Tema. Vatten. åk 4 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema. Vatten. åk 4 6"

Transkript

1 Tema Vatten åk 4 6

2 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, Karta sid 9 och 18: Anna Magnusson Foto sid 10, 15, 16, 25: Jonas Ekström Illustration sid 14: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Illustration sid 18: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Foto sid 17 18: Malin Blomqvist Illustration sid 32: Anna Magnusson Tack till: Ann-Carin Andersson, Tekniska högskolan i Jönköping Roger Rhodin, Jönköpings Kommun, VA 2

3 Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Vattenfakta 12 Vattnets kretslopp & vattnets former 12 Fotosyntesen 13 Ytspänning 13 Vattenanvändning & vattenfotavtryck 13 Utomhuspedagogik 14 Lektioner 15 Saker att låna på Upptech 15 I klassrummet- Förarbete för eleverna Vatten, vatten, bara vanligt vatten Du och vattnet Vatten i dig och i det du äter Vattenplaneten Grundvattenburk Vatten- förutsättningen för allt liv! Gör din egen vattenkikare 18 Förarbete för läraren 19 Hemlig påse 19 I ett vattendrag nära dig- Huvudlektion Upptäck livet under ytan Ytspänning Naturtavla 22 Tillbaka i klassrummet- Efterarbete Utvärdering Upptäck det ni hittade ute! Vad flyter och vad sjunker? Förorening i vattnet 24 Referenser 25 Tips på vidare läsning 25 Kopieringsunderlag 26 Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten 26 Nr 2 Vatten i dig och det du äter 27 Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv 29 Nr 4 Hemlig påse 30 Nr 5 Upptäck livet under ytan 31 Nr 6 Flyta eller sjunka 38 Nr 7 Förorening i vattnet 39 3

4 Handledningens upplägg Handledningen är uppdelad i 3 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Vattenfakta c. Utomhuspedagogik 3. Lektioner a. förarbete för eleverna, b. förarbete för läraren, c. huvudlektion och d. efterarbete Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Nästa avsnitt handlar om reningen av vatten går till och vad dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten är. Denna text finns i två upplagor- en lärartext och en elevtext. Elevtexten kan du låta eleverna arbeta med på egen hand. Det avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen blir så bra som möjligt. Kapitel tre kretsar kring lektionerna- inne och ute. Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i klassrummet, huvudlektioner och efterarbeteslektioner när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka övningar som passar din elevgrupp och beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Många av övningarna finns i två upplagor- en elevanpassad och en läraranapassad. Den elevanpassade kan du skriva ut, laminera och låta eleverna själva arbeta med. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din elevgrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem. Materialets förankring i samhället Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna få lustfylld undervisning vid en sjö eller ett vattendrag, för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta för en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? 1987 definierade FN hållbar utveckling så här: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du vill veta mer! 4 Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark-

5 Hur ska då samhället sprida den kunskapen? Årtiondet har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är Upptechs strå till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar- bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! Detta är ju inte hållbart alls! Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå in på: Öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. På WWFs hemsida finns också en interaktiv övning för årskurs 1 3 om ekologiska fotavtyck och betydelsen av att handla hållbart: elevrum/k-f-6/ekologiska-fotavtryck/ ekologiska-fotavtryck-handla-hllbart Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt vatten motsvarande cirka 40 badkar per dag. Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. Här kan du läsa mer: vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/ vattenfotavtryck 5

6 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? I kursplanen för biologi går att läsa att med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare att undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Kursplanen i teknik påpekar även att genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Övningarna i denna lärarhandledning syftar till att gå igenom följande centrala innehåll: i biologi: - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening, - Organismers liv, ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter samt samband mellan organismer och den icke-levande miljön i kemi: - Vattnets kretslopp och materiens kretslopp, från råvara till avfall och hur det återgår till naturen. i teknik: - Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten- och avloppssystem. Några delar i systemen och hur de samverkar. Övningarna är uppbyggda med en röd tråd från den första till den sista övningen. Vid varje övning står det centrala innehållet beskrivet som är relevant för just den övningen. Gör du alla övningar ger detta tema en genomgång och utveckling av flera förmågor hos eleverna. De kunskapskrav i biologi för betyget E i slutet av årskurs 6 för som gås igenom under temat är: - Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. - Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar. - I arbetet använder eleven utrustningen på ett i huvudsak fungerande sätt. - Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på. - Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. - Eleven kan beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Ta hjälp av bedömningsstödet DINO när du bedömer elevens förmågor och kunskaper. För mer information om DINO: ly_fs/ !/menu/article/attachment/bed%c3%b- 6ma_f%C3%B6r_l%C3%A4rande pdf 6

7 Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar!! Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. Medföra okopplad hund het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig7

8 Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kallats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel, vilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes ca Idag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. På grund av det orenade utsläppen har föroreningar samlats på botten av sjön som slam. Så länge detta slam ligger still är det ingen större fara, men om det skulle röras upp kommer även föroreningarna i rörelse och påverkar djur- och växtlivet negativt. När bron över Munksjön byggdes var man tvungen att arbeta försiktigt med de delar som skulle ner i botten, till exempel pelarna. Man avgränsade området runt pelaren med stora påsar som skulle se till att föroreningarna inte kom utanför påsen. Påsen gick hela vägen från ytan ner till botten. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. 8

9 Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Under 2011 regnade det faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön. 9 För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Tips: Titta på filmen Vättern på Mediacenter (27 min). Hur bildades Vättern? För ungefär miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den sista istiden för cirka år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan den i söder, vid oss här i Jönköping, endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med ca 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land och att även järnvägen behöver flyttas in.

10 Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. 10

11 Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt 11

12 Vattenfakta lärartext Tillgång på rent vatten är en av förutsättningarna för att människan ska kunna överleva. För att bevara vårt rena vatten och arbeta med att få ett bra klimat har Sverige 16 st miljömål, där flera av dem berör vatten. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Ekosystemtjänsten vattenrening Definitionen av en ekosystemtjänst är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, alltså de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till vår välfärd. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är av sådant slag att de inte går att ersätta med teknik. Ekosystemtjänsten vattenrening berörs framförallt i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet. Naturvårdsverket har konstaterat att ingen av dessa mål kommer nås till Läs mer om detta på eller titta en 2- minutersfilm om miljömålen på Youtube. Sök på En film om Sveriges miljömål, av Naturvårdsverket. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp cirkulerar vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. I denna eviga process filtreras och renas vattnet dels av människohand i reningsverken och dels av ekosystemet. Vattnet faller ner som nederbörd till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag, för att sedan till slut nå havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet olika typer av hinder (sand, grus, stenar, jord)samt genom olika typer av vatten (stillastående eller rinnande) där humusämnena successivt faller av och bildar sediment, dvs vattnet renas. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det förhoppningsvis renats från allt utom olika kemiska föroreningar. Den enda kemiska förorening som till viss del renas genom nämnda resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp i ekosystemet av växter och fiskar och påverkar därigenom oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena, vilket får till följd att människan inte längre kan utnyttja ekosystemtjänsten fisk i samma utsträckning som innan. Vattenrening av människan Utöver den rening som sker av vattnet i ekosystemet, sker det också rening i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dessa kopplas till miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning. I botten handlar det om att behålla ett så rent vatten som möjligt för att vi skall kunna överleva. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten från Vättern. Totalt är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bäst rankade dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som det har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vatten för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel! Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka parasiter skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar, tills det till slut kommer till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. 12

13 Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med cirka 180 liter vatten per dag. Om vi väljer att endast titta på den mängd vatten som vi gör av med genom att tvätta, borsta tänderna och laga mat så kan vi se att varje svensk i genomsnitt använder cirka liter vatten per år, vilket motsvarar 180 liter per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Dagvatten Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. I Jönköping finns en policy med en handlingsplan, som talar om hur det praktiska arbetet med dagvatten skall gå till. Den kan du läsa på: fb70be/ /Dagvattenhantering+2009%2C+plan+f%C3%B6r.pdf Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet. På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. Vill du veta mer om Solvatten kan du gå in på www. solvatten.se (på engelska). TIPS Gå in på youtube och titta på filmen Sydvattens film om Vombverket. Vatten som faller ner som nederbörd i bebyggda områden (regn, snö eller hagel) och landar på hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i brunnarna. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken (öppna system) eller ledningar (slutna system) till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att den så kallade miljökvalitetsnormen inte uppnås. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten, även om det skulle behövas. Ett bra sätt är att låta dagvattnet rinna igenom gröna ytor. Då fastnar föroreningarna där och slipper åka ut i våra sjöar och vattendrag. Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Första åtta minutrarna handlar om dricksvatten. Titta på filmen Jobb i staden. Janne gör dricksvatten på Mediacenters hemsida (4 min.) Titta på filmen Skit i mun av UR: Tema/Fatta-katastrofen/Produkter/ Fatta-katastrofen-Skit-i-mun-cryptosporidium?path=- Fororenat-dricksvatten. Filmen handlar om parasitutbrottet i Östersund år Läs mer om dricksvatten på Svenskt vattens hemsida. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i 13

14 Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 avloppsreningsverk varav Simsholmen är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. Avloppsreningsverket är byggt för att ta bort kväve, fosfor och organiskt material. När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta reningsverk. För att det skall kunna hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av kullar osv. och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till reningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. I reningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk rening, kemisk rening och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens reningsverk åker det först in genom ett rensgaller som tar bort de stora sakerna (t ex trasor), avfallet härifrån samlas upp i en container som skickas till förbränning på samma ställe som hushållssopor. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång, då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet. I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. I avloppsvattnet finns mycket kväve och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Vattnet är snart så rent att det får rinna ut i Munksjön, men det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Tips 1: Gå in på Youtube.se och titta på filmen om Öresundsverket. Tips 2: Använd Stockholm Vattens skolsajt: Tips 3: Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Minut 8 13 handlar om avloppsvatten. Tips 4: Titta på filmen om Simsholmens reningsverk som Erik Dahlbergsgymnasiets elever har gjort. chavlopp/avlopp/simsholmensreningsverk.4.3e9b1d be8f564.html Tips 5: Gå in på Vill du läsa mer om vatten? Gå in på Unicefs läromedel En droppe vatten. 14

15 Vattenfakta - elevtext Rent vatten är en av förutsättningarna för att vi människor skall kunna överleva. För att få rent vatten som vi människor kan dricka behöver vattnet renas. Reningen kan göras på två olika sätt. Antingen renas vattnet på sin väg genom all sand och grus i marken, eller så renas vattnet i ett reningsverk. När vattnet renas på naturlig väg genom marken kallas det för en ekosystemtjänst. Ekosystemtjänsten vattenrening En ekosystemtjänst är de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till att vi har det bra. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är sådana att de inte går att ersätta med teknik. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp åker vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. Det är en evig kretslopp av naturen. Vattnet faller ner från molnen som regn, snö eller hagel till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag. Till slut når det havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet sand, grus, stenar och jord. Ibland är vattnet stillastående, ibland rinnande. På detta sätt filtrerar smutsen bort. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det renats från allt utom olika kemiska ämnen. Det enda kemiska ämne som till viss del renas genom denna resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp av växter och fiskar och påverkar därför oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena. Vattenrening av människan Vi renar vi också vattnet i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer att gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dagvatten Vatten som faller som regn, snö eller hagel och som landar på hårdgjorda ytor i bebyggda områden kallas för dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i de brunnnar som finns på platsen. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken eller ledningar till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att det är för smutsigt. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten även om det ibland skulle behövas. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten via Vättern. Runt sjön är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bästa dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som den har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vattnet för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. 15

16 Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel. Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka bakterier skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar. Till slut kommer det till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vattenanvändning Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med ca 180 liter vatten per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Se diagram nedan. Vattentornet i Habo. Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet! På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. 16

17 Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 reningsverk. Simsholmen vid Munksjön är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång (se bilden ovan), då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet (se bilden nedan). När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta avloppsreningsverk. För att det ska kunna åka hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av till exempel kullar och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till avloppsreningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. Läs mer på nästa sida... I avloppsreningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens avloppsreningsverk åker det först in genom ett rensgaller (se bilden ovan) som tar bort de stora sakerna (t ex trasor). Avfallet härifrån samlas upp och skickas till förbränning på samma ställe som hushållssoporna. 17

18 I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. Den biologiska reningen börjar nu. I avloppsvattnet finns mycket kväve och fosfor och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ämnet ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Vattnet är nu så rent att det får rinna ut i Munksjön Vattenreningsprocessen i Simsholmen Rensgaller Luft Aktivslambassäng Luft Flockning Sandfång förfällning Försedimentering Mellansedimentering Eftersedimentering Munksjön Inflöde Slamförtjockning Returslam Avfall Sand Mekanisk rening Kemisk rening Biologisk rening 18

19 Utomhuspedagogik Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar, regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion- att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna utedet brukar nämligen inte vara samma som inne. Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik definierar utomhuspedagogik såhär: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär: - att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Det är alltså ett sätt att variera undervisningen och använda de resurser som finns i vår närmiljö för att eleverna skall få en bättre måluppfyllelse. Pedagogiken är ett bra kompelement till den ordinarie undervisningen. TIPS Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Argument för utomhuspedagogik på högstadiet: utomhusundervisning-effektivt-aven-i-hogstadiet Avhandling om att utomhuspedagogik ger bättre resultat. ett radioreportage om detsamma: Nynäshamns naturskola har utomhuslektion om kvävets kretslopp: Ett EU-projekt om utomhuspedagogik har precis avslutats: 19

20 Lektioner I klassrummet- Förarbete för eleverna 1. Hur renas vattnet i naturen? Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi år 4 6: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening. Material: Smartboard/Activeboard Kaffefilter Sand, grus, småsten Vatten Tillbringare Vanna Innerkruka i plast med hål i botten Kopieringsunderlag 1 Gör så här: 1. Fråga eleverna: Hur kan naturen rena vatten?. Gör en mindmap till exempel i X-mind på activeboarden eller tavlan med elevernas förslag. 2. Visa allt material som nämns ovan. Hur kan vi ta hjälp av detta för att visa hur naturen renar vattnet? Varje elev ställer nu var sin hypotes om hur det går till. Hypotesen skrivs ner i kopieringsunderlag 1. Samtala om deras hypoteser en kort stund. 3. Dela in eleverna i par. Låt dem prova sina hypoteser. Processen dokumenterar de i kopieringsunderlag Tips till dig som lärare: Led eleverna successivt mot att täcka botten med kaffefiltret, fyll på med ett lager sten, ett lager grus och ett lager sand. Lämna några centimeter upp till kanten. Sätt i vannan. Häll på smutsigt vatten. Låt krukan stå några centimeter upp från vannans botten. Diskutera vad som händer och hur vattnet renas. Dokumentera i kopieringsunderlag 1. Till din hjälp finns avsnittet Vattenfakta Elevtext 20

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Tema. Vatten. åk 1 3

Tema. Vatten. åk 1 3 Tema Vatten åk 1 3 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9 Tema Vatten Kvävets kretslopp åk 7 9 Författare: Frida Moberg/Upptech, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Layout: Jonas Ekström Övriga illustrationer

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer:

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer: Dags att spola! Denna barnbok är framtagen av Jönköpings kommuns tekniska kontor i samarbete med Estetisk produktion på Flahultskolan under ledning av bildlärare Annette Ohlsson. Projektledning, layout

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

EGNA VAL OCH EGET ANSVAR

EGNA VAL OCH EGET ANSVAR EGNA VAL OCH EGET ANSVAR INGEN KAN GÖRA ALLT, MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Vattenreningsverket! Visst är djuren fina och betydelsefulla för ett

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 Vatten FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 8 7 12 10 9 Du är viktig Vi riktar oss till dig därför

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vatten Världens viktigaste ämne

Vatten Världens viktigaste ämne A här får du lära dig J på vilka sätt vattnet är viktigt för oss människor om vattnets speciella egenskaper och varför de är viktiga för livet på jorden hur vattnets kretslopp ser ut hur vi människor renar

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ludvika kommun www.ludvika.se Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn, sluten tank eller en fosforfälla,

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer