Tema. Vatten. åk 4 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema. Vatten. åk 4 6"

Transkript

1 Tema Vatten åk 4 6

2 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, Karta sid 9 och 18: Anna Magnusson Foto sid 10, 15, 16, 25: Jonas Ekström Illustration sid 14: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Illustration sid 18: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Foto sid 17 18: Malin Blomqvist Illustration sid 32: Anna Magnusson Tack till: Ann-Carin Andersson, Tekniska högskolan i Jönköping Roger Rhodin, Jönköpings Kommun, VA 2

3 Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Vattenfakta 12 Vattnets kretslopp & vattnets former 12 Fotosyntesen 13 Ytspänning 13 Vattenanvändning & vattenfotavtryck 13 Utomhuspedagogik 14 Lektioner 15 Saker att låna på Upptech 15 I klassrummet- Förarbete för eleverna Vatten, vatten, bara vanligt vatten Du och vattnet Vatten i dig och i det du äter Vattenplaneten Grundvattenburk Vatten- förutsättningen för allt liv! Gör din egen vattenkikare 18 Förarbete för läraren 19 Hemlig påse 19 I ett vattendrag nära dig- Huvudlektion Upptäck livet under ytan Ytspänning Naturtavla 22 Tillbaka i klassrummet- Efterarbete Utvärdering Upptäck det ni hittade ute! Vad flyter och vad sjunker? Förorening i vattnet 24 Referenser 25 Tips på vidare läsning 25 Kopieringsunderlag 26 Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten 26 Nr 2 Vatten i dig och det du äter 27 Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv 29 Nr 4 Hemlig påse 30 Nr 5 Upptäck livet under ytan 31 Nr 6 Flyta eller sjunka 38 Nr 7 Förorening i vattnet 39 3

4 Handledningens upplägg Handledningen är uppdelad i 3 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Vattenfakta c. Utomhuspedagogik 3. Lektioner a. förarbete för eleverna, b. förarbete för läraren, c. huvudlektion och d. efterarbete Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Nästa avsnitt handlar om reningen av vatten går till och vad dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten är. Denna text finns i två upplagor- en lärartext och en elevtext. Elevtexten kan du låta eleverna arbeta med på egen hand. Det avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen blir så bra som möjligt. Kapitel tre kretsar kring lektionerna- inne och ute. Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i klassrummet, huvudlektioner och efterarbeteslektioner när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka övningar som passar din elevgrupp och beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Många av övningarna finns i två upplagor- en elevanpassad och en läraranapassad. Den elevanpassade kan du skriva ut, laminera och låta eleverna själva arbeta med. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din elevgrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem. Materialets förankring i samhället Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna få lustfylld undervisning vid en sjö eller ett vattendrag, för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta för en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? 1987 definierade FN hållbar utveckling så här: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du vill veta mer! 4 Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark-

5 Hur ska då samhället sprida den kunskapen? Årtiondet har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är Upptechs strå till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar- bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! Detta är ju inte hållbart alls! Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå in på: Öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. På WWFs hemsida finns också en interaktiv övning för årskurs 1 3 om ekologiska fotavtyck och betydelsen av att handla hållbart: elevrum/k-f-6/ekologiska-fotavtryck/ ekologiska-fotavtryck-handla-hllbart Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt vatten motsvarande cirka 40 badkar per dag. Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. Här kan du läsa mer: vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/ vattenfotavtryck 5

6 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? I kursplanen för biologi går att läsa att med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare att undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Kursplanen i teknik påpekar även att genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Övningarna i denna lärarhandledning syftar till att gå igenom följande centrala innehåll: i biologi: - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening, - Organismers liv, ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter samt samband mellan organismer och den icke-levande miljön i kemi: - Vattnets kretslopp och materiens kretslopp, från råvara till avfall och hur det återgår till naturen. i teknik: - Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten- och avloppssystem. Några delar i systemen och hur de samverkar. Övningarna är uppbyggda med en röd tråd från den första till den sista övningen. Vid varje övning står det centrala innehållet beskrivet som är relevant för just den övningen. Gör du alla övningar ger detta tema en genomgång och utveckling av flera förmågor hos eleverna. De kunskapskrav i biologi för betyget E i slutet av årskurs 6 för som gås igenom under temat är: - Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. - Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar. - I arbetet använder eleven utrustningen på ett i huvudsak fungerande sätt. - Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på. - Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. - Eleven kan beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Ta hjälp av bedömningsstödet DINO när du bedömer elevens förmågor och kunskaper. För mer information om DINO: ly_fs/ !/menu/article/attachment/bed%c3%b- 6ma_f%C3%B6r_l%C3%A4rande pdf 6

7 Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar!! Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. Medföra okopplad hund het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig7

8 Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kallats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel, vilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes ca Idag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. På grund av det orenade utsläppen har föroreningar samlats på botten av sjön som slam. Så länge detta slam ligger still är det ingen större fara, men om det skulle röras upp kommer även föroreningarna i rörelse och påverkar djur- och växtlivet negativt. När bron över Munksjön byggdes var man tvungen att arbeta försiktigt med de delar som skulle ner i botten, till exempel pelarna. Man avgränsade området runt pelaren med stora påsar som skulle se till att föroreningarna inte kom utanför påsen. Påsen gick hela vägen från ytan ner till botten. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. 8

9 Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Under 2011 regnade det faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön. 9 För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Tips: Titta på filmen Vättern på Mediacenter (27 min). Hur bildades Vättern? För ungefär miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den sista istiden för cirka år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan den i söder, vid oss här i Jönköping, endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med ca 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land och att även järnvägen behöver flyttas in.

10 Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. 10

11 Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt 11

12 Vattenfakta lärartext Tillgång på rent vatten är en av förutsättningarna för att människan ska kunna överleva. För att bevara vårt rena vatten och arbeta med att få ett bra klimat har Sverige 16 st miljömål, där flera av dem berör vatten. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Ekosystemtjänsten vattenrening Definitionen av en ekosystemtjänst är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, alltså de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till vår välfärd. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är av sådant slag att de inte går att ersätta med teknik. Ekosystemtjänsten vattenrening berörs framförallt i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet. Naturvårdsverket har konstaterat att ingen av dessa mål kommer nås till Läs mer om detta på eller titta en 2- minutersfilm om miljömålen på Youtube. Sök på En film om Sveriges miljömål, av Naturvårdsverket. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp cirkulerar vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. I denna eviga process filtreras och renas vattnet dels av människohand i reningsverken och dels av ekosystemet. Vattnet faller ner som nederbörd till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag, för att sedan till slut nå havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet olika typer av hinder (sand, grus, stenar, jord)samt genom olika typer av vatten (stillastående eller rinnande) där humusämnena successivt faller av och bildar sediment, dvs vattnet renas. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det förhoppningsvis renats från allt utom olika kemiska föroreningar. Den enda kemiska förorening som till viss del renas genom nämnda resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp i ekosystemet av växter och fiskar och påverkar därigenom oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena, vilket får till följd att människan inte längre kan utnyttja ekosystemtjänsten fisk i samma utsträckning som innan. Vattenrening av människan Utöver den rening som sker av vattnet i ekosystemet, sker det också rening i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dessa kopplas till miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning. I botten handlar det om att behålla ett så rent vatten som möjligt för att vi skall kunna överleva. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten från Vättern. Totalt är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bäst rankade dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som det har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vatten för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel! Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka parasiter skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar, tills det till slut kommer till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. 12

13 Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med cirka 180 liter vatten per dag. Om vi väljer att endast titta på den mängd vatten som vi gör av med genom att tvätta, borsta tänderna och laga mat så kan vi se att varje svensk i genomsnitt använder cirka liter vatten per år, vilket motsvarar 180 liter per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Dagvatten Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. I Jönköping finns en policy med en handlingsplan, som talar om hur det praktiska arbetet med dagvatten skall gå till. Den kan du läsa på: fb70be/ /Dagvattenhantering+2009%2C+plan+f%C3%B6r.pdf Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet. På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. Vill du veta mer om Solvatten kan du gå in på www. solvatten.se (på engelska). TIPS Gå in på youtube och titta på filmen Sydvattens film om Vombverket. Vatten som faller ner som nederbörd i bebyggda områden (regn, snö eller hagel) och landar på hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i brunnarna. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken (öppna system) eller ledningar (slutna system) till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att den så kallade miljökvalitetsnormen inte uppnås. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten, även om det skulle behövas. Ett bra sätt är att låta dagvattnet rinna igenom gröna ytor. Då fastnar föroreningarna där och slipper åka ut i våra sjöar och vattendrag. Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Första åtta minutrarna handlar om dricksvatten. Titta på filmen Jobb i staden. Janne gör dricksvatten på Mediacenters hemsida (4 min.) Titta på filmen Skit i mun av UR: Tema/Fatta-katastrofen/Produkter/ Fatta-katastrofen-Skit-i-mun-cryptosporidium?path=- Fororenat-dricksvatten. Filmen handlar om parasitutbrottet i Östersund år Läs mer om dricksvatten på Svenskt vattens hemsida. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i 13

14 Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 avloppsreningsverk varav Simsholmen är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. Avloppsreningsverket är byggt för att ta bort kväve, fosfor och organiskt material. När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta reningsverk. För att det skall kunna hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av kullar osv. och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till reningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. I reningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk rening, kemisk rening och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens reningsverk åker det först in genom ett rensgaller som tar bort de stora sakerna (t ex trasor), avfallet härifrån samlas upp i en container som skickas till förbränning på samma ställe som hushållssopor. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång, då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet. I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. I avloppsvattnet finns mycket kväve och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Vattnet är snart så rent att det får rinna ut i Munksjön, men det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Tips 1: Gå in på Youtube.se och titta på filmen om Öresundsverket. Tips 2: Använd Stockholm Vattens skolsajt: Tips 3: Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Minut 8 13 handlar om avloppsvatten. Tips 4: Titta på filmen om Simsholmens reningsverk som Erik Dahlbergsgymnasiets elever har gjort. chavlopp/avlopp/simsholmensreningsverk.4.3e9b1d be8f564.html Tips 5: Gå in på Vill du läsa mer om vatten? Gå in på Unicefs läromedel En droppe vatten. 14

15 Vattenfakta - elevtext Rent vatten är en av förutsättningarna för att vi människor skall kunna överleva. För att få rent vatten som vi människor kan dricka behöver vattnet renas. Reningen kan göras på två olika sätt. Antingen renas vattnet på sin väg genom all sand och grus i marken, eller så renas vattnet i ett reningsverk. När vattnet renas på naturlig väg genom marken kallas det för en ekosystemtjänst. Ekosystemtjänsten vattenrening En ekosystemtjänst är de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till att vi har det bra. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är sådana att de inte går att ersätta med teknik. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp åker vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. Det är en evig kretslopp av naturen. Vattnet faller ner från molnen som regn, snö eller hagel till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag. Till slut når det havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet sand, grus, stenar och jord. Ibland är vattnet stillastående, ibland rinnande. På detta sätt filtrerar smutsen bort. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det renats från allt utom olika kemiska ämnen. Det enda kemiska ämne som till viss del renas genom denna resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp av växter och fiskar och påverkar därför oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena. Vattenrening av människan Vi renar vi också vattnet i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer att gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dagvatten Vatten som faller som regn, snö eller hagel och som landar på hårdgjorda ytor i bebyggda områden kallas för dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i de brunnnar som finns på platsen. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken eller ledningar till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att det är för smutsigt. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten även om det ibland skulle behövas. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten via Vättern. Runt sjön är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bästa dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som den har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vattnet för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. 15

16 Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel. Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka bakterier skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar. Till slut kommer det till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vattenanvändning Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med ca 180 liter vatten per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Se diagram nedan. Vattentornet i Habo. Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet! På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. 16

17 Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 reningsverk. Simsholmen vid Munksjön är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång (se bilden ovan), då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet (se bilden nedan). När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta avloppsreningsverk. För att det ska kunna åka hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av till exempel kullar och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till avloppsreningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. Läs mer på nästa sida... I avloppsreningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens avloppsreningsverk åker det först in genom ett rensgaller (se bilden ovan) som tar bort de stora sakerna (t ex trasor). Avfallet härifrån samlas upp och skickas till förbränning på samma ställe som hushållssoporna. 17

18 I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. Den biologiska reningen börjar nu. I avloppsvattnet finns mycket kväve och fosfor och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ämnet ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Vattnet är nu så rent att det får rinna ut i Munksjön Vattenreningsprocessen i Simsholmen Rensgaller Luft Aktivslambassäng Luft Flockning Sandfång förfällning Försedimentering Mellansedimentering Eftersedimentering Munksjön Inflöde Slamförtjockning Returslam Avfall Sand Mekanisk rening Kemisk rening Biologisk rening 18

19 Utomhuspedagogik Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar, regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion- att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna utedet brukar nämligen inte vara samma som inne. Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik definierar utomhuspedagogik såhär: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär: - att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Det är alltså ett sätt att variera undervisningen och använda de resurser som finns i vår närmiljö för att eleverna skall få en bättre måluppfyllelse. Pedagogiken är ett bra kompelement till den ordinarie undervisningen. TIPS Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Argument för utomhuspedagogik på högstadiet: utomhusundervisning-effektivt-aven-i-hogstadiet Avhandling om att utomhuspedagogik ger bättre resultat. ett radioreportage om detsamma: Nynäshamns naturskola har utomhuslektion om kvävets kretslopp: Ett EU-projekt om utomhuspedagogik har precis avslutats: 19

20 Lektioner I klassrummet- Förarbete för eleverna 1. Hur renas vattnet i naturen? Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi år 4 6: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening. Material: Smartboard/Activeboard Kaffefilter Sand, grus, småsten Vatten Tillbringare Vanna Innerkruka i plast med hål i botten Kopieringsunderlag 1 Gör så här: 1. Fråga eleverna: Hur kan naturen rena vatten?. Gör en mindmap till exempel i X-mind på activeboarden eller tavlan med elevernas förslag. 2. Visa allt material som nämns ovan. Hur kan vi ta hjälp av detta för att visa hur naturen renar vattnet? Varje elev ställer nu var sin hypotes om hur det går till. Hypotesen skrivs ner i kopieringsunderlag 1. Samtala om deras hypoteser en kort stund. 3. Dela in eleverna i par. Låt dem prova sina hypoteser. Processen dokumenterar de i kopieringsunderlag Tips till dig som lärare: Led eleverna successivt mot att täcka botten med kaffefiltret, fyll på med ett lager sten, ett lager grus och ett lager sand. Lämna några centimeter upp till kanten. Sätt i vannan. Häll på smutsigt vatten. Låt krukan stå några centimeter upp från vannans botten. Diskutera vad som händer och hur vattnet renas. Dokumentera i kopieringsunderlag 1. Till din hjälp finns avsnittet Vattenfakta Elevtext 20

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Tema. Vatten. förskola förskoleklass

Tema. Vatten. förskola förskoleklass Tema Vatten förskola förskoleklass Författare: Upptech/Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5:

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Tema. Vatten. åk 1 3

Tema. Vatten. åk 1 3 Tema Vatten åk 1 3 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9

Tema. Vatten. Kvävets kretslopp. åk 7 9 Tema Vatten Kvävets kretslopp åk 7 9 Författare: Frida Moberg/Upptech, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Layout: Jonas Ekström Övriga illustrationer

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer