Palliativ vård. Utbildning för omvårdnadspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård. Utbildning för omvårdnadspersonal"

Transkript

1 Palliativ vård Utbildning för omvårdnadspersonal

2 Palliativ vård Utbildning för omvårdnadspersonal Malmö stad 2008 Andra upplagan Följande personer har sammanställt materialet: Jeanette Gren, Ann-Kristin Ohlsson, Malin Tengelin, Ursula Weiland och Daniel Olsson. Omslagsfoto: Johan Sundell Tryckeri: Holmbergs i Malmö AB ISBN 13: ISBN 10:

3 Innehållsförteckning Riktlinjer... 7 Kroppens förberedelser inför mötet med döden... 9 Vanligt förekommande symtom i livets slutskede Mat och dryck 13 Munhåla och svalg 14 Illamående 15 Förstoppning 16 Diarré 17 Andnöd 18 Rosslig andning 19 Förändrat andningsmönster 20 Trycksår 21 Klåda 22 Smärta 24 Ångest och oro 30 Bemötande 31. Omhändertagande av avliden Kulturella olikheter

4 Palliativ vård utdrag ur WHO s definition Målet är högsta möjliga livskvalitet för både patient och närstående. Syftet är ej att bota, ej heller att förlänga livet. Vården omfattar smärt- och symtomlindring. Tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Aktiv helhetsvård av multidisciplinärt team. Livssyn som bejakar livet och ser döden som en normal process. Ge stöd åt närstående under vårdtiden samt efter den sjukes bortgång. 3

5 Palliativa insatser och vård Kurativ beh. Palliativa insatser Palliativ vård Svår sjukdom Efterlevandestöd Botande fas Tidig fas Sen fas Kan vara flera år Vård i livets slutskede 4

6 REGION SAH Sjukhus Ansluten Hemsjukvård Öppen vård 50 patienter Palliativa Enheten UMAS Hospice Sluten vård 29 vårdplatser KOMMUN Palliativa ombud Kompetenshöjning och utveckling av palliativ vård i stadsdelen 5

7 I själva verket finns det ingen större gåva vi kan skänka en annan människa än att hjälpa henne att dö väl. Sogyal Rinpoche 6

8 Riktlinjer Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Palliativ vård räknas till prioriteringsgrupp 1 Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi. Socialstyrelsen Var den sjuke skall dö Den enskilde bör så långt som möjligt själv avgöra om han skall sluta sina dagar på institution eller i hemmet. SOU 1979:59 (SLS Sjukvård i livets slut) Sammanfattning att äldre skall få avsluta livet med värdighet och frid. Vården i livets slutskede skall vara av hög kvalitet. Lindring av smärta och andra obehag, kärleksfull omvårdnad och fridfull miljö är viktiga inslag. Hjälpen skall finnas där man är, ingen skall behöva flyttas mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen skall behöva dö ensam. Regeringens proposition 1997/98:113 7

9 8

10 Kroppens förberedelse inför mötet med döden När en person befinner sig vid livets slut förbereder sig kroppen fysiskt och psykiskt inför döden. Den fysiska döden inträffar när kroppsfunktionerna efterhand avslutas. Med det psykiska avslutandet av livet tänker man på det emotionella, andliga och mentala planet där själen måste lämna kroppen och avsluta relationer med omgivningen. När de fysiska och psykiska behoven är tillgodosedda, dör personen. Den ena processen kan vänta ut den andra. Det är därför viktigt att vi som personal hjälper personen i båda dessa processer inför livets slut. Här följer en beskrivning av olika tecken på hur kroppen förbereder sig inför en nära förestående död. Varje människa är dock unik och avslutar livet på sitt eget sätt. Fysiska tecken på livets slut Kyla Händer och armar, fötter och sedan benen känns kalla och samtidigt förändras hudfärgen. Detta beror på minskad blodcirkulation i kroppens extremiteter. Håll personen varm med filtar. Använd inte elektrisk värmedyna. Sömn Personen sover mycket och förefaller okontaktbar. Personen svarar inte på tilltal och kan vara svår att väcka. Detta kan bero på förändringar i kroppens metabolism (ämnesomsättning). Prata naturligt med personen även om du inte får något svar. Hörseln är det sista av sinnena som fungerar väl till livets slut. Desorientering Personen kan vara förvirrad vad gäller tid, rum och person. Detta kan också bero på förändringar i metabolismen. Berätta vem du är och vad du vill när du söker kontakt med personen. Rosslighet Gurglande ljud från lungor/bröst beror på vätska i luftvägarna samt oförmåga att hosta upp slem från dessa. Lägesförändringar och läkemedel mot slembildning kan lindra besvären. Sugning av luftvägarna ska undvikas då det upplevs som obehagligt och kan ge ökad slembildning. Oro Omedvetna ryckningar och rörelser såsom plockighet beror på minskat syre till hjärnan och förändringar i metabolismen. Prata lugnt med personen. Massera lätt på personens panna eller spela låg musik som personen tycker om. 9

11 Nedsatt urinproduktion Urinmängden minskar och blir mer koncentrerad vilket syns på färgen. Detta beror på minskat vätskeintag och nedsatt cirkulation i njurarna. Reducerat mat- och vätskebehov Helt naturligt har kroppen mindre behov av mat och vätska. Tvinga eller manipulera inte personen att inta mer än vad behovet är. Det mår personen bara sämre av. Frusna bär eller saft kan upplevas gott. God munvård gör att personen inte känner törst. Förändrat andningsmönster Personens andningsmönster ändras. Till en början inträffar olika andningspauser. Ett särskilt mönster bestående av oregelbunden, ytlig andning och perioder av andningsuppehåll med 5-30 sekunder upp till en minut kallas Cheyne-Stokes andning. Personen får kanske också en upplevelse av perioder med en snabb ytlig andning (kippa efter andan). Detta mönster är mycket vanligt och beror på nedsatt cirkulation i de inre organen. Höj upp huvudet och/eller lägg personen på sidan. Håll personen i handen och prata lugnt. Emotionella, andliga och själsliga tecken på livets slut Tillbakadragande Personen ser ut att vara okontaktbar, tillbakadragen eller i ett komaliknande tillstånd. Detta visar en förberedelse inför döden. Prata med personen i ett normalt röstläge. Tala om vem du är med namn varje gång du talar. Anhöriga kan hålla personens hand och säga vad som kan behöva sägas för att den döende ska släppa taget om livet. Visionslik upplevelse Personen kanske talar eller påstår sig ha talat med personer som redan är döda. Personen kan också se eller ha sett platser som inte utan vidare kan nås eller är synliga för andra. Detta är inte hallucination eller medicinpåverkan utan personen är på väg att lösgöra sig från sitt liv och förberedas för övergången utan att bli rädd. Säg inte emot, bortförklara, förringa eller argumentera om vad personen påstår sig ha sett eller hört. Bekräfta personens upplevelse. Beteendet är normalt men kan likväl vara skrämmande för personen själv. Oro Personen kanske utför en repeterande och oroande rörelse. Detta är en antydan på att något fortfarande är olöst, oavslutat och stör personen. Detta olösta hindrar personen från att lämna livet. Hjälp anhöriga att identifiera vad som händer och hjälp dem att finna vägar för personen att bli fri från sina spänningar och oro. Andra saker 10

12 som kan lugna är att påminna om favoritplatser, favoritupplevelser, läsa något rofyllt, spela musik och ge en försäkran om att det är okej att lämna livet. Minskning av vätska och mat När en person vill ha mindre eller ingen dryck/mat tyder detta på att personen gör sig beredd inför döendet. Försök inte tvinga personen att äta/dricka. Minskat umgänge Personen vill kanske endast vara med några få eller endast en person. Detta är ett tecken på förberedelse och befrielse. Om en anhörig inte är en del av denna inre cirkel på slutet betyder inte det att den inte betydde något och är oviktig. Det betyder att han/hon redan uppfyllt sin uppgift med den döende och det är dags för honom/ henne att säga adjö. Om den anhöriga är en del av den inre cirkeln mot slutet behöver denna person den andres försäkran, stöttning och tillstånd. Ovanlig kommunikation Personen kanske gör något skenbart utan tecken till rimlig förklaring, gester eller något dylikt. Detta kan tyda på att han/hon är redo att säga adjö och testar ifall den anhöriga är redo att låta honom/henne gå. Acceptera ögonblicket som en fin gåva från den döende, informera den anhöriga om vikten av beröring och att prata med personen. Ge tillstånd Informera de anhöriga om att ge den döende tillstånd att lämna livet utan att ge den döende skuld för att han/hon gör det. Hjälp de anhöriga att inte hålla kvar den döende för egen skull. En döende person vill normalt försöka att hålla ut, även om det utgör en förlängning av lidandet, bara för att bli säker på att de som blir lämnade kvar har det bra. Det är därför bra om de anhöriga kan befria den döende från dessa bekymmer genom att ge sitt tillstånd till den döende personen att lämna livet när han/hon känner sig redo. Att säga adjö När en person är redo att dö och den anhöriga är redo att låta det ske, då är det tid att säga adjö. Detta är den sista gåva en anhörig kan ge den döende personen för det gör det uppnåeligt att avsluta. Det kan kanske hjälpa att låta den anhöriga ligga i sängen bredvid den döende, hålla handen, påminna om favoritminnen, platser och aktiviteter som de delade. Det kan också innebära att säga förlåt för något som hänt i förhållandet eller något annat. Det kan också innebära att säga tack. Tårar är normalt och en naturlig del av att säga adjö. Tårar är inget man behöver dölja för den döende eller ursäkta sig för. Tårar uttrycker kärlek och hjälper personen att lämna livet. 11

13 Hur vet man när döden inträffat? Även om man är väl förberedd inför döendeprocessen, är man aldrig förberedd för det aktuella dödsögonblicket. Det kan vara en hjälp för de anhöriga att tänka och diskutera vad de skall göra om de fick vara med vid dödsögonblicket. En palliativ patient i livets slutskede är inget akut. Inget måste göras omedelbart. Tecken på att personen avlidit är bland annat ingen andning, ingen puls, urin- och faecesavgång, inget gensvar, ögonlocken öppnas sakta, pupillerna vidgas, ögonen fixeras på ett visst ställe, inga blinkningar, käken slappnar av och öppnas sakta. Kroppen behöver inte flyttas förrän anhöriga är färdiga med avskedet. Om de anhöriga vill vara med och göra vid den döda med tvättning och påklädning skall de få göra det. Källa Palliativ vård relaterad till tumörsjukdomar En personalhandbok Sammanställt av: Anders Birr, Lund Elsebet Borg, Ystad Christine Karlsson, Trelleborg 12

14 Vanligt förekommande symtom i livets slutskede Mat och dryck Man dör inte för att man slutar äta, man slutar äta för att man ska dö. Sokrates Det är naturligt att kroppen kräver allt mindre mat och dryck mot livets slut. När mag- och tarmrörelser avtar minskar också känslan av hunger och törst. Kroppen förbereder sig inför döendet. Omvårdnad Målet med omvårdnaden avseende nutrition är att motverka eventuell törst och att skapa välbefinnande. Tvinga inte Erbjud små mängder mat/dryck ofta Erbjud önskekost/dryck Vid illamående ska medel mot illamående (antiemetika) ges förebyggande. Tänk på att smakupplevelsen kan förändras vid livets slut Då smaken av maten inte motsvarar förväntningarna är det svårt att äta tillräckligt. T ex kan proteinrik mat smaka bitter, söt mat härsken och mat med stark smak smaka besk. Dropp Intravenös vätsketillförsel (dropp) bör användas med försiktighet. Det finns inga belägg/ utförda studier som visar att intravenös vätsketillförsel motverkar törst eller muntorrhet. Informera och samtala med anhöriga om detta i ett tidigt skede. Dropp kan ibland upplevas som ett hinder för att kunna vara nära den döende. Närstående kan känna respekt för droppet och rädsla för att stöta till anordningen. Risker med intravenös vätsketillförsel kan vara: Ökad sekretproduktion i luftvägarna Hosta Kvävningskänsla Lungödem 13

15 Munhåla och svalg God munhygien är viktigt för fysiskt och psykiskt välbefinnande. Muntorrhet kan bidra till infektion, smärta och svårighet att äta, dricka och prata. Det är viktigt att i den palliativa omvårdnaden bibehålla god munhygien genom god munvård. Normalt bildas 1-1,5 liter saliv per dygn men hos en döende människa är produktionen betydligt nedsatt. Munnen måste därför fuktas ofta så att fuktigheten bibehålls. God munvård bidrar till att förebygga törstkänslan. Om patienten har tandprotes bör man vara uppmärksam på att denna kan orsaka sår och irritation på munslemhinnan. Orsaker till muntorrhet Läkemedel (bl a morfin och antidepressiva) Munandning Infektion (t ex svamp) Dehydrering (uttorkning) Reducerad tuggning Omvårdnad Inspektera munhålan ofta och väl för att upptäcka t ex tecken till infektion! Om det är möjligt borstas tänderna väl med tandborste och tandkräm morgon och kväll. För att förebygga blåsor i munnen kan Zendium tandkräm användas vid tandborstning. I annat fall används muntork för noggrann rengöring av tänder och munhåla. Fukta munhålan ofta! Vid munvård är det vanligt att t ex Vichyvatten används. Den fukta som då ges varar ca minuter. Fuktbevarande gel (t ex Oral balance) finns att köpa receptfritt på apoteket. Denna gel bevarar fukta i munhålan mycket längre. Citronpinnar är uttorkande och kan förorsaka obehag som sveda på skör munslemhinna och bör inte användas. Om den sjuke inte kan medverka genom att öppna munnen kan man ta 1 ml vatten i en spruta och försiktigt spruta in via ena mungipan. Den lilla mängden vätska fördelar sig i munhålan. Slem som samlas i munhåla tas bort. Läppar och munvinklar smörjes ofta med cerat. 14

16 Illamående Orsaker, t ex Läkemedel (t ex Morfin) Förstoppning Smärta Oro och ångest Magkatarr (gastrit) och magsår Omvårdnad Åtgärda om möjligt orsakerna till illamåendet. Erbjud lite mat och ofta. Erbjud önskekost. Frisk luft i rummet. Undvik starka dofter. Kall mat är ofta att föredra vid illamående än varm mat. Extra salt kan minska illamåendet. Läkemedel Medel mot illamående (antiemetika). Finns som tabletter, suppositorium (stolpiller), injektion. Ges i god tid innan måltid. 15

17 Förstoppning (obstipation) Definition av förstoppning är avföring med längre tidsintervall än 3 dygn och samtidiga besvär i form av smärtor och uppkördhet. Förstoppning kan leda till obehag i buken, uppspändhet med gaser, smärta och rapningar men kan också ge illamående. Dålig aptit, oro, förvirring (konfusion) oförmåga att kissa (urinretention) och ansträngd andning kan också förekomma. En stor del av avföringen kommer från avstötta epitel (celler i tarmväggens yta) och tarmbakterier så även den som inte äter måste ha avföring. Orsaker Läkemedel (t ex Morfin) Dåligt vätskeintag Inaktivitet Smärta Fiberfattig kost Tumörer i mag- tarmkanalen Hemorrojder och fissurer (sprickor i ändtarmen) Rubbade toalettrutiner Ofta finns en kombination av olika orsaker vilka tillsammans ger upphov till förstoppning. Behandling Förebygg i första hand uppkomsten av förstoppning. Påverka orsakerna vid redan uppkomna problem. Läkemedel Laxermedel Vid morfinanvändning ska laxermedel alltid användas då förstoppning nästan alltid är att förvänta som biverkning. Ökad Morfindos= ökad laxermedeldosering. 16

18 Diarré Diarré kännetecknas av lös avföring mer än 3 gånger/dygn. Orsaker, t ex Tumörer Antibiotikabehandling Förstoppning Tarmsjukdom Stress Omvårdnad Påverka om möjligt orsakerna. Var noggrann med den sjukes hygien. Noggrann hudvård för att motverka irritation och sår Barriärspray skyddar huden. Läkemedel t ex Imodium 17

19 Andnöd Andnöd (dyspné) är ett vanligt symtom i palliativ vård. Ju svårare nedsättningen av lungfunktionen är, desto svårare är i allmänhet andnöden. Det är en subjektiv upplevelse som innebär dels känslan av att inte få luft, dels upplevelsen av ökad ansträngning i andningsarbetet. Orsaker, t ex Ångest Lungemfysem (brist på elastisk lungvävnad) Lunginflammation Lungödem (p g a hjärtsvikt) Astma Leverförstoring Blodbrist (anemi) Hjärtsvikt Omvårdnad LÄMNA ALDRIG NÅGON MED ANDNÖD ENSAM! Vid ökad ångest ökar också andnöden. Sitt ner hos vårdtagaren. Var lugn i ditt bemötande. Öppna ett fönster och lätta på kläderna. Låt vårdtagaren halvsitta. Tillkalla sjuksköterska. Läkemedel Riktas i första hand mot grundorsaken. Syrgas, ångestdämpande läkemedel och bronkdilaterande är ofta aktuellt vid andnöd oavsett grundorsak. 18

20 Rosslig andning Ett vanligt förekommande symtom under de sista timmarna eller det sista dygnet är ett bubblande ljud från luftstrupen. Detta symtom förekommer hos en stor del av patienter i livets slutskede. Rosslande andning kan upplevas som mycket obehagligt, framför allt av de närstående men den döende har inga obehag av det. Orsak Ansamling av saliv och sekret i luftvägarna till följd av hämmad svalg- och hostreflex. Sekretet följer in- och utandningen. Därav det rosslande ljudet. Omvårdnad Lägesförändring Vid intravenös vätsketillförsel (dropp) kan denna behöva minskas eller avbrytas. Informera närstående! Läkemedel Scopolamin (ges ofta i kombination med Morfin) verkar uttorkande i slemhinnor och minskar därigenom sekretbildning i luftvägarna Luftrörsvidgande (bronkdilaterande) 19

21 Förändrat andningsmönster Andningsmönstret förändras hos den svårt sjuke. Andningen kan bli ytlig, oregelbunden och bestå av andningsuppehåll. Detta tillhör det naturliga förloppet men kan upplevas som obehagligt för omgivningen. Det är viktigt att informera närstående, gärna i förväg, om hur andningen kan komma att förändras. Kippande andning Snabb och ytlig andning som är kippande. Cheyne- Stokes andning Oregelbunden och ytlig andning med perioder av andningsuppehåll som kan vara från 5 sekunder till en minut. Final takypné Andningen är snabb (30-50 andetag/minut) och snarkande med stora muskelrörelser i thorax (bröstkorgen) och buk. 20

22 Trycksår Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommit efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område. Orsaker till att trycksår uppkommer kan indelas i direkta orsaker: tryck, värme och skjuvning (förskjutning av huden t ex i samband med förflyttning) och faktorer som samverkar med dessa: tid, friktion, fukt och bristande hygien. Omvårdnad FÖREBYGG TRYCKSÅR! Inspektera huden dagligen, speciellt vid utsatta partier. Noggrann hygien. Mjukgörande kräm används vid torr hud. Sängen ska vara ren och torr. Rynkor och veck på sängkläder ska slätas ut. Gör små förflyttningar eller lägesförändringar ofta. Använd förebyggande eller behandlande (luftväxlar) madrass. 21

23 Klåda Orsaker, t ex Eksem Torr hud Sjukdomar i lever och njurar Maligna sjukdomar Svettning Omvårdnad God sänghygien God personlig hygien Oparfymerad tvättkräm Undvik parfymerade produkter Mjukgörande kräm Läkemedel Klådstillande Cortisonsalva 22

24 Ögon Vid den dagliga omvårdnaden ska man ägna ögon lite extra omsorg. Det är förenat med mycket obehag att ha smetiga ögon och ibland har detta torkat in och det kan vara svårt att öppna ögonen. Detta måste tas bort och förhindras att det uppstår igen. Omvårdnad Rengör med mjuka kompresser doppade i ljummet vatten. Använd tårersättningsmedel för att förhindra uttorkning av ögonen. Den sjuke kanske ligger med ögonen lite öppna hela tiden utan att blinka. Näsa Näsans slem kan torka och bilda stora krustor. Detta är obehagligt och försvårar andning genom näsan. Omvårdnad Rengör försiktigt med öronpinnar som fuktats med ljummet vatten. Smörj med olja eller vaselin. OBS! EJ OM SYRGAS ANVÄNDS! Hårvård Det är viktigt att inte glömma bort den dagliga hårskötseln. För de flesta av oss har det alltid varit betydelsefullt att känna oss fräscha och prydliga i håret. Försök att hålla kvar den frisyr den sjuke haft tidigare om hon/ han inte själv kan förmedla sig. Rakning Den dagliga rakningen ska göras även om mannen inte själv klarar det längre. Skägg och mustasch sköts också om dagligen. Naglar Naglarna ska hållas rena och välklippta/ filade. 23

25 Smärta Fysisk smärta Psykisk smärta Existentiell/ andlig smärta Social smärta Nociceptiv Neurogen Akut Kronisk Förnekande Oro Hopp och förtvivlan Ångest Sorg Vrede Depression Uppgivenhet De stora frågorna: Varför? Summera livets mening. Liv efter döden? Rollförluster Skiljas från vänner och annat som är känt. Kontrollförlust Omvårdnad Se till att den sjuke ligger skönt. Mjuka, lätta, lugna rörelser. Gör täta lägesförändringar. Rehab/hjälpmedel Var närvarande överge inte den sjuke. Lyssna Lämna inte den sjuke. Erbjud samtal, präst eller annan den sjuke vill träffa. Belys familjens närhet och betydelse. Mjuk massage/ Taktil beröring Bubbelbad TENS Akupunktur 24

26 Fysisk smärta Smärta är ett symtom som kan förorsaka stort lidande. Att ha smärta är både energikrävande, syrekrävande och belastande för cirkulation och andning. Smärta nedsätter lungfunktionen eftersom den som plågas av smärta andas med korta återhållsamma andetag. Smärta framkallar kraftig stress som i sin tur är energi krävande och som kan leda till att patienten kan känna sig helt utmattad. Akut smärta uppstår vanligen i samband med skada. Sådan smärta är som regel kortvarig. Kronisk smärta upplevs ofta oändlig, meningslös och långvarig. Nociceptiv smärta (vävnadssmärta) Den nociceptiva smärtan orsakas av en vävnadsskada. Orsaker kan vara inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism eller olika cancersjukdomar som i olika hög grad ger ständig smärta, vanligen molande värk. WHO s analgetikatrappa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Missbruk? Paracetamol (t ex Panodil, Alvedon) NSAID (t ex Voltaren, Naproxen) Svaga opioider (t ex Tramadol, Dexofen) Starka opioider (t ex Morfin, Dolcontin, Depå plåster) I palliativ vård finns ingen risk för utveckling av missbruk av opioider. Detta bör patient, närstående och personal informeras om så att patienten inte tar/får otillräckliga doser med för långa mellanrum av rädsla för att bli beroende. Neurogen smärta (nervsmärta) Neurogen smärta åstadkoms genom direkt påverkan på nervändar eller nervtrådar. Nerven kan vara i kläm som vid diskbråck, inflammerad som vid bältros eller skadad av en tumörväxt. Denna smärta är ofta svårbehandlad, men behandlingsmöjligheter finns. Neurogen smärta karakteriseras av ilningar och utstrålning, dvs smärtan strålar ut över nerverna. Smärtan beskrivs som surrande och blixtrande, molande och brännande. Ett annat exempel är fantomsmärta som kan upplevas komma från en amputerad kroppsdel. 25

27 Neurogen smärta behandlas ofta med läkemedel som egentligen är avsedda för andra tillstånd såsom antidepressiva och antiepileptika. Dessa läkemedel var för sig, eller flera av preparaten kan kombineras med analgetikatrappans läkemedel. Smärtanalys För att finna orsaken till smärtan och för att kunna ge god smärtlindring är det viktigt att göra en smärtanalys Smärtanalysen genomförs av sjuksköterska och omvårdnadspersonal i teamarbete. Genom samtal skaffar man sig information om: När: Var: Hur: Hurdan: När började smärtan? Tidpunkt? Utlösande faktor som t ex stress, trötthet eller fysisk ansträngning? Var känns smärtan? Är smärtan diffus, utbredd eller klart avgränsad? Smärtvandring? Hur debuterade smärtan: plötsligt eller långsamt? Hurdan är smärtan? Är den ihållande, molande, svidande, stickande, brännande? Kommer smärtan i intervaller, attackvis eller vid olika tider under dygnet? Rörelsesmärta? Då läkemedelsbehandling satts in ansvarar sjuksköterskan tillsammans med omvårdnadspersonal för att observera, dokumentera och rapportera biverkningar och behandlingseffekt. Biverkningar kan ibland förutses och behandlas innan problem uppstår. 26

28 VAS- skalan VAS- stickan är ett hjälpmedel för att skatta smärtans intensitet och utvärdera behandling för den. Stickan är graderad från 0 till 10 där 10 motsvarar värsta tänkbara smärta och 0 ingen smärta. Smärta Skala Karaktär Ingen 1 Lindrig 2-3 Distraherbar Svår 4-5 Stör och begränsar vissa normala funktioner. Mycket svår 6-8 Omöjliggör vissa normala funktioner. Outhärdlig 9-10 Omöjliggör normala funktioner. 27

29 Datum: Namn: Markera din skattning av de olika besvären med ett kryss i lämplig ruta! Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Ingen orkeslöshet Värsta tänkbara orkeslöshet Inget illamående Värsta tänkbara illamående Ingen nedstämdhet Värsta tänkbara nedstämdhet Ingen oro/ångest Värsta tänkbara oro/ångest Ingen sömnighet/dåsighet Värsta tänkbara sömnighet/dåsighet Bästa möjliga aptit Ingen aptit Bästa möjliga välbefinnande Sämsta tänkbara välbefinnande Ingen andfåddhet Värsta tänkbara andfåddhet Skattat av: Mig själv Med hjälp av personal Med hjälp av anhöriga ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) 28

