ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Dnr TJS 174 /2012 1

2 ÅRSREDOVISNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Inledning Finansiell samordning ger oss som samverkar en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Den finansiella samordningen innebär en gemensam arena där våra samverkande myndigheter kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov. I lagstiftningen om finansiell samordning betonas att syftet med samordningsinsatserna är att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Begreppet arbetsförmåga har även en central betydelse i vårt socialförsäkringssystem. Begränsad arbetsförmåga beror oftast på en blandning av medicinska, psykologiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade faktorer, vilket tydligt pekar på behovet av samordnade insatser. Gränserna för att vara arbetsför och att vara anställningsbar är flytande samt står ofta i relation till individuella egenskaper och arbetets karaktär. Med finansiell samordning inom Västra Skaraborg kommer de offentliga organisationerna närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen skall ses som ett viktigt steg mot en hållbar välfärd för de enskilda invånarna och för samhället i stort. Den skall inte ersätta nuvarande samarbetsformer, men skall stödja och fördjupa dem. Genom Samordningsförbundet Västra Skaraborg skall det skapas en struktur och en kontinuitet både för individ och för organisation. De lokala behoven och kunskaperna skall styra samordningens inriktning och omfattning. Respektive myndighets mål för individen ligger fast. Den finansiella samordningen skall medverka till en högre grad av samordning av insatserna för de enskilda individerna och därmed erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Beredningsgruppen GEVALIS skall utgöra ett forum för gemensamma prioriteringar. Det är av stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet att gruppens lokala linjechefer samarbetar både i ledningsgrupp och i beredningsgrupp samt är tydliga med till vilka insatser som de vill äska medel från finansiell samordning. Sedan den 1 december 2004 anges i kommunallagen att det i budgeten skall finnas angivet finansiella mål för en god ekonomisk hushållning. Dessutom skall det för verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning 2

3 Vision För att samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en god och effektiv samhällelig resursanvändning uppnås. Samordningsförbundet Västra Skaraborg menar med effektiv resursanvändning att individens behov av samordnat stöd skall sättas i fokus och därmed uppnås samhälliga vinster både för medborgarna, i form av bättre hälsa och möjligheter till egen försörjning, och för de samverkande organisationerna i form av rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle. Förutsättningen för att kunna följa upp om verksamheten är effektiv är att det formuleras mål och riktlinjer, som är adekvata och mätbara, för verksamheten. Verksamhetens mål skall stå i relation till de ekonomiska resurser, som står till samordningsförbundets förfogande. Finansiella mål I verksamhetsmålen finns inga finansiella mål angivna beroende på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet driver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till så låg kostnad som möjligt. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet genom att individens behov av samordnat stöd skall sättas i fokus. Förbundet får inte sätta sig i skuld. Skulle samordningsförbundet sakna tillgångar för att betala en skuld, skall medlemmarna skjuta till medel för att täcka kostnaderna enligt gällande lagstiftning i finansiell samordning. Uppföljning och utvärdering All finansiell samordning där statlig medfinansiering är aktuell följs upp i SUS system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. I SUS registreras varje samverkansaktivitet. För aktiviteter som riktar sig till enskilda registreras även uppgifter om individerna. Ett parallellsystem DiS - för uppföljning utarbetat genom Finsam Nätverk Västra Götaland används för uppföljning kommunvis. Beviljade projekt eller insatser skall skriftligt och muntligt redovisas efter varje verksamhetsår. Mål och uppdrag Samordningsförbundet finansierar eller delfinansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen eller hos andra rehabiliteringsintressenter, där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Samordningsförbundet bedriver inte någon egen rehabiliteringsverksamhet. För att Samordningsförbundet skall kunna uppnå sina mål förutsätts att parternas verksamhetschefer har ett intresse och engagemang för samverkan, vilket är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer att lyckas med att få till stånd stödjande insatser eller aktiviteter som de olika målgrupperna behöver för att nå arbetsmarknaden och egen försörjning. En risk för samverkan är de stora organisations- och omvärldsförändringar som pågår, vilket kan göra att samverkansuppdraget får mindre utrymme. Vad gäller organisationsförändringar är det så att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet för att förstå nyttan med samverkan och att sätta individens behov i fokus. Den arbetsmarknad som numera finns att tillgå, 3

4 kräver alltfler arbeten specialistkompetens vilket kan innebära en risk för vår målgrupp, som kan få det mycket svårt att få ett arbete i konkurrens med andra arbetssökande. Det som kan gynna och säkerställa en viss trygghet för de medborgare som behöver särskilt stöd, är att samordningsförbundet kan erbjuda både struktur och legitimitet för samverkan och som numera skall ses som en permanent verksamhet. Det verksamhetsmässiga målet för samordningsförbundet är att minst sju av tio deltagare, som deltar i rehabiliteringssamverkan och som finansieras eller delfinansieras av samordningsförbundet, skall ha ökat sin aktivitetsförmåga så att deltagaren kan återgå till de ordinarie myndigheternas rehabiliteringsaktiviteter eller ha ökat sin arbetsförmåga så att deltagaren kan vara i arbete, praktik, stå till arbetsmarknadens förfogande med färska arbetslivskunskaper eller utbildning efter rehabiliteringsinsatsen. I de fall där medborgaren efter en fördjupad utredning inte bedöms ha någon arbetsförmåga, skall det avslutas till en sjuk- eller aktivitetsersättning under förutsättning att villkoren för ersättningsformen uppfylls. Målgrupp Samordningsförbundet skall ge de samverkande myndigheterna ökad möjlighet till att samordna sina insatser utifrån ett helhetsperspektiv för individen. Utgångspunkten för insatsen är följaktligen inte den enskilda organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar. Samordningsförbundets målgrupp är människor i förvärvsaktiv ålder med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser riktade gentemot att öka deltagarens aktivitetsförmåga eller arbetsförmåga så att det blir möjligt för dem att nå ett arbete/studier och egen försörjning. Styrelsen har prioriterat nedanstående målgrupper för års verksamhet: 1. Människor mellan 20 till 64 år som är långtidsberoende av samhälleligt stöd för sin försörjning Det finns grupper som blir kvar i ett långvarigt beroende av de olika samhällsstöden. Det gäller människor som uppbär tidsbegränsad sjukersättning, lång frånvaro från arbetsmarknaden och försörjningsstöd. Dessa människor har ett stort behov av att få stöd med att pröva sin aktivitets- och/eller arbetsförmåga genom särskilda insatser eller få stöd av tvärprofessionella samverkansteam. 2. Unga vuxna mellan 18 till 29 år med funktionsnedsättningar Unga Vuxna mellan 18 till 29 år med psykisk ohälsa eller unga som har eller riskerar att få aktivitetsersättning och som behöver särskilt stöd för att nå arbetsmarknaden eller återuppta sina tidigare studier. 4

5 2. SoF Västra Skaraborgs verksamhet Väsentliga händelser under året Samordningsförbundets verksamhet har tre grenar GEVALIS utveckling, GEVALIS prioriterade målgrupper och SoFs sekretariat som inkluderar styrelse, förbundschef med personal, samt samordnade konferenser eller utbildningar. GEVALIS utveckling innefattar RESAM teamen och Projekt BEMA. RESAM teamen utgör navet i verksamheten och betraktas idag som en del av samverkansparternas ordinarie verksamhet. SoFs del i RESAM teamens utveckling är att tillhandahålla processtöd, resursstöd till personal och arenor i form av lokaler för att säkra en god samverkan. Under GEVALIS utveckling sker en kontinuerlig identifiering och utveckling av kunskaper i det dagliga rehabiliteringsarbetet och med god dokumentation för allmän spridning. Projekt BEMA som har under tre år, utvecklat en metod för att göra rättsäkra arbetsförmågebedömningar i Vara och Essunga kommuner. Under har även Lidköping, Götene och Skara kommuner erbjudits att implementera arbetsmetoden där utredaren i Vara har haft rollen som implementeringsstöd. Samtliga kommuner har erhållit resursstöd för att utveckla tjänsten inom den ordinarie verksamheten. GEVALIS prioriterade målgrupper innefattar ESF projektet GEVALIS Vuxna. Vilken grupp som prioriteras är ett samsynsarbete som sker mellan styrelse och beredningsgrupp. Vid en årlig gemensam konferens tas beslut i frågan om prioriterade målgrupper inför nästkommande år. Valet av prioriterad grupp är i regel baserad på de samhälleliga och lokala behov som finns. Vad gäller SoFs sekretariat är det framförallt arbetet mellan politiker och tjänstemän som berörs, för att stärka och samordna de sektorsövergripande insatserna, som skall syfta till att stimulera att SoFs deltagare uppnår eller förbättrar sin förmåga till egen försörjning. Det strategiska arbetet med samverkan är också viktigt både ur ett politiskt såväl som ett tjänstemannaperspektiv. Följande händelser utifrån ett sekretariatsperspektiv kan bl.a. omnämnas: Samsynskonferens mellan styrelse och beredningsgrupp i mars. Samsynsarbete styrelse och beredningsgrupp av skrift om Vårt uppdrag Aktiv medverkan i NNS (Nationella Nätverket för Samordningsförbund) genom ordförande som är ledamot i dess styrelse. Ny förbundsordning är antagen hos samtliga parter. Tjänstemän från SoF medverkar aktivt i olika nätverk som finns på Skaraborgsnivå, regionalt och nationellt. Tillsammans med övriga samordningsförbund i Västra Götaland finansieras processtöd för gemensam uppföljning via system för samverkan (SUS) och Deltagare i Samverkan (DiS). Strukturerat metodutveckling av ekonomiarbete för projektägarskapet i ESF projektet GEVALIS Vuxna. Följande händelser utifrån ett verksamhetsperspektiv kan bl.a. omnämnas: Utfört kvalitetsuppföljning av RESAM-teamens arbete. Skrift biläggs med årsredovisningen. Fortsatt utveckling av metod för självvärdering. 5

6 Förberedelse för ESF projektet GEVALIS Vuxnas utveckling - att bli arbetsförberedande. Ny aktiv aktör är Arbetsförmedlingen. Konklusioner av verksamheten En första mandatperiod har varit till ända och under har nya ledamöter valts in i styrelsen. Vid den gemensamma (styrelse och beredningsgrupp)mars konferensen inbjöds även de nya ledamöterna att delta, för att på så sätt få en naturlig och bra integration i övertagande respektive överlämnande av styrelsearbetet. Styrelsens arbete är viktigt och utgör en plattform och en arena så att samverkan mellan parterna lokalt kan anpassas efter de behov som finns. Årets arbete för styrelsen har fokuserats på att stärka och utveckla samverkan, samarbetet och samsyn om deltagarnas behov mer än utfallet för deltagaren. Styrelsen har också genom ordförandes representation i NNS (Nationella Nätverket för Samordningsförbunden) lyft upp frågor som har haft en allmän karaktär och som det har funnits ett nationellt intresse för andra samordningsförbund att ta del av. En sådan fråga har varit mervärdeskattefrågan där Skatteverket under våren avslog samordningsförbundens ansökningar om utbetalning av mervärdesskatt, på grund av att samordningsförbunden inte var upptagna som subjekt, med rätt till utbetalning. Frågan blev mycket dramatisk då det direkt hotade många samordningsförbunds insatser under. Frågan har nu avgjorts i första instans i Förvaltningsrätten där rätten avslog samordningsförbundens talan om att det var ett förbiseende av lagstiftaren och avslog även samordningsförbundens talan om att samordningsförbund är att jämställa med kommunalförbund. Parallellt med behandlingen i Förvaltningsrätten skedde också ett politiskt arbete på nationell nivå om att tydliggöra lagstiftningen till samordningsförbundens fördel. Frågan är ännu inte avgjord utan förslaget är på remiss nationellt och under våren 2012 förväntas det komma ett lagförslag som träder i kraft 1 juli Lagförslaget har också en retroaktiv del som skall stadga att samordningsförbunden skall ha rätt att ansöka om retroaktiv mervärdesskatt från 1 januari Från första januari 2012 blir NNS, en förening på riktigt. Efter beslut om samgående hos IFFK den 7 december och på det extra årsmötet för NNS den 18 november är det klart. Det behövs en kapacitet som kan svara på nya utmaningar och problem. När väl denna gemensamma struktur finns behöver den underhållas och byggas vidare på. Det är viktigt med en kapacitet för att gemensamt bygga lösningar och reflektera kring allt som görs genom samordningen både i förhållande till samordningsförbunden själva men även i förhållande till ägarna. Detta gäller även riksdag och regering som är ytterst ansvariga för möjligheten med finansiell samordning. Det är viktigt att kunna hantera ofrånkomliga spänningar, som kan och kommer att, uppstå mellan aktörerna i en gemensam process och på en gemensam arena. Beredningsgruppen som består av parternas operativa chefer har haft en mycket positiv utveckling i ett samverkansperspektiv. Från att från början varit ganska formell, med likvärdiga roller, något passiv och reaktiv med hänvisning till att behandla inkomna projektansökningar, påbörjade den för några år sedan med en process av att ifrågasätta sin roll och hur man ville förhålla sig till samverkan i stort. Beredningsgruppen vill nu strukturera och metodiskt utveckla samverkan, analysera hur morgondagens samverkan kan se ut, och möta de gemensamma utmaningarna som myndigheterna tillsammans anar finns runt hörnet. Det innebär att beredningsgruppen har utvecklats till en mer innovationsenhet för samverkan. Samsyns- och samarbetsfrågorna har varit direkt riktade till beredningsgruppen för Samordningsförbundet. För att Samordningsförbundet skall kunna uppnå sina mål förutsätts att parternas verksamhetschefer har ett intresse och engagemang för samverkan, vilket är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer att lyckas med att få till stånd stödjande 6

7 insatser eller aktiviteter som de olika målgrupperna behöver för att nå arbetsmarknaden och egen försörjning. Styrelse och beredningsgruppen har tillsammans under året fastställt ett styrdokument Vårt Uppdrag som skall spridas i SoF Västra Skaraborgs verksamhetsområde, där dokumentet skall ses som ett gemensamt ramdokument där lokala förändringar kan göras efter de behov som finns. Ett framtidsscenario för styrelse och beredningsgrupp är att fokusera på implementeringsfrågan. Samordningsförbundet har under de senare åren medverkat till att utveckla olika arbetsmetoder för att öka möjligheterna för kommunernas invånare som har behov av samordnat stöd att (åter)få förmåga till att kunna försörja sig själv. Styrelsen och beredningsgruppen kommer med början av 2012, att påbörja en implementeringsdialog. Vad gäller styrgruppen för GEVALIS Vuxna har de besluts som gjorts gemensamt handlat om en gemensam samsyn kring ekonomi och upphandlingsfrågor, personal och regler i utförandeprocessen. Under har 312 invånare fått samordnat stöd i kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara till en rehabiliteringskostnad av kronor ( kronor/deltagare) i jämförelse med 2010 där 412 deltagare fick stöd för kronor ( kronor/deltagare) och 2009 där 309 invånare fick stöd för kronor ( kronor/deltagare). Skälet till de låga kostnaderna i jämförelse med 2009 beror på tilldelning av medel från Svenska ESF rådet till Projekt GEVALIS Vuxna, som gjort att kostnaderna väsentligen har minskat för SoF Västra Skaraborg vilket har gynnat samtliga samverkansparter i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Verksamheterna har haft 312 deltagare inskrivna under året varav 37 procent var män och 63 procent kvinnor. Totalt har 168 deltagare avslutades som fördelas enligt nedan: I RESAM-teamen har 44 deltagare avslutats enligt följande: 43 % Arbete/ Studier 14 % Aktuella på AF (Att arbetsmarknadsläget fortfarande utsatt, märks i denna grupp aktuell hos AF som innebär att deltagarna är redo för arbetsmarknaden men har ännu inte hittat ett lämpligt arbete) 16 % Samverkansaktivitet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Handlingsplanssamverkan) 20 % Åter till Försäkringskassan(sjukpenning, varaktig sjukersättning/aktivitetsersättning) 2 % Föräldraledighet 5 % Flyttat Sammanfattningsvis kan sägas att 93 procent av deltagarna i RESAM-teamen har avslutas i riktning mot de mål och visioner som SoF har för sin verksamhet. I GEVALIS Vuxna har 110 deltagare avslutats enligt följande: 50 % Fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering på AF 35 % Samverkansaktivitet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Handlingsplanssamverkan) 15 % Åter till Försäkringskassan(sjukpenning, varaktig sjukersättning/aktivitetsersättning) Sammanfattningsvis kan sägas att 85 procent av deltagarna i GEVALIS Vuxna har avslutas i riktning mot de mål och visioner som SoF har för sin verksamhet. 7

8 I BEMA har 14 deltagare avslutats enligt följande: 22 % Arbete/ Studier 21 % Aktuella på AF (Att arbetsmarknadsläget fortfarande utsatt, märks i denna grupp aktuell hos AF som innebär att deltagarna är redo för arbetsmarknaden men har ännu inte hittat ett lämpligt arbete) 29 % Samverkansaktivitet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Handlingsplanssamverkan) 21 % Åter till Försäkringskassan(sjukpenning, varaktig sjukersättning/aktivitetsersättning) 7 % Flyttat Sammanfattningsvis skall sägas att BEMA är en utredningsenhet för att kartlägga individens resurser och om dessa räcker för att skapa en arbetsförmåga och tillträde till arbetsmarknaden. Syftet med insatsen är således utredande och inte arbetsförberedande. Trots detta får 43 procent av deltagarna efter insatsen ett arbete eller står till arbetsmarknadens förfogande, vilket måste sägas är ett mycket bra resultat. Sammanfattningsvis kan styrelsen konstatera att för verksamhetsåret har det statliga anslaget minskats ytterligare, då anslaget är oförändrat sedan 2009 och någon uppräkning för kostnader har inte skett. Styrelsen vill därför framföra en viss oro för att i framtiden behöva neka insatser för samordnad rehabilitering på grund anslagsminskning eller endaste besluta om att vissa insatser endast kan göras i vissa kommuner. Det är med detta en ökad risk i likabehandlingen av invånarna i Essunga, Götene, Lidköpings, Skara och Vara kommuner. Likabehandlingen handlar om rätten att få lika samhälleligt stöd om invånaren är i behov av sådant, för att (åter)få förmåga till egen försörjning. Styrelsen kan också fastlägga att årets resultat har minskat det egna kapitalet ytterligare och närmar sig nu nivåer om att säkerställa samordningsförbundets likviditetsbehov om ca kr i eget kapital. 2.1 Kansli, styrelse och personal Styrelse Ordförande och vice ordförande har utsetts utifrån tidigare bestämt rotationsschema. Under perioden till har ordförande varit Bengt Andersson, Västra Götalandsregionen och vice ordförande Louise Ahlgren, Försäkringskassan. Från den 1 april valdes Erik Kvarndal, Skara kommun, till ordförande och Niklas Pettersson, Arbetsförmedlingen, valdes till vice ordförande. Ordinarie ledamöter från den 1 april är följande: Erik Kvarndal, (c), ordförande, Skara Louise Ahlgren, Försäkringskassan Skaraborg kommun Niklas Pettersson, vice ordförande, Claes-Göran Borg, (v), Arbetsförmedlingen Lidköping Västra Götalandsregionen 8

9 Ersättare: Elsy Lundberg Östrand (Fp), Essunga kommun Jan-Erik Bengtsson (s), Lidköpings kommun Stefan Westerberg, (s), Vara kommun Åsa Karlsson (s), Götene kommun Git Axnemon, Arbetsförmedlingen Skara Torgny Andersson, Försäkringskassan Skaraborg Elisabeth Stålarm (m) Västra Götalandsregionen Revisorer fr.o.m Stefan Frifelt, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Barbro Berg, Skara kommun Ulla Göthager, Västra Götalandsregionen Personal Styrelsen stöds i det administrativa arbetet av en förbundschef och en ekonom. Utöver den administrativa personalen finns det en processtödjare som stöder verksamheterna samt två handledare för ESF Projekt GEVALIS Vuxna. Av de fem tjänstemännen är fyra kvinnor och en man. Styrelsen har ett arbetsgivaransvar för de angivna tjänsterna. Tjänsterna fördelas enligt följande: Befattning % andel av heltid Förbundschef 100 Ekonom 50 Processtödjare 100 Handledare GEVALIS Vuxna 50 Styrelsen har tillsammans med beredningsgruppen tagit fram ett gemensamt dokument Vårt uppdrag - som skall ligga till grund för samordningsförbundets arbete. Rapporten biläggs årsredovisningen. Kostnaden för styrelse och administrationen uppgår till 17 procent av verksamhetens kostnader. *Kostnader styrelse och personal Tkr Utfall jan-dec Årsbudget Styrelsearvode Personal administration Sociala kostnader/övriga kostnader Totalt *Samordningsförbundet redovisar verklig personalkostnad(faktisk insats) som berör kansli och styrelseuppdrag 9

10 Kostnader för administration Tkr Utfall jan-dec Årsbudget Administration Revision Totalt Samordningsförbundets styrelsemöten, presidiemöten, beredningsgruppsmöten samt övrig representation under perioden är följande: Styrelsemöten och presidiemöten Samordningsförbundets styrelse har haft sex sammanträden och sju presidiemöten under perioden. Beredningsgruppsmöten Beredningsgrupp GEVALIS, har haft sex sammanträden. Styrgruppsmöten Projekt GEVALIS Vuxna har haft sex styrgruppsmöten. Regionalt nätverk Finsam Förbundschefen är samordningsförbundets representant i nätverket, som omfattar samordningsförbunden i Västra Götaland. Nätverket har haft tre möten under perioden. Förbundschefen är även representerad i arbetsutskottet, revisionsutskottet och ESF-gruppen. Nätverket har också arrangerat en utbildning/konferens på temat Att stödja rehabiliteringen för personer med psykisk diagnos under januari månad. Samordningsförbundet hade 15 deltagare från vårt verksamhetsområde. Samordningsförbundens dag deltog 10 personer från styrelse, beredningsgrupp och personal. Konferensen hölls i Göteborg. Nationellt Nätverk för Samordningsförbund(NNS) Erik Kvarndal valdes in som ordinarie ledamot i styrelsen på årsmötet den 13 april. Konferensdeltagande Lumber & Karle Kvänum - Styrelsen hade gemensamt med beredningsgruppens ledamöter en konferens den mars på temat Vårt uppdrag. Konferensen var mycket uppskattad av både politiker och tjänstemän. FORSA nationellt symposium för socialt arbete, Norrköping Samordningsförbundet framträdde med att berätta om det pågående projektet GEVALIS Vuxna. FINSAM konferens i Norrköping Årets FINSAM konferens hölls i Norrköping den april. Samordningsförbundet företräddes av Erik Kvarndal, förbundschef och processtödjare. 10

11 2.2. Projekt GEVALIS Vuxna Projekt GEVALIS Vuxna Bakgrund Under 2010 beräknas medborgare lämna/utförsäkras av det allmänna sjukförsäkringssystemet i Västra Skaraborg. Dessa medborgare har av olika skäl varit frånvarande från den ordinarie arbetsmarknaden under mycket lång tid och skall nu återrehabiliteras till en egen försörjning. Vägen till en egen försörjning kommer troligtvis att vara mycket lång och det finns skäl att anta att det måste erbjudas en komma igång- verksamhet. Kommunerna är den part som är bäst lämpad för aktivitet för vuxna. Den 19 november 2009 beslutade Europeiska Socialfonden, ESF, att bevilja Samordningsförbundet Västra Skaraborg 14,7 miljoner kronor till aktivitetsrehabilitering, där egeninsatsen är 22 miljoner kronor, vilket innebär en total budget på 36,7 miljoner kronor. Samordningsförbundet Västra Skaraborg är projektägare. Projekt GEVALIS Vuxna erbjuder aktivitetsrehabilitering till människor mellan 25 och 54 år, som varit långvarigt frånvarande från arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Syftet är att erbjuda kvalitetshöjande insatser som exempelvis stöd till självkännedom, struktur, motivation och personlig coachning med hög intensitet inför den senare erbjudna arbetslivsinriktade rehabilitering som ges av arbetsförmedlingen. Aktivitetsrehabiliteringen kommer att finnas och erbjudas kommuninvånare i Essunga, Götene, Lidköpings, Skara och Vara kommuner. Projekttid - Från 1 januari, 2010 till och med 31 december Finansiering sker via Europeiska Socialfonden (ESF), SoF Västra Skaraborg och kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara. Medfinansiärer är - genom deltagarnas ersättningar - försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara. SoF Västra Skaraborg ansökte i augusti och beviljades i september en utvidgning av projekt GEVALIS Vuxna, som numera kommer att omfatta även arbetsförberedande insatser. Projektet avser nu att förlängas med verksamhet till juni Årsrapport från GEVALIS Vuxna biläggs årsredovisningen. Kostnader för PROJEKT GEVALIS Vuxna: Tkr Utfall jan-dec Årsbudget GEVALIS Vuxna rehabiliteringsinsatser Personalkostnader Övriga kostnader *Totalt *Avvikelsen i budget består av att Svenska ESF förvaltning har under pågående projekt ändrat förutsättningarna för uppräkning av den s.k. medfinansieringen. Detta med retroaktiv verkan, från projektstart. Innebörden av detta är att ESF rådets finansiering minskar, vilket har orsakat underskottet. SoF som projektägare har nu styrt upp timredovisningen efter de riktlinjer som ESF givit. Dock skall sägas att underskottet balanseras av att övriga projekt inte har utnyttjat sin budgetandel. 11

12 2.3. Samverkansteamen Alla handläggare fyller en viktig plats i samverkansteamen. Det är betydelsefullt med kontinuitet i teamarbetet och faller någon part ifrån eller att arbetsmetodiken inte upprätthålls påverkar det handläggargruppen och i slutändan medborgaren. Samverkansteamen är ett utredningsteam och handläggarna arbetar utifrån det uppdraget. Arbetsförmedlingen är numera involverad i alla ärenden. Arbetsförmedlingen har blivit den centralaste parten i teamen eftersom målet i de flesta ärenden är att bli redo att nå arbetsmarknaden via Försäkringskassans/Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet (handlingsplansamverkan) eller via Arbetsförmedlingen (Arbetslivsintroduktion och AF:s ordinarie verksamhet). Styrelsen har i sin interkontroll begärt en kvalitetsuppföljning av RESAM teamen som genomfördes under hösten. Kvalitetsuppföljningen biläggs årsredovisningen. Kostnad RESAM-teamen Tkr Utfall jan-dec Årsbudget Rehabiliteringsinsatser Utvärdering -8 0 Personalkostnader Övriga kostnader -4-5 Totalt BEMA utveckling Projekt BEMA i Vara och Essunga kommun har under tre år beviljats medel för att utveckla en rättssäker metod att göra kvalificerade arbetsförmågebedömningar. Resultatet av projektet har påvisat att de metoder som projektet använt sig av är rättssäkra för individen samt utgör ett bra underlag för deltagarens fortsatta rehabiliteringsprocess. Resultat finns i skriftlig dokumentation med metodbeskrivning som skall användas som underlag i det kommande arbetet. Eftersom det endast varit Essunga och Vara kommuner som har haft tillgång till den kvalificerade arbetsförmågebedömningen krävs nu ett implementeringsstöd så att även Lidköping, Skara och Götene kommuner får möjligheter att ta del att dessa erfarenheter och utveckla gemensamt en ny roll inom kommunal verksamhet arbetsförmågebedömare. Målet med insatsen är att klargöra arbetsförmågan och klargöra inom vilket arbetsområde deltagaren har störst möjlighet att finna ett arbete och därmed egen försörjning. 12

13 Kostnader BEMA Utveckling Tkr Utfall jan-dec Årsbudget Rehabiliteringsinsatser Övriga kostnader -1 0 Totalt Utvärdering och uppföljning Tkr Utfall jan-dec Årsbudget Utvärdering och uppföljning Konferenser och utbildning Tkr Utfall jan-dec Årsbudget *Konferenser och utbildning *Konferenskostnad för styrelse, beredningsgrupp och personal kr * Resam teamen kr *Konferenskostnad Projekt GEVALIS Vuxna kr 13

14 3. Ekonomi 3.1. Bidrag Rapporten utgår från huvudmännens bidrag enligt nedan: Bidrag i tkr för år Försäkringskassan/arbetsförmedlingen Kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara Hälso- och sjukvårdsnämnden Överskott föregående år (2010) 681 Totalt Avvikelse Skatteverket har från den 1 april nekat samtliga samordningsförbund i Sverige att lyfta moms enligt 2 i LEMK. Skatteverket anför i sin motivering för sitt avslagsbeslut att kommuner, landsting och kommunalförbund endast har rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt Mervärdesskattelagen (1194:200). Några andra rättssubjekt finns inte uppräknade. Då samordningsförbund inte finns med i uppräkningen av de som är berättigade till ersättning för ingående mervärdesskatt innebär det att samordningsförbundet inte omfattas av nämnda lagrum. I ett nyhetsbrev från Skatteverket den anförde Skatteverket att de har uppmärksammat att lagen inte följs när de har beviljat samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. I nyhetsbrevet framgår det att Skatteverket avser att avslå samordningsförbundens ansökningar om mervärdesskatt av det skälet att samordningsförbund inte benämns med namn under 2 i ML 2005:807. I lagtexten anges endast kommun, landsting och kommunalförbund. Skatteverket anser sig inte ha någon möjlighet att bortse från lagtexten och måste därför i fortsättningen avslå samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. Det skall dock understrykas att Skatteverket har tidigare utbetalat mervärdesskatt enligt 2 i ML 2005:807 till samordningsförbund, som ansökt under perioden 2004 fram till februari. Samordningsförbundet har liksom 44 andra förbund överklagat SKVs beslut till Förvaltningsrätten i Falun. Samordningsförbundet har i årets resultat reserverat medel motsvarande den ackumulerade fordran om kr per

15 Resultatdisposition Förslag till disposition av Samordningsförbundets Västra Skaraborg överskott: Ingående eget kapital Årets resultat Totalt kr kr kr Styrelsen föreslår att ett negativt resultat inte skall regleras enligt KL 8 kap. 5b 3:e punkten. Reservation för mervärdeskattefordran görs med kr och att till ny räkning överförs: Summa kr 15

16 Resultaträkning Belopp i kr Noter Perioden Perioden Verksamhetens intäkter Bidrag från huvudmännen Summa intäkter Verksamhetens kostnader Rehabiliteringsinsatser Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

17 Balansräkning TILLGÅNGAR Belopp i kr Noter Ingående balans Utgående balans Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Belopp i kr Noter Ingående balans Utgående balans Eget kapital Fritt eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

18 Kassaflödesanalys Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+) Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Bokslutet och årsredovisningen är upprättade enligt den kommunala redovisningslagen i tillämpliga delar och god redovisningssed. Om avvikelse förekommer framgår det av notanteckningarna nedan. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om inget annat anges nedan. Fordringarna har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 18

19 Noter Not 1 Ränteintäkter Ränteintäkter Summa Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 2 Kortfristiga fordringar Kundfordringar ESF GEVALIS Vuxna Kommun fordringar Summa Kortfristiga fordringar Not 3 Övriga fordringar Skattekonto Mervärdesskatt Summa Övriga skulder Not 4 Kassa och bank Kassa Bank Enter Card Summa Kassa och Bank Not 5 Övriga skulder Personalens källskatt Sociala avgifter Särskild löneskatt Summa Övriga skulder Not 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Pensionskostnader för Revision GEVALIS Vuxna kv Summa Upplupna kostnader

20 Underskrifter Skara den 9fr 12 20L2 ik Kvarndal, ordförande Niklas Petersson, vice ordftirande fubetsformedlingen 20