en ganska stor osäkerhet gällande vilka riktlinjer som gäller för hur en situationsplan skall se ut. Mina sidor -vyn är något som de företag som ansöker om bygglov ofta uppskattar väldigt mycket. Sidorna erbjuder en mycket bra överblick för pågående ärenden, och tack vara statusuppdateringar kan man enkelt följa sina ärenden. När det gäller statusuppdateringar vill man gärna förutom via mina sidor få information om detta via andra kanaler. Olika kanaler som önskats för detta är: SMS RSS-flöden 8 (19)

9 3.3 Förslag på förbättringar Under de samtal som genomförts med företagen har en hel del förslag på förbättringar kommit fram. Dessa förslag har sammanställts, och återfinns i återstoden av detta kapitel. För att kunna identifiera de olika förslagen har vi gett varje förslag ett eget id, som vi senare kommer att använda för att kunna hänvisa till enskilda förslag. Hur projektet hanterat förslagen framgår i kapitel Karttjänst SamtalKart1: Ett par företag, särskilt de som köper upp mark och fastigheter tycker att det vore mycket bra om man kunde få till en koppling mellan kartan och fastighetsregistret. På detta vis kan företagen få tillgång till mycket information som man ser som värdefull. SamtalKart2: Något företag menade att det vore bra om man kunde komma åt plan- och fasad-ritningar via kartan. På detta sätt skulle man slippa att vända sig till kommunen för att få tag på befintliga plan- och fasad-ritningar. SamtalKart3: Det finns viss information som inte finns med i kartan idag, men som företagen tagit upp i sina önskemål. Man skulle gärna se att följande information inkluderas i kartan: Ledningar och ledningsrätter Strandskyddsområden Fastighetsägare Fastighetstyper Taxeringsinformation Översiktsplaner SamtalKart4: När det gäller möjligheten att ställa frågor till kartan har följande frågor önskats från företagens sida: Var finns detaljplanerad mark som inte är bebyggd? Var finns fastigheter med byggnader av särskild typkod? SamtalKart5: För att kartan skall bli enklare att använda när man skapar situationsplaner, och för att den skall bli ett riktigt bra hjälpmedel vid bland annat planering av bebyggelse så önskas ett verktyg för avståndsmätning E-tjänster för bygglov SamtalBygg1: Det finns en del företag som deltar mer indirekt i bygglovsprocessen. T.ex. Skidstahus arbetar mycket med att ta fram underlag för och förbereda bygglovsansökan för sina kunder. Det är kunden själv som skickar in och ansvarar för själva bygglovsansökan. För dessa företag vore det bra om det finns någon slags möjlighet att logga in i egenskap av det egna företaget och skapa och förbereda en bygglovsansökan, som sedan kan skickas vidare till kunden som kompletterar och skickar in ansökan. SamtalBygg2: Några av företagen tyckte så mycket om den digitala hanteringen av ansökansproceduren att de gärna skulle vilja se en digital hantering även för kontrollplan. På detta vis skulle man slippa ännu mer fysisk pappershantering, vilken man bara ser fördelar med. SamtalBygg3: För vissa av E-tjänsterna använder man sig av bifogade bilagor för t.ex. teknisk beskrivning och anmälan om KA. Detta sågs som något negativt. Dels för att man 9 (19)

10 tycker bättre om att fylla i ett web-formulär direkt i E-tjänsten, men framför allt då bilagorna är utformade på ett sätt som gör att det krävs ganska mycket inmatning av information som redan angivits i andra sammanhang i E-tjänsten. Man önskar helt enkelt att så många som möjligt av bilagorna tas bort, och ersätts med web-formulär direkt i E-tjänsten istället. SamtalBygg4: Några av företagen önskade att det fanns ett fält för inmatning av önskad märkning av faktura på sidan för kontaktuppgifter. Detta för att den kommande fakturan skall hamna på rätt ställe, och hanteras på korrekt vis i den egna organisationen. SamtalBygg5: När det gäller flödet för ansökan om bygglov för transformator, skulle Härnösands Elnät se det som en stor förbättring om man kunde få en kryssruta för ersättning av befintlig transformatorstation. Detta för att man i så fall i samma ärende kan hantera den rivningsanmälan som annars måste skickas in som ett separat ärende. SamtalBygg6: Ett av företagen, Lindéns Skyltar, som söker många bygglov för skylt varje år menar att det i branschen finns ett väl etablerat profilbaserat kategoriseringssystem att beskriva skyltar, och menar att detta system bör användas i ansökan istället för det nuvarande systemet med 2 olika radioknappsfrågor. 10 (19)

11 4. SAMMANSTÄLLNING, SEMINARIUM (FAS 2) Under augusti och september 2013 har RIGES deltagit i 5 olika seminarieliknande träffar. Under dessa träffar har det informerats kring projektet i allmänhet och man har haft en bra möjlighet att visa upp de tjänster som kommer att tas fram och lanseras i samband med projektet. Huvudsyftet med dessa träffar har varit att informera om att projektet finns och snart kommer att erbjuda nya e-tjänster men också ge företagarna chansen att lämna synpunkter och önskemål relaterat till tjänsterna innan de är helt klara. Träffarna har arrangerats enligt följande tabell: Kommun Datum Deltagarlista Sundsvall, Stadshuset Bilaga 3a Kramfors, Cesars Pizzeria Bilaga 3b Timrå, Näringslivsenhetens lokaler Bilaga 3c Örnsköldsvik, Arkenbiblioteket Bilaga 3d Härnösand, Sambiblioteket Bilaga 3e Tabell 2: Genomförda träffar De synpunkter och önskemål som framkommit under dessa träffar har alla dokumenterats och sammanställts. I detta kapitel kommer dessa att presenteras. 4.1 Synpunkter Under diskussioner som uppstått i samband seminarieträffarna har följande synpunkter framförts Karttjänst Under de diskussioner som förts i samband med seminarieträffarna framgår det tydligt att karttjänsten är välkommen. Många har kommenterat att de gillar själva konceptet med en digital, alltid tillgänglig karta som man kan lita på. Det är dessutom flera personer vid varje träff som påtalat det förträffliga med att informationen finns tillgänglig i flera lager, och att man som användare själv kan konfigurera vyn man tittar på genom att aktivera olika informationslager. Detta gör att man ser kartan som ett multiverktyg med flera olika användningsområden. Lika många har reagerat mycket positivt på att kartan innehåller fastighetsgränser. Denna information är något som många förr eller senare behöver vid något tillfälle, och folk i allmänhet anser att denna information är tidskrävande och besvärlig att få fram idag E-tjänster för bygglov Även E-tjänsterna välkomnas på ett generellt plan och man kan tydligt se att folk i allmänhet ser två stora förbättringar med de nya tjänsterna. Man ser själva digitaliseringen, och möjligheten att söka bygglov på nätet som ett stort steg i sig. Man är glad att komma bort ifrån hanteringen av papperblanketter och allt vad detta innebär. Detta kanske inte är så konstigt, med tanke på att vi lever i en allt mer digitaliserad värld där vi är vana vid att ansöka om saker via digitala tjänster på nätet. 11 (19)

12 Den andra stora förbättringen som människor i allmänhet anser att de nya tjänsterna medför är att det blir enklare att söka bygglov. Många tycker att dagens pappersblankett är svårjobbad, och anser att de nya tjänsternas skräddarsydda formulär är mycket enklare att jobba med. De gillar också närvaron av hjälptexter som tydligt förklarar vad som skall matas in i formulären. 4.2 Förslag på förbättringar Förutom de synpunkter som redan presenterats samlades även en hel del förslag på förbättringar in under de genomförda seminarieträffarna. Dessa har sammanställts på samma sätt som förbättringsförslagen från samtalen med företagen som genomfördes i våras. Varje förslag har alltså, för att underlätta uppföljningen, fått ett unikt id, och kommer att beskrivas i kommande stycken. Hur projektet hanterat förslagen framår i kapitel Karttjänst SeminarieKart1: Mycket av den information som visas i kartan är av ganska övergripande karaktär. Någon önskade att det tydligt skulle framgå i karttjänsten vem man kan vända sig till med mer djuplodande frågor. SeminarieKart2: I kartan kan man se en hel del information som rör bestämmelser som finns i detaljplanen. Några stycken skulle vilja att det fanns ett särskilt detaljplanslager där man tydligt kan se olika detaljplaners utsträckning, och där man genom att klicka på ett område kan få fram tillhörande detaljplan i sin helhet. SeminarieKart3: De fastighetsgränser som visas i karttjänsten är en s.k. översikt och kvalitén på dessa gränser varierar något. Några som redan nu arbetar med kartor känner till detta och har påpekat att kvalitén på gränserna på något sätt bör framgå i kartan. Detta skulle t.ex. kunna åstadkommas genom att rita ut gränser av olika kvalité med olika färger i kartan. Kan inte detta åstadkommas bör man åtminstone tydligt informera om att kvalitén på fastighetsgränserna kan vara varierande. SeminarieKart4: Förutom den information som idag finns i kartan önskas även följande information: Fastighetsbeteckningar Biotopskydd Naturreservat Fastighetsägare E-tjänster för bygglov SeminarieBygg1: Då bygglov är att betrakta som offentliga handlingar finns önskemål att man som användare skall kunna söka fram och läsa alla beviljade bygglov. SeminarieBygg2: Det finns en del företag som ofta tar fram och förbereder underlag för bygglov åt sina kunder. Dessa företag vill gärna se en möjlighet att kunna göra detta digitalt utan att behöva låna sina kunders inloggning. Man skulle alltså vilja logga in med sin egen användare, förbereda en ansökan, och sedan skicka denna till sin kund. Denna ska sedan i sin tur kunna granska och komplettera ansökan innan han eller hon skickar in ansökan. SeminarieBygg3: Eftersom det ibland kan gå en ganska lång tid från att ett bygglov blir beviljat tills att bygget är färdigt så önskar man att ett beviljat bygglov finns kvar i historiken att titta på åtminstone lika länge som giltighetstiden för respektive bygglov. 12 (19)

13 SeminarieBygg4: Förutom de tjänster som kommer att tas fram i samband med RIGESprojektet, önskas även följande tjänster: Ansökan om bygglov för nybygge av hus E-tjänst för planbesked SeminarieBygg5: Flera personer tycker att E-tjänsteplattformen verkar mycket lovande och ser andra användningsområden. Följande tjänster önskas på sikt på plattformen: Ansökan om förskoleplats Ansökan om färdtjänst 13 (19)

14 5. SAMMANSTÄLLNING, EFFEKTUPPFÖLJNING (FAS 3B) Under maj och juni 2014 har fyra olika företag intervjuats gällande vilka nyttoeffekter de anser att de nya tjänsterna kommer att föra med sig. Företagen har alla fått chansen att prova de slutgiltiga versionerna av RIGES tjänster och på det hela taget är det tydligt att man på företagen är nöjda med hur tjänsterna blivit och att man redan nu kan identifiera en del nyttoeffekter som tjänsterna kommer att föra med sig. Samtliga företag som intervjuats säger att de kommer att använda sig av de nya tjänsterna framöver. Nedan tabell visar vilka företag som intervjuats för effektuppföljningen: Företag Datum Lindéns Skyltar Norrlandspojkarna Ove Westman Fastighetsutveckling AB Sundsvalls Elnät Tabell 3: Tabell över genomförda intervjuer för effektuppföljning 5.1 Identifierade nyttoeffekter De nyttoeffekter som identifierats under intervjuerna med företagen har sammanställts och kommer här att presenteras grupperat per typ av tjänst E-tjänster De företag som intervjuats gällande RIGES-projektets E-tjänster är alla överens om att förflyttningen till en digital hantering är helt rätt. Man är glad att slippa den gamla pappershanteringen, som anses både krånglig och tidskrävande. Dessutom ser man den digitala hanteringen som betydligt mer hållbar ur ett miljömässigt perspektiv. De nya, digitala, formulären som ersätter den gamla pappersblanketten innehåller flera funktioner som syftar till att göra det lättare för den sökande att fylla i blanketten. Det finns hjälptexter, obligatoriska fält, för-i-fylld information från E-legitimationen, och möjlighet att skapa situationsplaner direkt i tjänsten. Alla dessa saker tillsammans gör att man på företagen upplever den nya hanteringen som mycket enklare och man är övertygad om att detta kommer att spara tid. Man tror också att det kommer bidra till att man kommer att skicka iväg ansökningar av högre kvalité, något som man tror kommer att bidra till att man behöver ha färre diskussioner med bygglovshandläggare gällande kompletteringar av ansökningar framöver. Detta anser man också kommer att kunna spara tid, och man hoppas också att den ökade kvalitén på ansökningar kommer att på sikt kunna korta handläggningstiden för bygglovsärenden. Företagen vi varit i kontakt med hjälper ofta sina kunder med helhetslösningar, där själva bygglovsansökan ingår som en del i deras erbjudande. Att den nya hanteringen av bygglov blir enklare och sparar tid ser man också som något som skulle kunna bidra till att man på sikt kan sänka sina priser gentemot sina kunder för dessa tjänster, därmed kommer man att kunna bli mer konkurrenskraftig. Den nya hanteringen upplevs också som mer trygg, man behöver inte oroa sig över att en ansökan ska komma bort i posthanteringen, och om en ansökan nu på något sätt skulle försvinna sedan man skickat in den till kommunen så finns den ju kvar i E-tjänsten, 14 (19)

