Rehabiliterande förhållningssätt inom hemvården En intervjustudie med vårdpersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliterande förhållningssätt inom hemvården En intervjustudie med vårdpersonal"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Rehabiliterande förhållningssätt inom hemvården En intervjustudie med vårdpersonal Författare: Carolina Falk Emily Olsson Handledare: Lena Hedlund Examinator: Marianne Hedström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården och vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Metod: Studien är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två vårdbiträden som alla arbetar inom hemvården. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) Få göra själv och komma tillbaka, det vill säga att vårdpersonalen inte utför för många uppgifter åt sin vårdtagare. Detta kan leda till ökat självförtroende hos vårdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen. 2) Organisationens betydelse med underkategorier a) resurser, b) kunskap och utbildning samt c) samverkan mellan personal. 3) Hemmet som arbetsmiljö med underkategorier a) tillgång till hjälpmedel och b) att arbeta i någons hem. 4) Svårigheter i mötet, tillexempel när vårdtagaren sa nej till rehabilitering eller kommunikationssvårigheter pågrund av psykisk sjukdom och demens. 5) Egenskaper hos personalen, som krävdes för ett rehabiliterande förhållningssätt, tillexempel lyhördhet, ha självförtroende och vara empatisk. Slutsats: Personalens uppfattning av ett rehabiliterande förhållningssätt stämde till stor del överens med definitionen av rehabilitering i litteraturen. Hinder som personalen såg med att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt bestod främst i organisatoriska faktorer, svårigheter i mötet med vårdtagaren samt att ha hemmet som arbetsplats. Vissa egenskaper hos personalen var en förutsättning för rehabiliterande förhållningssätt. Studiens resultat kan användas till att beskriva och definiera begreppet rehabiliterande förhållningssätt och öka förståelsen för hur personalen kan arbeta utifrån detta förhållningssätt. Nyckelord: Rehabiliterande förhållningssätt, Egenvård, Hemvård, Äldre. 2

3 ABSTRACT Purpose: To investigate what the staff perceives that a rehabilitative approach is in home care, also to explore what it means for staff to work on a rehabilitative approach. Method: The study is of qualitative design with semi-structured interviews with six registered nurses, four helping-nurses and two nursing assistants who all work in home care. Results: The analysis of the material revealed five categories and five subcategories. 1) Do things by yourself and come back, that is, that health professionals do not perform too many tasks on behalf of the residents. This can lead to increased self-confidence of the patient and easier working conditions for staff. 2) The organization's role with sub-categories a) resources, b) knowledge and training, and c) interaction between staff. 3) The home as a working place with sub-categories a) access to facilities and b) to work in someone's home. 4) Difficulties in the meeting, such as when the patient said no to rehabilitation or difficulties in communication due to the nature of mental illness and dementia. 5) Characteristics of staff required for a rehabilitative approach, such as sensitivity, to have confidence and be empathetic. Conclusion: Staff's perception of a rehabilitative approach did largely agree with the definition of rehabilitation in the literature. Obstacles that staff found to work on a rehabilitative approach consisted primarily of organizational factors, difficulties in meeting with the resident and to have the home as a workplace. Some characteristics of the staff were a prerequisite for the rehabilitative approach. Our results can be used to describe and define the term rehabilitative approach and understanding of how staff can work from this approach. Key words: Rehabilitative approach, self-care, home care, elderly. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 Problemformulering Syfte METOD Etiska överväganden RESULTAT Få göra själv och komma tillbaka Organisationens betydelse a) Resurser b) Kunskap och utbildning c) Samverkan mellan personal Hemmet som arbetsmiljö a) Tillgång till hjälpmedel b) Att arbeta i någons hem Svårigheter i mötet Egenskaper hos personalen DISKUSSION Sammanfattning Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag till vidare forskning Slutsats REFERENSER Bilaga Bilaga Bilaga

5 INTRODUKTION En åldrande befolkning Sverige är ett av de länder i världen som har högst medellivslängd och den fortsätter att öka för varje år (Statistiska Centralbyrån, 2002). År 2008 utgjorde andelen personer över 65 år 17,6% i Sverige (Socialstyrelsen, 2010a). Fram till år 2020 beräknas siffran ha stigit till 21% (Statistiska Centralbyrån, 2002). Äldre personer behöver i högre utsträckning hjälp med sin ADL, aktiviteter i det dagliga livet, än yngre personer (Hellström, Andersson & Hallberg, 2004). Detta innebär att mer resurser kommer att krävas för att ta hand om en allt äldre befolkning, förutom det finns också krav på produktivitet och kostnadseffektivitet (Nortvedt, 2002). Den kommunala verksamheten för äldre över 65 år, där hemvård ingår, omsätter varje år stora summor pengar. År 2008 kostade det lite drygt 88 miljarder kronor. Antalet personer som får beviljat hemtjänst ökar för varje år, samtidigt som platserna på särskilda boenden inom kommunerna minskas (Socialstyrelsen, 2010a). Lagen om valfrihetssystem I många kommuner idag kan den äldre välja utförare av hemvården (Socialstyrelsen, 2009). I lagen om valfrihetssystem (SFS 2008:962), står att kommunen själv får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt för en utförare av hälsovård och socialtjänster ska se ut. Alla villkor ska anges i en annons om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Övriga villkor som ska anges i förfrågningsunderlaget är ekonomisk ersättning, ingivande och handläggningstid för ansökan. Hemvård De vanligaste uppgifterna inom hemvården är de som rör hjälp med egenvård såsom påklädning och tvättning, hjälp vid mobilisering och förflyttning, samt psykosociala insatser som närvaro och aktivt lyssnande. Detta utförs i kombination med andra mer tekniska insatser, exempelvis sondnäring, sätta urinkateter, stomivård samt smärtpump, vilka oftast utförs av en sjuksköterska (De Vlieghera et al., 2005). Exempel på alternativ som finns för äldre med behov av hjälpinsatser i en medelstor kommun i Sverige är; vårdboende, annat stöd i boendet såsom exempelvis trygghetslarm, samt hemvård. Vilket av dessa som är aktuellt och vad den äldre har rätt till beslutas av biståndshandläggaren i det individuella fallet. Hemvård är ett samlingsnamn för begreppen hemsjukvård och hemtjänst, där hemsjukvård innefattar exempelvis specifik omvårdnad som såromläggningar och injektionsgivning medan hemtjänst innefattar omsorg och servicetjänster såsom tvätt, städning, matlagning samt personlig omvårdnad som påklädning och hjälp med hygien (Uppsala kommun, 2011a). Av de äldre 5

6 personer över 65 år som är i behov av någon omsorg och omvårdnadsinsats i Sverige idag, så får de flesta vård i hemmet. I slutet av 2008 fick cirka äldre över 65 år hemtjänst. Fler behandlingar som tidigare var sjukhusförlagda, görs nu på dagtid av hemvårdspersonal och på särskilda boenden (Socialstyrelsen, 2010a). Hemvårdens uppgift kan beskrivas som att hjälpa individen att behålla och förbättra sin livskvalitet, att optimera den funktionella förmågan och uppnå självständighet. Detta skapas genom vård som baseras på individens behov med sociala, fysiska, kognitiva och psykiska aspekter (Thomé, Dykes & Hallberg, 2003). Resultatet av att använda sig av förebyggande åtgärder inom hemvården, genom bedömning, planering samt uppföljning är att patienter som får hemvård med förebyggande vård kan ha lägre behov av sjukhusinläggning (Thomé, Dykes & Hallberg, 2003; Hallberg & Kristensson, 2004). I en studie av Wong et al. (2008) framkom att hembesök i förebyggande syfte gjorde att tillfredställelsen med vården ökade. Äldre med högre självupplevd tillfredställelse med livet, självupplevd god hälsa och avsaknad av allvarlig sjukdom behövde lägre antal återbesök på sjukhuset (Wong et al., 2008). Fler sjukhusbesök och fler besvär påverkar livskvaliteten negativt (Andersson, Hallberg & Edberg, 2006). Egenvård Dorothea Orem är en författare och teoretiker som haft stort inflytande i omvårdnadstänkande och varit av stor betydelse med sin omvårdnadsteori. Teorin har på svenska kommit att kallas egenvårdsteorin (self-care deficit nursing theory) (Kristoffersen, 2006). Den beskrevs år 1959 men utvecklades av Orem ända fram till år Den är en bred och generell teori om vad omvårdnad handlar om och vad omvårdnad borde vara, den är ett uttryck för funktionerna och relationerna i det som är gemensamt för all typ av omvårdnad. Teorin skapar ett sätt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter att tänka och att samla dem för att fortsätta utvecklingen av yrket, strukturen, och stärka validiteten i omvårdnadsforskningen (Orem, 2001). Det krävs förutsättningar för att teorin skall fungera, dessa beskriver Orem (2001) som olika sätt att se på människan. Människan är en varelse som behöver avsiktlig kontinuerlig feedback om dem själva och deras miljö för att överleva och behålla sin funktion. Människans medverkan utvecklas genom kraften att handla med viljan, träning i form av vård av sig själv och i att kartlägga sina behov och förmedla dessa. Den utvecklas också av att människan får utforska, utveckla och överföra andra vägar och meningar för att identifiera behov och 6

7 förmedla sin vilja. Äldre människor upplever svårigheter i form av begränsningar för vad de får göra i vården av sig själv, men även i sin egen medverkan för livsuppehållande åtgärder (Orem, 2001). Egenvård är en mänsklig egenskap som individer måste utföra för sig själva eller ha någon annan som utför det åt dem. Egenvårdens syfte är att tillföra och upprätthålla tillförseln av material och förhållanden för att behålla livskvalitet, behålla fysisk och psykisk funktion och främja utveckling inom ramarna för de nödvändiga förhållandena som krävs för livet, och för integritet av utveckling och funktion. Materialen kan vara luft, vatten och mat medan förhållanden kan ha att göra med säkerheten såsom en säker hantering av smittsamt material, personlig hygien, hålla en normal kroppstemperatur, skydd mot risker. Begreppet förhållanden kan även röra det som behövs för att främja fysisk, kognitiv, emotionell, interpersonell och social utveckling i individens livssituationer. Behovet av material och förhållanden baseras på individens behov. Egenvården måste läras, kontinuerligt utföras över tid och anpassa sig till kraven som ställs på en människa, tillexempel utifrån vilken ålder personen är i, hälsostatus, miljöfaktorer och nivåer av energi människan har (Orem, 2001). Förutsättningar för att kunna utföra sin egenvård bygger på både bestående förutsättningar som finns under hela livet och de som är situationsspecifika, det vill säga att de utvecklas när en människa förlorar sin hälsa (Denyes, Orem, Bekel & SozWiss, 2001). Det framkom i en studie på kroniskt sjuka patienter att livskvaliteten ökade om de fick utföra sin egenvård självständigt. Patienterna ansåg även att det var tidssparande och praktiskt för dem, då de inte behövde vänta på vårdpersonal för att utföra dessa handlingar. De menade att vara engagerad i sin egenvård var likställt med att vara delaktig i beslut om sin vård. Patienterna beskrev även sin egenvårdsförmåga som något de utvecklat under tiden de varit sjuka, en kompetens som erhålls genom erfarenheter under sjukdomsförloppet (Pagels, 2004). Om en människa inte kan utföra sin egenvård behöver denne hjälp från omgivningen. Mellan vad individen kan utföra enligt sina egenskaper och vad individen faktiskt behöver, finns ett behov eller en relation som Orem (2001) valt att kalla det. Med egenvårdsteorin för omvårdnad menas att omvårdnad är ett svar på den brist på kapacitet som individer har där förmågan till handling är nedsatt på grund av sjukdom, funktionshinder eller hälsostatus. Förmågan till egenvård är icke statiskt utan kan ändras över tid (Orem, 2001). Hjälpbehoven hos en äldre person kan vara kortvarigt eller långvarigt, det kan komma akut eller växa fram gradvis under lång tid (Fermann & Naess, 2008). 7

8 Leenerts, Teel och Pendleton (2002) menade i sin studie att egenvård för att främja hälsa hos äldre med eget boende, är ett komplext ämne med många dimensioner. Viktiga faktorer som framhölls var att ha ett mål, motivation, upplevt värde av sig själv, gott fysiskt och emotionellt tillstånd samt det kulturella sammanhanget. Förmågan att utföra sin egenvård var också viktigt, där inkluderades medvetenhet, självständighet, problemlösning, relationer och samarbete. Att kunna värdera sina kunskaper, sin självbild men också vad i egenvården man klarade själv och det som kunde behövas hjälp med. Kommunikation, en hälsosam livsstil, skapa mening samt att socialisera var stora bitar i att främja hälsan via egenvården. Allt detta skulle göras i en god relation mellan vårdpersonal och äldre patienter. Relationen var baserad på respekt och vårdande och den skapade en struktur för omvårdnadshandlingar som skulle bygga upp egenvårdskapaciteten och visa patienten olika sätt att behålla hälsa vid åldrandet (Leenerts, Teel & Pendleton, 2002). En viktig aktivitet för att främja självständigheten och minska beroendeförhållandet till personalen är att få sköta sin hygien så självständigt som möjligt. Hjälpmedel som stärker de äldres muskler beskrivs som en nyckel för att underlätta vid tillfrisknande. Det är viktigt att hjälpmedel såsom rullstol, rollator och ramper tillhandahölls snabbt så de äldre kan förflytta sig både inne i det egna hemmet och utomhus (Randström, Asplund & Svedlund, 2011). Ibland stämmer inte de äldres faktiska kapacitet till deras ADL ihop med den hjälp de får från vårdpersonalen. De kan känna att de blir tvingade att ta emot hjälp som de inte behöver. Det leder i sin tur till försämrad rehabilitering och gör de äldre passiva (Randström, Asplund & Svedlund, 2011). Rehabilitering Rehabilitering betyder i de bästa fall att den äldre återvinner samma optimala funktion som denne hade innan sjukdomen (World Health Organisation, 2010; Romøren, 2008). Rehabilitering kan även innefatta insatser som ska hjälpa en person med förvärvad funktionsnedsättning att utifrån sina behov och förutsättningar, få tillbaka och behålla den bästa funktionsförmågan samt att uppnå självständighet (SOSFS 2007:10). Det huvudsakliga målet med rehabiliteringsprogram ska vara att lära människan att klara av sin ADL utan hjälp av en annan person. Om detta inte är möjligt skall rehabiliteringen inriktas på att minimera behovet av utomstående hjälp genom olika tekniker och utrustning (Cameron & Kurrle, 2002). 8

9 Att ha många sjukdomar samtidigt, så kallad komorbiditet, disponerar för en långsammare rehabilitering eller att personen aldrig återkommer till sin ursprungliga nivå (Romøren, 2008; Wilkinson, Buhrkuhl & Sainsbury, 1997). Rehabilitering är en tvärprofessionell verksamhet där patientens sjukdom, funktionsnedsättning och sociala situation är i fokus. Läkarens uppgift är att behandla bakomliggande sjukdomar medan sjuksköterskan överblickar omvårdnadsbehoven, administrerar läkemedel och tillsammans med undersköterskan och vårdbiträdet tränar patienten i egenvård. Sjukgymnasternas område är muskelstyrkan, uthållighet, rörelse och förflyttningshjälpmedel såsom gåstol, rullstol och proteser. Arbetsterapeuten koncentrerar sig på ADL-funktioner, hjälpmedel i hushållet och anpassar hemmiljön hos patienten (Romøren, 2008). Behovet av rehabiliteringsservice för äldre växer och har gjort att intresset för miljön där vården utförs har ökat, vilket inkluderar individens egna hem (Martin, Nancarrow, Parker, Phelps & Regen, 2005). Hemvården efter utskrivning från sjukhus beskrivs som en process av bedömning, planering, implementering och uppföljning. Det är av stor vikt att patienter får göra sina rehabiliteringsövningar i hemmet som en del i deras dagliga aktiveter, för att långsiktigt förbättra sin fysiska funktionalitet och öka livskvaliteten (Thomé, Dykes & Hallberg, 2003). Därför är det viktigt att identifiera sådant som kan underlättas i hemmiljön samt identifiera hinder som kan påverka de äldres funktioner (Stucki, Reinhardt & Grimby, 2007). Äldre personer med höftfrakturer och stroke har fördelar i att få en tidig utskrivning från sjukhus och få rehabilitering i det egna hemmet. En viktig del i rehabiliteringen är den sociala kontakten, att få socialt stöd och vara en del i samhället, detta ger energi och styrka för tillfrisknandet (Randström, Asplund & Svedlund, 2011). Livskvalitet och syn på hälsa Äldre multisjuka med ett stort behov av hjälp med sin ADL indikerar låg livskvalitet (Hellström, Andersson & Hallberg, 2004). Från tidigare studier har det framkommit att hög ålder, flertalet kroppsliga besvär och att leva ensam är associerat med en låg livskvalitet. Om anhöriga medverkar i vården av den äldre personen skattas livskvaliteten högre jämfört med om enbart professionell vård ges (Hellström & Hallberg, 2001). Faktorer som associeras till självskattad hälsa hos äldre över 65 år är kroppsliga psykologiska faktorer såsom depression, smärta, kognitiv funktion och förtroende till sin egen balans. Även aktiviteten med styrkan i olika muskeldelar av kroppen är av stor betydelse. Delaktighet och personens medverkan i sin vardag är en annan faktor. Personens liv och bakgrund är också en 9

10 faktor som spelar in, med fritidsintressen och i vilken grad dessa förekommer, hur hushållsarbetet är uppdelat, medicinska diagnoser, ålder, kön samt hur personen bor och vilken inkomst personen har (Arnadottir, Gunnarsdottir, Stenlund & Lundin-Olsson, 2011). Att leva ensam, vara rörelsehindrad i stor utsträckning, vara kvinna samt ha ett lägre självbestämmande har visat sig vara förknippat med en sämre upplevd hälsa. De äldre hade problem med att kunna höra, att se bra, att göra sig fin, tvätta sig, inkontinens, att kunna ta promenader utomhus och inomhus samt att de hade problem med att tala (Dubuc, Dubois, Raiche, Gueye & Hebert, 2011). Maddox (1999) menar att synen på hälsa hos äldre skiljer sig avsevärt från vad hälsopersonalen uppfattar som hälsa, därför borde personalen lyssna mer på de äldre och låta dem vara en del i sin egen vård. Personalen inom hemvården Många äldre har flera olika sjukdomar och funktionsnedsättningar och är beroende av många vård- och omsorgsinsatser samtidigt, detta ställer krav på samordning (Socialstyrelsen, 2009). Att arbeta inom socialtjänsten, som innefattar vård av äldre, kräver lämplig utbildning och erfarenhet enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), det är förutsättning för att ge god vård av god kvalitet (Socialstyrelsen, 2010a). Andelen personal med adekvat vårdutbildning har de senare åren ökat medan det totala antalet anställda inom vårdsektorn minskat (Socialstyrelsen, 2009). I en studie av Randström, Asplund och Svedlund (2011) framkom att den äldre personen fann det betydelsefullt att denne hade ett team som motiverade och hjälpte denne i rehabiliteringen. Detta team bestod av sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska samt vårdpersonal. Genom att personalen gav de äldre ett empatiskt och vänligt bemötande upplevde de äldre att de blev delaktiga och tillfredsställda med den vård de fick. Även artig kommunikation och information ledde till större upplevd delaktighet (Randström, Asplund & Svedlund, 2011). Genom att uppmuntra den som rehabiliteras, att fortsätta och inte ge upp när deras vilja vacklar kan denne klara mer än den först trott (Lindelöf, Karlsson & Lundman, 2011). Kontinuiteten av personalen samt att personalen hade ett uppmuntrande och stödjande förhållningssätt var viktigt för kroniskt sjuka patienter när det gällde att utföra egenvård (Pagels, 2004). Orem (2001) menar att sjuksköterskan skall lära och undervisa patienten i att utveckla sina färdigheter, samt att uppmuntra patienten och ge feedback, i syfte att få individen att själv kunna utföra sin egenvård. 10

11 Ett problem som beskrevs var då vårdpersonalen var stressade och utförde arbetsuppgifterna skyndsamt, samt att det var dålig kontinuitet hos personalen. Detta ledde till att de äldre upplevde en kränkning av deras integritet. De blev stressade och de kände en begränsning i deras delaktighet och autonomi (Randström, Asplund & Svedlund, 2011). Personalen som arbetar inom vård av äldre är ofta engagerade och känner att de gör ett viktigt arbete som uppskattas av patienterna. Vårdpersonalens syn på en god arbetsplats utifrån sitt perspektiv innebär att kunna se helheten, känna till sin arbetsuppgift, sitt och enhetens uppdrag, vara synlig och bli bekräftad. Att få tillräckligt med tid att utföra arbetsuppgifterna, tillräcklig bemanning, vara delaktig och kunna påverka genom att få delegeringar för beslut samt få möjlighet att lära sig nya saker exempelvis genom utbildningar, känna trygghet och veta att man arbetar säkert är andra perspektiv på en god arbetsplats (Socialstyrelsen, 2003a). I en studie beskrevs hemvården som en krävande arbetsmiljö både psykiskt och fysiskt för de anställda, med snäva tidsmarginaler att hålla för de anställda och fysiskt tungt arbete. Detta skulle kunde leda till ökad stress samt smärtor i muskler och leder. I studien framkom att en god ekonomi hos arbetsgivaren spelade en stor roll enligt personalen, men att det ofta gjordes nedskärningar i denna med negativa konsekvenser som följd (Brulin, Winkvist & Langendoen, 2000). En bra arbetsplats ger inte bara de anställda en lön, utan även utrymme för sin kreativitet och att utvecklas (Socialstyrelsen, 2003b). För att kunna vara kreativ på sin arbetsplats behövs uppmuntran från både chef och kollegor, självständighet och frihet, ett utmanande arbete, en lagom stor arbetsbörda samt tillräckliga resurser (Amabile et al., 1996). Att vårdplatserna blir färre och att vårdtiderna kortas ned gör att fler äldre skrivs hem från sjukhusen tidigare. Det innebär ett ökat tryck på den öppna vården och hemtjänsten. Det finns för få läkare och sjuksköterskor inom hemsjukvården, det saknas även sjukgymnaster och arbetsterapeuter som traditionellt arbetar med rehabilitering (Socialstyrelsen, 2009). Det finns också bristande samordning och osäkerhet om hur ansvaret ska fördelas i insatserna för att äldre ska få fortsätta bo kvar i sitt eget hem trots sina funktionsnedsättningar. Tillgången på rehabiliteringspersonal kan inte längre täcka de äldres rehabiliteringsbehov, detta förutsätter att även vårdpersonalen måste arbeta enligt ett rehabiliterande förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2007). I Uppsala kommun skall de aktörer och företag som vill erbjuda hälso- och socialtjänst godkännas av kommunen. I förfrågningsunderlaget står bland annat att 11

12 verksamheterna ska se till att brukaren stärker sina funktioner och sin förmåga att klara sig själv utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt (Uppsala kommun, 2011b), dock definieras aldrig begreppet i förfrågningsunderlaget. Problemformulering Det finns krav på att de aktörer som utför hemvård ska arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta ställer krav på personalens kunskap om vad det innebär eftersom det inte definieras i förfrågningsunderlaget. Det finns få studier gjorda inom ämnet rehabiliterande förhållningssätt i hemvården, därför kan denna studie bidra med kunskap i ämnet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården. Vidare är syftet att undersöka vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. METOD Design En deskriptiv kvalitativ studie som baseras på intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2009). Urval För att få bred täckning av materialet valdes sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som alla arbetade för någon hemvårdsaktör, med olika lång erfarenhet i sitt yrke och som arbetat olika lång tid inom hemvården. De intervjuade var elva kvinnor och en man, varav sex var sjuksköterskor, fyra var undersköterskor och två var vårdbiträden. Variationen av hur länge de arbetat inom yrket var från sju månader till 39 år. De hade arbetat inom hemvården mellan sex månader och 21 år. Deltagarnas ålder var från 24 år till 61 år. Antal intervjuer fortlöpte till dess att intervjusvaren inte längre tillförde någon ny information och en så kallad mättnad uppnåtts (Lundman & Graneheim, 2008), vilket i denna studie medförde 12 intervjuer. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer utifrån frågeguide som författarna skapat som ställdes till vårdpersonalen i hemvården (bilaga 1). 12

13 Tillvägagångssätt En hemvårdsaktör i en medelstor stad i Sverige visade intresse för studien genom att kontakta Uppsala Universitet där författarna var verksamma, med problemformuleringen att personalen ansåg att begreppet rehabiliterande förhållningssätt var otydligt och svårt att tolka. Därefter kontaktades hemvårdsaktören per telefon och tillfrågades om intresse fortfarande fanns för studien. Det resulterade i ett möte med verksamhetschefen för arbetsplatsen samt de sjuksköterskor som var verksamma där. Ett godkännande från verksamhetschefen att studien fick genomföras inhämtades. Ett informationsbrev kring studiens utformning och att intervjuerna skulle genomföras under hösten 2011, skickades ut till de anställda på hemvården genom verksamhetschefen (bilaga 2). Verksamhetschefen kontaktades per telefon när projektplanen var examinerad och samma informationsbrev skickades återigen ut som en påminnelse av studiens utformning. Åtta stycken anställda tackade ja till att delta i studien, två av dessa personer ändrade sig och kunde inte ställa upp de planerade datumen på grund av tidsbrist. Vid förfrågan ville de inte delta något annat datum heller. De sex återstående intervjuerna genomfördes under två olika datum. Då mättnad inte uppnåtts kontaktades ytterligare en verksamhetschef inom ett annat hemvårdföretag. Information angående studien skickades ut till verksamhetschefen (bilaga 2) som i sin tur vidarebefordrade detta till de anställda och datum för intervjuer bestämdes, sedan inhämtades ett godkännande från verksamhetschefen att studien fick genomföras. Då verksamhetschefen var positiv till studien och försäkrade att de anställda med stor sannolikhet ville delta, bestämdes aldrig antalet anställda som ville delta innan författarna kom till arbetsplatsen. Arbetsplatsen besöktes vid två tillfällen, då tackade sex personer frivilligt ja till att delta i studien. Utifrån genomläsning av aktuell litteratur samt att en provintervju genomfördes ansågs intervjufrågorna kompletta för att användas, inga korrigeringar behövdes göras (Kvale & Brinkmann, 2009). Författarna intervjuade sex vårdpersonal vardera enskilt. Tio av intervjuerna skedde på hemvårdens arbetsplatser under arbetstid med en anställd åt gången. Nio av dessa intervjuades i ett enskilt rum och en intervjuades i fikarummet. Två anställda intervjuades på deras fritid, en av dessa intervjuades i fikarummet och den andra i ett enskilt rum. Intervjuerna varade i minuter och spelades in med bandspelare för att underlätta databearbetning och analys. För att bevara konfidentialitet numrerades alla intervjuerna 1-12 i slumpmässig ordning. 13

14 Bearbetning och analys Data som samlats in genom intervjuerna transkriberades ordagrant och texterna bearbetades i en kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Graneheim, 2008). Alla intervjusvaren lästes av båda författarna. Författarna analyserade intervjusvaren från den första intervjun tillsammans och därefter gav handledaren sina synpunkter. Sedan fortsatte författarna att analysera resterande intervjusvar var för sig, om något av intervjusvaren var svårtolkade diskuterades detta mellan författarna. Texterna delades upp i meningsbärande enheter, därefter kondenserande meningsenheter som sammanfattade vad de intervjuade hade sagt. Sedan tolkades innehållet i koder. Därefter sammanfattades koderna till fem kategorier och fem underkategorier (bilaga 3). Etiska överväganden Ett tillstånd för att genomföra studien inhämtades från de båda verksamhetscheferna, sedan skickades ett informationsbrev ut till dem som i sin tur vidarebefordrade detta till de anställda (bilaga 2). Detta gjordes för att inhämta informerat samtycke. I samband med varje intervju återupprepades informationen från informationsbrevet. Författarna informerade deltagarna att deltagandet var frivilligt och att de närsomhelst kunde avbryta sitt deltagande i studien. Även information om att de intervjuades namn, personuppgifter eller arbetsplats inte skulle nämnas i den färdiga uppsatsen gavs. Det inspelade och skriftliga materialet som samlats in under intervjuerna förvarades inlåst och efter att all data analyserats raderades allt det inspelade materialet (CODEX, 2011). När intervjuerna genomfördes ställdes som en sista fråga om deltagarna ville lägga till eller ta bort någon information som framkommit under intervjuerna för att skapa trygghet och självbestämmande i intervjuerna. 14

15 RESULTAT Analysen av intervjusvaren resulterade i fem kategorier och fem underkategorier kunde identifieras. 1. Få göra själv och komma tillbaka 2. Organisationens betydelse Underkategori: a) Resurser b) Kunskap och utbildning c) Samverkan mellan personal 3. Hemmet som arbetsmiljö Underkategori: a) Tillgång till hjälpmedel b) Att arbeta i någons hem 4. Svårigheter i mötet 5. Egenskaper hos personalen Inom parentes anges numret på den av informanterna som citeras. 1. Få göra själv och komma tillbaka Den övergripande definitionen av ett rehabiliterande förhållningssätt enligt intervjusvaren var att vårdtagarna skulle få göra så mycket som möjligt självständigt utifrån sin egen förmåga. Personalen skulle inte lägga sig i och ta över handlingar från vårdtagaren som denne skulle kunna utfört självständigt, utan istället uppmuntra och stötta vårdtagaren till självständighet. Personalen ansåg att när detta rehabiliterande förhållningssätt tillämpades behöll vårdtagaren sin kapacitet till att utföra sin egenvård och ADL. Att de ska få göra så mycket saker som möjligt själv allt de klarar av. Det finns väl ingen gräns egentligen, allt från att klä på sig, till att borsta tänderna, sätta upp håret. (10) Exempelvis kan det ju vara istället för att lyfta upp dem ur sängen kanske kan mera hålla i dem lite i armen och att de kanske i möjligaste mån ändå ska försöka stadga upp sig själva (11) 15

16 Rehabiliterande förhållningssätt beskrevs även som att hjälpa vårdtagaren tillbaka till sin ursprungliga funktion. Om detta inte var möjligt, få vårdtagaren att komma tillbaka till sin bästa möjliga funktion och att optimera vårdtagarens hälsa. Personalen menade att de skulle hålla vårdtagaren så frisk som möjligt och försöka fokusera på det positiva i allt det sjuka. En vårdpersonal beskrev att det alltid finns något positivt att prata om även om vårdtagaren drabbats av en sjukdom. att man bistår, alltså man hjälper någon, som är på väg att förbättras, eller någon som har mått ganska dåligt, att man hjälper den på traven till att gå mot en bättre hälsa eller ett bättre fysiskt tillstånd. (11) även om det är att en person är väldigt, väldigt sjuk så finns det alltid någonting som är positivt, och som är värt att lyfta det kan ju tillexempel vara för en person att man pratar om hennes katter när man är hemma, för dom är det bästa hon har och dom får henne att må bra. (12) Enligt intervjusvaren framkom att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt förutsätter att personalen samarbetar med vårdtagaren och låter denne vara med och ta beslut, bland annat om sin egen fortsatta vård, vad denne önskar utföra av sina rutiner och i vilken ordning. Även att utföra handlingar tillsammans med vårdtagaren, såsom att laga mat eller bädda sängen ansågs rehabiliterande av vårdpersonalen. En god kommunikation var en förutsättning för att inga missförstånd skulle uppstå mellan vårdpersonal och vårdtagaren och att båda parter skulle vara insatta i händelseförloppet. hos X ska vi göra frukost och då skulle man ju gärna göra frukost tillsammans med X, det är ju också att arbeta rehabiliterande vi ska hjälpa X med personlig hygien och påklädning bädda sängar, allt ska man ju göra tillsammans med kunden. (1) och att tillexempel ha vårdplaneringar med patienten och doktorn hemma, och att den patienten får medverka till att utforma sin vård och sin hemmasituation. Det tycker jag känns som ett rehabiliterande förhållningssätt för mig. (12) 16

17 Att man talar om det från första början hur förflyttningar ska gå till. Så att den kunden kan ha en aning om hur vi ska jobba tillsammans då. (7) Att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt underlättar fysiskt för personalen, enligt vårdpersonalen. Arbetet skulle således bli lättare när vårdtagarna kräver mindre hjälp eftersom de blir mer självständiga. Enligt personalen blir vården effektiviserad med färre arbetsmoment. Ur intervjusvaren framkom det att det krävs av alla att de tänker på hur kroppen skall användas och hur de ska arbeta ergonomiskt. Det tunga arbetet trodde personalen kunde innebära kroppsskador om de inte arbetade ergonomiskt. Underlättar det ju i vårt jobb jag får färre moment, ju mer självgående och friska vi har spar jag ju min energi, resurser. (4) Det här tycker jag är viktigt, hur man ställer sig det här med kroppsställningarna och sånt, det är viktigt...det är viktigt att jobba på ett bra sätt. För annars får man ju mycket skador. Man skadar ju sin egen kropp. Det har man märkt själv. (7) Vårdpersonalen ansåg att det blev både roligare och lättare att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Det kändes bra i själen och personalen upplevde att de fick mycket i utbyte av vårdtagarna när de svarade bra mot behandlingen. En personal uppgav att om personalen tänkte framåt kunde detta bidra till att arbetet kändes mer stimulerande...om de kan göra saker själva istället för att vi ska göra saker åt dem. Då kanske de blir lite gladare... mindre psykisk påfrestning på personalen.. (5) det blir ju en lättare arbetssituation för dem, en roligare Så det tror jag absolut att det gör jobbet lättare och roligare för dem också att de känner att det är lite träning, lite rehabilitering, lite framåttänkande i deras dagliga arbete. (12) Att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt skapar enligt vårdpersonalen många positiva konsekvenser för vårdtagarna. Det positiva som kan inträffa för vårdtagarna är att de blir 17

18 friskare, gladare och tryggare enligt personalen. Vårdtagarna behåller därför sin funktion så att de kan klara sig självständigt i hemmet. Vårdtagarna får även bättre livskvalitet och de mår bättre när de får utföra saker själva enligt personalen. Detta tror personalen kan leda till färre skador och sammantaget möjliggör det kvarboende hemma. Om personalen inte arbetar på ett rehabiliterande förhållningssätt anser de att vårdtagarna kan förlora balansen, vilket enligt personalen leder till ökad fallrisk samt att vårdtagarna kan bli handlingsförlamade. Förhoppningsvis så får vi ju lite friskare, självgående, gladare tryggare brukare. (4) För de själva också, det måste ju kännas bättre att få göra saker själv. (3) Sen kan kunderna ta vissa felsteg då blir det svårare Kunderna kan skada sig. (7) 2.Organisationens betydelse 2. a) Resurser En vårdpersonal uttryckte behovet av en god ekonomi för att kunna arbeta rehabiliterande. Genom att arbetsgivaren skapar förutsättningar för ett rehabiliterande förhållningssätt krävs en tillräcklig ekonomi. Bra ekonomi så vi kan få mycket hjälpmedel, underlätta så de klara sig mer själva, tid, utbildad personal. (5) Tiden var av stor betydelse för vårdpersonalen i deras dagliga arbete inom hemvården. Många ansåg att om det uppstod en tidsbrist bidrog detta till att personalen blev stressade. Därmed var det svårt att arbeta rehabiliterande, då flera ur vårdpersonalen upplevde att rehabiliteringen var något som tog extra tid i arbetet. Två av intervjupersonerna upplevde att det fanns en tidsbrist medan andra tyckte att det fanns gott om tid. jag märker ju själv att man faller ju in i den här fällan när man är under tidpress att man gärna gör saker åt dom. (1) 18

19 Om man har bråttom, om man har många att gå till, inte har möjlighet att vänta allting går ju långsammare... tiden räcker inte till. (3) jag tycker jag har gott om tid. Det är nog många som överdriver för sig själv, man vill komma så fort som möjligt till alla, så ingen behöver vänta... Men man vet ju att det får ta sin tid. (10) Några intervjupersoner ansåg att det saknades personal och det sågs som ett problem för att kunna utföra ett rehabiliterande förhållningssätt. En annan vårdpersonal beskrev att ibland arbetade man två personal hos en vårdtagare när behov av detta fanns, detta ansågs som positivt. Personalomsättning var något som förekom frekvent och det var flera missnöjda över. Organisatoriskt tror jag det krävs mer personal (12) Vi har mycket dubbelbemanningar när det behövs. (7) Och ja, utbyta personal runtomkring, det sker jättemycket. Personal, alltså undersköterskor och vårdbiträden, som jobbar inom hemtjänsten (8) 2.b) Kunskap och utbildning En svårighet i att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt enligt vårdpersonalen, är att viss kunskap saknas hos personalen. Utbildning ansågs som en förutsättning för att arbetet skulle kunna fungera. Flera ansåg att det var viktigt att personalen höll sig uppdaterade och att de spred informationen till varandra. Kunskap behövdes enligt personalen om hur en uppgift skulle utföras praktiskt samt varför den skulle göras. En personal beskrev att introduktionen på arbetsplatsen var en viktig del för att kunna utföra sitt arbete korrekt och för att arbeta rehabiliterande. Utbildad personal Mer erfarenhet Förflyttningsteknik Undersköterskeutbildning. (5) 19

20 Jag har ju egentligen ingen riktig vårdutbildning, men jag fick ju ändå en introduktion till vårdyrket av arbetsgivaren som jag ändå tyckte var väldigt nyttig Annars så blir man ju kanske så att man kastas ut i ingenstans och man vet inte riktigt hur det ska gå till. (11) 2. c) Samverkan mellan personal En aspekt som framkom från intervjusvaren var att det måste finnas ett samarbete mellan olika personalkategorier, men även mellan samma personalkategori, för att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Om personalen utgick från samma rutiner och en gemensam handlingsplan, skulle detta enligt personalen innebära en bättre vård för vårdtagaren. Vikten av en god stämning i personalgruppen för att främja samarbetet framkom även från ett par personer ur vårdpersonalen. Och sen vi jobbar ihop med rehabiliteringspersonalen, sjukgymnast, arbetsterapeut, och tillexempel dietisten som ser till att de äter rätt, och alla möjliga fler Som tillsammans håller de friska, någorlunda. (8)...rätt stämning i personal gruppen.. vi jobbar på ett sånt sätt då blir det som en vana..får in det i tankesättet, i personal gruppen (2) Det underlättar för personalens arbete att vi har rutiner att de vet ur de ska arbeta Har rutiner viktigt för brukarna att det görs på samma sätt av alla att det blir så lika som möjligt (6) 3. Hemmet som arbetsmiljö 3. a) Tillgång till hjälpmedel I resultatet av intervjusvaren framgick att hjälpmedel och hygienmaterial så som förflyttningshjälpmedel, gånghjälpmedel, handskar och handsprit var förutsättningar för att arbeta rehabiliterande inom hemvården. Att ha tillräckligt med hjälpmedel skapade trygghet i personalens dagliga arbete med vårdtagaren, men förenklade även i vardagen för vårdtagaren och skapade även trygghet för denne. 20

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Skriv gärna dagbok under 3 dagar om dina besvär. Du får på så sätt fram dina hjälpbehov och ett dokumenterat underlag att samtala

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer