Version efter seminarium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Version efter seminarium"

Transkript

1 Hälsouniversitetet Arbetsterapeututbildningen Version efter seminarium Utvärdering av barn med funktionshinders upplevelse av skrivaktiviteter före och efter åtgärd från LINDAH, Centrum för kommunikationshandikapp Författare: Josefin Blomquist och Martina Eek Handledare: Torbjörn Falkmer Godkänd version: Antal sidor: 37 Datum:

2 Hälsouniversitetet Arbetsterapeututbildningen Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, 60 poängsnivå, inom ramen för arbetsterapeututbildningen, 120 poäng. Titel: Utvärdering av barn med funktionshinders upplevelse av skrivaktiviteter före och efter åtgärd från LINDAH, Centrum för kommunikationshandikapp Titel på engelska: Evaluation of Children with Disabilities Experiences of Writing Activities Before and After Intervention from LINDAH, a Centre for Communication Disabilities. Författare: Josefin Blomquist och Martina Eek Handledare: Torbjörn Falkmer Termin: Höstterminen 2005 Antal sidor: 37 SAMMANFATTNING LINDAH är ett regionalt resurscentrum i Östergötland som vänder sig till barn med tal-, språk och/eller skrivhandikapp. Arbetsterapeut och datapedagog arbetar med att utreda barns behov och problem i skrivaktiviteter. Mellan 1999 och 2005 fick barnen skatta sin subjektiva upplevelse av för dem viktiga skrivaktiviteter i en enkät vid utredningens början samt sex månader efter genomförd åtgärd. Delar av enkäterna var utarbetade från Canadian Occupational Performance Measure (COPM). Syftet med studien var att jämföra barns skattning av utförande och tillfredsställelse avseende skrivaktiviteter före och efter åtgärder från LINDAH. Syftet var även att undersöka om det fanns korrelation mellan graden av förändring i barnens skattning av utförande och tillfredsställelse. Statistiska beräkningar gjordes på de 46 utredningar som hade enkät före och efter. Statistiska storheter som exempelvis median, högsta och lägsta värde samt korrelation identifierades för utförande och tillfredsställelse, före och efter åtgärd, för de tre skrivaktiviteter som skattades i flest utredningar. Resultatet visade att skattningen var högre efter LINDAHs insatser. Signifikant skillnad förelåg mellan före och efter åtgärd i två av tre aktiviteter. Resultatet visade positiv korrelation mellan graden av förändring i skattningen av utförande och tillfredsställelse i alla tre aktiviteterna. LINDAHs verksamhet förbättrade följaktligen dessa barns utförande och tillfredsställelse i skrivaktiviteter. Sökord: barn med funktionshinder, skrivaktiviteter, utförande, tillfredsställelse, AKK

3 Faculty of Health Sciences Occupational Therapy Programme Title: Evaluation of Children with Disabilities Experiences of Writing Activities Before and After Intervention from LINDAH, a Centre for Communication Disabilities. Authors: Josefin Blomquist och Martina Eek Term: Fall semester 2005 ABSTRACT LINDAH is a regional centre of resources in Östergötland for children with speach-, languageand/or writing disabilities. An occupational therapist and a specialized computer teacher are investigating the needs and problems that these children experience in writing. Between year 1999 and 2005, the children rated their subjective experiences of writing activities that were important to them using an inquiry at the beginning of the investigation and another one six months after the intervention was carried out. Parts of the inquiries were based on the Canadian Occupational Performance Measure (COPM). The aim of this study was to compare the childrens estimations of performance and satisfaction considering writing activities before and after interventions from LINDAH. The aim was also to investigate whether there was correlation between extent of change in the children s estimations of performance and satisfaction. Statistical calculations were carried out on the 46 investigations that included one inquiry before and one after intervention. Statistical quantities such as median, range and correlation were identified for performance and satisfaction, before and after intervention, for the three writing activities that were rated in most investigations. The results showed that the rating was higher after LINDAH s interventions. In two out of three activities, significant difference existed between before and after intervention. The results pointed out a positive correlation between the extent of change in the estimation of performance and satisfaction in all three activities. Hence LINDAH s activity improved these childrens performance and satisfaction in writing activities. Key words: children with disabilities, writing activities, performance, satisfaction, AAC

4 Innehåll 1 Bakgrund Hjälpmedel Barn och ungdomshabilitering Kommunikation LINDAH Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) 10 2 Hypotes 12 3 Syfte 12 4 Metod Material Datainsamling Urval Dataanalys 14 5 Resultat 15 6 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Fortsatt forskning Konklusion 26 7 Referenser 27 Bilaga 1 AlphaSmart 30 Bilaga 2 Enkät före åtgärd 31 Bilaga 3 Informationsblad 33 Bilaga 4a Enkät efter åtgärd AlphaSmart 34 Bilaga 4b Enkät efter åtgärd dator 36 4

5 Inledning Det är många barn som kommer till LINDAH, Centrum för kommunikationshandikapp på skrivutredning. Sixten, hans mamma och hans lärare är idag på LINDAH för att träffa arbetsterapeuten och datapedagogen. Tillsammans gör de en skrivutredning för att kartlägga Sixtens behov och problem. Inför besöket har Sixten och hans mamma fyllt i en enkät som de fått av arbetsterapeuten. Sixten har valt ut tre skrivaktiviteter och har i en enkät skattat sina upplevelser i dessa på en skala från Under mötet diskuterar de hur Sixten tycker det fungerar att skriva i skolan och hemma. Sixtens skrivbehov berättigar honom ett skrivhjälpmedel och arbetsterapeuten och datapedagogen föreslår en Alphasmart 1. Sixten får prova den och tycker att den fungerar bra. Arbetsterapeuten förskriver därför en sådan. När Sixten använt hjälpmedlet en tid återkommer arbetsterapeuten för en uppföljning. Då får Sixten en ny enkät för att utföra en ny skatting på samma aktiviteter som vid utredningens början (Konstruerad situation, inspirerad av studiebesök i LINDAHs verksamhet, och ). Sedan 1999 har arbetsterapeuten på LINDAH använt sig av enkäter då hon gör skrivutredningar för att kunna utvärdera och förbättra kvaliteten i verksamheten. Hur har barnen skattat sina upplevelser i skrivaktiviteter före och efter åtgärd? Kommer det att fungera bättre för dem att utföra skrivaktiviteter efter att de har fått ett hjälpmedel och är de mer nöjda med sitt aktivitetsutförande? Vi är två studenter på Arbetsterapeututbildningen vid Linköpings Universitet som fick i uppdrag av LINDAH att besvara dessa frågor. Studenterna fann detta intressant eftersom det innebar att utvärdera en verksamhet och genom denna studies resultat föreslå åtgärder för att förbättra denna verksamhet. Ytterligare en studie gjordes av studenterna Bönner och Johansson (2006). Den ingick i samma uppdrag, men besvarade andra frågeställningar. 1 Bilaga 1: AlphaSmart 5