15 informationen går inte förlorad. Vidare tycker man det känns bra att man kan logga in i efterhand för att kontrollera vilken information man angett i sin ansökan. Detta gör att man känner att man slipper att själv arkivera sina ansökningar på samma sätt som man gör dag. Även detta anses spara tid Karttjänster RIGES-projektets karttjänster har imponerat mycket på de företag som intervjuats. Det faktum att kommunens alla detaljplaner har digitaliserats och att dessa bestämmelser kan återfinnas i kartan tillsammans med fastighetsgränser ser företagen som en enorm tillgång som kommer att spara mycket tid. Tidigare har man varit tvungen att begära ut denna information i pappers-format från kommunen för varje område man varit intresserad av. Nu finns informationen tillgänglig på nätet dygnet runt och det tar inte mer en någon minut för att ta reda på vilka bestämmelser som gäller för ett givet område. Det faktum att väldigt mycket olika typer av information finns samlad i kartan ser företagen som något som kommer att spara mycket tid. Tidigare har man ofta varit tvungen att använda sig av flera olika källor för att samla in information. Nu kan man ersätta flera av dessa källor med RIGES-kartan. Även en del pengar kan sparas i och med detta, eftersom en del av informationskällorna man använder idag är betaltjänster. Konceptet med att all information ligger i olika lager i kartan som kan appliceras i helt valfri kombination uppskattas mycket av företagen. Detta gör att man enkelt kan skapa precis de kartvyer som behövs för en given situation. Ibland tar företagen fram informationsunderlag åt sina kunder, RIGES-kartan gör att man med en midre arbetsinsats än idag kan skapa mer betydligt mer snygga och tydliga informationsunderlag än man gör idag. Detta anser företagen kommer att göra deras tjänster och erbjudanden mer attraktiva. 15 (19)

16 6. UTVÄRDERING AV SYNPUNKTER De förslag på förbättringar som inkommit har utvärderats. Utvärderingen av varje förslag har skett i ett sammanhang som känns relevant för ändamålet. Detta betyder att för vissa förslag har det varit enkelt för en enskild expert att besluta om man ska gå vidare eller ej. I andra fall har förslaget presenterats för en grupp som diskuterat förslaget och fattat ett gemensamt beslut. Ett exempel på en sådan gruppering är bygglovsgruppen, som varit delaktiga i utvärderingen av de förslag som är relaterade till E-tjänsterna för bygglov. För varje förslag har ett beslut fattats om man skall arbeta vidare med förslaget eller ej. De möjliga besluten är: Acceptera Förslaget betraktas som mycket bra och kommer resultera i en eller flera åtgärder omgående. Spara Förslaget är bra, men man bedömer det inte som möjligt att implementera inom ramen för projektet. Läggs i en lista över framtida förbättringar. Förkasta Man kommer inte att införa förslaget I kommande del av rapporten presenteras resultatet av utvärderingen av förbättringsförslagen. 16 (19)

17 6.1 Samtal Resultatet av utvärderingen av förslagen som samlats in under samtal med företag presenteras i följande tabell: Förslag Beslut Kommentar SamtalKart1 Spara Det är något oklart kring möjligheterna att få till denna koppling mellan kartan och fastighetsregistret, kommunen äger inte den informationen. Dessutom ser man inte detta som högprioriterat. Hamnar i listan över potentiella framtida förändringar. SamtalKart2 Spara Bedöms vara intressant, men inte prioriterat just nu. Något oklart kring hur heltäckande information som finns idag. SamtalKart3 Spara Informationen som önskas kan i vissa fall vara svår att få tag på. En del information som önskas finns antingen inte tillgänglig idag, eller så ägs den av någon annan än kommunen. Annan information finns till viss del tillgänglig hos kommunerna, men det är något oklart i hur stor utsträckning. Bedöms inte vara prioriterad i nuläget, men kan mycket väl bli aktuellt i framtiden. SamtalKart4 Spara Det är denna typ av frågor som ingår i det s.k. användningsfall 3, som man valt att prioritera ner i projektet för att säkra leveransen av de två första användningsfallen. SamtalKart5 Acceptera Det kommer att implementeras verktyg för både längd- och areamätning. SamtalBygg1 Spara Funktionalitet för att skicka ansökningar mellan personer innan de skickas. Detta är inte prioriterat i nuläget, men det finns en stor förståelse för att det vore en bra funktion. Inte med i det planerade implementationsarbetet, men troligt att det kommer med senare. SamtalBygg2 Spara Bedöms som en bra idé i teorin, men idag är det inte så mycket datorer ute på fältet där kontrollplaner fylls i. Denna får därför hamna i listan över eventuella framtida förbättringar. SamtalBygg3 SamtalBygg4 SamtalBygg5 Acceptera Man förstår att det blir lättare för användaren om mindre bifogade handlingar krävs. Av denna anledning kommer teknisk beskrivning att utformas som web-formulär i den mån det är möjligt. Dock anser man att anmälan om KA skall fortsätta som bifogad handling, kravet på KA är inte lita vanligt förekommande som kravet på teknisk beskrivning. Acceptera Ett fält för märkning av faktura kommer att läggas till i kontaktformuläret för samtliga flöden. Acceptera En kryssruta kommer att läggas till i transformatorflödet. SamtalBygg6 Förkasta Troligtvis är denna kategoriseringsmodell något som endast företag i skylt-branschen känner till. Dock är det väldigt många andra som söker bygglov för skylt. Resultatet skulle troligtvis bli en mycket väl anpassad tjänst för skyltexperter men betydligt svårare att begripa för alla andra intressenter. Tabell 4: Utvärdering av förbättringsförslag insamlade i samband med samtal med företag 17 (19)

18 6.2 Seminarium I följande tabell finns resultatet av utvärderingen av förbättringsförslag insamlade under seminarieträffarna. Förslag Beslut Kommentar SeminarieKart1 Acceptera Man kommer i kartklienten att hänvisa till respektive kommuns hemsidor. Där har varje kommun ansvar för att publicera detaljinformation och kontaktinformation till experter inom olika områden. SeminarieKart2 Acceptera Man har som målsättning att få med detaljerad planinformation i kartan inom ramarna för projektet. Dock finns vissa oklarheter kring vissa juridiska aspekter, som för närvarande utreds. SeminarieKart3 Acceptera Man vill få med kvalitén på fastighetsgränserna. Dock är införandet av detta starkt beroenden av lantmäteriets publika tjänster. Utredning pågår för att verifiera att allt finns på plats hos lantmäteriet för att stödja detta. SeminarieKart4 Acceptera/ Förkasta Information om fastighetsbeteckningar, biotopskydd och naturreservat finns tillgänglig och kommer att inkluderas i karttjänsterna. Dock äger man inte information gällande fastighetsägare och kan därför av juridiska skäl inte publicera detta. SeminarieBygg1 Spara Att publicera alla offentliga handlingar i plattformen så att alla kan nå dem låter som en god idé och det finns redan idag goda tekniska möjligheter att realisera detta. Dock anser man att det inte finns utrymme för att införa denna funktionalitet i nuvarande projektplan. SeminarieBygg2 Acceptera Man vill gärna ha funktionalitet för att stödja företag i deras arbete med att ta fram underlag till sina kunder. Dock finns vissa oklarheter kring möjligheterna att få till lösningen inom ramarna för detta projekt. I nuläget utreds möjligheterna SeminarieBygg3 Acceptera Lösningen är designad för att innefatta hela bygglovsprocessen, från ansökan till slutbesked. Detta innebär att alla bygglov kommer att ligga kvar åtminstone så länge de är giltiga. SeminarieBygg4 Spara Tjänsterna planbesked och nybygge är högst relevanta, men man har svårt att få plats med dem i projektplanen just nu. Dock hoppas man kunna implementera dessa i ett senare skede. T.ex. i samband med att själva förvaltningen av plattformen kommer igång. SeminarieBygg5 Spara Tjänster för förskoleplats och fördtjänst är högst relevanta för kommunerna men det ligger inte riktigt inom ramen för vad som hanteras i detta projekt. Men man hoppas på att kunna implementera dessa tjänster i ett senare skede. Antingen i samband med förvaltningen av plattformen eller i ett projekt som är mer relaterat till denna typ av samhällsfunktioner. Tabell 5: Utvärdering av förbättringsförslag insamlade i samband med seminarieträffar 18 (19)

19 7. DELTAGARSTATISTIK I följande kapitel redovisas statistik för deltagandet vid aktiviteter relaterat till dialogen med näringslivet. Aktivitet Antal företag Antal Antal Antal representerade representanter, representanter, representanter, kvinnor män totalt Samtal Seminarium Fördjupad utvärdering Effektuppföljning KOMMENTARER Den metod som projektet valde att ta in företagen i arbetet relativt sent i processen då e- tjänsterna är nästan klara, upplever vi var framgångsrik. Projektet har upplevt det svårt att tidigt i utvecklingsarbetet/kravställningen ha kontakt med företagen kring de planerade e- tjänsterna. Detta helt enkelt eftersom det har varit svårt att visualisera projektets idéer. När vi mött företagen har utvecklingen av tjänsterna varit långt gånget och det har varit möjligt att presentera dem på ett begripligt sätt. Samtidigt har utvecklig kvarstått så projektet har haft möjlighet att realisera många av de önskemål som inkommit. Vi ser förstås att det även finns förbättringspotential i kontakterna med företagen. Exempelvis hade troligen fler företag kunnat medverka i samtal om samtalen kunnat planerats in i mer god tid än vad projektet kunde göra. En ännu mer utvecklad förmåga från projektet att kunna kommunicera innebärden av tjänsterna hade kanske också varit en nyckel att få träffa fler kategorier av företagare, några av dem som nu avböjde inbjudningar till samtal. Det är samtidigt svårt att få tillgång till företagens tid deras tid är naturligtvis dyrbar och det är inte självklart för dem att avsätta tid utanför företaget. Därför är projektet samtidigt glad över den tid som vi trots allt fått tillgång till i redovisade samtal/intervjuer. Vid seminarierna var könsfördelningen relativt jämt mellan män och kvinnor (med viss övervikt på kvinnor) men trots att förfrågan särskilt har gjorts om kvinnliga representanter hos berörda företag är representationen med total övervikt på män. 19 (19)

20 RIGES MALL Samtal med företag Bilaga 1 Datum: Plats: Närvarande: Inledande frågeställningar Om företaget Syftet är att få en uppfattning om företaget som intervjuas. Vem intervjuas (namn, roll/position, kön)? Vilket är företaget? I vilken bransch är företaget verksamt? Hur många anställda har företaget (i landet, i regionen)? I vilken kommun/er är företaget mest verksamt? Hur ser ägandestrukturen ut (t.ex: privatägt, offentligt) Hur ser könsfördelningen ut på företaget? o Bland ägarna? o Bland anställda? Hur ser organisationen ut, vilka är involverade när det gäller bygglov alt. karttjänster? Vilken vana finns i företaget och personligen när det gäller att arbeta med IT-stöd och e-tjänster? Om RIGES Syftet är att få information om hur väl företag känner till RIGES projektet. Känner ni till RIGES sedan tidigare? När hörde ni talas om RIGES? Vad har ni hört? Vad är er uppfattning?

21 Befintlig hantering och befintliga lösningar Bygglovshantering idag. Syftet är att få en insikt i ett företags hantering av bygglov (i de fall det är relevant). Hur många bygglov söker ni på ett år? Hur hanteras bygglovsansökningar idag? Vem hanterar bygglovsansökningar? Vilka externa aktörer interagerar ni med? Hur mycket tid upptar bygglovsansökningar? Vad tycker ni om dagens hantering? Kart-baserade stödverktyg idag Syftet är att få en bild av företagets nuvarande användande av karttjänster (i de fall det är relevant) Använder ni något kart-baserat stödverktyg idag? Om Ja o I vilket syfte? o Vilken information är det som eftersöks? o Vilka är användarna? Om Nej o Hur hämtar ni annars in den informationen? o Vad tycker ni om den hanteringen? o Hur mycket tid går åt till detta?

22 Framtida hantering med RIGES tjänster Bygglovshantering med RIGES e-tjänster Syftet är att, övergripande, få företagets åsikter kring RIGES projektets upplägg med e- tjänster (i de fall det är relevant). Vilka fördelar ser ni i att få en digitalt hanterad bygglovsansökan? Vad innebär en användbar digital ansökan för dig, och vilket format är av intresse för dig och din verksamhet? (maila pdf:er/dokument, fylla i formulär och bifoga filer mha e-tjänst eller att med digitalt stöd även skapa ritningar och övriga handlingar i t.ex. dwg/bim-format) Vilka fördelar ser ni med en mer likartad hantering, av t.ex. bygglov, i olika kommuner. Hur kan detta hjälpa er verksamhet? Vad anser ni vara viktigast att tänka på när man digitaliserar bygglovsansökan? Vilken är den största vinsten för er med en digital bygglovsansökan? Kart-baserade stödverktyg med RIGES tjänster Syftet är att få åsikter kring hur företagen uppfattar nyttan med de framtagna tjänsterna (i de fall det är relevant). Vilka fördelar kan ni se med att få lättillgänglig information om vilka bestämmelser och lagar som gäller för en fastighet? Skulle ni föredra att få den informationen via en publik karta på nätet eller skulle ni föredra att konsumera informationen via en WMS-tjänst och integrera informationen med ett befintligt stödverktyg eller liknande? Finns det önskemål kring struktureringen av information? Finns det önskemål kring vilken typ av frågor man skulle vilja ställa? Vilken information skulle man vilja få reda på?

23 Frågeställningar relaterade till en demonstration av RIGES tjänster Demo användningsfall 1 och 2 Syftet är att få åsikter kring den nuvarande versionen av tjänsterna. Vad var bra? Vad kan bli bättre/tydligare? Vad saknas? Verkar den här typen av tjänst enkel att använda eller tror ni att användare kommer behöva en utbildning för att kunna nyttja tjänsterna? Kan detta ersätta dagens hantering fullt ut?

24 Samtal med företag - Härnösands elnät.doc Bilaga 2a RIGES - Samtal med företag Datum: Plats: Närvarande: Inledande frågeställningar Om företaget Syftet är att få en uppfattning om företaget som intervjuas. Vem intervjuas (namn, roll/position, kön)? - Tony Svensson, beredare, man. Vilket är företaget? - Härnösands elnät, Härnösands energi och miljö har vatten, elnät, renhållning. I vilken bransch är företaget verksamt? - Elnät. Bygger och underhåller elnät. Hur många anställda har företaget (i landet, i regionen)? Moderbolag: 130, Elnät: 30 I vilken kommun/er är företaget mest verksamt? - Härnösand Hur ser ägandestrukturen ut (t.ex: privatägt, offentligt) Kommunalt ägt Hur ser könsfördelningen ut på företaget? o Bland ägarna? o Bland anställda? 1 kvinna. 95% Män Hur ser organisationen ut, vilka är involverade när det gäller bygglov alt. karttjänster? Beredare söker bygglov. Vilken vana finns i företaget och personligen när det gäller att arbeta med IT-stöd och e-tjänster? Om RIGES Syftet är att få information om hur väl företag känner till RIGES projektet. Känner ni till RIGES sedan tidigare? - Nej När hörde ni talas om RIGES? Vad har ni hört? Vad är er uppfattning?

25 Samtal med företag - Härnösands elnät.doc Bilaga 2a Befintlig hantering och befintliga lösningar Bygglovshantering idag. Syftet är att få en insikt i ett företags hantering av bygglov (i de fall det är relevant). Hur många bygglov söker ni på ett år? Transformatorstationer och fördelningsstationer stycken på år. Hur hanteras bygglovsansökningar idag? Manuellt av Tony. Skriv ut pdf, skicka in. Bifoga kartor skisser m.m. Brev med mottagningsbevis. Vem hanterar bygglovsansökningar? Tony och två kollegor (Beredare och deras chef). (Ev. inhyrda entreprenörer) Vilka externa aktörer interagerar ni med? Inhyrda entreprenörer. Hur mycket tid upptar bygglovsansökningar? Vad tycker ni om dagens hantering? Långsamt. Inte så flexibel. Kart-baserade stödverktyg idag Syftet är att få en bild av företagets nuvarande användande av karttjänster (i de fall det är relevant) Använder ni något kart-baserat stödverktyg idag? Om Ja o I vilket syfte? o Vilken information är det som eftersöks? o Vilka är användarna? Om Nej o Hur hämtar ni annars in den informationen? o Vad tycker ni om den hanteringen? o Hur mycket tid går åt till detta?

26 Samtal med företag - Härnösands elnät.doc Bilaga 2a Framtida hantering med RIGES tjänster Bygglovshantering med RIGES e-tjänster Syftet är att, övergripande, få företagets åsikter kring RIGES projektets upplägg med e- tjänster (i de fall det är relevant). Vilka fördelar ser ni i att få en digitalt hanterad bygglovsansökan? Mindre att fylla i, bra. Enkelt. Digitalt, mindre papper. Bara relevanta inmatningar. Vad innebär en användbar digital ansökan för dig, och vilket format är av intresse för dig och din verksamhet? (maila pdf:er/dokument, fylla i formulär och bifoga filer mha e-tjänst eller att med digitalt stöd även skapa ritningar och övriga handlingar i t.ex. dwg/bim-format) Vilka fördelar ser ni med en mer likartad hantering, av t.ex. bygglov, i olika kommuner. Hur kan detta hjälpa er verksamhet? Vad anser ni vara viktigast att tänka på när man digitaliserar bygglovsansökan? Vilken är den största vinsten för er med en digital bygglovsansökan? Slipper hantera och skriva under en massa papper. Slipper rita situationsplaner. Kart-baserade stödverktyg med RIGES tjänster Syftet är att få åsikter kring hur företagen uppfattar nyttan med de framtagna tjänsterna (i de fall det är relevant). Vilka fördelar kan ni se med att få lättillgänglig information om vilka bestämmelser och lagar som gäller för en fastighet? Skulle ni föredra att få den informationen via en publik karta på nätet eller skulle ni föredra att konsumera informationen via en WMS-tjänst och integrera informationen med ett befintligt stödverktyg eller liknande? Finns det önskemål kring struktureringen av information? Finns det önskemål kring vilken typ av frågor man skulle vilja ställa? Vilken information skulle man vilja få reda på?

27 Samtal med företag - Härnösands elnät.doc Bilaga 2a Frågeställningar relaterade till en demonstration av RIGES tjänster Demo användningsfall 1 och 2 Syftet är att få åsikter kring den nuvarande versionen av tjänsterna. Vad var bra? Bra formulär. Vad kan bli bättre/tydligare? Elektronisk hantering av kontrollplan. Vad saknas? - Möjlighet att ange faktura-referens. Kombinerat flöde för rivning och uppförande av transformatorstation. Verkar den här typen av tjänst enkel att använda eller tror ni att användare kommer behöva en utbildning för att kunna nyttja tjänsterna? Kan detta ersätta dagens hantering fullt ut? Ja! Övrigt Vad skall ansökan heta: Ansökan om Transformatorstation, Nätstation, Kopplingsstation? Är färg på stationen relevant? Anges på dagens blankett.

28 Samtal med företag - Lindens.doc Bilaga 2b RIGES - Samtal med företag Datum: Plats: Närvarande: Inledande frågeställningar Om företaget Syftet är att få en uppfattning om företaget som intervjuas. Vem intervjuas (namn, roll/position, kön)? Per Felländer, ägare, vd, man Vilket är företaget? - Lindens Skyltar AB I vilken bransch är företaget verksamt? - Skylt-bransch, Tillverkar, monterar, sätter upp skyltar. Söker bygglov när skyltar skall förändas. Hanterar hela livscykeln för skylten. Hur många anställda har företaget (i landet, i regionen)? - 9st i företaget I vilken kommun/er är företaget mest verksamt? - Västernorrland, Hälsingland, Gästrikland, Ångermanland. Hur ser ägandestrukturen ut (t.ex: privatägt, offentligt) Privat, 1 ägare Hur ser könsfördelningen ut på företaget? o Bland ägarna? - 1 man o Bland anställda? - 6 Män, 3 Kvinnor Hur ser organisationen ut, vilka är involverade när det gäller bygglov alt. karttjänster? Per söker bygglov. Vilken vana finns i företaget och personligen när det gäller att arbeta med IT-stöd och e-tjänster Om RIGES Syftet är att få information om hur väl företag känner till RIGES projektet. Känner ni till RIGES sedan tidigare? - Nej När hörde ni talas om RIGES? Vad har ni hört? Vad är er uppfattning?

29 Samtal med företag - Lindens.doc Bilaga 2b Befintlig hantering och befintliga lösningar Bygglovshantering idag. Syftet är att få en insikt i ett företags hantering av bygglov (i de fall det är relevant). Hur många bygglov söker ni på ett år? - 50st Hur hanteras bygglovsansökningar idag? - Manuellt Vem hanterar bygglovsansökningar? - Per Vilka externa aktörer interagerar ni med? Hur mycket tid upptar bygglovsansökningar? Vad tycker ni om dagens hantering? Fungerar dåligt. Dålig statusrapportering. Långa ledtider gör att affärer går sämre än önskat. Handläggningstid: 3v, för länge! Kart-baserade stödverktyg idag Syftet är att få en bild av företagets nuvarande användande av karttjänster (i de fall det är relevant) Använder ni något kart-baserat stödverktyg idag? Om Ja o I vilket syfte? o Vilken information är det som eftersöks? o Vilka är användarna? Om Nej o Hur hämtar ni annars in den informationen? o Vad tycker ni om den hanteringen? o Hur mycket tid går åt till detta?

30 Samtal med företag - Lindens.doc Bilaga 2b Framtida hantering med RIGES tjänster Bygglovshantering med RIGES e-tjänster Syftet är att, övergripande, få företagets åsikter kring RIGES projektets upplägg med e- tjänster (i de fall det är relevant). Vilka fördelar ser ni i att få en digitalt hanterad bygglovsansökan? Bättre statusrapportering. Enklare att fylla i lov-ansökan. Vad innebär en användbar digital ansökan för dig, och vilket format är av intresse för dig och din verksamhet? (maila pdf:er/dokument, fylla i formulär och bifoga filer mha e-tjänst eller att med digitalt stöd även skapa ritningar och övriga handlingar i t.ex. dwg/bim-format) Vilka fördelar ser ni med en mer likartad hantering, av t.ex. bygglov, i olika kommuner. Hur kan detta hjälpa er verksamhet? Mkt bra! Enklare om man inte behöver vara bekant med många olika hanteringar och bestämmelser. Vad anser ni vara viktigast att tänka på när man digitaliserar bygglovsansökan? Bra status-info helst via sms, rss, mail. Ta god tid för projektet och lansera något som är riktigt bra heller än att skynda till leverans med halv-färdig lösning. Vilken är den största vinsten för er med en digital bygglovsansökan? Förhoppningsvis kortare ledtider och bättre status-överblick. Kart-baserade stödverktyg med RIGES tjänster Syftet är att få åsikter kring hur företagen uppfattar nyttan med de framtagna tjänsterna (i de fall det är relevant). Vilka fördelar kan ni se med att få lättillgänglig information om vilka bestämmelser och lagar som gäller för en fastighet? Skulle ni föredra att få den informationen via en publik karta på nätet eller skulle ni föredra att konsumera informationen via en WMS-tjänst och integrera informationen med ett befintligt stödverktyg eller liknande? Finns det önskemål kring struktureringen av information? Finns det önskemål kring vilken typ av frågor man skulle vilja ställa? Vilken information skulle man vilja få reda på?