Personalen i välfärden så ser det ut

Transkript

1 Personalen i välfärden så ser det ut Personalstatistik för kommuner, landsting och regioner 2017 er, landsting och regioner har 1,2 miljoner anställda. Det är de som får vård, skola och omsorg att fungera. De som arbetar i välfärden har Sveriges viktigaste jobb. Den minsta arbetsgivaren (Bjurholm) har 300 anställda och den största (Västra Götalandsregionen) har nästan anställda. I takt med att befolkningen växer så ökar också kraven på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg, samtidigt som konkurrensen om arbetskraften kommer att vara tuff de kommande åren. Alla kommuner, landsting och regioner behöver fortsätta vara attraktiva arbetsgivare. Det pågår mycket arbete i kommuner, landsting och regioner för att klara rekryteringsutmaningen. Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild över de anställda i kommuner, landsting och regioner. Du kan exempelvis se hur många som arbetar heltid, hur många som fortsätter att arbeta vid 65 års ålder och hur många som är sjukskrivna. Rapporten består av sex avsnitt: Allt om anställda, tidsbegränsade anställningar, personalrörlighet, hel- och deltid, sjukfrånvaro samt lön. Rapporten baseras till störst del på SKL:s personal- och lönestatistik som samlas in i november årligen. För att kunna jämföra med arbetsmarknaden som helhet används även statistik från andra källor. Under våren presenteras nya siffror från november Om rapporten Rapporten uppdateras årligen med senaste uppgifterna från SKL:s personal- och lönestatistik. I rapporten redovisas genomgående anställda på huvudöverenskommelse (HÖK). Övriga avtal ingår inte. sektorn avser kommuner samt kommunalförbund. Där uppgifter redovisas per kommun ingår inte kommunalförbund. Landstingssektorn avser landsting/regioner samt landstingsbolag. Bolagen redovisas tillsammans med respektive landsting/region.

2 Del 1: Anställda Det finns 4,7 miljoner anställda på den svenska arbetsmarknaden. Privat sektor är den största sektorn med drygt 3 miljoner anställda. Därefter kommer kommunerna med nästan anställda samt landstingen/regionerna och den statliga sektorn med cirka respektive anställda. Landsting Stat ,7 miljoner Privat Tillsammans har kommuner och landsting/regioner nästan 1,2 miljoner anställda. Källa: SCB, AKU 2017 Privat sektor störst för både och... Många tror att majoriteten av na på svensk arbetsmarknad är anställda inom kommuner och landsting/regioner. Så är inte fallet. Flest är anställda inom privat sektor.... men den kommunala sektorn har större andel (nästan dubbelt så stor) 39 % 78 % 79 % 51 % PRIVAT KOMMUN LANDSTING STAT Privat Landsting Stat Källa: SCB, AKU 2017 Källa: SCB, AKU 2017 I AKU ingår samtliga anställda oavsett löneform. AKU är en urvalsundersökning som görs vid ett antal tillfällen per år. För att räknas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under referensveckan. I den kommunala sektorn består gruppen timavlönade av anställda som arbetar mindre än 40 procent eller som är anställda under en kortare tid (mindre än tre månader). SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs årligen i november. Månadsavlönade ingår samt alla timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden. SKL:s statistik i denna rapport fokuserar huvudsakligen på månadsavlönade. Timavlönade är en heterogen grupp och är fler till antalet än sett till arbetad tid. Mer information om timavlönade finns i avsnittet om tidsbegränsade anställningar.

3 Antalet anställda fortsätter att öka i kommuner och landsting/regioner Antal Efter nedgången kring finanskrisen har antalet anställda (månadsavlönade) i kommuner och landsting ökat. Särskilt märkbar har ökningen varit i kommuner under 0 perioden då antalet anställda ökade med Ökningen förklaras till del av det höga flyktingmottagandet hösten Därutöver finns timavlönade varav i kommuner och knappt i landsting/region. 1 Storleken på arbetsgivarna varierar kraftigt Anställda, månadsavlönade, HÖK Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade Antalet anställda per kommun respektive landsting/region varierar stort. KOMMUN STÖRSTA MINSTA Göteborg Bjurholm I kommunerna är antalet anställda i snitt knappt Den tiondel av kommunerna som har flest anställda står för nästan 60 procent av samtliga anställda. LANDSTING/ REGION Västra Götalandsregionen Region Jämtland Härjedalen Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Antalet anställda i kommunen/ landstinget/regionen beror också på om viss verksamhet är utlagd på entreprenad och hur stor denna del är. I kommunerna varierar andelen mellan 2 och 52 procent, i snitt 17 procent. 2 Landstingen och regionerna 3 har mellan och anställda. Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har båda över anställda, Region Skåne nästan anställda. Övriga landsting/regioner ligger i spannet anställda. < och över 6% 66% 17% 9% 2% 1% % 15% Andel arbetsgivare efter antal anställda månadsavlönade. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade 1 Genomgående i rapporten redovisas anställda på Huvudöverenskommelse (HÖK). 2 Se Kolada Köp av egentlig verksamhet, Region Gotland är en kommun med utökat ansvar för landstingsuppgifter. Landstingsverksamheten omfattade november 2017 cirka månadsavlönade och ingår i redovisningen för landsting och regioner.

4 Fler yngre anställda Medelåldern för anställda har sjunkit med 1,3 år i kommuner och 1,4 år i landsting/regioner sedan år 2010 och var år ,9 år i kommuner och 45,1 år i landsting/regioner. Detta beror på att antalet anställda i lägre åldrar har ökat även om det fortfarande finns ett stort antal i de högre åldrarna. Antal Antal Ålder Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade Ålder Vård och skola dominerar verksamheten i kommuner, i landsting/regioner är hälso- och sjukvård störst Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m. Fritid/Kultur Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt 5% 2% 3% 4% 5% 1% 1 17% 21% 32% Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allregional utveckling Övrigt 11% 1 5% 8% 1, 0,3% 0,7% 0,2% 18% 45% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. I verksamhetsområde Övrigt ingår bland annat gemensam administration, köks- och måltidsarbete, städ-, tvätt- och renhållningsarbete, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Övrig hälso- och sjukvård består bland annat av verksamhet inom funktionsnedsättningsområdet, ambulans- och sjuktransport. Övrigt består till största delen av medicinsk service och all service.

5 Undersköterskor och lärare största personalgrupperna i kommuner De flesta personalgrupperna i kommuner är kvinnodominerade. Störst är gruppen undersköterskor, skötare följt av grundskolelärare och vårdbiträden, vårdare. Undersköterskor, skötare Grundskolelärare Vårdbiträden, vårdare Förskollärare Barnskötare Ledningsarbete Handläggare Övrigt lärararbete Administratörer Socialsekreterare m fl Gymnasielärare Köks- och måltidsarbete Elevassistenter Övrigt socialt och kurativt arbete Hantverkararbete Sjuksköterskor Personliga assistenter Fritidspedagoger Städ tvätt renhållningsarbete Övrigt skol- och förskolearbete Övrig kultur, turism och fritid Rehabilitering och förebyggande Tekniker Ingenjörer Tekniska handläggare Fritidsledare Bibliotekarier, biblioteksass Räddningstjänstarbete Övrig vård och omsorg Dagbarnvårdare (92%) (79%) (8) (96%) (92%) (7) (71%) (73%) (89%) (87%) (56%) (86%) (63%) (69%) (12%) (93%) (81%) (72%) (81%) (63%) (6) (89%) (14%) (38%) (65%) (51%) (83%) (7%) Antal (75%) Antal (10) Antal totalt (andel ) Källa: SKL, personalstatistik, nov Population:Månadsavlönade. Personalen i kommuner och landsting/regioner klassificeras enligt Arbetsidentifikation (AID) utifrån arbetsområde. AID består av drygt 200 arbetsområden (etiketter). Dessa är i sin tur indelade i 30 personalgrupper för vardera kommuner och landsting/regioner. En beskrivning av personalgrupperna och AID finns på SKL:s hemsida.

6 Sjuksköterskor och undersköterskor största personalgrupperna i landsting och regioner Även i landsting och regioner är de flesta personalgrupperna kvinnodominerade. Sjuksköterskor och undersköterskor, skötare är de största grupperna. Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare m fl Läkare specialistkompetent Handläggare Administratörer, vård Läkare icke specialistkomp Ledningsarbete Administratörer Tandsköterskor Biomedicinska analytiker Fysioterapeuter Barnmorskor Socialt och kurativt Psykologer Städ, tvätt, renhållningsarbete Tandläkare Arbetsterapeuter Tekniker Ingenjörer Sjukhustekniker, lab arbete Hantverkararbete Köks- och måltidsarbete Skola Tandhygienister Övrigt rehabiliteringsarbete Logopeder Dietister Kultur, turism och fritid Psykoterapeuter Övrig tandvård (88%) (85%) (49%) (69%) (99%) (56%) (73%) (88%) (99%) (89%) (81%) (10) (89%) (77%) (77%) (68%) (95%) (21%) (29%) (72%) () (8) (7) (96%) (87%) (94%) 900 (96%) 600 (72%) Antal 400 (81%) Antal 300 (75%) Antal totalt (andel ) Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Vill du veta mer? Mer information finns på SKL:s hemsida: al personal 2017: kommunalpersonal html Landstingsanställd personal 2017: andstingsanstalldpersonal html Personalnyckeltal per kommun respektive landsting och region finns i - och landstingsdatabasen (Kolada), Där finns uppgift om åldersstruktur, anställda per verksamhet respektive yrke med mera.

7 Del 2: Tidsbegränsat anställda Tillsvidareanställning vanligast Tillsvidareanställning är den vanligast förekommande anställningsformen på svensk arbetsmarknad i samtliga sektorer. Andelen tidsbegränsat anställda varierar mellan 11 och 19 procent. För arbetsmarknaden som helhet är andelen tidsbegränsat anställda 16 procent. 84% 81% 89% 86% 16% 19% 11% 14% Privat Landsting Stat Källa: SCB, AKU, 2017 tillsvidare tidsbegr. 24% 19% 18% 16% 14% 14% 13% 9% Privat Landsting Stat Större skillnad mellan och per sektor I kommuner och landsting/regioner har större andel tidsbegränsad anställning än. I privat sektorn är det tvärtom. I avsnitt 1 Anställda beskrivs hur många som arbetar i respektive sektor och andelen och per sektor Källa: SCB, AKU, 2017 Variationen större mellan olika branscher än mellan sektorer Högst andel tidsbegränsade anställningar finns inom hotell- och restaurang. Byggverksamhet och tillverkning har den lägsta andelen. Utbildning samt vård och omsorg har båda en något högre andel tidsbegränsat anställda än snittet för hela arbetsmarknaden. Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R) Uthyrning, fastighetsservice (N) Annan serviceverksamhet (S) Utbildning (P) Jord- och skogsbruk (A) Vård och omsorg (Q) Handel (G) Transport och magasinering (H) Fastighet (L) Vattenförsörjning (E) Offentlig förvaltning (O) Finans och försäkring (K) Juridik, ekonomi (M) Information och kommunikation (J) Byggverksamhet (F) Tillverkning (C) % 35% 27% 22% 18% 17% 14% 12% 11% 11% 1 9% 9% 8% 8% Källa: SCB, AKU, 2017 I AKU ingår samtliga anställda oavsett löneform. AKU är en urvalsundersökning som görs vid ett antal tillfällen per år. För att räknas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under referensveckan. SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs november årligen. Månadsavlönade ingår samt timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden.

8 Andel Varför behövs tidsbegränsade anställningar? Verksamheterna i kommuner, landsting och regioner består i hög grad av kontaktyrken 4, vilket medför att korttidsfrånvaro oftare måste ersättas än i verksamheter med yrken som inte arbetar med niskor. Tidsbegränsade anställningar kan ha olika karaktär. Inom gruppen tidsbegränsade anställningar finns därför både sådana anställningar som pågår under viss tid och så kallade intermittenta anställningar (anställda vid behov). Anställningar som pågår under viss tid kan vara av olika omfattning och längd, det kan exempelvis röra sig om ett vikariat som pågår under 1 år. Förutom vikariat finns även exempelvis all visstidsanställning (AVA) och säsongsanställning. Tidsbegränsade anställningar förekommer också för personer som inte kan tillsvidareanställas förrän de har fått sin legitimation, till exempel obehöriga lärare och psykologer samt AT-läkare. I SKL:s statistik redovisas även avlöningsform, månads- och timavlönade. Timavlönade i kommuner, landsting och regioner har antingen en sysselsättningsgrad under 40 procent eller är anställda kortare tid än tre månader. Denna grupp består alltså både av så kallade intermittenta anställningar och anställningar med fast schema av olika omfattning och längd. Mer än hälften av de timavlönade har en sysselsättningsgrad under 40 procent och i den gruppen återfinns många intermittent anställda (anställda vid behov). Intermittent anställning innebär att arbetstagaren enbart är anställd de dagar då hen är inne och arbetar. Under mellanliggande dagar föreligger inte något anställningsförhållande. En tydlig skillnad mellan månads- och timavlönade är hur mycket de arbetar Timavlönade har ett annorlunda arbetstidsmönster än månadsavlönade. Månadsavlönade (både tillsvidare och tidsbegränsade) arbetar i genomsnitt dubbelt så mycket som timavlönade. 75% 5 25% Timavlönad Månadsavlönad, tillsvidare Månadsavlönad, tidsbegr. Hur mycket timavlönade arbetar varierar dessutom över året 5. Att dela upp de tidsbegränsat anställda i månads- och timavlönade ger därför en bättre bild av hur det ser ut. För timavlönade är arbetad tid den mest relevanta enheten. Arbetad tid säger mer om en organisations beroende av timavlönade än antal anställda, eftersom de timavlönade är relativt många jämfört med hur stor andel av verksamhetens arbetstid de utför. -19% -39% 4-59% 6-79% 8 och över Del av heltid Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. 4 Enligt SCBs Arbetsmiljöundersökning 2017 har 70 procent av de kommunanställda och 79 procent av de landstingsanställda ett arbete som innebär kontakt med andra minst hälften av tiden (ett kontaktyrke). Motsvarande siffra för samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden är 58 procent. Det finns även olika typer av kontaktyrken, i kommuner och landsting/regioner handlar det främst om niskovårdande yrken. 5 Eftersom SKL:s personalstatistik enbart mäter en månad ger detta en begränsad bild över timavlönade både vad gäller antal och arbetad tid.

9 Skillnad mellan antal anställda och arbetad tid Ungefär var tionde månadsavlönad i kommuner och landsting/regioner har en tidsbegränsad anställning. Om man lägger till anställda med timlön blir det ungefär var fjärde anställd (21 procent), andelen är lite högre i kommuner än landsting/regioner. Dock arbetar många timavlönade ganska lite, då de kanske arbetar extra vid sidan av studier eller andra jobb. Om man istället ser på hur mycket av den arbetade tiden i kommuner och landsting/regioner som utförs av personer med tidsbegränsad anställning månadsavlönade och timavlönade så är det mindre, 17 procent av arbetstiden. timavlönade mnd tidsbegr. mnd tillsvidare 13% 7% 8% 4% 1 11% 9% 9% 77% 82% 83% 87% Anställda Tid Anställda Tid Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- (mnd) och timavlönade. Andelen tillsvidareanställda är relativt stabil men har minskat något, både sett till antalet anställda och den arbetade tiden. De senaste åren har antalet anställda ökat i både kommun och landsting/regioner, rekryteringarna har varit fler än avgångarna. Av de som slutar är andelen tillsvidareanställda högre än bland de som börjar. Detta kan ha bidragit till att andelen tidsbegränsade anställningar har ökat något % 6% 7% 9% 11% 85% 82% 10 2% 1 4% 9% 75% 88% 87% 5 25% Timavlönad Mnd tidsbegr. Mnd tillsvidare Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads-(mnd) och timavlönade. En analys av de som var nyanställda på en tidsbegränsad, månadsavlönad anställning 2014 visar att lite drygt hälften hade fått en tillsvidareanställning under de följande tre åren. 5 25% Timavlönad Mnd tidsbegr. Mnd tillsvidare

10 Stor variation mellan arbetsgivare Andelen med tidsbegränsad anställning varierar mellan arbetsgivare runt om i landet. Skillnaden mellan de arbetsgivare som har störst andel och de som har lägst andel är stor. 35% 3 25% 15% 1 5% Andel arbetad tid tidsbegränsade och timavlönade per arbetsgivare ovägt medel vägt medel er samt landsting/regioner rangordnade efter andel arbetad tid som utförs av tidsbegränsat anställda. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade Tidsbegränsad anställning vanligast bland yngre och äldre Medelåldern för en anställd med tidsbegränsad anställning (månads- såväl som timavlönad) är 37 år. Det är dock få 37-åringar som är tidsbegränsat anställda. Främst är det unga som har denna anställningsform. Gruppen 65 och äldre är ofta timavlönade. antal antal Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr. Timavlönad Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr. Timavlönad ålder Tidsbegränsade anställningar respektive timavlönade för olika åldersgrupper. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- (mnd) och timavlönade ålder månadsavlönade månadsavlönade timavlönade timavlönade åldersgrupp tillsvidare tidsbegr totalt tillsvidare tidsbegr totalt % 25% 43% 10 55% 22% 23% % 8% 7% 10 88% 7% 4% % 18% 79% 10 3% 14% 83% 10

11 Verksamhetsområde Andelen tidsbegränsade månadsavlönade och andelen timavlönade varierar mellan olika verksamheter. I kommunerna är tidsbegränsade anställningar vanligast inom skolan, vilket till del kan bero på att obehöriga lärare inte kan tillsvidareanställas 6. Andelen timavlönade är högst inom vård och omsorg, fritid/kultur samt förskolan. Andelen timavlönade minskar när vi ser till den arbetade tiden jämfört med andelen anställda. Detta eftersom många timavlönade inte arbetar särskilt mycket. Verksamhetsområde (antal anställda) 3 Antal 1 1 Tid 3 Förskola, skolbarnsomsorg ( ) Grundskola ( ) Gymnasium (42 800) Komvux, SFI m.m. (17 100) Fritid/Kultur (28 000) Vård och omsorg ( ) Individ och familjeomsorg (32 800) Infrastruktur, skydd mm (36 900) Affärsverksamhet (11 200) Övrigt (82 200) mnd tidsbegr timavlönad Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet. Inom landsting/regioner är det vanligast med tidsbegränsade anställningar inom utbildning medan andelen timavlönade är störst inom primärvården. Verksamhetsområde (antal anställda) 3 Antal 1 1 Tid 3 Primärvård (35 300) Specialiserad somatisk vård ( ) Specialiserad psykiatrisk vård (28 800) Tandvård (14 600) Övrig hälso- och sjukvård (24 600) Utbildning (3 100) Trafik och infrastruktur (1 900) Övrigt (52 700) mnd tidsbegr. timavlönad Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet. Not: Verksamhetsområde Kultur samt Allregional utveckling redovisas inte eftersom grupperna inte är tillräckligt stora för meningsfull jämförelse. 6 Till del beror detta på att obehöriga lärare inte får anställas tillsvidare enligt skollagen och att legitimerade lärare som inte varit tillsvidareanställda tidigare provanställs under de första 12 månaderna av anställningen.

12 Tidsbegränsade anställningar för vissa personalgrupper Andelen tidsbegränsat anställda som är månadsavlönade och andelen som är timavlönade varierar även mellan personalgrupper. I kommunerna är tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) vanligast bland barnskötare och lärare. Andelen anställda som är timavlönade är högst bland vårdbiträden och barnskötare. Det kan till del bero på att man inte lyckats rekrytera personal med önskad utbildning. Personalgrupp (antal anställda) 5 4 Antal Tid 4 5 Sjuksköterskor (17 900) Undersköterskor, skötare ( ) Vårdbiträden, vårdare ( ) Socialsekreterare m fl (27 700) Lärare ( ) därav grundskolelärare (81 700) därav gymnasielärare (27 400) Förskollärare (63 900) Barnskötare (71 700) Bibliotekarier, biblioteksass (6 600) Ingenjörer (7 400) Köks- och måltidsarbete (30 200) Mnd tidsbegr. Timavlönad Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet. Inom landsting/regioner är det vanligast med tidsbegränsade anställningar bland icke specialistkompetenta läkare. En orsak är de behörighetsbestämmelser som finns för läkare i Patientsäkerhetsförordningen. Dessa innebär att till exempel AT-läkare anställs på ett särskilt tidsbegränsat förordnande. Högst andel timavlönade återfinns bland städ, tvätt och renhållningsarbetare samt undersköterskor, skötare m fl. Personalgrupp (antal anställda) 5 4 Antal Tid 4 5 Läkare (34 100) därav specialistkompetent (20 300) därav icke specialistkomp (13 800) Psykologer (4 800) Barnmorskor (5 800) Sjuksköterskor (72 400) Undersköterskor, skötare m fl (56 800) Biomedicinska analytiker (6 700) Tandläkare (4 300) Tandsköterskor (6 900) Fysioterapeuter (6 000) Städ tvätt renhållningsarb (5 600) Mnd tidsbegr. Timavlönad Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

13 Vill du veta mer? Mer information finns på SKL:s hemsida: Landstingsanställd personal 2017, tabell 2 Antal anställningar efter anställningsform och landsting/region: andstingsanstalldpersonal html Personalnyckeltal per kommun respektive landsting och regioner finns i - och landstingsdatabasen (Kolada), Där finns uppgift om anställda och arbetad tid per anställnings- och löneform. Tabeller Anställda och arbetad tid per anställningsform och verksamhetsområde er 2017 Andel anställda Andel av arbetad tid Antal Månadsavlönade Månadsavlönade Timavlönade Verksamhetsområde anställda Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Timavlönade Förskola, skolbarnsomsorg % 13% 14% 77% 15% 8% Grundskola % 15% 8% 81% 15% 4% Gymnasium % 13% 4% 87% 12% 2% Komvux, SFI m.m % 13% 6% 85% 13% 3% Fritid/Kultur % 1 17% 83% 11% 7% Vård och omsorg % 6% 8 7% 13% Individ och familjomsorg % 6% 7% 9 7% 4% Infrastruktur, skydd mm % 8% 4% 9 8% 2% Affärsverksamhet % 5% 8% 9 5% 4% Övrigt % 8% 7% 88% 8% 4% 2017 Andel anställda Andel av arbetad tid Antal Månadsavlönade Månadsavlönade Timavlönade Verksamhetsområde anställda Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Timavlönade Primärvård % 8% 14% 84% 9% 7% Specialiserad somatisk vård % 1 6% 87% 11% 3% Specialiserad psykiatrisk vård % 1 11% 83% 11% 6% Tandvård % 4% 4% 95% 4% 2% Övrig hälso- och sjukvård % 9% 1 85% 1 5% Utbildning % 14% 11% 81% 15% 4% Trafik och infrastruktur % 7% 5% 91% 6% 2% Övrigt % 6% 8% 9 6% 4% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Not: Verksamhetsområde Kultur samt Allregional utveckling redovisas inte eftersom grupperna inte är tillräckligt stora för meningsfull jämförelse.

14 Anställda och arbetad tid per anställningsform och personalgrupp er 2017 Andel anställda Andel av arbetad tid Antal Månadsavlönade Månadsavlönade Timavlönade Personalgrupp anställda Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Timavlönade Sjuksköterskor % 4% 11% 91% 4% 5% Undersköterskor, skötare % 4% 1 88% 4% 7% Vårdbiträden, vårdare % 9% 35% 64% 11% 25% Socialsekreterare m fl % 4% 92% 6% 2% Lärare % 14% 7% 84% 14% 3% därav grundskolelärare % 14% 7% 83% 14% 3% därav gymnasielärare % 13% 4% 86% 12% 1% Förskollärare % 9% 8% 87% 9% 4% Barnskötare % 23% 66% 14% Bibliotekarier, biblioteksass % 9% 12% 87% 9% 4% Ingenjörer % 4% 2% 95% 4% 1% Köks- och måltidsarbete % 6% 14% 85% 7% 8% Köks- och måltidsarbete 2017 Andel anställda Andel av arbetad tid Antal Månadsavlönade Månadsavlönade Timavlönade Personalgrupp anställda Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Timavlönade Läkare % 19% 6% 76% 21% 3% därav specialistkompetent % 5% 9% 9 5% 5% därav icke specialistkomp % 1% 56% 43% 1% Psykologer % 18% 3% 79% 1% Barnmorskor % 6% 9% 9 6% 4% Sjuksköterskor % 5% 6% 91% 6% 3% Undersköterskor, skötare m fl % 1 16% 8 11% 9% Biomedicinska analytiker % 5% 92% 5% 2% Tandläkare % 4% 92% 6% 2% Tandsköterskor % 2% 4% 96% 3% 2% Fysioterapeuter % 1 2% 88% 11% 1% Städ tvätt renhållningsarb % 9% 17% 78% 1 12% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

15 KOMMUN LANDSTING PRIVAT KOMMUN LANDSTING PRIVAT Del 3: Personalrörlighet Personalrörligheten i de olika sektorerna Personalrörlighet påverkar såväl rekryteringsbehovet som kvaliteten i verksamheten, och både för hög och för låg rörlighet kan vara en utmaning. Personalrörligheten på hela arbetsmarknaden har ökat något sedan finanskrisen 2008/2009. Rörligheten är något högre i kommunerna. 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Landsting Privat Stat Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Stor variation mellan olika branscher Personalrörligheten inom Vård och omsorg samt Utbildning är något högre än genomsnittet på arbetsmarknaden. Rörligheten i privat sektor inom dessa två branscher är högre än i kommuner och landsting/regioner. Personalrörligheten högre i privat sektor inom utbildning samt vård och omsorg 19 % 20 % 21 % 18 % 16 % 14 % Hotell- och restaurang (I) Uthyrning, fastighetsservice (N) Kultur, nöje och fritid (R) Utbildning (P) Vård och omsorg (Q) Offentlig förvaltning (O) Totalt Handel (G) Annan serviceverksamhet (S) Finans och försäkring (K) Transport och magasinering (H) Vattenförsörjning (E) Juridik, ekonomi (M) Information, kommunikation (J) Fastighet (L) Byggverksamhet (F) Jord- och skogsbruk (A) Försörjning av el (D) Tillverkning (C) Utvinning av mineral (B) 30 % 25 % 19 % 19 % 18 % 17 % 16 % 16 % 15 % 14 % 14 % 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 10 % 9 % 8 % 8 % Källa: SCB, RAMS Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Källa: SCB, RAMS Här redovisas RAMS mått på personalrörlighet som bygger på FAD (Företagens och arbetsställenas dynamik) och beräknas utifrån antalet anställda år T i jämförelse med år T-1 där hänsyn tas till avgångar och nyanställningar. Nämnaren i beräkningen bygger på ett genomsnitt av antalet anställda mellan år T och T-1. Täljaren bygger på antalet utbytta personer mellan årparet.

16 Omkring tio procent lämnar kommuner respektive landsting och regioner Andelen tillsvidareanställda som lämnat sektorn (kommuner respektive landsting/region) låg runt tio procent år 2017 båda sektorerna. Avgångarna består av pensionsavgångar, byte av jobb till annan sektor samt personer som lämnar arbetet av andra skäl. Andelen avgångar har ökat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå. Andelen nyrekryterade till respektive sektor är högre än andelen avgångar. Antalet månadsavlönade har också ökat under perioden, särskilt år 2015 och 2016, se del 1 Anställda. (andel i procent) Nyrekryteringar Avgångar (andel i procent) Nyrekryteringar Avgångar 9,7 6,8 7,1 6,8 6,9 7,0 6,9 7,6 6,8 7,2 11,1 7,8 10,3 8,4 11,6 10,5 10,9 9,5 9,5 9,7 8,6 7,5 7,8 7,9 7,7 7,7 8,1 8, Andel nyrekryteringar till samt avgångar från respektive sektor (kommun, landsting/region). Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda. SKL redovisar andel nyanställda och avgångar bland månadsavlönade tillsvidareanställda. Den externa rörligheten mäts både genom de som lämnat respektive sektor och de som lämnat den kommun respektive det landsting/den region som personen arbetade inom. Därtill tillkommer rörlighet inom organisationen, det vill säga de som bytt arbetsställe inom kommunen/landstinget/regionen. Rörlighet inom kommuner respektive landsting och regioner 11 procent av de tillsvidareanställda har lämnat den kommun de arbetade i året innan, antingen till en annan kommun (3 procentenheter) eller lämnat sektorn (8 procentenheter). Utöver detta tillkommer en intern rörlighet då ytterligare knappt 13 procent bytt arbetsställe inom samma kommun. Inom landsting/regioner är det 11 procent som lämnat det landsting/region de arbetade på året innan (varav 10 procentenheter lämnade sektorn) och ytterligare 8 procent som bytt arbetsställe inom samma landsting/region. 8 % 13 % 10 % 8 % 3 % 1 % Lämnat sektorn Lämnat arbetsgivaren Bytt inom Lämnat sektorn Lämnat arbetsgivaren Bytt inom Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

17 Unga och äldre lämnar sektorn i större utsträckning Att äldre lämnar i så stor utsträckning beror till del på pensionsavgångar. Skillnaderna mellan och är små. I kommuner lämnar i något större utsträckning än bland unga. (andel i %) Totalt Kvinnor Män Totalt Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda. Personalrörligheten för vissa personalgrupper I kommunerna är det sjuksköterskor som i störst utsträckning lämnar kommunsektorn; en tredjedel av sjuksköterskorna som lämnar går till landstingen. Andra grupper som ofta byter arbetsgivare såväl utanför som inom sektorn är socialsekreterare, ingenjörer och grundskolelärare. I landsting och regioner är personalrörligheten störst bland psykologer och tandläkare. åldersgrupp lämnat sektorn lämnat arbetsgivaren Andel avgångar från sektorn respektive arbetsgivare. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda. lämnat sektorn lämnat arbetsgivaren Sjuksköterskor 15% 3% Läkare 8% 2% Undersköterskor, skötare 8% 1% därav specialistkompetent 8% 2% Vårdbiträden, vårdare 9% 1% därav icke specialistkomp 7% 2% Socialsekreterare m fl 1 7% Psykologer 14% 2% Lärare 7% 5% Barnmorskor 1 2% därav grundskolelärare 6% 6% Sjuksköterskor 11% 1% därav gymnasielärare 7% 4% Undersköterskor, skötare m f 9% 1% Förskollärare 6% 4% Biomedicinska analytiker 8% 1% Barnskötare 8% 1% Tandläkare 12% 3% Bibliotekarier, biblioteksass 7% 3% Tandsköterskor 9% 1% Ingenjörer 1 4% Fysioterapeuter 11% 1% Köks- och måltidsarbete 8% 1% Städ tvätt renhållningsarb 9% Totalt 8% 3% Totalt 1 1%

18 Avgångsålder Cirka av de månadsavlönade som lämnade kommunsektorn förra året var 60 år eller äldre. Den genomsnittliga avgångsåldern för dessa var 63,7 år. För landsting/region var motsvarande siffra cirka och den genomsnittliga avgångsåldern var 63,9 år. Figuren nedan visar att avgångsåldern inom respektive sektor har ökat marginellt sedan år ,3 63,5 63,5 63,7 63,7 63,8 63,7 63,9 Lärare och läkare har högst genomsnittlig avgångsålder Sjuksköterskor 63,3 Läkare 65,1 Undersköterskor, skötare 63,2 därav specialistkompetent 65,2 Vårdbiträden, vårdare 63,4 därav icke specialistkomp -- Socialsekreterare m fl 64,0 Psykologer 64,8 Lärare 64,5 Barnmorskor 63,6 därav grundskolelärare 64,5 Sjuksköterskor 63,7 därav gymnasielärare 64,7 Undersköterskor, skötare m fl 63,7 Förskollärare 63,2 Biomedicinska analytiker 64,0 Barnskötare 63,1 Tandläkare 64,2 Bibliotekarier, biblioteksass 64,2 Tandsköterskor 63,6 Ingenjörer 63,9 Fysioterapeuter 63,9 Köks- och måltidsarbete 63,3 Städ tvätt renhållningsarb 63,3 Anställda totalt 63,7 Anställda totalt 63,9 Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Not: Antalet avgångar i gruppen icke specialistkompetenta läkare är för litet för att redovisa Genomsnittlig avgångsålder. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Antalet 65 år och äldre har ökat kraftigt i kommuner, landsting och regioner Genomsnittlig avgångsålder har hittills ökat långsamt. Ökningen av antalet 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering, är däremot större. Sedan år 2005 har antalet anställda i kommuner, landsting och regioner ökat från till personer för denna grupp. Detta avser både månads- och timavlönade Antalet anställda 65+. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade

19 Sjuksköterskor Läkare Undersköterskor, skötare därav specialistkompetent Vårdbiträden, vårdare därav icke specialistkomp Socialsekreterare m fl Psykologer Lärare Barnmorskor därav grundskolelärare Sjuksköterskor därav gymnasielärare Undersköterskor, skötare m fl Förskollärare Biomedicinska analytiker Barnskötare Tandläkare Bibliotekarier, biblioteksass Tandsköterskor Ingenjörer Fysioterapeuter Köks- och måltidsarbete Städ tvätt renhållningsarb Anställda totalt Anställda totalt Antalet anställda Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månads- och timavlönade. Not: I åldrarna 65 och äldre utgörs gruppen läkare till största del av specialistkompetenta läkare. Någon särredovisning av läkargruppen görs därför inte. Vill du veta mer? I Kolada ( redovisas andel nya tillsvidareanställda och avgångar för månadsavlönade, tillsvidareanställda per kommun respektive landsting/region.

20 Del 4: Hel- och deltid I detta avsnitt redovisas statistik över hel- och deltidsanställda samt hel- och deltidsarbetande. På den svenska arbetsmarknaden är 24 procent av alla anställda deltidsanställda. Det är framförallt tidsbegränsat anställda som arbetar deltid: Tidsbegränsad 51% Tillsvidare 19% Andelen deltidsanställda, högst i kommunerna: Källa: SCB, AKU, 2017 Kvinnor deltidsanställda i större utsträckning: 22% 33% 28% 14% Privat Landsting Stat Källa: SCB, AKU, % 12% 37% 21% 32% 15% 18% 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Privat Landsting Stat Källa: SCB, AKU, 2017 Skillnaderna är större mellan branscher än mellan sektorerna som helhet. Andelen deltidsanställda är högst inom Hotell- och restaurang (48 %) och lägst inom Byggverksamhet (5 %) Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R ) Vård och omsorg (Q) Annan serviceverksamhet (S) Handel (G) Utbildning (P) Uthyrning, fastighetsservice (N) Jord- och skogsbruk (A) Transport och magasinering (H) Finans och försäkring (K) Fastighet (L) Juridik, ekonomi, vetenskap (M) Offentlig förvaltning (O) Information och kommunikation (J) Vattenförsörjning (E ) Tillverkning (C ) Försörjning av el (D) Byggverksamhet (F) 48% 43% 42% 34% 32% 27% 26% 22% 17% 16% 15% 13% 13% 9% 9% 8% 6% 5% Ofrivillig deltid 15 procent av de deltidsanställda klassificeras i Arbetskraftsundersökningen (AKU) som "ofrivilligt deltidsanställda". De har angett att de vill och kan arbeta mer. Den ofrivilliga deltiden är högst inom privat sektor och lägst i landsting/region. 17% 14% Ofrivillig deltid. Källa: SCB, AKU, % 6% Privat Landsting Stat Källa: SCB, AKU, 2017 AKU är en urvalsundersökning: De som arbetat minst en timme under referensveckan räknas som sysselsatta. Här ingår samtliga anställda, månads- och timavlönade. De som arbetar 35 timmar eller mer per vecka räknas som heltidsanställd.

21 Andel heltidsanställda och heltidsarbetande i kommuner och landsting/regioner har ökat Andelen heltidsanställda är högre i landsting/regioner än i kommunerna, men skillnaden är betydligt mindre bland andelen som arbetar heltid. Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande har ökat i både kommuner, landsting och regioner. Ökningen beror både på att många av de som nyanställts arbetar heltid och att redan anställda som arbetar deltid går upp till heltid. Sveriges er och Landsting (SKL) och Svenska alarbetareförbundet (al) arbetar gemensamt i ett utvecklingsprojekt (Heltidsresan) för att fler inom välfärden ska arbeta heltid. Alla kommuner, landsting och regioner tog 2017 fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka och arbetar nu med genomförandet av dessa anställd heltid 78% % anställd heltid 88% % arbetar heltid 67% % arbetar heltid 69% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Andelen heltidsarbetande varierar över landet Spridningen är större inom kommunerna än landsting/region. Andelen i kommunerna varierar mellan 41 till 87 procent. Landsting/ region För att definieras som heltidsanställd i SKL:s statistik ska personen ha anställningsavtal med sysselsättningsgrad 100 procent (inklusive lediga). Personer som arbetar 100 procent av en heltidstjänst redovisas som heltidsarbetande. 7 Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. 7 Timavlönade ingår inte i statistiken över hel- och deltid. Mer information om timavlönade finns i avsnittet om tidsbegränsade anställningar.

22 Andelen heltidsarbetande är lägre i åldrarna år, särskilt för Män är både heltidsanställda och heltidsarbetande i större utsträckning än. Trots att det är en lägre andel som är heltidsanställda är det vanligare att dessutom går ner i tid. Särskilt påtagligt är det för i åldrarna år andel heltidsanställd 8 6 andel heltidsanställd 8 6 andel heltidsarbetande 4 andel heltidsarbetande andel heltidsanställd andel heltidsanställd andel heltidsarbetande 4 andel heltidsarbetande Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Andelen heltidsarbetande varierar mellan olika verksamhetsområden Andelen heltidsarbete är lägst inom den kvinnodominerade vård- och omsorgsverksamheten i kommunerna samt primärvården inom landstingen/regionerna. Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m. Fritid/Kultur Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt 5 68% 75% 67% 76% 8 79% 87% 87% 81% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allregional utveckling Övrigt 56% 67% 6 74% 75% 68% 72% 89% 83% 77%

23 och mellan personalgrupper Andelen heltidsarbetande är högre bland än i samtliga personalgrupper. I kommunerna är deltidsarbete vanligast bland kvinnliga undersköterskor, skötare och vårdbiträden, vårdare. Kvinnliga barnmorskor är den grupp som har lägst andel heltidsarbete inom landstingen/regionerna. Skillnaden mellan grupperna sett till den genomsnittliga sysselsättningsgraden är betydligt mindre, eftersom många som arbetar deltid ändå har en ganska hög sysselsättningsgrad (exempelvis 75 procent eller högre). Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Vårdbiträden, vårdare Socialsekreterare m fl Lärare därav grundskola därav gymnasium Förskollärare Barnskötare Bibliotekarier, biblioteksass Ingenjörer Köks- och måltidsarbete 57% 68% 42% 61% 46% 62% 77% 87% 76% 83% 78% 84% 74% 83% 65% 82% 67% 83% 57% 69% 8 92% 55% 79% Läkare därav specialistkompetent därav icke specialistkomp Psykologer Barnmorskor Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Biomedicinska analytiker Tandläkare Tandsköterskor Fysioterapeuter Städ tvätt renhållningsarb 74% 85% 68% 8 83% 93% 57% 67% 4 59% 81% 59% 83% 62% 87% 52% 7 59% 9 57% 79% 74% 91% Andel heltidsarbetande. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Vill du veta mer? I Kolada ( redovisas andel heltidsanställda respektive heltidsarbetande per kommun respektive landsting/region. Mer information finns på SKL:s hemsida: al personal 2017, tabell 9. Antal anställda efter kön och överenskommen sysselsättningsgrad per kommun, kommungrupp och kommunalförbund nov kommunalpersonal html Mer information om Heltidsresan finns på

24 Del 5: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron varierar över tid Genomsnittligt antal dagar med sjukpenning per år Kvinnor Samtliga Män Ett tydligt mönster i Sverige är att sjukfrånvaron varierar kraftigt över tid. Efter en stadig ökning sedan 2010 sjunker nu sjuktalet 8 återigen. Sett över en längre period så ligger sjuktalet på en relativt låg nivå. 5 0 Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaron Kvinnor har ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro som i samtliga sektorer. er följt av landsting och regioner är de sektorer som har högst sjukfrånvaro. En stor del av skillnaden mellan sektorerna förklaras av skillnader i arbetsplatsens storlek, geografi och typ av verksamhet. Det senare beror i stor utsträckning på den betydande delen kontaktyrken inom kommuner och landsting/regioner. Källa: Försäkringskassan Sjukfrånvaron i kommuner och landsting sjunker Källa: Försäkringskassan Utvecklingen av sjukfrånvaron i kommun och landsting/region följer samma mönster som arbetsmarknaden i övrigt. Det finns långa cykler av ökningar och minskningar. Ökningen som skedde sedan 2010 övergick under 2017 till en minskning. På sikt eftersträvas att komma bort från dessa svängningar och istället hitta former för att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå. 10 % 8 % Sjukpenning Sjukersättning 10 % 8 % Sjukskrivningsdagar, genomsnitt Stat Landsting Privat Sjukpenning Sjukersättning 6 % 4 % 2 % 6 % 4 % 2 % 0 % % Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. 8 Antal utbetalda dagar med sjukpenning per sjukpenningförsäkrad.

25 Sjukfrånvaron stiger med åldern Sjukfrånvaron ökar med åldern, men skillnaderna mellan könen är som störst i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen år är s sjukfrånvaro drygt tre gånger så hög som s. 1 8% % % 4% 2% Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. medel kv. medel Sjukfrånvaron varierar mellan olika personalgrupper... Sjukfrånvaron mellan olika personalgrupper skiljer sig tydligt åt, men mönstret att s sjukfrånvaro är betydligt lägre än s återfinns inom alla grupper. 6% 4% 2% medel kv. medel 2017 Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Vårdbiträden, vårdare Socialsekreterare m fl Lärare därav grundskolelärare därav gymnasielärare Förskollärare Barnskötare Bibliotekarier, biblioteksass Ingenjörer Köks- och måltidsarbete 2% 4% 6% 8% 1 2% 4% 6% 8% Läkare därav specialistkompetent därav icke specialistkomp Psykologer Barnmorskor Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare m fl Biomedicinska analytiker Tandläkare Tandsköterskor Fysioterapeuter Städ tvätt renhållningsarb Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Not: Antalet i grupperna Barnmorskor samt Tandsköterskor är för små för att redovisa.

26 och mellan olika verksamheter Sjukfrånvaron skiljer sig även åt mellan olika verksamheter. Detta är tydligare inom kommunerna än inom landstingen/regionerna, vilket sannolikt beror på att kommunerna har en större bredd i verksamheten. 2% 4% 6% 8% Förskola, skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m. Fritid/Kultur Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt 2% 4% 6% 8% Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allregional utveckling Övrigt (ogiltig kod) Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade. Sjukfrånvaron varierar över landet I Försäkringskassans statistik över sjukfrånvaro per län syns en del regionala skillnader. Samma mönster syns bland de anställda i kommunerna och landstingen, där skillnaderna mellan de kommuner och landsting som ligger högst och lägst är stora. Att sjukfrånvaron skiljer så mycket mellan olika regioner och arbetsgivare beror till viss del på faktorer som arbetsgivaren kan styra över, men till stor del även på att sjukförsäkringen tillämpas olika över landet. er er Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar Källa: SKL, personalstatistik, nov Population: Månadsavlönade.

27 Sjukfrånvaron påverkar kompetensförsörjningen Bara sett till den sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltidssjukskrivning, genererade sjukfrånvaron 2017 ett bortfall av personal i kommunerna som motsvarade drygt årsarbetare. I landstingen och regionerna motsvarade samma sjukfrånvaro drygt årsarbetare år Vill du veta mer? I Kolada ( redovisas sjukfrånvaro enligt ORAS, obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, per kommun respektive landsting/region. Sett till kommunernas och landstingens/regionernas egna årsredovisningar skiljer sig den totala sjukfrånvaron mellan olika regioner. Skillnaderna har dock minskat över tid.

28 Del 6: Lön Löneskillnaderna mellan och har minskat Löneskillnaderna mellan och minskar i alla sektorer. Den ovägda löneskillnaden (s medellön dividerat med s) var för ,3 procent för arbetsmarknaden som helhet. Lägst skillnad var det i kommuner (3,1 procent) och högst i landsting/region (20,6 procent). Om hänsyn tas till att och arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika ålder (standardvägd löneskillnad) så minskar löneskillnaderna till 4,3 procent 9. Även med detta mått har kommunerna lägst löneskillnad. Löneskillnaden i landsting/region är näst lägst, vilket innebär att den största delen av löneskillnader i landsting/regioner beror på strukturskillnader. Löneskillnad beräknas på heltidslöner, vilket innebär att skillnader i sysselsättningsgrad inte får genomslag. Ett mått som visar detta är inkomstskillnad. Inkomstskillnaden är högre än löneskillnaden eftersom deltidsarbete är vanligare bland. Läs mer om hel- och deltid i kapitlet Heltid Ovägd löneskillnad Landsting Privat Stat Standardvägd löneskillnad Privat Stat Landsting Källa: Medlingsinstitutet En orsak till varför löneskillnaden har minskat är att flera stora kvinnodominerade yrken har haft en högre löneutveckling än genomsnittet under de senaste åren. Flera av dessa återfinns i kommuner och landsting/regioner, exempelvis förskollärare, lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare. Det handlar både om riktade satsningar i kollektivavtal och statliga satsningar såväl som satsningar som görs av arbetsgivare lokalt. Även det svåra rekryteringsläget för vissa välfärdsyrken verkar ha påverkat 10. Löneläget på svensk arbetsmarknad P10 median P90 Månadslön heltid Ett vanligt mått för att beskriva lönespridning privat är P90/P10, det vill säga kvoten mellan lönen kommun i den 90:e percentilen och lönen i den 10:e landsting/region percentilen. Detta mått kan med fördel användas för att jämföra lönespridningen i stat ett yrke mellan t ex olika arbetsgivare, eller Månadslön uppräknad till heltid, inklusive rörliga ersättningar. Källa: Medlingsinstitutet/SCB. mellan olika sektorer. Det gäller dock att vara noga med vilken lönespridning det är som mäts. Ibland redovisas P90/P10 för hela sektorer, men då 9 Mer information finns i Medlingsinstitutets rapport Löneskillnaden mellan och Medlingsinstitutet (2018) Yrke lön och kön