30 Smärtskattning av dementa Datum: Namn: Lägg ihop siffrorna. Om din patient får ett sammanlagt värde överstigande 3 så är det troligt att han/hon lider av smärta som behöver åtgärdas Ansikte Avslappnad Ibland gråt-grimas Gråt-grimas Skrik Inget Gnyr klagande Skriker kraftigt/uppgivet Allvarlig Tyst Kroppshållning Avslappnad Orolig, spänd Spända böjda/sträckta extremiteter. Orörlig Aktivitet Sover /Lugnt vaken Orolig Hyperaktiv/apatisk Tröstbarhet Avledbarhet Nöjd Tröstbar Otröstlig Summa:.. 29

31 Ångest och oro Att reagera med ångest och oro på en allvarlig sjukdom är helt normalt. Var och en reagerar på sitt vis och det är viktigt att vi inte låter patienten uppfatta sin reaktion som felaktig eller onormal. Under palliativ vård befinner sig både patient och närstående i en mycket utsatt situation. Otrygghet och ovisshet skapar oro och ångest. Information och kunskap ger möjlighet till bearbetning. Genom samtal och stöd kan oro och ångest hanteras bättre och kanske ersättas av nedstämdhet och sorg. God kommunikation mellan vårdgivare och patient/närstående, där man är uppmärksam på individens och familjens behov, men också berör psykosociala och existentiella frågor, kan ge trygghet. Det goda samtalet underlättar för patient och närstående att bemästra situationen. Farmakologisk behandling av oro och ångest är motiverad om nattsömnen störs, sociala aktiviteter hindras och patienten plågas av upprepade panikattacker. Dödsångest har blivit ett vedertaget begrepp och det vi menar är ångest i livets slut. Det kan men behöver inte vara fråga om ångest för t ex vad som händer i dödsögonblicket eller efter dödens inträde. Den ångest som döende inte så sällan upplever kan handla om så många andra saker. Det är viktigt att känna till det för att kunna nå och vara till stöd för den döende. Exempel på orsaker till ångest vid livets slut: Möjligheten att påverka försvinner. Social smärta att lämna närstående. Vad händer efter döden. Hur dör jag? Kroppslig smärta. Funktionsbortfall. Mista värdigheten. Vad var jag ämnad till? Vad var min livsuppgift? Ensamhet/utanförskap. Beroende av andras hjälp. Inte våga leva den sista tiden. 30

32 Bemötande Det är viktigt då man har en patient med ångest och oro att man ger patienten tid. Sätt dig ner och lyssna på patient och närstående. Avbryt aldrig. Det är inte alltid man kan svara på patientens frågor. Var ärlig om att du inte har svaret på alla frågor. Erbjud samtal med präst eller kurator. Ser du att en patient är orolig och denne inte kan förmedla sig, sätt dig ner och håll gärna handen. Att hålla någon i handen säger: Oavsett vad som sker så är jag här hos dig jag överger dig inte. Informera anhöriga om att det betyder mycket för patienten att ha en hand att hålla i. 31

33 Omhändertagande av den avlidne När ett dödsfall har fastställts ska all medicinsk behandling, exempelvis infusioner och syrgastillförsel, avslutas. Ta reda på om den avlidne har något implantat, till exempel en pacemaker. Implantat ska dokumenteras på ett fastställt formulär som skickas med kroppen. Implantatet ska tas ut ur kroppen enligt lokala anvisningar, eftersom vissa implantat kan explodera vid kremering och ge upphov till skador. Ett värdigt omhändertagande Den döde ska tas om hand på ett så värdigt och naturligt sätt som möjligt. Anpassa omhändertagandet till den dödes och de närståendes önskemål. Erbjud alltid de närstående att vara med vid iordningställandet av den döde. Ta bort kuddar och hjälpmedel från sängen och fäll den i planläge. Slut den dödes ögonlock så gott det går. Tvätta de delar av kroppen som behöver tvättas. Raka bort skäggstubb och kamma håret på det sätt som den avlidne har haft det tidigare. Tvätta bort blod och smuts på en person som har avlidit efter en olyckshändelse. Tejpa ihop sår. Förstärk bandage eller ersätt dem med nya. Ta bort katetrar, sonder och dylikt om inget annat har sagts. Torka ur munhålan och näsborrarna. Fukta gärna läpparna med lite vaselin eller cerat. Sätt in eventuella tandproteser i munnen om de fortfarande passar. Om så inte är fallet informeras de närstående om detta. Se inom några timmar efter dödens inträde (likstelhet) till att munnen slutes genom att binda upp hakan eller lägg en vikt handduk eller kudde under hakan. När anhöriga tar farväl verkar alltid en gapande mun skrämmande. Lägg en kudde under huvudet så att hakan förs ner mot bröstet. Ofta önskar de närstående att den dödes händer ska ligga knäppta eller på varandra på bröstet, eller utmed sidorna. Eventuella ögon-, arm- och/eller benproteser sätts på plats. Förbered för lyft genom att eventuellt lägga två rena lakan under den avlidne. 32

34 Lägg ett rent underlägg eller en hygienblöja under den avlidnes stjärt. Ta alltid reda på om de närstående har särskilda önskemål om klädsel. I hemmet ligger den döde kvar i sin säng till dess att begravningsentreprenören hämtar. Om dödsfallet inträffar på en vårdinrättning kläs vanligen den döde i bårskjorta. Lägg eventuellt ett lakan över kroppen och vik ner det vid bröstet. Om den döde har egna kläder på sig behövs inget lakan. Ur Handbok för hälso- och sjukvård, 33

35 Kulturella aspekter Den palliativa vården och döendet samt ritualer kring döden varierar mellan olika kulturer. Du förväntas inte kunna alla dessa variationer. Du ska dock vara medveten om var du kan finna sådan kunskap. Givetvis ska du som vårdpersonal kunna förmedla kontakter med såväl Svenska kyrkan som andra trossamfund. Här nedan följer en schematisk skiss som kan vara till hjälp. OMHÄNDERTAGANDE AV VUXNA SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE MED HÄNSYN TILL ETNISK GRUPP OCH RELIGIÖS TILLHÖRIGHET Ta i första hand hänsyn till den sjukes personliga önskemål, inom ramen för våra lagar. Etnisk grupp eller religion Svenska romer Lokal Mat Tolk Omhändertagande av död Vaka Obduktion Eget rum. Valfri Enl. sjukhusrutin. Alla anhöriga. I princip nej. Finska romer Eget rum. Valfri Kvinnor för kvinnor, män för män. Utomnordiska romer Konfucianism Kinesisk lära Judendom Grekisk Ortodoxa kyrkan Tvättas och kläs av anhöriga. Eget rum. Valfri Som ovan. Som ovan, samt enl. sjukhusrutin. I hemmet. Utan religösa symboler. Eget rum bord med vit duk. Ofta vegetarian. Ej fläsk, ål och skaldjur. Kött och mjölk får ej blandas. Ej fasta för svårt sjuk. Kväkarna Eget rum. Ofta vegeterian. Romersk katolska kyrkan Eget rum, bord med vit duk och 2 ljus. Ej fasta vid svår sjukdom. Som ovan. Som ovan, samt enl. sjukhusrutin. Anhöriga samma kön tvättar den döde. Mosaiska församlingen hämtar från sjukhus. Tvättas ej, sveps i rent vitt lakan, kläs sedan i egna kläder och smycken. Anhöriga och präst. Efter döden: jugoslaviska romer 3 dygn, tjeck. romer minst 1 dygn. Anhöriga följer den döde tills denne lämnat sjukhuset. Närvaro av religiös företrädare önskvärd. Bikt och nattvard av religiös företrädare, annars barn och förälder. Enl. sjukhusrutin. Anhörig och vänner. Enligt sjukhusrutinerna. Undantagna: präst, biskop, munk, nunna, dessa har tjänstedräkt eller skrud. Kontakta katolsk präst i god tid. Anhöriga och vänner. Om nödvändigt, ja. Enl. lagen. Om nödvändigt, ja. I princip nej. Enligt lagen. Enligt lagen 34

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter.

Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter. 1 Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter. Ett stort tack även till Britt-Mari Granath för värdefull redaktionell hjälp. Femte

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm 1 Innehåll Förord... 6 Ordlista... 8 Om boken... 10 Tema 1. Vad är palliativ vård och omsorg?...18 Tema

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J Åtgärderna ska ha föregåtts av en riskbedömning munhälsa enligt ROAG-J, Revised Oral Assessement Guide Jönköping. Vid en eller flera 2:or bör

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Vårdprogram palliativ vård

Vårdprogram palliativ vård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Vårdprogram palliativ vård INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID BAKGRUND 3 SYFTE 3 PALLIATIV VÅRD 3 ETIK OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion.

Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion. Skolningsdag Pörkenäs 17.5.2011 FLYKTINGAR, INVANDRARE, ROMER Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion. Bakgrund av nödtvång eller frivilligt ensamma eller tillsammans med sin familj

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer