1 (37) BESLUTAD Dnr (Riksgäldskontoret) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

Transkript

1 BESLUTAD Dnr (Riksgäldskontoret) 1 (37) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE ÅR 2007

2 2 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under år Resultaträkning 18 Balansräkning 19 Redovisning mot anslag och inkomsttitel 21 Tilläggsupplysningar och noter 22 Sammanställning av väsentliga uppgifter 30 Bilaga: Insättningsgarantinämndens organisation 34

3 3 Verksamhetsöversikt och finansiering Bakgrund Insättningsgarantinämnden ska enligt sin instruktion hantera frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. 1 Genom lagen (1995:1571) 2 om insättningsgaranti, som trädde i kraft den 1 januari 1996, infördes en statlig garanti för insättningar hos banker och vissa värdepappersbolag. Den 1 juli 2004 avskaffades bankernas inlåningsmonopol och kreditmarknadsföretag fick möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Samtidigt ändrades lagen om insättningsgaranti så att också sådana insättningar ska omfattas av garantin. Den 1 maj 1999 trädde lagen (1999:158) 3 om investerarskydd i kraft. Skyddet omfattar värdepapper och medel som banker och värdepappersbolag hanterar för sina kunders räkning. Ett fondbolag kan fr.o.m. den 1 april 2004 få tillstånd att tillhandahålla individuell portföljförvaltning. För sådan förvaltning ska investerarskyddet också gälla. Ett kreditmarknadsföretag kan från och med halvårsskiftet år 2004 få tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. I den verksamheten blir kreditmarknadsföretaget också ett värdepappersinstitut och verksamheten omfattas av investerarskyddet. Per den 31 december 2007 upphörde Insättningsgarantinämnden som egen myndighet. Nämndens verksamhet inordnades då i Riksgäldskontoret. Mål och återrapportering Insättningsgarantinämndens verksamhet faller in under politikområdet Finansiella system och tillsyn. Målet för politikområdet är att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt, samt att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas. 1 Förordning (1996:595; ändrad senast 2006:1237) med instruktion för Insättningsgarantinämnden. 2 Ändrad senast 2007: Ändrad senast 2007:1434.

4 4 Verksamhetsområde Insättningsgaranti och investerarskydd 4 Mål: Insättningsgarantinämnden ska bidra till konsumentskyddet avseende insättningar och därigenom till stabiliteten inom det finansiella systemet. Nämnden ska också bidra till konsumentskyddet avseende värdepapper och andra medel som hanteras för kunders räkning. Återrapportering: En samlad bedömning ska lämnas av hur Insättningsgarantinämnden har bidragit till att målet för verksamhetsområdet har kunnat uppnås. Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersbolag och komplettera den övriga skyddsreglering som omger instituten. Garantin kan sägas innebära att konsumenterna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Genom att garantins existens kan antas minska risken för uttagsanstormningar, kan den också sägas medföra ett visst systemskydd. Med den konstruktion och det uppdrag som garantisystemet har, får dess betydelse i sistnämnda avseende dock anses vara begränsad. Syftet med investerarskyddet är främst att stärka konsumentskyddet för allmänhetens investeringar i finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut i samband med tjänster som instituten utför. En grundläggande tanke med skyddet är att investerare, med förlitande på att detta skydd finns, i större utsträckning ska våga köpa investeringstjänster. Nämndens bedömning Redan det faktum att ersättningssystemen finns innebär att de bidrar till konsumentskyddet. Om det också finns ett allmänt förtroende för insättningsgarantisystemet kan detta i någon mån ha betydelse för stabiliteten inom det finansiella systemet. Nämndens uppgift är att säkerställa att ersättningssystemen fungerar så att allmänhetens förtroende bibehålls. Insättningsgarantinämnden har under år 2007 fortsatt handläggningen av de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB (investerarskyddet), Custodia AB (insättningsgarantin) och Allmänna Kapital (Sverige) AB (insättningsgarantin). Nämndens bedömning är att samtliga berättigade personer har erhållit ersättning med de belopp som de har rätt till. Det kan dock inte uteslutas att ytterligare utbetalning kan komma att ske till någon person. I avsnittet som följer om nämndens verksamhet under året anges de mål och den återrapportering för verksamhetsgrenarna avseende insättningsgarantin respektive investerarskyddet som regeringen har beslutat. Nämndens viktigaste uppgift har varit att effektivt hantera de tre nyssnämnda ersättningsfallen och se till att korrekta belopp betalas ut till rätt personer så snabbt som möjligt. Nämnden har under året betalat ut ersättning från skyddet och garantin med sammanlagt drygt 67 miljoner kronor. 4 Regleringsbrev den 21 december 2006, dnr Fi2006/7384 (delvis). Ändring den 24 maj 2007 av regleringsbrev, dnr Fi2007/1777 (delvis). Ändring den 6 december 2007 av regleringsbrev, dnr Fi2007/9038.

5 5 Insättningsgarantinämnden har redovisat hanteringen av de tre ersättningsfallen i en rapport till regeringen den 30 november 2007, benämnd Redovisning av Insättningsgarantinämndens hantering av ersättningsfall. Vid en samlad bedömning anser nämnden att målet för verksamhetsområdet har uppnåtts. Organisation och personal Nämnden har under året bestått av sex eller sju ledamöter. Ett kansli har svarat för beredningen av ärendena. Kansliet har sedan maj 2006 bestått av tre fast anställda personer, en kanslichef, en rättschef och en handläggare. Kansliet har varit samlokaliserat med Finansinspektionen. Från inspektionen har nämnden köpt bl.a. ekonomiadministrativa tjänster och annan myndighetsservice. Även i övrigt har nämnden strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt köpa tjänster i stället för att bygga upp en omfattande organisation med egen personal. Nämnden ska enligt sin instruktion tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) med undantag av 2 andra stycket. För nämnden gäller därmed inte regeln om att internrevisorn ska vara anställd vid nämnden. Nämnden har uppdragit åt en revisionsbyrå att utföra internrevision. Eftersom kansliorganisationen har varit liten, har nämnden vid ett ersättningsfall snabbt behövt kunna förstärkas personellt. Nämnden träffade därför i juni 1996 ett avtal med Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret om att kunna avropa sammanlagt nio tjänstemän från dessa myndigheter med mycket kort varsel (beredskapsstyrkan). Under hela året har kansliet varit förstärkt med personal från samarbetsmyndigheterna, bemanningsföretag och konsulter för att kunna hantera de aktuella ersättningsfallen. En av nämndens huvuduppgifter har varit att förvalta de avgifter som instituten betalar för insättningsgarantin. En extern kapitalförvaltare har haft uppdraget att sköta den löpande placeringsverksamheten under året enligt riktlinjer som beslutats av nämnden. Avgiftsuttag Tabell 1. Totalt debiterade avgifter, kostnader samt över-/underskott (tkr) Beräknade avgifter* Debiterade avgifter Kostnader Över-/underskott** * Enligt regleringsbrev. **Överskotten beror på att avgifter för insättningsgarantin ska tas ut i enlighet med 12 och 14 lagen om insättningsgaranti för att bygga upp en fond som ska kunna användas vid ett ersättningsfall.

6 6 Finansiering Riksdagen anvisar årligen nämnden ett ramanslag i statsbudgeten för nämndens förvaltningskostnader. Normalt ska ett belopp som motsvarar belastningen på anslaget föregående år avräknas från de årliga avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. För nämnden tillämpas således s.k. bruttoredovisning över statsbudgeten. Eftersom alla förvaltningsutgifter så snart som möjligt redovisas under inkomsttitel belastar nämndens verksamhet över tid inte statsbudgetens saldo. Tabell 2. Finansiering av Insättningsgarantinämnden utgifter avräknade mot anslag (tkr) Avseende förvaltning Varav insättningsgaranti Varav investerarskydd Avseende ersättningsfall Varav investerarskydd Summa Tabell 3. Avgiftsuttag och redovisning mot inkomsttitel (tkr) Avseende förvaltning Varav insättningsgaranti Varav investerarskydd Avseende ersättningsfall Varav investerarskydd Summa Återstår att redovisa* Summa *Avgifter för förvaltningsutgifter som avser ersättningsfall (1 047 tkr år 2004, tkr år 2005, tkr år 2006 samt tkr år 2007), totalt tkr kommer att tas ut senare tillsammans med de övriga kostnader (ersättning till investerare) som beslutas i enlighet med lagen om investerarskydd. Om detta sker under år 2008 kommer denna summa avskiljas, betalas in till statens centralkonto och redovisas mot inkomsttitel detta år. Verksamheten under år 2007 Insättningsgarantinämndens verksamhetsområde Insättningsgaranti och investerarskydd var uppdelat i följande fyra verksamhetsgrenar. Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen. Förvaltning av avgiftsmedlen. Hantering av ersättningsfall. Internationellt samarbete.

7 7 Intäkter och kostnader fördelat på verksamhetsgren Tabell 4 visar att verksamhetens andra intäkter än sådana av anslag är näst intill obefintliga. Tabell 4. Andra intäkter än sådana av anslag fördelade på verksamhetsgrenar, tkr Verksamhetsgren Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Förvaltning av avgiftsmedlen Hantering av ersättningsfall Internationellt samarbete Summa Insättningsgarantinämnden har i normalfallet inga intäkter utöver anslaget som disponeras. I tabellen redovisade intäkter kan inte direkt hänföras till någon verksamhetsgren. Den har därför proportionerats på verksamhetsgrenarna i enlighet med hur arbetstiden under året har fördelat sig. Intäkterna under år 2007 avser till största delen försäljning av datorer till anställda och i övrigt avgifter för tillhandahållande av kopior av allmänna handlingar. Verksamhetens kostnader avseende år 2007 fördelade på verksamhetsgrenarna framgår av tabell 5. De totala kostnaderna sjönk med 24 procent jämfört med föregående år, då hanteringen av de tre ersättningsfallen inom insättningsgarantin och investerarskyddet krävde extra mycket resurser. Även under år 2007 tog dock hanteringen av ersättningsfallen mycket tid och resurser i anspråk, då ersättningsfallen stod för 80 procent av kostnaderna mot 92 procent under Tabell 5. Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar, tkr Verksamhetsgren Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Förvaltning av avgiftsmedlen Hantering av ersättningsfall Internationellt samarbete Summa Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Mål: Beräkning och debitering av avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd ska göras korrekt och kostnadseffektivt. Återrapportering: En redovisning ska lämnas av hur målet uppfyllts, bl.a. hur avgifterna beräknats och fördelats mellan instituten, samt om överföring till inkomsttitel och förvaltning.

8 8 En viktig uppgift som nämnden har att utföra är att fastställa och debitera de avgifter som instituten ska betala för insättningsgarantin och investerarskyddet. Insättningsgaranti Varje institut som omfattas av insättningsgarantin ska betala en årlig avgift till Insättningsgarantinämnden. Det totala avgiftsuttaget för året ska motsvara 0,1 procent av summan av garanterade insättningar vid föregående års slut. I slutet av december 2006 omfattades 176 institut av insättningsgarantin. Av dessa institut tog 125 emot totalt 578,6 miljarder kronor i garanterade insättningar. De återstående 51 instituten bedrev ingen garanterad inlåningsverksamhet. Den garanterade inlåningen ökade med drygt 50 miljarder kronor jämfört med året innan. Avgiftsuttaget för år 2007 uppgick till 578,6 miljoner kronor. Vid beräkningen av avgifterna för varje institut beaktas, förutom volymen av garanterade insättningar, hur institutets kapitaltäckningsgrad förhåller sig till de övriga institutens. Avgiften kan variera mellan 0,06 procent till 0,14 procent av de garanterade insättningarna. Huvuddragen i nämndens metod för fördelning av avgiften mellan instituten är att avgiften ska vara negativt relaterad till kapitaltäckningsgraden och att sambandet ska vara konvext. Institutens kapitaltäckningsgrad vid slutet av år 2007 varierade från 8,07 till 135,63 procent. Uppgifterna kommer från instituten och är granskade av respektive instituts revisor. Det institut som hade lägst kapitaltäckningsgrad fick den högsta avgiften om 0,14 procent. För övriga institut sjönk avgiften successivt så att de tre institut som hade en kapitaltäckningsgrad om 55 procent eller mer fick den lägsta avgiften om 0,06 procent. Nämnden beslutade den 26 september 2007 om avgifter för insättningsgarantin avseende kalenderåret Instituten skulle betala in avgifterna till nämnden inom en månad från dagen för beslutet. Av de 125 institut som debiterades avgifter betalade elva avgiften 1 19 dagar för sent. Det ska jämföras med föregående år då åtta institut betalade avgiften 1 14 dagar för sent, år 2005 då fem institut betalade avgiften 3 18 dagar för sent och år 2004 då tre institut betalade avgiften en dag för sent. Nämnden påförde elva institut dröjsmålsränta under året. Avvikelse från huvudregeln för avgiftsberäkning Enligt regleringsbrevet ska nämnden till regeringen redovisa tillämpningen av 12 lagen om insättningsgaranti i de fall nämnden avviker från huvudregeln. Nämnden beslutade den 2 oktober 2007, med stöd av 12 jämförd med 14 första stycket lagen om insättningsgaranti, om avgifter för del av år Besluten avsåg ett kreditmarknadsföretag, en utländsk bankfilial och en bank som anslutits till garantisystemet under det året. Detta avgiftsuttag uppgick till sammanlagt kronor. Redovisning mot inkomsttitel på statsbudgeten och överföring till extern förvaltning

9 9 Den 13 december 2007 beslutade nämnden att utgifterna för förvaltningen år 2006 (anslagsutfallet), kronor, skulle avskiljas från inbetalade avgifter och överföras till statens centralkonto. Inbetalade medel redovisades därvid mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Samma dag beslutades att likvida medel om 595 miljoner kronor, varav 578,6 miljoner kronor avsåg årets avgiftsuttag, skulle överföras per den 20 december 2007 till Kammarkollegiet för extern kapitalförvaltning. Investerarskydd De värdepappersinstitut, fondbolag och förvaltningsbolag investerarskyddet omfattar ska betala avgifter till Insättningsgarantinämnden för att täcka nämndens administrationskostnader och motsvarande vad som är nödvändigt för en långsiktig finansiering av skyddet. Avgiften för administrationskostnaderna får fördelas lika mellan samtliga institut medan beräkningen av avgiften för finansiering av ersättningsfall ska bygga på hur stor andel av totalt skyddade tillgångar som finns hos institutet. Utgifterna för investerarskyddet uppgick till kronor under år Av nämnda belopp avsåg kronor den löpande förvaltningen av skyddet och kronor det pågående ersättningsfallet CTA Lind & Co Scandinavia AB (CTA). Den 12 oktober 2007 beslutade nämnden att utgifterna för den löpande förvaltningen i princip skulle fördelas lika mellan de institut som tillhörde skyddet under år För de 203 institut som tillhörde skyddet under hela året fastställdes avgiften till 545 kronor per institut. För övriga 27 institut som tillhörde skyddet någon gång under året fastställdes en lägre avgift med utgångspunkt i hur stor del av året som de tillhörde systemet. Den sammanlagda avgiften som togs ut av instituten uppgick efter avrundning till kronor. Investerarskyddsavgifterna skulle enligt beslutet vara betalda senast den 12 november Den 7 december 2007 skickades påminnelser ut till sju institut som dittills inte hade betalat in avgiften. Det ska jämföras med föregående år då 29 institut betalade avgiften 1 50 dagar för sent, år 2005 då 26 institut betalade avgiften 3 25 dagar för sent, år 2004 då 20 institut betalade avgiften 1 44 dagar för sent och år 2003 då 36 institut betalade avgiften dagar för sent. Nämnden har underrättat Finansinspektionen om obetalda och sent inbetalda avgifter år 2007 för investerarskyddet. Under året fortsatte arbetet med att förbereda nämndens första uttag av avgifter för utbetalning av ersättning från investerarskyddet och för administrativa kostnader i samband med ersättningsfall. I oktober 2007 remitterade nämnden en promemoria angående förslag till föreskrifter om beräkning av avgifter för investerarskyddet till Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Finansinspektionen. Remissinstansernas synpunkter kommer att beaktas vid den fortsatta beredningen av ärendet där huvudfrågan är hur man ska se på begreppet skyddade tillgångar. Lån i Riksgäldskontoret

10 10 Nämnden ska enligt regleringsbrevet till regeringen redovisa i vilken omfattning man med stöd av 31 lagen (1999:158) om investerarskydd har utnyttjat möjligheten att ta upp lån i Riksgäldskontoret. Nämnden har tagit upp sådana lån om 50,8 miljoner kronor under verksamhetsåret för att finansiera utbetalningar av ersättning till investerare i CTA. Redovisning mot inkomsttitel på statsbudgeten Enligt 29 lagen (1999:158) om investerarskydd ska vid beräkningen av avgifterna beaktas hur stor andel skyddade tillgångar som finns hos ett institut eller bolag jämfört med samtliga skyddade tillgångar. Eftersom frågan om hur instituten ska redovisa avgiftsunderlaget till nämnden ännu inte är klarlagd har årets avgiftsuttag begränsats till föregående års kostnader för den löpande administrationen. Nämnden har därför inte under året kunnat betala in på statens centralkonto och redovisa mot inkomsttitel den del av 2004 års, 2005 års eller 2006 års anslagsutfall som belöper på det pågående ersättningsfallet CTA. Så snart avgifter har tagits ut för utbetalning av ersättning från investerarskyddet och för administrativa kostnader i samband med ersättningsfallet kommer utgifterna för år 2004, år 2005, år 2006 och år 2007 för att administrera ersättningsfallet, ( =) kronor (beloppen avrundade till tusentals kronor), att betalas in på statens centralkonto och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Nämndens bedömning Nämndens uttag av avgifter för insättningsgarantin och investerarskyddet har hanterats i enlighet med de rutiner som utvecklats under tidigare år och med stöd av det egenutvecklade avgiftssystemet Pythagoras. Liksom tidigare år har Pythagoras också försett nämndens officiella hemsida med dagligen uppdaterad information om vilka institut som omfattas av insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Besluten om avgifter för investerarskyddet och insättningsgarantin har fattats senare under året än vanligt. Det har framför allt berott på att arbetet med avvecklingen av nämnden prioriterats och varit tidskrävande. Beräkning och debitering av avgifter till insättningsgarantin och investerarskyddet har gjorts korrekt och kostnadseffektivt. Nämnden har uppfyllt målet för verksamhetsgrenen. Förvaltning av avgiftsmedlen Mål: Avgiftsmedlen för insättningsgarantin ska förvaltas så att en långsiktigt god avkastning erhålls samtidigt som god betalningsberedskap och riskspridning upprätthålls. Återrapportering: En redogörelse ska lämnas över måluppfyllelsen, vilken bl.a. ska innehålla en redovisning av förvaltningens resultat och kostnader. Jämförelser ska göras med tidigare budgetår. Enligt lagen om insättningsgaranti ska banker och övriga företag som omfattas av insättningsgarantin betala årliga avgifter till nämnden. Från de sammanlagda avgifterna för året ska nämndens förvaltningskostnader räknas av. Avgiftsmedlen ska i övrigt placeras i räntebärande statspapper eller på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

11 11 Avgiften togs ut första gången i juli 1996 och det samlade värdet på tillgångarna uppgick till 17,2 miljarder kronor vid utgången av år Förvaltningsuppdrag Kammarkollegiet förvaltade portföljen på uppdrag av nämnden. Förvaltningen bedrevs under året fram till den 13 november som passiv indexförvaltning, vilket innebar att portföljsammansättningen skulle vara densamma som indexportföljens sammansättning. Det index som användes var OMRX-GOVT, som inkluderar låneinstrumenten statsskuldväxlar och statsobligationer och är ett totalindex över Riksgäldskontorets upplåning på den svenska marknaden. Indexsammansättningen förändras i samband med obligations- och växelförfall och då Riksgäldskontoret emitterar nya obligationer och statsskuldväxlar, vilket sker varannan vecka. Kammarkollegiets uppgift var att kontinuerligt anpassa nämndens portföljinnehav till detsamma som indexportföljens. Den 13 november 2007 beslutade nämnden att placeringspolicyn skulle förändras och att förvaltningen skulle läggas om. Anledningen var bland annat att indexavkastningen under år 2006 blev tre punkter högre än avkastningen för nämndens portfölj. Skillnaden i avkastning berodde främst på de transaktionskostnader som uppstod vid den löpande anpassningen av portföljen till indexsammansättningen. Den löpande portföljanpassningen ledde också till att de värdepapper som fick för stor andel efter den månatliga indexförändringen måste säljas och att de förluster som då uppstått till följd av en ränteuppgång måste realiseras trots att inget likviditetsbehov fanns. Målet med omläggningen, som påbörjades i december 2007, är att portföljen ska bestå av en jämn fördelning av utestående nominella statsobligationer med löptider upp till tio år och att placeringarna ska behållas till förfall. Marknadsutveckling Under år 2007 höjde Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter vid fyra tillfällen. Den goda svenska konjunkturen och den starka utvecklingen av sysselsättningen höll i sig hela året och låg bakom räntehöjningarna. Enligt Riksbanken förväntades den balanserade ränteuppgången ge en inflation i linje med inflationsmålet på ett par års sikt. I linje med de fyra reporäntehöjningarna har räntan på fem- och tioåriga obligationer gått upp med 45 respektive 40 punkter under år Mot slutet av året dämpades aktiviteten i ekonomin i omvärlden mer än väntat. Stora problem inom den amerikanska bolånemarknaden låg bakom dämpningen. Redan i mitten av året gjorde den amerikanska centralbanken Federal Reserve bedömningen att kreditförluster i storleksordningen 50 till 100 miljarder dollar skulle kunna bli aktuella. Riksbanken reviderade ner tillväxtprognosen i december och framförde att aktiviteten i ekonomin hade dämpats bland annat på grund av oron på de internationella finansmarknaderna. Lånekostnaderna för företag och hushåll steg mot 5 Tillgångarnas värde inklusive upplupen ränta och orealiserade vinster/förluster.

12 12 slutet av året mer än vad som kunde motiveras med förväntningar om framtida styrräntehöjningar. Förvaltningsresultat Nämndens portföljavkastning under år 2007 blev 2,06 procent, motsvarande 406,6 miljoner kronor, medan indexavkastningen blev 2,03 procent. Att portföljen år 2007 fick högre avkastning än index berodde på att en större portföljandel än normalt placerades på nämndens konto i Riksgäldskontoret tillfälligt under hösten. Kontot gav högre avkastning än de två- och tremånaders statsskuldväxlar som ingick i index och som skulle ha varit det normala placeringsalternativet. Tabell 6. Tidsperiod Årsavkastning (%) 2,06 1,09 4,61 6,53 4,43 7,20 4,90 Index (%) 2,03 1,12 4,54 6,87 4,37 7,70 4,86 Differens + 0,03 0,03 + 0,07 0,34 + 0,06 0,50 + 0,04 Till och med den 14 april 2005 förvaltades avgiftsmedlen aktivt vilket innebar att den genomsnittliga årliga avkastningen över rullande femårsperioder skulle överträffa index. Därefter bedrevs passiv indexförvaltning fram till den 13 november 2007 då en omläggning av förvaltningen påbörjades med målsättningen att portföljen ska bestå av en jämn fördelning av utestående statsobligationer med löptider upp till 10 år. Portföljavkastningen på 2,06 procent för år 2007 var högre än förra årets avkastning på 1,09 procent. Sedan förvaltningens start i juli år 1997 har avkastningen de senaste två åren dock varit lägre än tidigare år. Anledningen till de senaste årens relativt sett låga avkastning är den ränteuppgång som ägt rum. Avkastningsberäkningen bygger på de i portföljen ingående värdepapperens marknadsvärde vid årets slut. Portföljens marknadsvärde om 17,2 miljarder kronor den 31 december 2007 innefattar orealiserade förluster om ca kronor. Kostnaden för förvaltningen uppgick till kronor och för depåbanken till kronor. Nämndens bedömning I Kammarkollegiets förvaltningsuppdrag har till den 13 november 2007 ingått att nämndens portfölj av avgiftsmedel ska placeras i enlighet med penningmarknadsindexet OMRX-GOVT, som används som jämförelseindex i den reguljära penningmarknaden. Den 13 november 2007 lades förvaltningen om med målsättningen att nämndens portfölj på sikt ska bestå av ungefärligen lika stora

13 13 andelar av de i indexet ingående statsobligationerna med löptid upp till tio år. De instrument som ingår i indexet är de mest likvida marknaden erbjuder, vilket har inneburit att nämndens betalningsberedskap varit tillgodosedd. Riskspridning har uppnåtts genom att den av nämnden fastställda placeringspolicyn har tagit hänsyn till de olika risker kapitalet utsatts för då det placerats på räntemarknaden. Vid en samlad bedömning anser nämnden att verksamhetsmålet har uppnåtts. Hantering av ersättningsfall Mål: Insättningsgarantinämnden ska säkerställa en korrekt och effektiv hantering av ersättningsfall. Beredskapen ska vara anpassad till den risksituation som råder vid varje enskilt tillfälle. Återrapportering: En redovisning ska lämnas av måluppfyllelsen, som bl.a. ska innehålla en redogörelse av de åtgärder som vidtagits för att hantera förekommande ersättningsfall samt de kostnader som är hänförliga till administrationen av ersättningsfall. Ersättningsfallet CTA Den 16 juni 2004 försattes värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia AB (CTA) i konkurs. Därmed fick nämnden det första ersättningsfallet sedan investerarskyddet infördes år I avsaknad av egentlig bokföring har nämnden kartlagt och rekonstruerat bolagets affärsverksamhet. Arbetet har försvårats av att det varit fråga om ett svenskt bolag som erbjudit italienska investerare diskretionär förvaltning av derivatinstrument som handlats på den amerikanska marknaden. Ekobrottsmyndigheten beslutade i oktober 2005 att inleda en förundersökning mot den f.d. verkställande direktören i bolaget och mot chefen för verksamheten i Italien avseende grovt bedrägeri alternativt grov förskingring. Sedan tidigare hade också inletts en förundersökning avseende misstankar om grovt bokföringsbrott. Nämnden påbörjade under år 2006 utbetalning av ersättning till investerarna. Detta arbete fortsatte och avslutades under år Såvitt nämnden kan bedöma har alla berättigade investerare därmed fått den ersättning som de har rätt till. Det kan dock inte uteslutas att ytterligare någon utbetalning kan komma att ske. Nämnden tog emot ansökningar om ersättning i CTA-fallet. Ansökningarna avsåg ersättningsanspråk på sammanlagt cirka 290 miljoner kronor. Nämnden fann att investerare var berättigade till ersättning om sammanlagt cirka 96,5 miljoner kronor. Övriga ansökningar avslogs eller avvisades, se närmare nedan. Nämndens totala kostnader för CTA-fallet innefattar utöver den utbetalda ersättningen även kostnaderna för att utreda och administrera fallet. De senare kostnaderna har hittills uppgått till cirka 16,7 miljoner kronor. De totala kostnaderna för CTA-fallet har därmed hittills uppgått till cirka (96,5 + 16,7=) 113,2 miljoner kronor. Det saknades i allt väsentligt bokföring för den del av CTA:s verksamhet som riktades mot italienska investerare (den italienska verksamheten) trots att denna verksamhet hade stor omfattning. Nämnden lade ned ett omfattande arbete på att

14 14 försöka rekonstruera bolagets italienska verksamhet. Det optimala hade varit att rekonstruera verksamheten från det att den startade år Det fanns dock inte tillräckligt underlag för en rekonstruktion annat än för de sista två verksamhetsåren, dvs och Nämnden valde därför att basera ersättningen på en partiell rekonstruktionsmetod som innebar att affärsverksamheten rekonstruerades för de sista två verksamhetsåren, medan ersättningen för tidigare verksamhetsår baserades på investerarnas nettoinsättningar under dessa år. Uppgifterna om investerarnas nettoinsättningar befanns nämligen vara tillförlitliga. Nämnden avslog 97 ansökningar från investerare, som tidigare hade varit kunder hos CTA men vars kundförhållande hade upphört innan CTA försattes i konkurs. Ytterligare två ansökningar avslogs av det skälet att sökandena inte kunde visa att de alls hade varit kunder hos CTA. Av de investerare vars ansökningar avslogs eftersom de inte var kunder hos CTA på konkursdagen överklagade 30 sina avslagsbeslut. Två av investerarna återkallade överklagandena. I de återstående 28 fallen avslog länsrätten överklagandena. Ansökningarna om ersättning skulle ha kommit in till nämnden senast den 16 juni 2005, dvs. inom ett år från konkursdagen. Nämnden avvisade 36 ansökningar p.g.a. att de kom in för sent och sökanden bedömdes sakna giltiga skäl för förseningen. Fjorton investerare, vars ansökningar avvisades såsom för sent inkomna, överklagade avvisningsbesluten. Länsrätten avslog samtliga överklaganden. Ersättningsfallet Custodia Den 28 augusti 2006 försattes kreditmarknadsbolaget Custodia AB (Custodia) i konkurs. Därmed fick nämnden sitt första ersättningsfall avseende insättningsgarantin sedan garantin infördes år Nämnden påbörjade under år 2006 utbetalningen av ersättningen till investerarna. Detta arbete fortsatte och avslutades under år Nämnden har betalat ut ersättning med sammanlagt cirka 134,2 miljoner kronor till insättare hos Custodia. Under handläggningen fattade nämnden ett antal avslagsbeslut som gällde insättares olika krav på ersättning från insättningsgarantin. De flesta av dessa beslut hade sin bakgrund i att insättarna hade gjort invändningar mot nämndens preliminära beräkning av ersättningen. Andra insättare kom in med särskilda ansökningshandlingar med krav av olika slag. Sjutton insättare överklagade sina beslut till länsrätten. Tio av dessa överklaganden avsåg fall där ersättning hade begärts för insättningar i sparformen PlanSpar, dvs. bundet sparande. Länsrätten avslog tretton av överklagandena medan de återstående fyra överklagandena ännu inte var avgjorda vid årets utgång. Nämndens totala kostnad för ersättningsfallet innefattar utöver den utbetalda ersättningen även kostnaderna för att utreda och administrera fallet. Dessa kostnader har uppgått till cirka 12,3 miljoner kronor. Av detta belopp belöper cirka 6,5 miljoner på år 2006 och cirka 5,8 miljoner kronor på år 2007.

15 15 Ersättningsfallet Allmänna Kapital Den 17 november 2006 försattes kreditmarknadsbolaget Allmänna Kapital (Sverige) AB (Allmänna Kapital) i konkurs. Därmed fick nämnden sitt andra fall avseende insättningsgarantin. Nämnden påbörjade under år 2006 utbetalningen av ersättningen till insättarna. Detta arbete fortsatte och avslutades under år Nämnden har betalat ut ersättning med sammanlagt cirka 40,9 miljoner kronor till 287 insättare hos Allmänna Kapital. Nämndens totala kostnad för ersättningsfallet innefattar utöver den utbetalda ersättningen även kostnaderna för att utreda och administrera fallet. Dessa kostnader ha uppgått till cirka 1,1 miljoner kronor. Nämndens bedömning Nämnden har under verksamhetsåret avslutat hanteringen av ett ersättningsfall avseende investerarskyddet och två ersättningsfall avseende insättningsgarantin. Nämnden har hanterat samtliga fall enligt gällande lagstiftning och prioriterat att kunna göra så snabba utbetalningar som möjligt. Beredskapen har varit anpassad till den risksituation som förelegat. Sålunda har kansliets personal under hela året varit förstärkt med personal från samarbetsmyndigheterna (Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret) samt med konsulter med specialistkompetens och inhyrd personal från bemanningsföretag. Nämnden anser att verksamhetsmålet har uppnåtts. Internationellt samarbete Mål: Samarbete bör vara etablerat med företrädare för utländska ersättningssystem. Beredskap ska finnas för att hantera ersättningsfall som är gemensamma för svenska och utländska ersättningssystem. Återrapportering: De åtgärder som vidtagits för att kunna hantera gemensamma ersättningsfall ska redovisas. Såväl insatser för att etablera samarbetsavtal med utländska ersättningssystem som övrigt internationellt samarbete ska redovisas. Samarbetsavtal Tabell 7. Samarbetsavtal Gällande avtal ingånget Insättningsgarant i Investerarskyd d 2000 Storbritannien 2000 Luxemburg 2001 Danmark Danmark 2002 Tyskland 2003 Finland 2006 Polen 2006 Norge

16 16 Om det inträffar ett ersättningsfall beträffande ett institut som bedriver verksamhet både i Sverige och i ett annat land, kommer det att finnas behov av samarbete mellan nämnden och ersättningssystemet i det landet. Behovet av samarbete blir naturligtvis mest uttalat om ersättningsfallet är gemensamt i den bemärkelsen att kundernas tillgångar hos det krisdrabbade institutet omfattas av såväl hemlandets som värdlandets ersättningssystem. Så är fallet i Sveriges relationer med Danmark, Island, Lettland, Luxemburg och Norge när det gäller insättningsgarantin samt Storbritannien när det gäller investerarskyddet. För sådana fall anger EG-direktiven (94/19/EG och 97/9/EG) i övergripande riktlinjer att bilaterala överenskommelser ska träffas mellan medlemsstaterna. Nämnden har därför sedan tidigare etablerat samarbetsavtal med företrädare för insättningsgarantisystemen i Danmark och Luxemburg samt investerarskyddssystemet i Storbritannien. Nämnden beslutade den 13 augusti 2007 att ansluta den isländska banken Kaupthing Bank hf, Island, filial i Sverige, till den svenska insättningsgarantin (s.k. topping-up). Även i andra fall när ett svenskt institut etablerat filial i ett annat land utan att ansluta sig till värdlandets ersättningssystem eller när det omvända förhållandet är aktuellt anser nämnden att ett visst behov av samarbete finns. Vid hanteringen av ett ersättningsfall kan garantisystemet i hemlandet t.ex. behöva få hjälp med att kontakta och informera insättare och investerare som är kunder hos institutets filial i värdlandet. Nämnden har därför haft ambitionen att sluta samarbetsavtal även i dessa fall. Sålunda har nämnden sedan tidigare samarbetsavtal med företrädare för insättningsgarantisystemen i Finland och Polen samt investerarskyddssystemen i Danmark och Tyskland. Internationellt samarbete i övrigt Den 9 februari 2007 deltog nämnden i ett arbetsgruppsmöte i Bryssel i anledning av översynen av EG-direktivet om insättningsgaranti (insättningsgarantidirektivet). European Forum of Deposit Insurers (EFDI) Den 19 mars 2007 deltog nämnden i ett möte med EFDI i Berlin. Vid mötet bildades fem arbetsgrupper, varav nämnden kom att vara representerad i två, med anledning av att EG-kommissionen gett EFDI i uppdrag att se över vissa frågeställningar. Den 22 juni 2007 deltog nämnden i ett möte med EFDI i Bryssel. Vid mötet antogs nya stadgar för EFDI, varigenom organisationen ombildades till en juridisk person (ideell förening) enligt belgisk lag. Den 11 september 2007 deltog nämnden i ett möte med EFDI:s EU-kommitté i Budapest. Nämnden var också representerad vid EFDI:s årsmöte och årliga konferens som hölls i Istanbul den november Samarbetet inom EFDI innebär också varje år ett flertal informella kontakter mellan medlemmarna. Specifika frågeställningar från garantiorgan förmedlas till övriga me-

17 17 dlemmar genom EFDI-sekretariatet. Nämnden deltog under verksamhetsåret i denna kommunikation. International Association of Deposit Insurers (IADI) Den januari 2007 deltog nämnden i ett möte i Prag med IADI:s europeiska regionala kommitté (European Reginal Committe; ERC). Den 3 maj 2007 deltog nämnden i ett symposium i Basel med anledning av IADI:s femårsjubileum. Den 31 oktober 2 november 2007 deltog nämnden i IADI:s årsmöte och sjätte årliga konferens i Kuala Lumpur. Nämndens bedömning Nämndens insatser under året har syftat till att utveckla och förbättra kontakterna med utländska ersättningssystem. Nämnden har sedan tidigare nödvändiga samarbetsavtal med Danmark, Luxemburg, Norge och Storbritannien. Nämnden har också goda relationer med övriga länder där gemensamma intressen finns men där EG-direktiven inte ställer något krav på samarbetsavtal. Nämnden har deltagit i flera aktiviteter arrangerade av EFDI och IADI. Vid en samlad bedömning anser nämnden att verksamhetsmålet har uppnåtts. Övrig verksamhet Under året kontaktades nämnden i stort sett dagligen av allmänheten som ställer frågor om hur insättningsgarantin och investerarskyddet fungerar. Ett flertal frågor handlade om kreditmarknadsföretagens rätt att ta emot garanterade insättningar. Vidare har nämnden fört ut information om verksamheten och ersättningssystemen via nämndens hemsida på Internet ( Slutligen besvarade nämnden två remisser under året.

18 18 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag* Intäkter av avgifter och andra ersättningar 9 0 Finansiella intäkter - 0 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal not Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet not 2 Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo -1 0 Transfereringar not 3 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsättning till fonder m.m. för transfereringsändamål Lämnade bidrag not Saldo Årets kapitalförändring not

19 19 * Kommentar: I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 4 kap 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag har det överskridande som nämnden gjorde år 2006 ökat posten Intäkter av anslag år 2007 med tkr respektive reducerat samma post år 2006 i förhållande till vad nämnden faktiskt avräknat mot anslag. År 2007 avräknar nämnden tkr, se Redovisning mot anslag och inkomsttitel. År 2006 var motsvarande siffra tkr. Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning not 6-62 och utveckling Summa immateriella tillgångar - 62 Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar not not Fordringar Fordringar hos andra myndigheter not Övriga fordringar 1 4 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 34 5 Övriga upplupna intäkter not Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket not Kassa och bank Övriga tillgodohavande i not Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 0 -

20 20 Summa kassa och bank Summa tillgångar

21 21 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital not Balanserad kapitalförändring not Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Fond Fonder not Summa fonder Skulder m.m. Övriga krediter i Riksgäldskontoret not Skulder till andra myndigheter not Leverantörsskulder not Övriga skulder not Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter not 20 Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter Summa kapital och skulder

22 22 Redovisning mot anslag och inkomsttitel Redovisning mot anslag (tkr) Anslag Ingående överförings belopp Årets tilldelning enligt re- 2:2 Insättningsgarantinämnden, ramanslag Omdisponerin g Totalt disponibelt Utgifter Utgående överföringsbelopgleringsbrev belopp Insättningsgarantinämnden disponerar en anslagskredit på kronor under Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster enligt regleringsbrev 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Att utfallet understiger beräknat belopp har sin förklaring i att det i beräknat belopp förutsattes att kostnader för hantering av ersättningsfallet CTA skulle tas ut under år 2007, betalas till statens centralkonto och redovisas mot inkomsttitel. Så blev inte fallet. I enlighet med vad som redovisats i tabell 1 och 2 ska kronor, beräknat per den 31 december 2007, tas ut, betalas in och redovisas mot inkomsttitel så snart detta är möjligt.

23 23 Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med tillämpliga förordningar. Insättningsgarantinämnden följer god redovisningssed enligt förordningar och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Myndigheten upphör Insättningsgarantinämnden upphörde som myndighet per den 31 december Detta faktum påverkar redovisningen ganska påtagligt. Ett exempel på en sådan påverkan är att myndigheten inte redovisar någon semesterlöneskuld, inklusive sociala avgifter, per den 31 december Verksamheten som bedrevs av Insättningsgarantinämnden har tagits över av Riksgäldskontoret. Värdmyndighet Finansinspektionen har t.o.m. den 31 december 2007 varit s.k. värdmyndighet åt Insättningsgarantinämnden. Undantag från EA-bestämmelser Insättningsgarantinämnden ska inte tillämpa räntekonto med kredit enligt kapitalförsörjningsförordning (1996:1188). Insättningsgarantinämnden ska inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen. Insättningsgarantinämnden har ett undantag från 2 andra stycket i förordningen (2006:1228) internrevisionsförordningen som säger att internrevisor/er ska vara anställd/a vid myndigheten. Insättningsgarantinämnden undantas från 10 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till denna paragraf avseende kravet om att uppnå en riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalda och eventuellt återbetalda avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Redovisningen av dessa avgifter ska i stället ske endast på inkomst- och utgiftsmässiga grunder i enlighet med reglerna i 16 och 17 anslagsförordningen (1996:1189). Insättningsgarantinämnden undantas från 4 2 kap. förordningen (2000:65) om årsredovisning och budgetunderlag avseende kravet att årsredovisningen ska innehålla en finansieringsanalys.

24 24 Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång. Följande avskrivningstider tillämpas. Typ av anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella tillgångar IT-system för avgiftsberäkning 3 år Materiella tillgångar Hem-PC 3 år Noter Belopp i tusentals kronor (tkr). Då alla belopp är avrundade kan avrundningsdifferenser finnas. När siffran 0 används i de finansiella avsnitten innebär det att saldot har avrundats till noll. När tecknet - används i dessa avsnitt innebär det att saldot verkligen är noll. Not 1. Kostnader för personal Lönekostnader exklusive sociala avgifter Not 2. Uppbördsverksamhet (Verksamhet med icke disponibla intäkter) Debiterade investerarskyddsavgifter Befarade kundförluster -1 0 Konstaterade kundförluster, investerarskyddsavgifter 0 - Debiterade insättningsgarantiavgifter för återföring till statens centralkonto Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Summa -1 0

25 25 Not 3. Avsättning till/upplösning av fonder Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Lämnade bidrag Summa Varav avsatt till IGN-fonder Återstående saldo (till årets kapitalförändring) Not 4. Lämnade bidrag Bokförda betalningar, insättningsgaranti Bokförda betalningar, investerarskyddet Upplupna kostnader, insättningsgaranti Upplupna kostnader, investerarskyddet I resultaträkning år 2004, posten Avsättning, redovisade framtida kostnader investerarskyddet Summa Not 5. Årets kapitalförändring Överskridande anslag Löne- och semesterlöneskuld Sociala avgifter löne- och semesterskuld Övriga personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Debiterade investerarskyddsavgifter Investerarskyddsavgifter redovisade mot inkomsttitel Befarade kundförluster -1 0 Ränteintäkter och kostnader, investerarskyddsmedel 1-4 Periodiserade investerarskyddsavgifter Räntekostnader, investerarskyddet Avgifter, investerarskyddet Utbetalade investerarskyddsmedel Periodiserade kostnader investerarskyddet Summa

26 26 Not 6. Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Årets tillkommande anläggningar Årets avgåendetillgångar Årets avskrivningar Balanserade utgifter, Immateriella tillgångar Ackumulerat anskaffningsvärde Bokfört värde Balanserade utgifter, Immateriella tillgångar Not 7. Materiella anläggningstillgångar Ackumulerad avskrivning Anskaffningsvärde mande anlägg- Årets tillkomningar Årets avgåendetillgångar Årets avskrivningar Maskiner, inventarier, installationer Ackumulerad Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer Not 8. Andra långsfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde (anskaffningsvärde) Statsskuldsväxlar Obligationer Summa bokfört värde Orealiserade vinster/förluster Statsskuldsväxlar Obligationer Summa marknadsvärde, exkl. upplupen ränta Not 8 visar marknadsvärdet exklusive upplupen ränta men med hänsyn till orealiserade vinster/förluster. För upplupen ränta se not 10.

27 27 Not 9. Fordringar hos andra myndigheter Skatteverket, momsfordran Summa Not 10. Övriga upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter, insättningsgarantin Fordringar avseende ersättningsfallet CTA inklusive administrationskostnader Summa När det gäller Fordringar avseende ersättningsfallet CTA avser beloppet per den 31 december 2007 både ersättning till investerare och kostnaden för förvaltning av ersättningsfallet. Så var inte fallet per den 31 december 2006 då osäkerhet ännu rådde över vilka förvaltningskostnaderna var. Då redovisades endast fordringar avseende ersättning till investerare. Om man justerar värdet för Fordringar avseende ersättningsfallet så att samma beräkningsgrund används för den 31 december 2006 som den 31 december 2007 skulle posten se ut som följer Fordringar avseende ersättningsfallet CTA inklusive administrationskostnader Not 11. Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket, ingående balans Avräknat mot statsbudgeten Inkomsttitel: 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Anslag: 2.2 Insättningsgarantinämnden Summa Årets avräkning med statens centralkonto Uppbördsmedel m.m Transfereringar m.m Summa Årets avräkning med statsverket Avräkning med statsverket, utgående balans

28 28 Not 12. Tillgodohavande i Riksgäldskontoret Nämnden, avistaplaceringar Förvaltare, avistaplaceringar Summa Not 13. Statskapital Ingående balanserat statskapital Avskrivningar (föregående år) Utgående balanserat statskapital Not 14. Balanserad kapitalförändring Ingående balanserat kapital Föregående års kapitalförändring Utgående balanserat kapital Av Föregående års kapitalförändring år 2006, tkr, har tkr fördelats på Balanserad kapitalförändring och -165 tkr till Statskapital. Not 15. Fonder Ingående fondvärde Årets avsättning till fonder Utgående fondvärde