6 1 Bakgrund Svensk barn och ungdomshabilitering arbetar bl a med barn och ungdomar som har kommunikationshandikapp. Inom Östergötlands barn och ungdomshabilitering finns LINDAH som är ett regionalt resursteam som vill möjliggöra aktiviteter för barn med tal- språk- och/eller skrivhandikapp (LINDAH, 2005). Barn och ungdomshabiliteringens verksamhet styrs av bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Habiliteringen ska enligt lagen planera intervention tillsammans med den enskilde samt tillhandahålla hjälpmedel för funktionshindrade (Socialdepartementet, 2005). 1.1 Hjälpmedel År 2001 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka frågor angående hjälpmedel eftersom det rådde vissa oklarheter inom området och dess lagstiftning. Utredningen resulterade i SOU 2004:83, i vilken lämpliga åtgärder till förtydligande i HSL framgick (Statens Offentliga Utredningar, 2005). Åtgärdsförslagen syftade till att förtydliga och öka klienters rätt till: - snar bedömning av hjälpmedelsbehov - förskrivning av hjälpmedel för vård och behandling, för det dagliga livet och för utbildning I SOU 2004:83 diskuterades ansvaret för hjälpmedel i utbildning och det framgick att skolan ansvarade för pedagogiska hjälpmedel och landstinget för personliga hjälpmedel. Ett pedagogiskt hjälpmedel kännetecknades främst av att det var kunskapsbärande och kunde användas av flera elever. Ett personligt hjälpmedel var däremot främst kompenserande och anpassat till en specifik klient. Gränsdragningen mellan pedagogiska och personliga hjälpmedel var dock ofta svår att göra och ansvarets fördelning i praktiken varierade i landet (Statens Offentliga Utredningar, 2005). 1.2 Barn och ungdomshabilitering Inom barn och ungdomshabiliteringen i Sverige arbetar man med barn och ungdomar som pga sjukdom eller trauma fått en organskada eller störning. Detta kan leda till funktionsnedsättningar som i sin tur kan medföra nedsatt aktivitetsförmåga (Bille & Olow, 1999). Målet för barn och ungdomshabiliteringen är enligt Bille och Olow (1999) att för den handikappade med alla till buds stående medel och inom alla områden åstadkomma en så god och bestående förbättring som möjligt. (s 15). En grundsten inom barn och ungdomshabiliteringen är teamarbete. I teamet ingår arbetsterapeuter som i likhet med barn och ungdomshabiliteringen fokuserar på hela individen. Det 6

7 är viktigt att barnens diagnos och dess konsekvenser är fastställda innan teamet gör sina insatser (Bille & Olow, 1999). Enligt Helders (2001) ska dock dessa insatser fokusera på funktion och inte på medicinsk diagnos samt vara integrerade i barnens dagliga liv. Mål och åtgärder ska syfta till att minska, förebygga eller kompensera funktionsnedsättningar. Det är viktigt att man följer upp mål och åtgärder för att säkerställa kvaliteten på dessa insatser. Omfattande kvalitetsarbete bedrivs inom barn och ungdomshabiliteringen i Sverige. Syftet är att utveckla kvalitetskriterier för att öka klientcentreringen och använda resurserna optimalt (Bille & Olow, 1999). Även inom arbetsterapi arbetar man för att utveckla och förbättra kvaliteten. Som en del i detta arbete har man utarbetat Etisk kod för arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2004). De inledande orden i koden lyder: Arbetsterapeuten arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet för att främja patientens/kundens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav (s 7). Inom barn och ungdomshabilitering kan koden vara ett stöd i arbetsterapeutens arbete att uppnå detta. 1.3 Kommunikation Inom barn och ungdomshabiliteringen är kommunikation ett område som är i fokus. Kommunikation definieras som överförande av ett budskap från en individ till en annan (Heister Trygg, Andersson, Hardenstedt, & Sigurd Pilesjö, 1998, s 16). En förutsättning för barns utveckling, på det emotionella, intellektuella och sociala planet, är att de kan kommunicera och samverka med andra människor. I barn och ungdomshabiliteringens arbete med kommunikation är det främst arbetsterapeut och logoped som är involverade. De arbetar utifrån en process som innefattar; urval och bedömning, intervention med specifika åtgärder inom Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt uppsamling (Heister Trygg, et al., 1998). Definitionen av AKK är: kommunikation mellan människor som ersätter eller kompletterar bristande tal/språk (Heister Trygg, et al., 1998, s 8), vilket innebär att AKK är aktuellt för individer som har svårt att kommunicera med gester, tal och/eller skrift. AKK beaktar brukaren, redskapen och omgivningen. Det kan därmed exempelvis innebära alternativt styrsätt till dator eller att personer i omgivningen lär sig kommunicera med barnen. För att betona att kommunikation ska ses som en rättighet för alla har The National Joint Committee for the Communications of Persons with Severe Disabilities (American Speech- Language-Hearing Association, 2005) slagit fast att: alla personer, oavsett grad och art av 7

8 funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor enligt översättning av Heister Trygg, et al. (1998, s 46). Denna allmänt formulerade rättighet har brutits ner i tolv mer specifika. En av dessa innebär att alltid ha tillgång till de alternativa och kompletterande kommunikationssystem och andra tekniska hjälpmedel som personen behöver samt att dessa är i funktionellt skick (Heister Trygg, et al., 1998, s 46). Personer med funktionsnedsättningar ska garanteras dessa rättigheter i alla behandlingsinsatser samt i daglig kommunikation med andra (Case-Smith, 2001, Heister Trygg, et al., 1998). 1.4 LINDAH Linköpingsregionens dataresurscenter för handikappade (LINDAH) är ett kommunikationsteam som består av en barn- och ungdomsdel och en vuxendel. Barn- och ungdomsdelen vänder sig till barn mellan 0-18 år med tal- språk- och/eller skrivhandikapp. De diagnoser som förekommer är både fysiskt och neuropsykiatriskt betingade och får funktionella följder såsom nedsatt motorik, koncentration och inlärningsförmåga. Följande diagnoser var vanligt förekommande mellan : Rörelsehinder: Cerebral pares Duchennesmuskeldystrofi Ryggmärgsbråck (MMC) Neuropsykiatriska diagnoser: ADHD, DAMP Autismspektru mstörning Utvecklingsstörning Barnen kommer till LINDAH med remiss från barn- och ungdomshabiliteringens distriktsverksamhet som finns i Linköping, Norrköping och Motala. LINDAHs upptagningsområde är Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. De yrken som är representerade i teamet är arbetsterapeut, specialpedagog och logoped. Vid behov finns även datapedagog från Specialpedagogiska Institutet samt hjälpmedelskonsulent och datatekniker från Hjälpmedelscentrum AB att tillgå (V. Granath, personlig kommunikation, 2 december, 2005) 8

9 På resurscentret görs skrivutredningar av arbetsterapeut och datapedagog. Vid enstaka tillfällen deltar även logoped. Utredningarna görs för att identifiera varje barns behov och problem i skrivaktiviteter. Tre kriterier beaktas inför åtgärdsförslag; om barnen har ett varaktigt motoriskt funktionshinder, har löst läs- och skrivkoden samt har ett skrivbehov. En central åtgärd kan vara förskrivning av ett personligt, datorbaserat skrivhjälpmedel: stationär dator, bärbar dator, anpassad hårdvara, anpassad mjukvara och AlphaSmart. År 2000 togs den elektriska skrivmaskinen bort från sortimentet över skrivhjälpmedel och ersattes av AlphaSmart (V. Granath, personlig kommunikation, 4 mars, 2005) som är ett alternativ till att skriva för hand om barnen t ex har motoriska nedsättningar. Det är ett bärbart tangentbord som är enkelt att använda då anteckningar förs. Texten kan överföras till en dator för redigering i ordbehandlingsprogram för att sedan skrivas ut (Bilaga 1) (Hjälpmedelsinstitutet, 2005). Övriga åtgärder som förekommer är information, rådgivning och kursverksamhet. Ett halvår efter att det datorbaserade skrivhjälpmedlet provats ut genomförs en uppföljning för att avsluta alternativt fortsätta utredningen. Under denna process är det viktigt att barn och föräldrar är delaktiga samt att åtgärder resulterar i en individuell plan (LINDAH, 2005) vilket även Case-Smith (2001) poängterar. Även Helders (2001) menar att åtgärderna ska vara inriktade på att lösa de problem som är viktiga för barnen och deras föräldrar. För att kunna utvärdera de åtgärder som utförs utformade LINDAH flera enkäter. Mellan 1999 och 2005 inledde arbetsterapeuten som gör skrivutredningar varje utredning med att barnen eller någon i barnens närhet fyllde i en enkät med frågor om barnens skrivförmåga (Bilaga 2). Med enkäten följde ett informationsblad som bl a beskrev LINDAHs verksamhet och hur utredningen skulle gå till (Bilaga 3). Barnen fick även fylla i en enkät cirka sex månader efter genomförd åtgärd. Beroende på vilket hjälpmedel barnen fick från arbetsterapeuten såg enkäten efter åtgärd olika ut (V. Granath, personlig kommunikation, 4 mars, 2005) (Bilaga 4a, 4b). Vissa delar av enkäterna var utarbetade från Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (Canadian Association of Occupational Therapists, 2002) och dessa delar följde inte instrumentets struktur fullt ut. I enkäten som fylldes i före åtgärd fanns fem skrivaktiviteter att välja mellan samt möjlighet att ge egna förslag. Barnen fick välja maximalt tre aktiviteter som värderades högst och skatta sitt utförande och sin tillfredsställelse i dessa. I enkäten som fylldes i efter åtgärd skattas återigen tre aktiviteter och dessa skattas vad gäller utförande och tillfredsställelse. I enkäten finns även några övriga frågor om hjälpmedlets användning t ex var hjälpmedlet är placerat och hur ofta det används (Bilaga 4a, 4b). 9

10 Enkäterna mätte i likhet med COPM barnens subjektiva upplevelser i aktivitet (Canadian Association of Occupational Therapists, 2002). Genom att arbetsterapeuten använde enkäter kan verksamheten utvärderas och utvecklas så att den blir mer evidensbaserad. Holm (2000) beskriver evidens på följande sätt: integrating individual clinical expertise with the conscientious, explicit and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients och refererar då till Sackett, Rosenberg, Gray, Haynes och Richardson (1996, s 71). Enligt Holm (2000) ska evidens vara en del av varje arbetsterapeutisk intervention eftersom efterfrågan på evidens allt mer höjs. Även Bennett & Bennett (2000) menar att arbetsterapeuter behöver försäkra sig om att deras praktiska utövning är baserad på evidens. 1.5 Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) (Canadian Association of Occupational Therapists, 2002) har ett holistiskt synsätt med fokus på klient och aktivitet. Syftet med arbetsterapi är enligt modellen att möjliggöra aktivitet genom att använda aktivitet som metod. Tre viktiga begrepp i modellen är person (person), miljö (environment) och aktivitet (occupation). När dessa tre samverkar blir resultatet ett aktivitetsutförande (occupational performance) och om det sker en förändring i person, miljö eller aktivitet påverkas de övriga två samt aktivitetsutförandet (Canadian Association of Occupational Therapists, 2002). Wilcock är professor i arbetsterapi och är verksam vid University of South Australia. I artikeln Reflections on doing, being and becoming (1998) reflekterar Wilcock över begreppet aktivitet och gör kopplingar till CMOP. Hon menar att arbetsterapeuter måste fokusera på att möjliggöra aktivitet och se det som en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Hon anser även att arbetsterapeuter inte arbetar fullt ut med att möjliggöra aktivitet och tappar då ett brett tänkande. COPM är ett verktyg för att möjliggöra aktivitet som utvärderar en klients upplevelse av aktivitet (Law et al., 1994/1999). Detta borde bli standard i det praktiska yrkesutövandet enligt Wilcock (1998). COPM (Law, Baptiste, Carswell, McColl, Polatajko, & Pollock, 1994/1999) är ett bedömningsinstrument som bygger på COPM och är ett beprövat arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument där klienten får identifiera sina dagliga aktiviteter. De aktiviteter som klienter upplever som svåra att utföra noteras av arbetsterapeuten inom områdena: personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Därefter får klienten skatta betydelsen av varje noterad 10

11 aktivitet på en skala från Arbetsterapeuten och klienten väljer tillsammans ut klientens fem viktigaste problem för att sedan skatta utförande (performance) och tillfredsställelse (satisfaction) i dessa aktiviteter, även detta på en skala från Slutligen räknas en total poäng ut och utifrån resultatet sätts mål och åtgärder in. Då dessa utvärderas skattar klienten återigen utförande och tillfredsställelse i samma aktiviteter. I och med denna uppföljning kan klient och arbetsterapeut jämföra resultaten och se om det skett någon förbättring. Detta avgör om behov av vidare arbetsterapeutiska åtgärder finns (Law et al., 1994/1999). De delar från COPM som ingår i LINDHAs enkäter är skattning av utförande och tillfredsställelse på en skala från Aktiviteterna som skattas ska värderas högt av barnen men till skillnad från COPM skattas inte betydelsen av aktiviteterna på en skala från Till skillnad från COPM räknas inte en total poäng ut i enkäterna för skattningen av utförande respektive tillfredsställelse i alla aktiviteter sammanlagt. Ytterliggare en skillnad är att i COPM väljs fem aktiviteter och i LINDAHs enkäter maximalt tre stycken. Tam, Reid, Naumann och O Keefe (2002) gjorde en studie för att utvärdera effektiviteten av ett datorprogram. Syftet var att undersöka barns upplevelse i skrivaktiviteter före och efter denna åtgärd. För att mäta förändringen använde Tam et al. (2002) COPM som bedömningsinstrument. Urvalet var mycket litet då endast fyra barn med spina bifida och hydrocefalus deltog i studien. Då medelvärdet räknades ut för varje barn visade resultatet att utförandet och tillfredsställelsen var högre skattad av två barn efter åtgärd men lägre av de andra två deltagarna. En anledning till att skattningen blev lägre för två barn menade Tam et al. (2002) kunde vara att dessa barn hade en lägre kognitiv förmåga än de barn som hade en högre skattning. Författarna ansåg även att urvalet i studien var för litet och gav en begränsad generaliserbarhet och därför borde vidare studier göras med ett större urval (Tam et al., 2002). Det finns många likheter mellan LINDAHs enkäter och den studie som Tam et al. (2002) gjorde. I båda mäts barns skattning av utförande och tillfredsställelse i skrivaktiviteter både före och efter åtgärd med COPM. LINDAHs enkäter har inte tidigare sammanställs och analyserats, vilket gör denna studie till den första som utvärderar verksamheten. 11

12 2 Hypotes Det förväntade resultatet av studien var att barnen skattade utförande och tillfredsställelse högre efter kommunikationsteamets insatser. I och med resultatet i studien som gjordes av Tam, et al. (2002) väcktes också tankar om att utförande och tillfredsställelse kan ha skattats lika eller lägre efter åtgärd. Detta antogs enbart förekomma i enstaka utredningar. Förväntningarna grundade sig delvis på den positiva feedback LINDAH fått från barn och föräldrar. LINDAH hade även funderingar kring ett eventuellt samband mellan graden av förändring i utförande och tillfredsställelse (V. Granath, personlig kommunikation, 4 mars, 2005). Antagandet var att det fanns ett positivt samband, dvs ökade skattningen av utförandet så ökade också skattningen av tillfredsställelsen hos barnen. 3 Syfte Syftet med studien var att jämföra barns skattning av utförande och tillfredsställelse avseende skrivaktiviteter före och efter åtgärder från LINDAH. Syftet var även att undersöka om det fanns korrelation mellan graden av förändring i barnens skattning av utförande och tillfredsställelse. 4 Metod Då studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad och korrelation blev metodvalet kvantitativt. Enligt Cook (2001) är det just skillnad och korrelation som är fokus i en kvantitativ studie. 4.1 Material Enkäter som utarbetades på LINDAH användes i denna studie. Det fanns enkäter som fylldes i före (Bilaga 2) respektive efter utredningen (Bilaga 4a, 4b). De var ifyllda av barn som varit på skrivutredning hos kommunikationsteamet mellan 1999 och I vissa fall hade någon i barnens närhet fyllt i enkäten, t ex föräldrar eller personlig assistent. En del barn hade under denna period varit på flera utredningar. Därför kommer resultatet att redovisa antal utredningar och inte antal barn. 12

13 4.2 Datainsamling Två studiebesök på LINDAH genomfördes med deltagande under skrivutredning. Även arbetsmaterial från skrivutredningar lästes hos LINDAH. Arbetsmaterialet kunde innehålla remiss, ifyllda enkäter med tillhörande informationsblad, rapport efter utredning med planering av åtgärder och förskrivningar samt mellan- och slutrapport. Även arbetsprov, förskrivningsblanketter och följesedlar på hjälpmedel förekom. Utifrån syftet utvecklades en matris och en kodnyckel och med dessa som mall lades uppgifter från arbetsmaterialet in i SPSS (SPSS, 2005). Allt material avkodades för att skydda barnens identitet. Utöver de fem valbara aktiviteterna i enkäterna (Bilaga 2, Figur 5-1) fanns möjlighet att ge egna förslag på skrivaktiviteter. Bland förslagen kunde två grupper urskiljas som antingen var relaterade till skola eller fritid. Övrigt/skola blev därmed benämningen på aktivitet 6 och fritid blev nummer 7 vilket sammanlagt gör att det fanns sju aktiviteter. 4.3 Urval Mellan 1999 och 2005 fanns 172 avslutade utredningar. Barnen som deltog i dessa utredningar hade en mängd olika diagnoser alternativt symtom. Eftersom studiens syfte var att jämföra barnens skattning före och efter åtgärd från kommunikationsteamet valdes de utredningar där det fanns en ifylld enkät både före och efter. Några barn fick efter åtgärd fylla i en allmän skattning. Denna skattning gjordes inte i relation till aktivitet eller utförande och tillfredsställelse. I och med detta inkluderades de inte i studien. Det slutgiltiga urvalet bestod av 46 utredningar, således 27 procent av det totala antalet utredningar. Endast de sex första siffrorna i barnens personnummer registrerades i SPSS (SPSS, 2005). Två utredningar visade sig ha samma siffror vilket troligtvis medförde att antalet barn var 45 stycken dvs ett barn utreddes två gånger. Barn som hade en synskada som huvuddiagnos uteslöts ur denna studie eftersom LINDAH inte fokuserar på detta i sin verksamhet. Det förekom också att vissa barn hade synproblematik, men då var detta inte deras huvudsakliga diagnos. 13

14 4.4 Dataanalys Vid dataanalysen användes den statistiska programvaran SPSS 12 (SPSS, 2005). Frekvensberäkningar gjordes på fördelningen av kön och ålder. Beräkning på ålder baserades på det år då enkäten före åtgärd fylldes i. I ett fall fattades detta år och beräkningen baserades då istället på året för enkäten efter åtgärd. Frekvensberäkningar gjordes även på hur många och vilka aktiviteter barnen valde att skatta. Beräkningarna genomfördes på de 46 utredningarna. De mest förekommande aktiviteterna valdes ut och beräkningar gjordes på dessa var för sig. Medianvärde beräknades på variablerna utförande och tillfredsställelse, före och efter och presenteras med en decimal i resultatet. Kvartilsvärden och den procentuella förändringen mellan före och efter räknades ut och presenteras. För att undersöka om skillnaderna mellan före och efter var signifikanta, alltså inte var slumpmässiga gjordes Wilcoxon signed rank test på samma variabler som medianvärdet. Signifikansvärdet, dvs α-värdet, sattes till 0,05 och korrigerades för multipla test men hjälp av Bonferroni korrektion (α -värdet/n test ). Sammanlagt utfördes nio olika test (sex stycken Wilcoxon signed rank test och tre stycken Spearmans rank korrelation test) vilket medförde att signifikansvärdet sattes till 0,006. Det innebar att endast p-värden < 0,006 ansågs avspegla en signifikant skillnad (Altman, 1991). Dessa beräkningar medförde att det kunde påvisas om skattningen förändrades efter åtgärd eller inte. För att komplettera beräkningarna som gjorts på medianvärde identifierades typvärde samt högsta och lägsta förekommande skattning på de skrivaktiviteter som valdes ut. Skattningen skedde som tidigare nämnts på en skala från Typvärdet var det värde som skattades i flest utredningar. Det högsta och lägsta värdet representerar de extremfall som förekom på skalan, vilket Denscombe (2000) anser är viktigt att ta hänsyn till. Värdena kommer att presenteras i resultatet vad gäller utförande före och efter samt tillfredsställelse före och efter. För att undersöka om det fanns något samband mellan graden av förändring i utförande och tillfredsställelse gjordes Spearmans rank korrelation (Spearman s rho) på de tre aktiviteterna var för sig. Inom kvantitativa studier bör korrelationskoefficienten ha ett värde mellan 0,7 och 1/-0,7 och -1 (Bjørndal & Hofoss, 1998). Enligt Denscombe (2000) är korrelationer mellan 0,3 och 0,7 rimliga värden, 0, 3 är en relativt svag korrelation medan 0,7 är en relativt stark. För att förklara hur stor del av variansen i korrelationsanalysen som kunde hänföras till de variabler som analyserades mot varandra kommer spridningen (rho 2 ) presenteras. 14

15 5 Resultat Utifrån syftet redovisas här resultatet av de statistiska beräkningar som gjordes på de 46 utredningar som hade enkäter både före och efter åtgärd från kommunikationsteamet. Bland de 46 utredningarna var fördelningen mellan könen 33 pojkar och 13 flickor. Fördelningen på ålder var mellan sex och 17 år. I sju utredningar var barnen elva år och i tio utredningar var barnen 13 år vilka var det två vanligast förekommande åldrarna. Frekvensberäkningna på de skrivaktiviteter som barnen valde att skatta visade att antalet valda aktiviteter varierade i utredningarna. I 46 utredningar skattades en aktivitet, i 44 av dessa utredningar skattades två aktiviteter och i 38 av de 46 utredningarna skattades tre aktiviteter. Resultatet av beräkningen över fördelningen mellan de sju alternativen visade att aktiviteterna skriva egen text, skriva i arbetsböcker/arbetsblad och läxor var vanligast. I över hälften av alla utredningar förekom dessa skrivaktiviteter. De övriga aktiviteterna förekom i mindre än en tredjedel av fallen. Val av skrivaktivitet Antal Skrivaktiviteter 1. Skriva egen text 2. Skriva i arbetsbok/-blad 3. Anteckningar under lektion 4. Prov 5. Läxor 6. Övrigt/skola 7. Fritid Figur 5-1: Utredningarnas fördelning på de sju skrivaktiviteterna, n = 46. Skattning skedde på variablerna utförande och tillfredsställelse både före och efter åtgärd. Inom varje aktivitet förekom visst internt bortfall pga att ett fåtal enkäter inte var fullständigt ifyllda. I aktiviteten skriva egen text fanns 38 utredningar med fullständig skattning, i aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad var antalet 22 och i aktiviteten läxor 23. Alla 46 utredningar fanns representerade i minst en av de tre valda skrivaktiviteterna. 15

16 I figur 5-2 nedan presenteras medianvärden och kvartiler på var och en av de tre aktiviteterna gällande utförande före och efter samt tillfredsställelse före och efter. I aktiviteten skriva egen text var skattningen högre både vad gäller utförande och tillfredsställelse efter kommunikationsteamets åtgärder. Medianvärdet på skattningen ökade till mer än det dubbla vilket figur 5-2 visar. Utförandet var 117 procent högre och tillfredsställelsen var 133 procent högre efter åtgärd. I Wilcoxon signed rank test framkom att det fanns en signifikant skillnad mellan före och efter för såväl utförande som tillfredsställelse (p<0,001) Skriva egen text Före Efter Median Utförande Skattning Tillfredsställelse Figur 5-2: Medianvärde och kvartiler på skattningen i aktiviteten skriva egen text, n = 38. I figur 5-3 nedan kan utläsas att skattningens medianvärde i aktiviteten skriva i arbetsböcker/arbetsblad, i likhet med föregående aktivitet, var högre vid jämförelse före och efter. Ökningen gällde både skattningen på utförande och tillfredsställelse. I detta fall var ökningen 25 procent på utförandet och 83 procent på tillfredsställelsen. Wilcoxon signed rank test visade inte några signifikanta skillnader. 16

17 Skriva i arbetsböcker/ blad Före Efter 7 6 Median Utförande Skattning Tillfredsställelse Figur 5-3: Medianvärde och kvartiler på skattningen i aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad, n = 22. Även i skrivaktiviteten läxor, figur 5-4 var medianvärdet på skattningen högre efter att barnen fått skrivhjälpmedel än före. Ökningen av barnens skattning var 133 procent på utförandet och 167 procent på tillfredsställelsen. Det framkom i Wilcoxon signed rank test att det fanns en signifikant skillnad mellan före och efter för såväl utförande som tillfredsställelse (p<0,001) Läxor Före Efter 7 6 Median Utförande Skattning Tillfredsställelse Figur 5-4: Medianvärde och kvartiler på skattningen i aktiviteten läxor, n =

18 I tabell 5-1 presenteras typvärde samt högsta och lägsta förekommande skattning, vilka även jämförs före och efter åtgärd. I aktiviteten skriva egen text ökade typvärdet samt högsta och lägsta skattning både vad gäller utförande och tillfredsställelse. I tabellen nedan framgår att den högsta skattningen var vanligare efter än före åtgärd. Den lägsta skattningen var däremot mindre vanlig efter. Även i aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad var den högsta skattningen högre medan den lägsta skattningen var samma före och efter. Aktiviteten hade i flera fall två typvärden som var högre efter jämfört med före. Enligt tabellen hade aktiviteten läxor ett högre typvärde på utförande efter än före. Både den högsta och lägsta skattningen var oförändrad. Efter insatser från kommunikationsteamet var den högsta skattningen mer förekommande. Tabell 5-1: Fördelning av högsta och lägsta värde samt typvärde på skattningen i de tre aktiviteterna. I de fall där flera typvärden förekom presenteras det totala antalet utredningar, n = 38 i skriva egen text, n = 22 i skriva i arbetsböcker/- blad och n = 23 i läxor. Aktivitet Skattning Före/ Högsta n Lägsta n Typvärde n Efter Skriva Utförande F egen text E n=38 Tillfreds- F ställelse E Skriva i arbetsböcker /-blad n=22 Läxor n=23 Utförande F E Tillfreds- F , 3 10 ställelse E , 4, 6, 7 12 Utförande F E Tillfreds- F , 3, 4 18 ställelse E

19 När sambandet mellan graden av förändring i utförande och tillfredsställelse beräknades framkom att alla tre aktiviteter hade en positiv korrelation. Detta innebar att om utförandet skattades högre blev även skattningen på tillfredsställelse högre. Korrelationen visade att rho=0,8 och rho 2 =0,7 i aktiviteten skriva egen text (p<0,001), medan rho=0,7 och rho 2 =0,6 i aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad (p<0,001). Den högsta korrelationskoefficienten identifierades i aktiviteten läxor där rho=0,9 och rho 2 =0,7 (p<0,001). Enligt tolkning av Bjørndal och Hofoss (1998) samt Denscombes (2000) kan korrelationen betraktas som mellan graden av förändring i utförande och tillfredsställelse i alla tre aktiviteter relativt stark. Alla tre testen visade också stark signifikans. 6 Diskussion Den metod som användes och det resultat som framkom i studien väckte många tankar som diskuteras i kommande avsnitt. 6.1 Metoddiskussion COPM är ett beprövat arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument som visar god validitet och reliabilitet (Law et al., 1994/1999). Detta var en bra grund att bygga enkäterna på vilket styrker LINDAHs tillvägagångssätt att utvärdera verksamheten. I och med detta fanns möjlighet att säkerställa om åtgärderna och de bedömningar som utfördes hade evidens. Eftersom enkäterna i sig inte var beprövade och enbart innehöll delar av COPM var de inte lika tillförlitliga. Troligtvis inverkade detta på resultatet och dess trovärdighet. Om arbetsterapeuten använt COPM skulle de resultat som framkom i studien varit mer tillförlitliga och det kunde då ha slagits fast om åtgärderna som LINDAH genomförde gav bra resultat eller inte. Med sådana resultat kan LINDAH utveckla sin verksamhet och höja evidensen för de insatser som genomförs. För att enkäterna skulle fylla sin rätta funktion anses det viktigt med information om hur enkäten fylls i. Till enkäten medföljde relevant information inför utredningsbesöket, dock fanns ingen specifik information om hur enkäten skulle fyllas i. Om mer information gavs skulle enkäterna troligtvis ha blivit mer fullständigt ifyllda och det interna bortfallet skulle därmed ha minskat. Det kan i sin tur innebära att de enkäter som LINDAH använde sig av var tillräckliga för att uppfylla sitt syfte. Arbetsterapeuten skickade enkäterna till barnen som fyllde i dessa i hem- eller skolmiljö. Fördelen med detta kan vara att barnen då var i sin naturliga miljö vilken kunde upplevas mindre stressande (Canadian Association of Occupaional Therapists, 2002). I detta läge kunde dock den 19

20 viktiga informationen om enkätens innehåll och betydelse brista. En lösning kan vara att enkäten fylls i tillsammans med arbetsterapeuten på LINDAH. När instrumentet COPM används ska skattningen fyllas i tillsammans med arbetsterapeuten (Canadian Association of Occupaional Therapists, 2002). Miljön kan då vara hindrande om barnen känner sig stressade och det kan bli svårare att uttrycka sina subjektiva upplevelser. Eftersom enkäterna inte var COPM utan endast byggde på instrumentet var arbetsterapeutens tillvägagångssätt lämpligt. I COPM är syftet att få fram den subjektiva upplevelsen vilket också var syftet i LINDAHs enkäter. Ofta fyllde barnen i enkäten tillsammans med någon t ex förälder eller assistent vilket kunde påverka skattningens subjektivitet och därmed resultatets trovärdighet. I och med det stora bortfallet väcktes frågan om enkäterna som LINDAH använde sig av var anpassade för den aktuella målgruppen. Enligt Keller & Kielhofner (2005) är det speciellt viktigt att fånga barnens perspektiv när man utformar bedömningsinstrument för denna målgrupp. Den skattningsskala som fanns i enkäterna kunde upplevas som svår att förstå särskilt för barnen som ingick i denna studie pga deras olika kommunikationssvårigheter. The Child Occupational Self- Assessment (COSA) har utvecklats från Model of Human Occupation för att fånga barnets upplevelse av utförande och delaktighet i dagliga aktiviteter. Barnen får skatta sin upplevelse på två skalor gällande kompetens i aktivitet och hur viktig aktiviteten är. Skattningsskalorna består av symboler smile-gubbar och stjärnor för att vara lämpligt för barn med olika förmågor. Först utvärderades instrumentet i en studie vilket ledde till att det utvecklades för att sedan utvärderas ännu en gång. Resultatet av denna studie pekar på god validitet, reliabilitet och sensibilitet. Detta gör barn med delaktiga i den arbetsterapeutiska processen och påverkar även deras personliga utveckling exempelvis deras förmåga att fatta beslut (Keller & Kielhofner, 2005). Om detta bedömningsinstrument användes i LINDAHs verksamhet skulle bortfallet troligtvis minskas och barnen skulle inte vara i behov av lika mycket stöd av t ex assistent när de fyller i enkäten. Då skulle barnens upplevelser i skrivaktiviteter mätas med högre reliabilitet och validitet och en utvärdering i likhet med denna studie skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Det var viktigt att gå tillbaka och titta på tidigare studier som gjorts inom ämnet för att få en vetenskaplig bakgrund. Bland sökträffarna var studierna ofta inriktade på specifika diagnoser och hjälpmedel vilket gjorde det svårt att koppla artiklarna till denna studie som var mera generell vad gäller diagnoser och hjälpmedel. En artikel valdes ut med relevant innehåll som var inriktad på en specifik diagnos och ett specifikt hjälpmedel. Trots det var artikeln adekvat för studiens syfte då den belyste barns skattning mätt med COPM vid utförandet av skrivaktiviteter före och efter 20

21 åtgärd. I artikeln hade barnen diagnosen spina bifida och hydrocephalus och de fick anpassad mjukvara som åtgärd. Både diagnosen och typen av åtgärd förekom i denna studie. I förhållande till studiens syfte hade ett annat urval än det som gjordes inte varit möjligt. För att kunna jämföra barnens skattning före och efter åtgärd från LINDAH behövdes utredningar där det fanns en ifylld enkät både före och efter. I enbart 46 utredningar var så fallet vilket var en liten del av det totala antalet utredningar som var 172 stycken. Det stora bortfallet på 73 procent av det totala antalet utredningar påverkade med största sannolikhet resultatet och gjorde det svårt att generalisera. Om bortfallet varit mindre hade kanske andra aktiviteter valts ut för skattning och skattningarna hade kanske sett annorlunda ut. Som tidigare diskuterats skulle det stora bortfallet kunnat minskas genom ökad information. I några utredningar gjordes en allmän skattning efter åtgärd. Dessa utredningar kunde ha deltagit i studien om utformningen av enkäten inneburit skattning i relation till aktivitet samt utförande och tillfredsställelse. Valet att endast presentera de tre mest förekommande aktiviteterna i resultatet upplevdes relevant för att omfånget av resultatet inte skulle bli för stort. Det var uppenbart att just dessa tre aktiviteter skulle lyftas fram. Dessutom var antalet barn som valde de övriga fyra aktiviteterna betydligt mindre. Om beräkningar gjordes på dessa hade det varit svårt att dra tillförlitliga slutsatser. Medianvärde var ett bra mått för att ge en generell bild av hur barnens skattning gällande utförande och tillfredsställelse var fördelad. Valet att använda typvärdet som metod vid analys av resultatet fyllde i de flesta fall sin rätta funktion. I några enstaka fall då det inte enbart förekom ett typvärde, utan flera, var typvärdet inte ett bra metodval. I sådana fall kan medianvärdet anses ge ett tydligare och mindre missvisande resultat. Tillsammans ger dessa värden en bredare analys av resultat, därför är de relevanta och kompletterar varandra (Denscombe, 2000). För att utesluta att skillnad i medianvärde och typvärde vid jämförelse före och efter var en tillfällighet var det av vikt att göra Wilcoxon signed rank test. Enligt Denscombe (2000) ger detta en möjlighet att säkerställa om skillnaden är statistiskt signifikant samt att på ett säkrare sätt verifiera eller falsifiera studiens hypotes. Då Denscombe (2000) även menar att Wilcoxon signed rank test fungerar bra på små urval var det lämpligt att använda i denna studie eftersom bortfallet medförde ett relativt litet urval. Om endast en av nämnda beräkningar utfördes skulle resultatet inte ha blivit lika tillförlitligt. 21

22 Eftersom studiens andra syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan de kvantitativa variablerna utförande och tillfredsställelse var det naturligt att beräkna Spearmans rank korrelation. 6.2 Resultatdiskussion Det framkom i resultatet att fördelningen mellan pojkar och flickor var ojämn då antalet pojkar var betydligt större än antalet flickor. Orsaken till denna fördelning kan var att pojkar är mer representerade i flertalet av de diagnoser som förekom i de skrivutredningar som gjordes på LINDAH mellan 1999 till Vidare analys av detta gjordes av Bönner och Johansson (2006). I studien jämfördes kön och diagnos med skrivhjälpmedel som barnen fått utprovat av arbetsterapeut på LINDAH. De två vanligaste åldrarna var 11 och 13 år. Troligtvis aktualiseras problem i skrivaktiviteter då barnen kommer upp i högre årskurser eller börjar högstadiet. Miljön kan då påverka barnen om de t ex inte enbart är i ett klassrum utan har lektioner i flera olika klassrum. Skrivaktiviteterna kan också förändras vilket kan innebära att barnen antecknar mer än i lägre årskurser. Detta kan vara en orsak till att barn remitteras till LINDAH i hög utsträckning i just dessa åldrar. Resultatet av studien visade att i många skrivutredningar hade barnen inte valt att skatta tre skrivaktiviteter som de hade möjlighet till. Fördelningen mellan de sju skrivaktiviteterna kunde därför ha sett annorlunda ut om barnen skattat maximalt antal aktiviteter. De aktiviteter som visade sig vara mest förekommande hade i och med detta eventuellt blivit andra än skriva egen text, skriva i arbetsböcker/-blad och läxor. Eftersom andra data då hade ingått i studien finns möjlighet att övriga beräkningar påverkats, vilket hade gett ett annat resultat. Att de tre skrivaktiviteterna var mest representerade av de sju kan bero på att de är grundläggande för att barn ska kunna vara delaktiga i skolan. Aktiviteten anteckning under lektion var inte vanligt förekommande, dock finns möjlighet att aktiviteten hade kunnat förekomma mer frekvent om barnen varit på en högre utbildningsnivå exempelvis gymnasie eller högskola. Troligtvis finns ett större behov av denna färdighet på hög utbildningsnivå än i grundskolan. Det var endast i 14 utredningar som aktiviteten prov valdes. En anledning till detta kan vara att aktiviteten förutsätter att barnen kan förmedla text vilket gör att aktiviteterna skriva egen text, skriva arbetsböcker/-blad och läxor väljs i första hand. Dessa skrivaktiviteter utför barnen i det dagligen skolarbetet och dessa har troligtvis störst betydelse för dem. 22

23 I alla tre skrivaktiviteter hade skattningens medianvärde ökat efter åtgärd för så väl utförande som tillfredsställelse. Detta innebar att barnen uppfattade att de kunde utföra aktiviteterna bättre och var mer tillfredställda med utförandet. Den procentuella ökningen varierade mellan aktiviteterna. Det är viktigt att ha i åtanke att medianvärdet före åtgärd var olika på varje aktivitet. Den procentuella ökningen i aktiviteten skriva egen text var mycket hög med 117 procent på utförande och 133 procent på tillfredsställelse vilket innebar att barnens skattning var mer än dubbelt så hög. Anledningen till att just denna aktivitet ökade mycket kan bero på att barnen uppfattade en konkret förändring då åtgärden sattes in. Om barnen inte kunde eller hade mycket svårt att skriva för hand kanske hjälpmedlet blev en förutsättning för att uttrycka sig i text. Förbättringen i utförande och tillfredsställelse blev därför stor och konkret, vilket gjorde det lättare för barnen att skatta sin subjektiva upplevelse. Barnen i studien hade andra förutsättningar än andra barn att utföra skrivaktiviteter. Om barnen t ex inte hade den uthållighet som krävdes för aktiviteten kunde detta leda till minskad motivation och lust i skolarbetet samt nedsatt prestationsförmåga. Även om barnen hade de hjälpmedel och anpassningar som krävdes kunde skolmiljön vara hindrande. Om hjälpmedlet var placerat så att barnen fick sitta själv för att skriva kunde den sociala kontakten minskas och barnen kunde då uppleva en negativ känsla av att ha andra förutsättningar än andra barn. Detta kan vara orsak till att aktiviteten skriva i arbetsböcker/arbetsblad inte ökade i samma utsträckning som aktiviteten skriva egen text. Dock hade en ökning av skattningens medelvärde skett med 25 procent på utförandet och 83 procent på tillfredsställelsen. I aktiviteten läxor ökade utförandet med 133 procent och tillfredsställelsen med hela 167 procent, vilket var en ännu större ökning än den som skedde i aktiviteten skriva egen text. I likhet med att skriva egen text kunde åtgärden ge ett konkret resultat för barnen i aktiviteten. Även att barnen vanligtvis vistades i hemmiljö och själva valde tillvägagångssätt vid utförandet kunde ha bidragit till den stora ökningen. Resultatet visade att medianvärdet ökade i alla tre aktiviteter vilket överensstämde med studiens hypotes. Medianvärdet efter åtgärd låg mellan 3 och 8 vilket inte var ett optimalt resultat. Ett optimalt resultat skulle naturligtvis vara att alla barnen skattar 10 på skalan. Detta måste ses i förhållande till utgångsläget, dvs hur högt medianvärdet var före åtgärd. En generell orsak till att skattningen inte ökade mer än den gjorde kan vara att barnen fick ett hjälpmedel som inte passade 23

24 deras behov. Om så var fallet kan enkäterna fylla en viktig funktion för att utvärdera åtgärdens effektivitet. Är skattningen den samma eller lägre efter åtgärd bör arbetsterapeuten utvärdera detta noga tillsammans med barnen och föräldrar/assistent. De bör då finna en bättre lösning som leder till en högre skattning vad gäller utförande och tillfredsställelse i aktivitet. I de Wilcoxon signed rank tester som gjordes framkom att signifikant skillnad fanns mellan skattningen före och efter åtgärd i aktiviteterna skriva egen text och läxor. Detta innebar att den ökning av barnens skattning som skett efter åtgärd verkligen förelåg. Hög signifikans styrker också resultatet att medianvärdet ökade. Aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad var däremot inte signifikant vad gäller skillnad mellan före och efter åtgärd. Även gällande högsta och lägsta värde ägde vissa förändringar rum om jämförelse görs mellan före och efter att barnen fått skrivhjälpmedel. Vid granskning av aktiviteten skriva egen text ökade alla värdena. Det var ett optimalt resultat som överensstämde med studiens hypotes. Efter hjälpmedelsinsatserna uppnådde den högsta skattningen värdet 10 i sju utredningar på utförande och i sex utredningar på tillfredsställelsen. Detta tyder på att ett flertal barn hade fått skrivhjälpmedel som möjliggjorde utförande av skrivaktiviteter i vardagen. I de övriga två aktiviteterna var resultaten något mer varierande. Aktiviteten skriva i arbetsböcker/- blad hade i likhet med skriva egen text ett större högsta värde efter än före. I övriga fall var högsta och lägsta värdet oförändrat mellan de två skattningarna. Detta kan bero på att hjälpmedlet inte gav den förväntade effekten. Om så är fallet bör arbetsterapeuten fortsätta skrivutredningen för att se om en annan åtgärd kan ge en högre skattning och därmed ett bättre resultat. Även om högsta värdet var oförändrat i aktiviteten läxor var det mer förekommande vilket var positivt. Typvärdet förbättrades i aktiviteterna skriva egen text och läxor och dessutom låg typvärdet högt på skattningsskalan. I den förstnämnda aktiviteten var typvärdet 7 och i den sistnämnda 10. Att så många barn skattade höga värden var ett positivt resultat. Dock hittades motsatta data vid analys av typvärde i aktiviteten skriva i arbetsböcker/-blad. Före och efter åtgärd fanns siffran ett som typvärde, dock minskade antalet utredningar med detta typvärde. Resultatet kan tolkas som att de skrivhjälpmedel som hade tillgåtts inte uppfyllde barnens behov och intressen. Barnens förväntningar är ytterliggare en faktor som kan ha påverkat skattningen. Om förväntningarna var för höga kunde det medföra att skattningen inte ökade trots att åtgärden medförde en förbättring i aktivitetsutförandet. 24

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Canadian Occupational Performance Measure COPM

Canadian Occupational Performance Measure COPM Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Örebro 29 Anette Adolfsson Projektledare Primärvård, psykiatri och habilitering Örebro läns landsting Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 3 Brukarnas syn på

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015. Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Användning av The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) i samband med förskrivning av datorhjälpmedel

Användning av The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) i samband med förskrivning av datorhjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten FoU-rapport 3/2012 Användning av The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) i samband med förskrivning av datorhjälpmedel Verksamhet: Projektansvarig enhetschef:

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet 2 Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för handrehabilitering PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Föräldrapenninguttag före och efter en separation SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade Detta är en sammanfattning

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Förutsättningar för lyckade förskrivningar Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Forskningsmetoder i offentlig förvaltning

Forskningsmetoder i offentlig förvaltning Forskningsmetoder i offentlig förvaltning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (B) 21FO1C Administratörprogrammet 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-09-30 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad

Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 1 Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 16 av 21 autism Hög anslutningsgrad 17 av 21 F stöd

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-203/2017 Sida 1 (6) 2017-04-20 Handläggare Karin Wallqvist Telefon: 08-508 25 181 Till Socialnämnden 2017-05-16

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities: Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities: Parents and professionals perception of gains, obstacles, and prerequisites http://dx.doi.org/10.1080/10400435.2017.1307882

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2013-02-19 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER

KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER 6: KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV INSATSER FÖR ENSKILDA PERSONER Exemplet nedan illustrerar hur det går att arbeta med mål och upprepade mätningar för att följa en klients förändring i syfte att justera insatsen

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-11-07

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv Definition av omgivningskontroll Med omgivningskontroll menas att med annat styrsätt än en vanlig fjärrkontroll eller vanlig trycknapp styra saker i omgivningen

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer