Employment in municipalities and counties 2004 Labour statistics based on administrative sources. Svag ökning av sysselsättningen under 2004

Transkript

1 AM 32 SM 0601 Sysselsättningen i kommuner och län 2004 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Employment in municipalities and counties 2004 Labour statistics based on administrative sources I korta drag Svag ökning av sysselsättningen under 2004 Under 2004 ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande eller med 0,1 procent. Den svaga sysselsättningsökningen under året var dock en avsevärd förbättring jämfört med 2003, då sysselsättningen minskade med förvärvsarbetande. Männens sysselsättning ökade Antalet förvärvsarbetande kvinnor minskade med under 2004, vilket ändå var en positiv utveckling jämfört med 2003 då antalet kvinnor på arbetsmarknaden minskade med ca Männen ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande, vilket var en avsevärd förbättring jämfört med 2003 då antalet förvärvsarbetande män minskade med ca Tillverkningsindustrin hade fortsatt svag sysselsättningsutveckling Tillverkningsindustrin hade en fortsatt minskad sysselsättning under Nedgången var 1,6 procent under 2004 jämfört med en minskning med 2,7 procent under De största ökningarna hade Personliga och kulturella tjänster samt Handel och kommunikationer som ökade sysselsättningen med 2 respektive 1,5 procent. Sysselsättningsökning i söder och norr Hallands län fortsätter att öka sysselsättningen. Under 2004 ökade sysselsättningen i länet med drygt 1 procent. Även Jämtlands, Kronobergs och Västerbottens län hade en sysselsättningsökning över 0,5 procent. Svagaste sysselsättningsutvecklingen hade Kalmar län som minskade med nästan 1 procent samt Uppsala och Östergötlands län som vardera minskade med ca 0,5 procent. Även i Stockholms län minskade sysselsättningen något. Gunnar Hedin, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Marita Rydstedt, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Arbetsmarknad AM 32 SM Utkom den 8 februari URN:NBN:SE:SCB-2006-AM32SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Hans Lindblom, SCB.

2 SCB 2 AM 32 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Svag ökning av antalet sysselsatta i riket under Strukturella förändringar 4 Sektorsstrukturen 4 Näringsstruktur 5 Regional sysselsättningsutveckling under God sysselsättningsutveckling i Hallands län under 2004 för både män och kvinnor 7 Tabeller 9 1. Förvärvsarbetande år 2004 efter arbetsplatsens (dagbefolkning) och bostadens (nattbefolkning) belägenhet, in- och utpendling över kommungräns samt förvärvsintensitet för befolkningen redovisade för län, kommuner och kön 9 Fakta om statistiken 28 Viktiga nyheter i RAMS Detta omfattar statistiken 28 Definitioner och förklaringar 29 Så görs statistiken 29 Statistikens tillförlitlighet 30 Bra att veta 30 Annan sysselsättningsstatistik vid SCB 30 In English 32 Summary 32 List of tables 32 List of terms 32

3 SCB 3 AM 32 SM 0601 Statistiken med kommentarer Svag ökning av antalet sysselsatta i riket under 2004 Under 2004 ökade sysselsättningen i riket med förvärvsarbetande eller med 0,1 procent. Den svaga sysselsättningsökningen under året var dock en avsevärd förbättring jämfört med 2003, då sysselsättningen minskade med förvärvsarbetande. I samband med 2004 års redovisning av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) har en ny källa för att identifiera företagare använts. I anslutning till denna förändring har även metoden att avgränsa anställda setts över. Konsekvensen av förändringarna i RAMS innebär att sysselsättningsnivån ökade i RAMS 2003 med förvärvsarbetande eller med 1,8 procent. I detta Statistiska meddelande sker jämförelser enligt den nya metoden för både 2003 och Det innebär att data för 2003 i detta Statistiska meddelande inte stämmer överens med den officiella statistik som tidigare publicerats från RAMS 2003 i Statistiska meddelanden och i SCB:s statistikdatabaser. Läs mer om detta i Fakta om statistiken. I diagram 1 redovisas sysselsättningsutvecklingen för perioden Arbetsmarknaden hade en god utveckling under senare delen av 1980-talet och 1990 fanns det drygt 4,4 miljoner sysselsatta i Sverige genomgick Sverige en recession. På tre år minskade sysselsättningen med förvärvsarbetande stabiliserades sysselsättningen men på en låg nivå. Under perioden ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande. Som nämnts tidigare minskade sysselsättningen under 2003 med ca förvärvsarbetande men 2004 bromsades minskningen upp helt. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande Observera att brotten i diagrammets kurva beror på att en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande infördes 1993 och att en ny källa för att inhämta uppgifter om egenföretagare tillämpas från och med Läs mer om detta under avsnittet Fakta om statistiken. Sysselsättningsutvecklingen för kvinnor och män Under 2004 vände den negativa sysselsättningsutvecklingen från 2003 för männen. En nedgång under 2003 med ca förvärvsarbetande ersattes av en uppgång under 2004 med förvärvsarbetande. Kvinnorna hade en fortsatt

4 SCB 4 AM 32 SM 0601 negativ sysselsättningsutveckling under Men nedgången var inte lika stor som under Antalet kvinnor i förvärvsarbete minskade under 2004 med förvärvsarbetande jämfört med en minskning med ca året innan. Under 2004 minskade sysselsättningen för kvinnor med 0,4 procent medan för männen ökade sysselsättningen med 0,5 procent. Se diagram 2. Diagram 2. Antal förvärvsarbetande män och kvinnor ¹ tal Män Kv innor ¹ Observera att brotten i diagrammets kurva beror på att en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande infördes 1993 och att en ny källa för att inhämta uppgifter om egenföretagare tillämpas 2003 och Läs mer om detta under avsnittet Fakta om statistiken. Strukturella förändringar De strukturella förändringarna mäts här efter företags och organisationers ägarform enligt den s.k. sektorskoden vars huvudindelning är Offentlig förvaltning och service samt Näringslivet. En annan indelningsgrund för att belysa strukturförändringar är att redovisa sysselsatta efter verksamhetens inriktning i näringsgrenar. Sektorsstrukturen Den största förändringen som berörde sektorsindelningen under 2004 var att två kommunalt ägda företag bytte ägarform under året. Totalt ca förvärvsarbetande berördes av dessa förändringar. Det ena företaget övergick till ej offentligt ägt aktiebolag och det andra ändrade ägarform till Landsting. Förändringarna innebar att Offentlig förvaltning och service hade de facto en något sämre sysselsättningsutveckling än vad som framkommer i tablå 1. Enligt tablån minskade sysselsättningen för Offentlig förvaltning och service till 0,1 procent. Då hänsyn tas till bytet av ägarform blir sysselsättningsminskningen ca 0,5 procent. Näringslivets sysselsättningsökning anges i tablån till 0,2 procent men om hänsyn tas till bytet av ägarform blir Näringslivets sysselsättningsökning ca 0,4 procent.

5 SCB 5 AM 32 SM 0601 Tablå 1. Sysselsättningsutveckling mellan 2003 och 2004 efter sektor och kön Sektor Antal Förändring i % 2004 Totalt Kvinnor Män Offentlig förvaltning och service ,1-0,2 0,3 Statlig förvaltning ,2 0,8-0,2 Statligt affärsverk ,2 0,3 0,2 Primärkommunal förvaltning ,9-1,0-0,4 Landsting ,6 2,3 3,7 Övriga offentliga institutioner ,3-1,8 0,7 Näringslivet ,2-0,5 0,5 Aktiebolag ej offentligt ägt ,0 0,6 1,1 Övrigt företag ej offentligt ägt ,1-1,2 0,4 Statligt ägt företag eller org ,3-3,3-3,3 alt ägt företag eller org ,1-18,7-8,9 Övrig organisation ,1-0,1-0,2 Totalt ,1-0,4 0,5 I tablå 1 redovisas förändringarna i sysselsättningen även efter kön. Förändringarna i ägarform under 2004 gör det svårt att bedöma utvecklingen för kvinnor och män i de sektorer som berörs av förändringarna d.v.s. alt ägda företag, Aktiebolag, ej offentligt ägda och Landsting. Kvinnorna ökade sysselsättningen främst i Statlig förvaltning. I övrigt hade de en svag utveckling. Männen ökade främst inom Aktiebolag ej offentligt ägda och Övriga företag ej offentligt ägda företag. Ökningen av män inom Aktiebolag ej offentligt ägda var så stor att det inte påverkades i så hög grad av att förändringen i ägarform. Näringsstruktur Branschförändringarna var relativt små under Tillverkning och utvinning var den enda bransch som hade negativ utveckling medan övriga branscher ökade något. Det var främst tillverkningsindustrin som minskade sysselsättningen medan utvinning d.v.s. gruvindustrin ökade sysselsättningen. De största ökningarna hade Personliga och kulturella tjänster samt Byggverksamhet som ökade antalet sysselsatta med 2 respektive 1,5 procent. Tablå 2. Sysselsättningsutvecklingen mellan 2003 och 2004 branschvis Näringsgren Antal Förändring i % Totalt Kvinnor Män Jordbruk, skogsbruk och fiske ,7 3,6 0,0 Tillverkning och utvinning ,6-2,6-1,2 Energiprod, vattenförsörjn,avfallshant ,4 2,8 1,0 Byggverksamhet ,5 0,9 1,5 Handel och kommunikation ,4-0,1 0,7 Finansiell verksamhet och företagstj ,6-0,8 1,6 Utbildning och forskning ,0-0,3 0,8 Vård och omsorg ,2-0,3 2,6 Personliga och kulturella tjänster ,0 1,2 3,0 Offentlig förvaltning mm ,1 1,9 0,2 Okänt ,3-7,1-7,6 Totalt ,1-0,4 0,5

6 SCB 6 AM 32 SM 0601 För kvinnorna som totalt hade en negativ sysselsättningsutveckling var utvecklingen svagast i Tillverkning och utvinning med en minskning med 2,6 procent. Se tablå 2. Den största relativa ökningen hade kvinnorna i de små branscherna Jordbruk, skogsbruk, fiske och Energiproduktion m.m. I dessa båda branscher ökade sysselsättningen med 3,6 respektive 2,8 procent. Även inom Offentlig förvaltning och Personliga och kulturella tjänster hade kvinnorna en relativt god sysselsättningsutveckling. Männen ökade sysselsättningen under 2004 med 0,5 procent. De branscher som hade den mest positiva utvecklingen för männen var Personliga och kulturella tjänster samt Vård och omsorg. I dessa ökade männens sysselsättning med 3 respektive 2,6 procent. Även inom Finansiell verksamhet och företagstjänster samt Byggverksamhet hade männen god sysselsättningsutveckling. Endast inom Tillverkning och utvinning var sysselsättningsutvecklingen negativ för män. Minskningen uppgick till 1,2 procent. Regional sysselsättningsutveckling under 2004 Störst ökning av sysselsättningen i söder och norr I tretton län ökade sysselsättningen under Sysselsättningen redovisas här efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Hallands län fortsätter att öka sysselsättningen. Se diagram 3. Under 2004 ökade sysselsättningen i länet med drygt 1 procent. Jämtlands, Kronobergs och Västerbottens län hade en sysselsättningsökning med över 0,5 procent. De län som hade den svagaste sysselsättningsutvecklingen var Kalmar län som minskade med nästan 1 procent samt Uppsala och Östergötlands län som minskade med 0,5 procent. Av storstadslänen hade Västra Götalands län den mest positiva utvecklingen. I länet ökade sysselsättningen med 0,4 procent, i Skåne län med 0,2 procent och i Stockholms län minskade sysselsättningen med 0,1 procent. Utvecklingen i Stockholms län var dock betydligt bättre 2004 än under 2003 då sysselsättningen i länet minskade med 2,8 procent. Diagram 3. Sysselsättningsförändring i länen under 2004 Halland Jämtland Kronoberg Väster botten Västra Götaland Norrbotten Blekinge Slåne Södermanland Värmland Västmanland Dalarna Jönköping Stockholms län Örebro Västernorrland Gotland Gäv leborg Östergötland Uppsala Kalmar -1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 Procent I tablå 3 redovisas sysselsättningsutvecklingen för landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland fördelade efter kommunstorlek. ernas storlek utgår

7 SCB 7 AM 32 SM 0601 från antal förvärvsarbetande som har sitt arbete förlagt till respektive kommun (dagbefolkning). Götaland och Norrland hade en svagt positiv sysselsättningsutveckling medan sysselsättningen i Svealand var i stort oförändrad jämfört med I Götaland var det främst de största och medelstora kommunerna som hade en positiv sysselsättningsutveckling medan den minsta kommungruppen gick tillbaka sysselsättningsmässigt. I Svealand var det endast den största kommungruppen, som enbart består av Stockholms stad som ökade sysselsättningen medan i övriga kommungrupper minskade den. I Norrland var det främst den största gruppen kommuner, bestående enbart av Umeå kommun, som hade en stor sysselsättningsökning. Övriga kommungrupper hade i princip en oförändrad sysselsättningsutveckling. Tablå 3. Sysselsättningsutvecklingen i landsdelar fördelad efter kommunstorlek mätt i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) Landsdel Antal förvärvsarbetande Förändring Storlek Antal % Ny metod Götaland ,2 därav kommuner med > , , ,0 < ,2 Svealand ,0 därav kommuner med > , , ,2 < ,2 Norrland ,2 därav kommuner med > , ,0 < ,1 Riket ,1 God sysselsättningsutveckling i Hallands län under 2004 för både män och kvinnor Som nämnts tidigare hade kvinnorna en negativ sysselsättningsutveckling i riket medan männen hade en positiv. Kvinnornas sysselsättning minskade med 0,4 procent medan männens ökade med 0,5 procent. I ett regionalt perspektiv var utvecklingen dock splittrad. Endast i Hallands och Kronobergs län uppnådde kvinnorna männens nivå för hela riket d.v.s. en ökning av sysselsättningen med minst 0,5 procent. I nio län minskade sysselsättningen med mer än 0,5 procent, däribland Stockholms län. Övriga län hade mindre förändringar. Se karta 1.

8 SCB 8 AM 32 SM 0601 Karta 1. Förändring av antal förvärvsarbetande män och kvinnor under 2004 fördelad efter län Sysselsättningförändring Kvinnor, procent mindre än -0,5 procent (9) ungefär oförändrat (10) mer än 0,5 procent (2) Sysselsättningförändring Män, procent mindre än -0,5 procent (1) ungefär oförändrat (7) mer än 0,5 procent (13) Männens sysselsättning ökade med mer än 0,5 procent i 12 län, däribland Västra Götalands och Skåne län. Dessa tolv län fanns i alla delar av landet. Uppsala län var det enda län i vilket sysselsättningen minskade med mer än -0,5 procent. 7 län hade mindre förändringar, däribland Stockholms län.

9 SCB 9 AM 32 SM 0601 Tabeller 1. Förvärvsarbetande år 2004 efter arbetsplatsens (dagbefolkning) och bostadens (nattbefolkning) belägenhet, in- och utpendling över kommungräns samt förvärvsintensitet för befolkningen redovisade för län, kommuner och kön Employed years old 2004 with place of work in the region (daytime population) and residence in the region (night-time population), commuting over municipality border and employed years old, as percentage of the population by county, municipality and sex Stockholms län ,1 män ,0 kvinnor ,2 Upplands Väsby ,1 män ,8 kvinnor ,4 Vallentuna ,5 män ,0 kvinnor ,9 Österåker ,4 män ,3 kvinnor ,4 Värmdö ,9 män ,1 kvinnor ,8 Järfälla ,0 män ,3 kvinnor ,7 Ekerö ,0 män ,4 kvinnor ,6 Huddinge ,5 män ,5 kvinnor ,4 Botkyrka ,6 män ,9 kvinnor ,2 Salem ,3 män ,8 kvinnor ,8 Haninge ,4 män ,3 kvinnor ,5 Tyresö ,3 män ,8 kvinnor ,0 Upplands-Bro ,4 män ,7 kvinnor ,2 Nykvarn ,7 män ,1 kvinnor ,3

10 SCB 10 AM 32 SM 0601 Täby ,3 män ,2 kvinnor ,5 Danderyd ,0 män ,4 kvinnor ,7 Sollentuna ,6 män ,4 kvinnor ,8 Stockholm ,9 män ,0 kvinnor ,8 Södertälje ,2 män ,6 kvinnor ,8 Nacka ,8 män ,5 kvinnor ,0 Sundbyberg ,3 män ,1 kvinnor ,5 Solna ,9 män ,8 kvinnor ,9 Lidingö ,1 män ,3 kvinnor ,9 Vaxholm ,0 män ,8 kvinnor ,3 Norrtälje ,5 män ,5 kvinnor ,4 Sigtuna ,5 män ,0 kvinnor ,9 Nynäshamn ,6 män ,8 kvinnor ,3 Uppsala län ,8 män ,2 kvinnor ,5 Håbo ,5 män ,4 kvinnor ,5 Älvkarleby ,3 män ,2 kvinnor ,2 Knivsta ,0 män ,3 kvinnor ,7

11 SCB 11 AM 32 SM 0601 Tierp ,8 män ,0 kvinnor ,2 Uppsala ,4 män ,2 kvinnor ,7 Enköping ,5 män ,8 kvinnor ,1 Östhammar ,0 män ,8 kvinnor ,8 Södermanlands län ,7 män ,6 kvinnor ,7 Vingåker ,6 män ,6 kvinnor ,3 Gnesta ,7 män ,2 kvinnor ,0 Nyköping ,2 män ,2 kvinnor ,2 Oxelösund ,5 män ,3 kvinnor ,5 Flen ,8 män ,8 kvinnor ,6 Katrineholm ,7 män ,4 kvinnor ,9 Eskilstuna ,5 män ,1 kvinnor ,8 Strängnäs ,5 män ,1 kvinnor ,9 Trosa ,6 män ,4 kvinnor ,8 Östergötlands län ,9 män ,6 kvinnor ,1 Ödeshög ,1 män ,8 kvinnor ,0 Ydre ,1 män ,5 kvinnor ,4

12 SCB 12 AM 32 SM 0601 Kinda ,4 män ,9 kvinnor ,6 Boxholm ,1 män ,1 kvinnor ,8 Åtvidaberg ,6 män ,5 kvinnor ,4 Finspång ,4 män ,2 kvinnor ,3 Valdemarsvik ,9 män ,1 kvinnor ,4 Linköping ,5 män ,9 kvinnor ,0 Norrköping ,6 män ,7 kvinnor ,4 Söderköping ,9 män ,8 kvinnor ,0 Motala ,4 män ,6 kvinnor ,0 Vadstena ,4 män ,5 kvinnor ,3 Mjölby ,3 män ,4 kvinnor ,9 Jönköpings län ,3 män ,3 kvinnor ,3 Aneby ,4 män ,1 kvinnor ,4 Gnosjö ,3 män ,8 kvinnor ,5 Mullsjö ,0 män ,0 kvinnor ,7 Habo ,5 män ,7 kvinnor ,2 Gislaved ,2 män ,3 kvinnor ,8

13 SCB 13 AM 32 SM 0601 Vaggeryd ,0 män ,9 kvinnor ,7 Jönköping ,0 män ,7 kvinnor ,2 Nässjö ,8 män ,1 kvinnor ,3 Värnamo ,3 män ,3 kvinnor ,3 Sävsjö ,3 män ,2 kvinnor ,0 Vetlanda ,9 män ,4 kvinnor ,2 Eksjö ,2 män ,3 kvinnor ,1 Tranås ,2 män ,8 kvinnor ,4 Kronobergs län ,2 män ,9 kvinnor ,3 Uppvidinge ,7 män ,5 kvinnor ,7 Lessebo ,0 män ,3 kvinnor ,5 Tingsryd ,1 män ,9 kvinnor ,9 Alvesta ,5 män ,7 kvinnor ,0 Älmhult ,1 män ,2 kvinnor ,8 Markaryd ,1 män ,0 kvinnor ,8 Växjö ,6 män ,6 kvinnor ,5 Ljungby ,1 män ,1 kvinnor ,9

14 SCB 14 AM 32 SM 0601 Kalmar län ,1 män ,8 kvinnor ,2 Högsby ,0 män ,7 kvinnor ,0 Torsås ,0 män ,8 kvinnor ,7 Mörbylånga ,0 män ,7 kvinnor ,3 Hultsfred ,9 män ,8 kvinnor ,7 Mönsterås ,1 män ,7 kvinnor ,3 Emmaboda ,8 män ,0 kvinnor ,2 Kalmar ,8 män ,6 kvinnor ,9 Nybro ,0 män ,0 kvinnor ,9 Oskarshamn ,5 män ,3 kvinnor ,5 Västervik ,3 män ,4 kvinnor ,1 Vimmerby ,6 män ,6 kvinnor ,4 Borgholm ,8 män ,1 kvinnor ,4 Gotlands län ,0 män ,2 kvinnor ,8 Gotland ,0 män ,2 kvinnor ,8 Blekinge län ,2 män ,5 kvinnor ,8 Olofström ,4 män ,6 kvinnor ,7

15 SCB 15 AM 32 SM 0601 Karlskrona ,5 män ,7 kvinnor ,2 Ronneby ,9 män ,4 kvinnor ,1 Karlshamn ,4 män ,7 kvinnor ,0 Sölvesborg ,6 män ,1 kvinnor ,0 Skåne län ,8 män ,8 kvinnor ,8 Svalöv ,7 män ,6 kvinnor ,6 Staffanstorp ,4 män ,2 kvinnor ,7 Burlöv ,5 män ,8 kvinnor ,2 Vellinge ,9 män ,8 kvinnor ,0 Östra Göinge ,4 män ,6 kvinnor ,0 Örkelljunga ,6 män ,0 kvinnor ,9 Bjuv ,2 män ,7 kvinnor ,4 Kävlinge ,2 män ,1 kvinnor ,3 Lomma ,8 män ,4 kvinnor ,3 Svedala ,4 män ,1 kvinnor ,7 Skurup ,2 män ,9 kvinnor ,5 Sjöbo ,0 män ,3 kvinnor ,5

16 SCB 16 AM 32 SM 0601 Hörby ,3 män ,9 kvinnor ,7 Höör ,9 män ,9 kvinnor ,8 Tomelilla ,0 män ,2 kvinnor ,6 Bromölla ,9 män ,6 kvinnor ,0 Osby ,1 män ,8 kvinnor ,1 Perstorp ,2 män ,2 kvinnor ,8 Klippan ,6 män ,5 kvinnor ,4 Åstorp ,2 män ,9 kvinnor ,5 Båstad ,7 män ,1 kvinnor ,3 Malmö ,8 män ,8 kvinnor ,8 Lund ,6 män ,1 kvinnor ,1 Landskrona ,3 män ,4 kvinnor ,2 Helsingborg ,5 män ,5 kvinnor ,5 Höganäs ,6 män ,7 kvinnor ,5 Eslöv ,5 män ,5 kvinnor ,4 Ystad ,4 män ,1 kvinnor ,7 Trelleborg ,4 män ,0 kvinnor ,8

17 SCB 17 AM 32 SM 0601 Kristianstad ,5 män ,7 kvinnor ,3 Simrishamn ,1 män ,8 kvinnor ,4 Ängelholm ,9 män ,3 kvinnor ,6 Hässleholm ,7 män ,2 kvinnor ,9 Hallands län ,8 män ,0 kvinnor ,5 Hylte ,6 män ,9 kvinnor ,0 Halmstad ,5 män ,3 kvinnor ,6 Laholm ,4 män ,7 kvinnor ,8 Falkenberg ,6 män ,2 kvinnor ,8 Varberg ,2 män ,5 kvinnor ,8 Kungsbacka ,3 män ,2 kvinnor ,4 Västra Götalands län ,3 män ,4 kvinnor ,1 Härryda ,6 män ,9 kvinnor ,4 Partille ,1 män ,2 kvinnor ,0 Öckerö ,9 män ,7 kvinnor ,9 Stenungsund ,4 män ,1 kvinnor ,8 Tjörn ,5 män ,9 kvinnor ,0

18 SCB 18 AM 32 SM 0601 Orust ,3 män ,4 kvinnor ,9 Sotenäs ,5 män ,3 kvinnor ,5 Munkedal ,0 män ,9 kvinnor ,9 Tanum ,1 män ,5 kvinnor ,6 Dals-Ed ,3 män ,7 kvinnor ,8 Färgelanda ,3 män ,6 kvinnor ,0 Ale ,0 män ,1 kvinnor ,8 Lerum ,5 män ,5 kvinnor ,6 Vårgårda ,8 män ,6 kvinnor ,8 Bollebygd ,0 män ,5 kvinnor ,4 Grästorp ,9 män ,0 kvinnor ,4 Essunga ,1 män ,2 kvinnor ,7 Karlsborg ,5 män ,4 kvinnor ,4 Gullspång ,3 män ,9 kvinnor ,4 Tranemo ,6 män ,0 kvinnor ,9 Bengtsfors ,6 män ,4 kvinnor ,5 Mellerud ,2 män ,9 kvinnor ,4

19 SCB 19 AM 32 SM 0601 Lilla Edet ,2 män ,2 kvinnor ,8 Mark ,7 män ,1 kvinnor ,3 Svenljunga ,4 män ,0 kvinnor ,5 Herrljunga ,6 män ,2 kvinnor ,7 Vara ,9 män ,8 kvinnor ,6 Götene ,2 män ,4 kvinnor ,6 Tibro ,6 män ,9 kvinnor ,1 Töreboda ,1 män ,2 kvinnor ,9 Göteborg ,8 män ,0 kvinnor ,5 Mölndal ,4 män ,0 kvinnor ,8 Kungälv ,9 män ,2 kvinnor ,7 Lysekil ,1 män ,0 kvinnor ,2 Uddevalla ,9 män ,0 kvinnor ,8 Strömstad ,7 män ,1 kvinnor ,5 Vänersborg ,3 män ,3 kvinnor ,2 Trollhättan ,5 män ,1 kvinnor ,6 Alingsås ,6 män ,4 kvinnor ,8

20 SCB 20 AM 32 SM 0601 Borås ,2 män ,2 kvinnor ,2 Ulricehamn ,1 män ,0 kvinnor ,8 Åmål ,6 män ,0 kvinnor ,1 Mariestad ,6 män ,4 kvinnor ,7 Lidköping ,3 män ,3 kvinnor ,1 Skara ,9 män ,4 kvinnor ,3 Skövde ,4 män ,2 kvinnor ,6 Hjo ,4 män ,9 kvinnor ,7 Tidaholm ,2 män ,2 kvinnor ,0 Falköping ,1 män ,4 kvinnor ,6 Värmlands län ,5 män ,2 kvinnor ,7 Kil ,5 män ,7 kvinnor ,2 Eda ,3 män ,4 kvinnor ,2 Torsby ,3 män ,5 kvinnor ,4 Storfors ,7 män ,4 kvinnor ,9 Hammarö ,9 män ,4 kvinnor ,3 Munkfors ,0 män ,6 kvinnor ,3

21 SCB 21 AM 32 SM 0601 Forshaga ,1 män ,0 kvinnor ,1 Grums ,6 män ,0 kvinnor ,0 Årjäng ,6 män ,6 kvinnor ,9 Sunne ,9 män ,1 kvinnor ,4 Karlstad ,7 män ,3 kvinnor ,1 Kristinehamn ,5 män ,2 kvinnor ,6 Filipstad ,5 män ,3 kvinnor ,6 Hagfors ,9 män ,0 kvinnor ,5 Arvika ,8 män ,2 kvinnor ,3 Säffle ,9 män ,4 kvinnor ,2 Örebro län ,3 män ,8 kvinnor ,8 Lekeberg ,1 män ,0 kvinnor ,9 Laxå ,5 män ,5 kvinnor ,1 Hallsberg ,9 män ,1 kvinnor ,3 Degerfors ,7 män ,7 kvinnor ,4 Hällefors ,9 män ,6 kvinnor ,1 Ljusnarsberg ,3 män ,8 Kvinnor ,7

22 SCB 22 AM 32 SM 0601 Örebro ,9 män ,9 kvinnor ,0 Kumla ,1 män ,0 kvinnor ,1 Askersund ,0 män ,9 kvinnor ,0 Karlskoga ,7 män ,3 kvinnor ,1 Nora ,6 män ,5 kvinnor ,7 Lindesberg ,2 män ,8 kvinnor ,4 Västmanlands län ,4 män ,7 kvinnor ,0 Skinnskatteberg ,1 män ,6 kvinnor ,4 Surahammar ,3 män ,4 kvinnor ,9 Heby ,0 män ,4 kvinnor ,2 Kungsör ,0 män ,1 kvinnor ,8 Hallstahammar ,2 män ,7 kvinnor ,5 Norberg ,6 män ,3 kvinnor ,6 Västerås ,0 män ,8 kvinnor ,2 Sala ,4 män ,2 kvinnor ,5 Fagersta ,4 män ,2 kvinnor ,5 Köping ,7 män ,1 kvinnor ,0

23 SCB 23 AM 32 SM 0601 Arboga ,9 män ,5 kvinnor ,2 Dalarnas län ,5 män ,6 kvinnor ,2 Vansbro ,1 män ,8 kvinnor ,0 Malung ,7 män ,5 kvinnor ,8 Gagnef ,4 män ,9 kvinnor ,8 Leksand ,8 män ,1 kvinnor ,5 Rättvik ,5 män ,5 kvinnor ,4 Orsa ,1 män ,2 kvinnor ,9 Älvdalen ,3 män ,6 kvinnor ,8 Smedjebacken ,5 män ,3 kvinnor ,4 Mora ,5 män ,1 kvinnor ,7 Falun ,0 män ,6 kvinnor ,5 Borlänge ,4 män ,8 kvinnor ,0 Säter ,3 män ,9 kvinnor ,6 Hedemora ,4 män ,2 kvinnor ,4 Avesta ,6 män ,8 kvinnor ,0 Ludvika ,3 män ,1 Kvinnor ,3

24 SCB 24 AM 32 SM 0601 Gävleborgs län ,2 Män ,7 Kvinnor ,7 Ockelbo ,2 män ,7 kvinnor ,3 Hofors ,5 män ,5 kvinnor ,1 Ovanåker ,2 män ,7 kvinnor ,5 Nordanstig ,7 män ,7 kvinnor ,5 Ljusdal ,4 män ,5 kvinnor ,1 Gävle ,9 män ,0 kvinnor ,8 Sandviken ,1 män ,7 kvinnor ,1 Söderhamn ,0 män ,1 kvinnor ,9 Bollnäs ,7 män ,9 kvinnor ,3 Hudiksvall ,0 män ,4 kvinnor ,6 Västernorrlands län ,9 män ,3 kvinnor ,4 Ånge ,4 män ,2 kvinnor ,4 Timrå ,5 män ,2 kvinnor ,7 Härnösand ,5 män ,9 kvinnor ,1 Sundsvall ,2 män ,5 kvinnor ,8 Kramfors ,7 män ,5 kvinnor ,7

25 SCB 25 AM 32 SM 0601 Sollefteå ,5 män ,5 kvinnor ,6 Örnsköldsvik ,1 män ,7 kvinnor ,2 Jämtlands län ,2 män ,5 kvinnor ,7 Ragunda ,2 män ,9 kvinnor ,3 Bräcke ,4 män ,8 kvinnor ,9 Krokom ,3 män ,1 kvinnor ,3 Strömsund ,3 män ,1 kvinnor ,5 Åre ,4 män ,4 kvinnor ,3 Berg ,7 män ,3 kvinnor ,0 Härjedalen ,0 män ,4 kvinnor ,5 Östersund ,2 män ,0 kvinnor ,3 Västerbottens län ,5 män ,5 kvinnor ,4 Nordmaling ,8 män ,3 kvinnor ,0 Bjurholm ,6 män ,8 kvinnor ,2 Vindeln ,1 män ,3 kvinnor ,6 Robertsfors ,2 män ,8 kvinnor ,5 Norsjö ,1 män ,7 kvinnor ,1

26 SCB 26 AM 32 SM 0601 Malå ,1 män ,7 kvinnor ,2 Storuman ,8 män ,3 kvinnor ,3 Sorsele ,4 män ,4 kvinnor ,3 Dorotea ,1 män ,2 kvinnor ,7 Vännäs ,7 män ,4 kvinnor ,7 Vilhelmina ,5 män ,4 kvinnor ,6 Åsele ,7 män ,3 kvinnor ,9 Umeå ,4 män ,0 kvinnor ,8 Lycksele ,6 män ,8 kvinnor ,4 Skellefteå ,7 män ,2 kvinnor ,0 Norrbottens län ,9 män ,6 kvinnor ,2 Arvidsjaur ,6 män ,5 kvinnor ,5 Arjeplog ,9 män ,8 kvinnor ,3 Jokkmokk ,1 män ,9 kvinnor ,1 Överkalix ,9 män ,2 kvinnor ,8 Kalix ,7 män ,2 kvinnor ,2 Övertorneå ,8 män ,4 kvinnor ,5

27 SCB 27 AM 32 SM 0601 Pajala ,8 män ,3 kvinnor ,7 Gällivare ,7 män ,8 kvinnor ,4 Älvsbyn ,6 män ,5 kvinnor ,6 Luleå ,0 män ,3 kvinnor ,6 Piteå ,5 män ,1 kvinnor ,6 Boden ,0 män ,4 kvinnor ,6 Haparanda ,6 män ,2 kvinnor ,5 Kiruna ,7 män ,3 kvinnor ,0 Riket ,8 män ,7 kvinnor ,8 Kommentar: Fr.o.m har gjorts några förändringar i bearbetningarna avseende sysselsättningsdata. En ny källa används för att identifiera företagare och en mindre justering av metoden för att klassificera anställda har gjorts. För mer information se Fakta om statistiken, Viktiga nyheter i RAMS 2004.

28 SCB 28 AM 32 SM 0601 Fakta om statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling, personalstruktur i företag och på arbetsställen, näringsstruktur, samt till att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Statistiken, som är totalräknad, kan även brytas ner till låg regional nivå. Den har under olika namn publicerats i Statistiska meddelanden sedan Viktiga nyheter i RAMS 2004 I samband med 2004 års redovisning av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) har en ny källa, standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), använts för att identifiera företagare. I anslutning till denna förändring har även metoden att avgränsa anställda setts över. Företagarpopulationen Det som vi i dagligt tal kallar företagare omfattar dels de personer som driver näringsverksamhet i enskild firma eller enkelt bolag, s.k. personliga företagare, dels de personer som i delägarskap driver fåmansägt handels-, kommandit- eller aktiebolag. Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagare enbart när de redovisade överskott i sin näringsverksamhet. I samband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare från SRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering av sysselsatta företagare. Klassificering av anställda I samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationen har, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseende klassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller den äldsta åldersgruppen (65-84 år) där betydligt fler än tidigare klassificeras som sysselsatta. Resultat av förändringarna Genom att använda en ny datakälla för information om företagare redovisas en högre och mer rättvisande nivå av antalet företagare samtidigt som den longitudinella kvaliteten förbättras. De förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a personer redovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent. För åldersgruppen blir ökningen av antalet sysselsatta knappt eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändring för gruppen som helhet. Läs mer om detta på RAMS:s produktsida: Läs om förändringar i näringsgrens- och sektorsindelningar på nedanstående webbadress: asp Detta omfattar statistiken RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter samt från och med 2004 standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. Före 2004 användes självdeklarationer från egna företagare. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisationsoch arbetsställenummer. Populationen utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år. indelning enligt den 1/1 efterföljande år. Antal förvärvsarbetande och förvärvsintensiteter i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Redovisning sker efter ålder, kön,

29 SCB 29 AM 32 SM 0601 region, näringsgren m.m. I regionindelade redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Vid redovisning av dagbefolkning utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden och som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Definitioner och förklaringar Förvärvsarbetande. Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Metod. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. Klassificeringen sker med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag som är urvalsbaserat. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. Skattningar sker separat för ca 25 delgrupper. Metoden ger en likartad definition av förvärvsarbetande som AKU, däremot inte helt samma resultat av antal förvärvsarbetande. Se vidare under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Företagare. Personer redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet räknas som förvärvsarbetande. Undantag är personer som är över 64 år gamla. Här används en modellskattning. Ålderspensionärer. Personer över år avgränsas på samma sätt som anställda. Inkomst av aktiv näringsverksamhet summeras med lönebelopp till en enda inkomstvariabel i modellen. Personer över 84 år klassificeras som ej sysselsatta. Barn. Personer yngre än16 år räknas alltid som icke-förvärvsarbetande. Arbetsställe. På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer för det arbetsställe där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe. För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst novemberlönesumma. Näringsgren och sektor. Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om företagets institutionella sektortillhörighet och arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Så görs statistiken RAMS omfattar flera delregister, varav sysselsättningsregistret är det centrala vid redovisningar av sysselsättning. Flera grundregister används vid framställning av RAMS, nämligen kontrolluppgiftsregistret med löneuppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgiftsregistret med data om sociala utbetalningar, registret över totalbefolkningen (RTB), företagsdatabasen (FDB), standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), utbildningsregistret samt studeranderegistret.