Årsfakta verksamhetsåret 2006

Transkript

1 Årsfakta verksamhetsåret 26

2 Årsfakta 26 har tagits fram av en projektgrupp bestående av följande personer vid Fortifikationsverket: Jan Ejemar Byggprojektavdelningen, Anders Ingelmark Förvaltningsutvecklingsenheten, Maria Jarlmo Fastighetsinformationsenheten, Sofia Landstorp Ledningsstaben, Jan-Åke Lindroth Fastighetsenhet Nedre Norrland, Erik Lundin Fastighetsenhet Linköping, Magnus Sand Ledningsstaben, Nils Wallin Förvaltningsutvecklingsenheten samt konsulterna Anna McLaren och Håkan Yngve FM konsulterna. Grafisk form Trafalgar AD Agency. Dataunderlag för rapporten har tagits fram av Peter Larsson PEKEMA. Har du frågor om rapporten kan du vända dig till Anders Ingelmark ( ) eller Nils Wallin ( ).

3 Årsfakta verksamhetsåret 26 Läsanvisning Årsfakta presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till både läsare inom och utanför verket. Internt ska skriften vara ett verktyg för interna jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Här ges en kort innehållsdeklaration till de olika avsnitten i Årsfakta 26. Avsnitten kan läsas var för sig. Begreppsförklaringar och definitioner finns i slutet av boken. I intäktsoch kostnadsjämförelser anges beloppen i nominellt värde, d.v.s. i respektive års penningvärde, såvida det inte uttryckligen står i tabellen eller figuren att jämförelsen sker i reala termer, d.v.s. i ett visst års penningvärde. Om Fortifikationsverket ger en översiktlig presentation av verksamhet och organisation och placerar verket på kartan genom att jämföra fastighetsinnehav och hyresintäkter med andra stora fastighetsorganisationer. I årets upplaga finns också en sammanfattning av verkets långsiktiga arbete med att förändra företagskulturen och skapa en för alla medarbetare gemensam värdegrund. Kunder och lokalbehov beskriver Fortifikationsverkets kunder och samarbetet mellan hyresvärd och kunder. Avsnittet Fastighetsbestånd visar hur verkets innehav av lokaler och mark har förändrats under de senaste fem åren. Avsnittet Ekonomi ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling under perioden Energi- och miljö beskriver verkets miljöarbete och redovisar ett antal miljörelaterade nyckeltal. Lokaler är Årsfaktas mest omfattande avsnitt. Här redovisas intäkts- och kostnadsnyckeltal samt energianvändning och vattenförbrukning för sex olika byggnadskategorier: kaserner, utbildningsbyggnader, kontor, militärrestauranger, materieluppställningsbyggnader och byggnader för materielunderhåll. Läs först inledningsavsnittet på sidorna som beskriver hur nyckeltalen tagits fram. Investering beskriver Fortifikationsverkets investeringar i lokaler, mark och försvarsanläggningar under perioden Domän beskriver den verksamhetsgren inom verket som svarar för förvaltningen av skog och nyttjanderätter. Fortifikationsverket är landets sjätte största skogsägare. Försäljning Avyttring beskriver den verksamhetsgren som hanterar avyttring och försäljning av fast egendom. Fortifikation presenterar den del av verksamheten som förvaltar och hyr ut försvarsanläggningar d.v.s. den del av Fortifikationsverkets bestånd som ställer krav på sekretesshantering. Dessutom beskrivs verkets arbete inom skydd och säkerhet. Erik Dahlbergh den svenska fortifikationens grundare. Innehåll Förord 4 Om Fortifikationsverket 5 Kunder och lokalbehov 9 Fastighetsbestånd 14 Ekonomi 17 Energi och miljö 22 Lokaler 25 Investering 48 Domän 51 Försäljning - Avyttring 55 Fortifikation 59 Begrepp och definitioner 63 Foto: Mic Calvert Monica Strandell Claes Tillander Ingela Andersson Kenneth Nilsson Anders Ingelmark Göran Knutsson

4 Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter - ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som presterar bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg för att kunna göra detta är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 26. Under de senaste åren har Fortifikationsverket fokuserat mycket på sitt effektiviseringsarbete. Vid utgången av 26 har verket sparat drygt 1 miljoner kronor på drift, energi och administration med utgångspunkt från kostnadsnivån 23. Målet för effektiviseringsarbetet, 1 miljoner kronor, har således uppnåtts. Dessutom har ytterligare besparingsmöjligheter på ca 2 miljoner kronor påvisats. Under 26 har även kvaliteten och säkerheten i uppgifterna om fastighetsbeståndet förbättrats markant. Detta arbete kommer att fortsätta under 27. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i Årsfakta 26 kan man djupare analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att utveckla och effektivisera verksamheten. Årsfakta 26 visar också på möjligheterna att jämföra verkets kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att höja kvaliteten i verksamheten. Fortifikationsverket har under flera år arbetat med att utveckla och förbättra företagskultur och arbetsklimat inom verket. Som ett led i detta arbete har verket tagit fram och under 26 fastställt en gemensam värdegrund. Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet är de fyra ledorden i denna värdegrund. 26 var det första året som Fortifikationsverket tillämpade den nya hyresmodellen, med möjlighet att teckna fleråriga upplåtelseavtal. De flesta upplåtelseavtalen och mer än 9 % av kontraktssumman avsåg avtal med längre löptid än ett år. Därmed finns goda möjligheter att under 27 och kommande år begränsa det administrativa arbetet med upplåtelseavtal. Eskilstuna i juni 27 Sören Häggroth Generaldirektör 4 Förord

5 Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsägare, specialiserad på försvarsfastigheter, d.v.s. ändamålsfastigheter speciellt anpassade för Försvarsmakten och närstående myndigheter. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för Försvarsmakten och dess närstående myndigheter, allt från utbildnings- och kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Fortifikationsverket är ett statligt verk som sorterar under Finansdepartementet. Bland Fortifikationsverkets kunder återfinns bland annat andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar finns spridda i hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 26 3,7 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,3 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill hade verket ha mark samt cirka 7 9 försvarsanläggningar. Som en följd av de senaste försvarsbesluten, har Fortifikationsverkets fastighetsbestånd successivt minskat under 2-talet. Denna minskning kommer att fortgå de närmaste åren. I takt med att beståndet minskar så har Fortifikationsverket anpassat sin organisation. I figur 1 och 2 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsföretagen i Sverige. Sett till uthyrbar area var Fortifikationsverket en av Sveriges allra största fastighetsförvaltare vid utgången av år 26. Även vid jämförelser av hyresintäkter hamnade Fortifikationsverket bland de största, men en bit längre ned på listan. Skillnaden beror bland annat på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många av de andra aktörerna, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till stor del består av enkla förråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. Svenska Bostäder Fortifikationsverket Akademiska hus Stockholmshem Locum AP Fastigheter Vasakronan Statens Fastighetsverk Västfastigheter Diligentia Fabege Familjebostäder Sthlm 1,6 1,6 Fortifikationsverket 26 Fortifikationsverket förvaltar 8 4 byggnader med en areal på 3,7 miljoner kvm BTA lokaler, vilket motsvarar 3,3 miljoner kvm BRA ha mark, varav 1 ha skog 7 9 försvarsanläggningar 11 flygfält Ett stort antal hamnar, vägar, broar, bevakningstorn och stängsel Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte miljoner kronor Avslutade investeringsprojekt för totalt 585 miljoner kronor Sålde fastigheter för totalt 122 miljoner kronor Hade i medeltal 742 anställda motsvarande 722 årsarbetare Figur 1. Sveriges tolv största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Källa: Årsredovisningar. 1,7 1,7 1,7 1,8 1, ,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 2,2 2,2 3,2 3,3 3,5 miljoner kvadratmeter Om Fortifikationsverket 5

6 En fjärdedel av beståndet utgörs av ouppvärmda förrådslokaler. I figur 3 och 4 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Här var Fortifikationsverket störst med avseende på uthyrbar area medan Akademiska hus toppade listan med avseende på hyresintäkter. Verksamhetsgrenar Fortifikationsverket var 26 organiserat i tre verksamhetsgrenar, Lokaler, Fortifikation, och Mark. Verksamhetsgren Lokaler ansvarar för uthyrning och förvaltning av det öppna fastighetsbeståndet och genomför investeringar. Fastighetsbeståndet är spritt över hela landet. Under 26 var verksamhetsgren Lokaler indelad i fyra fastighetsavdelningar. Fastighetsavdelningarna förvaltade mellan 673 respektive kvm bruttoarea lokaler med tillhörande mark, vägar, anordningar och infrastruktur. Fastighetsavdelningarna var i sin tur indelade i fastighetsenheter. Totalt fanns 19 fastighetsenheter under 26. Dessa svarade för kundkontakter och den operativa driften av beståndet. Mer fakta finns i avsnitten Fastighetsbestånd samt Lokaler. Verksamhetsgren Fortifikation svarar för forskning och utveckling avseende skydd och säkerhet samt investeringar, förvaltning, uthyrning och avyttringar av Fortifikationsverkets försvarsanläggningar. Läs mer i avsnittet Fortifikation. Verksamhetsgren Mark svarar för förvaltningen av skog och nyttjanderätter, exempelvis jakt- och fiskearrenden, samt försäljning av mark och lokaler. De flesta försäljningarna sker Figur 2. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Källa: Årsredovisningar. Akademiska hus AP Fastigheter Svenska Bostäder Vasakronan Fabege Diligentia Locum Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk Stockholmshem Familjebostäder Sthlm Figur 3 Fortifikationsverkets fastighetsinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Fortifikationsverket Akademiska hus Statens Fastighetsverk Specialfastigheter 1,,8 Jernhusen ,7 3,3 3, miljoner kvadratmeter Akademiska hus Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk 1 9 Specialfastigheter 783 Jernhusen miljoner kronor Figur 4 Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter miljoner kronor 6 Om Fortifikationsverket

7 som en följd av Riksdagens försvarsbeslut och Försvarsmaktens omstruktureringar. Läs mer i avsnitten Domän och Försäljning Avyttring. Fortifikationsverket har sitt huvudkontor i Eskilstuna. Huvudkontorets uppgift är att leda, stödja och utveckla verksamheten. Huvudkontoret tillhandahåller både strategiska och operativa tjänster till övriga verksamheter. På huvudkontoret finns dessutom ett antal staber och enheter. Verksamheten leds av generaldirektören med stöd av en ledningsgrupp. Så här styrs verksamheten Fortifikationsverkets leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen har det fulla verksamhetsansvaret och ger direktiv och arbetsinriktning utifrån årliga regleringsbrev. Regleringsbreven innehåller bland annat mål för verksamheten samt krav på redovisning och återrapportering. Regleringsbrevet för 26 beskriver målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar. Det övergripande målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar formuleras både i mer allmänna, kvalitativa termer och i konkreta mätbara mål. Nyckelord i målbeskrivningen är bibehållet eller om möjligt ökat värde på fastigheterna god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet, investeringsverksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt, affärsmässighet vid försäljning av fastigheter, anpassning till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden hänsyn till miljö- och kulturvärden serviceinriktad hyresvärd. Fortifikationsverket utarbetar årligen ett internt styrdokument, verksamhetsplanen, där ägarens, statens mål och krav bryts ner till interna strategiska mål och prioriterade uppgifter. För att tydliggöra styrningen håller ett verksamhetsledningssystem på att införas inom verket. Fortifikationsverket styr internt sin verksamhet med balanserade styrkort utifrån fem perspektiv: Kundperspektivet Ekonomiperspektivet Arbetssättperspektivet Medarbetarperspektivet Samhällsperspektivet. Gammal timmerränna i Rotälven vid Sugnet, Älvdalens Skjutfält. Mål och måluppfyllelse redovisas årligen i Fortifikations årsredovisning. En populärversion av årsredovisningen, Verksamheten 26, kan rekvireras från Fortifikationsverkets informationsstab. Organisations- och personalanpassning Under 26 har den regionala organisationen anpassats efter den driftnormering som utarbetades under 25. En fortsatt reducering av personalen till det minskade fastighetsbeståndet har skett. Dessutom har många av de uppsägningar som gjordes 25 löpt ut under året. Som en följd av detta hade antalet anställda vid årets slut minskat med 63 personer (8 %). Föregående år var minskningen 45 personer (6 %). Medelantalet anställda har minskat med 32 personer (4 %). Om Fortifikationsverket 7

8 Verkstadslokaler för driften i Karlskrona. En värdegrund för alla Fortifikationsverket har genomfört ett långsiktigt arbete med att förändra och utveckla kulturen inom organisationen och skapa en gemensam värdegrund. Utgångspunkten var en medarbetarenkät som gjordes 22. Mellan 23 och 26 har två större projekt bedrivits. Implementeringsarbetet pågår fortfarande. Medarbetarenkäten följdes av ett verksövergripande projekt Dialog 23, som involverade hela personalen. Syftet var att ta tillvara medarbetarnas synpunkter och långsiktigt verka för en bättre arbetsmiljö med ökad dialog och öppenhet. Dialog 23 övergick 25 och 26 i ett arbete avseende Fortifikationsverkets värdegrund. Även nu involverades hela personalen. Syftet var att arbeta vidare med kulturen och låta medarbetarna gemensamt enas om vilka värdeord som skall prägla Fortifikationsverkets verksamhet och vägleda personalen i det dagliga arbetet. Resultatet från diskussionerna på arbetsplatserna, i projektgrupper, styrgrupp och verkets ledning har mynnat ut i de fyra värdeorden respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet. Innebörden i dessa begrepp framgår av figur 5. Figur 5. De fyra värdeorden som manifesterar Fortifikationsverkets värdegrund. Texten är förkortad. 8 Om Fortifikationsverket

9 Kunder och lokalbehov Fortifikationsverket ska tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter, lokaler och försvarsanläggningar åt hyresgästen. Nyckelord i Fortifikationsverkets kundmöte är affärsmässighet, professionalism, respekt och delaktighet. Fortifikationsverket ska vara bäst marknadsledande på att ta fram de byggnader, anläggningar och fastigheter kunderna efterfrågar till rätt kostnad och utförande och inom överenskommen tid. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten som hyresgäst står för drygt 9 % av den yta Fortifikationsverket hyr ut, ca 3 miljoner kvm. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler och fastigheter t.ex. Polisen, Luftfartsverket och FFV Aerotech. Lokalarean uppgick till ca 3,7 miljoner kvm vid utgången av år 26. Till följd av Försvarsbeslut och övrig lokalanpassning hos hyresgästerna har lokalarena minskat med 17 % eller 787 kvm under perioden 22 till 25. Den kraftiga minskningstakten avtog under 26 på grund av att de största försäljningarna genomförts under perioden 22 till 25 samt att flera stora nyinvesteringar till följd av Försvarsbeslut 24 börjat färdigställas med nya lokaler anpassade till försvarsmaktens och övriga hyresgästers ändrade lokalbehov. Fortifikationsverket hyr även ut olika nyttjanderätter såsom bostäder, fritidshus etc. Under året har dessa minskat i areal på grund av uppsagda kontrakt och avyttrade fastigheter. Tabell 1. Uthyrda lokaler, kvm bruttoarea per kund. I posten Övrigt ingår egna lokaler och vakanser. Uthyrd area, tusental kvm BTA Hyresgäst/ hyreskategori Uppgifterna i tabell 1 gällande nyttjanderätter före 25 är osäkra eftersom verksamheten då fortfarande befann sig i uppbyggnadsskede. Andel 26 Förändring 5-6 Försvarsmakten % -5,7% Försvarets materielverk %,4% Försvarets radioanstalt Totalförsvarets forskningsinstitut Trend % 2,9% ˆ % 5,7% apple Nyttjanderätter, cirka % -4,% apple Övriga hyresgäster, ,5 1,5 %,% ˆ Summa % -5,4% Under avyttring % 1,% Övrigt % -4,4% Summa lokalbestånd % -4,8% Kunder och lokalbehov 9

10 Fortifikationsverket hyr även ut stora markarealer till hyresgästerna inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markhyresgästerna. Försvarsmaktens markområden utgörs av skjut- och övningsfält, bland annat Älvdalens skjutfält i Dalarna och Försvarets materielverk hyr bland annat Robotövningsfältet i Vidsel i Norrbotten. Den uthyrda markarealen minskade i betydligt långsammare takt än den uthyrda lokalarean. Detta beror bland annat på att det tar längre tid att återställa mark som använts som skjutfält. Hyresintäkterna minskar Hyresintäkterna har under året minskat med knappt 184 mkr vilket är en minskning med drygt 8 % från föregående år. Hyresintäkterna minskade relativt sett mera än den uthyrda arean vilket innebär att även hyresintäkten per kvm minskat mellan 25 och 26. Tabell 2. Uthyrd markareal. Tabell 3. Hyresintäkter per kund. Uthyrd markareal, hektar Hyresgäst/ hyreskategori Andel 26 Förändring 5-6 Försvarsmakten ,8% -3,2% Försvarets materielverk ,3%,% apple Totalförsvarets forskningsinstitut Trend ,2% -7,% Försvarets radioanstalt ,1%,% apple FFV Aerotech AB ,%,% apple Övriga hyresgäster ,1% -93,9% ˆ Summa uthyrt markbestånd ,4% -2,7% apple Ej uthyrt ,6% 342,6% Totalt markbestånd ,% -,7% Hyresintäkt, miljoner kronor Hyresgäst/ hyreskategori Andel 26 Förändring 5-6 Trend 2-6 Försvarsmakten ,8% -8,9% Försvarets materielverk 53,7 94,3 77,4 69,3 7,9 3,4% 2,3% ˆ Försvarets radioanstalt 23,2 24,8 25,4 35,3 3,8 1,5% -12,7% ˆ Nyttjanderätter 3,7 17, 22,7 26,5 21,5 1,% -18,9% ˆ Totalförsvarets forskningsinstitut 18,5 17, 18,6 19,8 19,7,9% -,5% ˆ Objekt under avyttring 1,6 4,9 4,7 3,1 6,1,3% 96,8% Länsstyrelsen BD län,, 5,5 5,5 5,5,3%,% apple Energimyndigheterna 4,4,2%,% apple Polisen,9,9 1,4 1,6 2,4,1% 5,% ˆ Kustbevakningen,1 1,1 1,7,1% 54,5% apple FÖRKLARING Kolumnen Trend visar trenden baserat på utfallet för tidigare år, se Begrepp och definitioner. Luftfartsverket 4,5 5,8 5,8 6,1 1,1,1% -82,% Övriga hyresgäster,7 9,5,9 5,8,3% 544,4% ˆ Summa hyresintäkt ,% -8,1% 1 Kunder och lokalbehov

11 Provyta för sprängningsförsök Älvdalens skjutfält. Fortsatt verksamhetsanpassning Efterdyningarna av Försvarsbeslut 24 har fortsatt att prägla verksamheten under 26. Avvecklingstakten har dock minskat under året. Övnings- och skjutfält som inte längre behövs i Försvarsmakten förbereds för att avyttras och insatser har påbörjats för att säkra fälten från oexploderad ammunition, s.k. blindgångare. Flera större och mindre ombyggnads- och nybyggnadsprojekt har påbörjats på de garnisonsorter där Försvarsmakten samlar sina resurser. Projekten har stor spännvidd från anläggningar för strid i bebyggelse till stora hangarbyggnader. Totala investeringsutgiften var därför större än tidigare år och uppgick till cirka 1,5 miljarder kronor. Hyresåterbetalning på 1 miljoner kronor Under hösten 26 gjorde Fortifikationsverket en hyresåterbetalning på 1 miljoner kronor till de fyra stora hyresgästerna. Bakgrunden var de överskott som verket redan hade och de prognoser som visade att en återbetalning i denna storlek kunde göras Tabell 4. Fördelning av återbetalade hyror per hyresgäst. Belopp i tkr. Hyresgäst/hyreskategori utan att verket skulle göra ett större underskott. Återbetalningen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av hyrorna. Storleken på det återbetalade beloppet framgår av tabell 4 nedan. Andel av totala hyra Belopp som återbetalats i tusental kr Försvarsmakten 94,1% 94 7 Försvarets materielverk 3,6% Försvarets radioanstalt 1,3% Totalförsvarets forskningsinstitut 1,% 1 26 Summa återbetalningar 1,% 1 Kunder och lokalbehov 11

12 Tillämpning av den nya hyresmodellen På uppdrag av regeringen har Fortifikationsverket tillsammans med Försvarsmakten och övriga stora hyresgäster utvecklat den kostnadsbaserade hyresmodellen. En nyhet är att upplåtelseavtalen nu kan vara fleråriga. Vid upplåtelseavtal som är längre än tre år får samtliga hyreskomponenter utom kapitaldelen regleras med konsumentprisindex. Hyresmodellen skall medverka till långsiktighet och effektivitet vid lokalanvändning och förvaltning. Den ska också bidra till öppenhet och förtroende mellan hyresvärd och hyresgäst och hyresadministrationen ska minska. Figur 6 visar hur det första årets tillämpning av den nya hyresmodellen har fallit ut. 67 % av avtalen tecknades med längre löptid än ett år. De fleråriga avtalen representerade ett sammanlagt kontraktsvärde på miljoner kronor vilket motsvarade 91 % av det totala värdet på de kontrakt för 27 som tecknades enligt den nya modellen. Flerårskontrakt innebär minskad hyresadministration. Det första årets tillämpning av den nya hyresmodellen bör således medföra en förenklad administration. FFU-arbetet ger 1 miljoner i besparing Efter Försvarsförvaltningsutredningen (FFU) 25 har Fortifikationsverket och Försvarsmakten samarbetat i det s.k. FFUprojektet. Arbetet går nu vidare i nästa fas, där ansvaret vilar på linjeorganisationerna i respektive myndighet. Myndigheterna ska tillsammans spara 1 miljoner kronor 123 (43 %) 68 (24 %) 96 (33 %) Kontraktstid 1 år Kontraktstid 2-3 år Kontraktstid 4-6 år Figur 6 Fördelning av antal upplåtelseavtal efter kontraktstidens längd. Redovisningen avser endast de öppna avtalen inklusive flygfältsavtalen. fram till utgången av 28. Därav utgör Fortifikationsverkets andel 3 miljoner. Fokus i arbetet ligger på att hitta effektivare sätt att genomföra de gemensamma anläggnings- och lokalförsörjningsprocesserna. Det innebär att roller och ansvar renodlas. Lite förenklat kan man säga att Försvarsmakten bestämmer vad som ska göras och Fortifikationsverket visar hur det ska göras. Samarbetet ska kännetecknas av öppenhet och insyn och eventuella problem ska lösas snabbt och i samförstånd. Viss verksamhet och personal flyttas från Försvarsmakten till Fortifikationsverket. Genom detta fokuserar båda organisationerna ytterligare på sin kärnverksamhet. Pågående delprojekt inom FFU-arbetet överförs under första kvartalet 27 till linjeorganisationen. Förslag som beskriver förändringar och gemensamma processer samt förslag till utvecklingsprojekt är utarbetade men inte fastställda. När det gäller överenskommelser kvarstår arbete bland annat med ekonomisk redovisning. Överföring av externa hyresavtal har genomförts. Skärgårdsdriften, den fortifikatoriska utvecklingen samt kontroll- och analysgruppen för försvarsanläggningar är överförda till Fortifikationsverket. Överföring av personal som arbetar med väg/mark/park är planerad till 1 juli, Kunder och lokalbehov

13 Herrgården på Villingsbergs skjutfält. Kunder och lokalbehov 13

14 Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 26 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom verksamhetsområde Lokaler och mark cirka 8 4 byggnader med en sammanlagd bruttoarea på 3,7 miljoner kvm. Detta är en minskning med 4,8 % jämfört med föregående år. Under perioden minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med en miljon kvadratmeter eller drygt en femtedel av lokalbeståndet. Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har lokaler i alla län och i 64 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. De kommuner som har enskilt störst bruttoyta är Boden och Skövde. Under året ökade beståndet i vissa län medan det i andra län minskade. Avyttringarna med anledning av försvarsbeslutet påverkade vissa län, andra län fick genom omflyttningar av verksamhet ett visst tillskott av lokaler. Den största minskningen skedde i norra delen av Sverige, främst i Norrbottens och Jämtlands län, men även i Södermanlands län var minskningen betydande. I Jämtland Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör mer än hälften av det totala beståndet. Denna grupp innehåller många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgjorde cirka 23 % av den totala arean. Av tabell 5 framgår att beståndet minskade eller var i det närmaste oförändrat jämfört med förra året för samtliga byggnadskategorier. Tabell 5. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA Byggnadstyp Förråd och materieluppställning Förändring 5-6 Trend ,8% Kaserner ,3% Utbildning ,5% Kontor ,2% Materielunderhåll ,9% Förplägnad ,7% Bostad ,3% Kultur och fritid ,8% Hälso- och sjukvård ,% Övrigt ,% Bevakning/skydd ,% Summa ,8% 14 Fastighetsbestånd

15 och Södermanland berodde minskningen på nedläggningar i samband med Försvarsbeslut 24 och i Norrbotten berodde den dels på minskat bestånd i Boden, men också på försäljningar av förråd i samband med Försvarsmaktens förrådsomställning. Lokalbeståndet per län framgår av tabell 6. Redovisning per län görs via fastighetsbeteckningen. Byggnader som saknar koppling till fastighetsbeteckning återfinns under rubriken Övrigt i tabellen. Tabell 6. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA Län Förändring 5-6 Stockholms län ,6% Uppsala län ,6% apple Södermanlands län % Östergötlands län ,2% apple Jönköpings län ,1% Kronobergs län ,5% Kalmar län ,1% Trend 2-6 Gotlands län ,6% Blekinge län ,1% ˆ Skåne län ,2% apple Hallands län ,7% apple Västra Götalands län ,8% Värmlands län ,4% Örebro län ,6% ˆ Västmanlands län ,% apple Dalarnas län % Gävleborgs län ,6% Västernorrlands län % ˆ Jämtlands län % Västerbottens län ,4% Norrbottens län % apple Övrigt % Summa % Mindre övernattningsstuga vid Sugnet Älvdalens skjutfält. Fastighetsbestånd 15

16 Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar hektar mark, varav 1 hektar utgörs av skog. Mer fakta om skogsverksamheten finns i avsnittet Domän. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 59 % av Sveriges kommuner. Största innehavet finns i Norrbotten och i Dalarna. De kommuner som har de största bestånden är Jokkmokk (bland annat Vidsel Robotfält) och Älvdalen (bland annat Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotskjutfältet i Vidsel, Jokkmokks kommun, har en yta som är något större än halva Blekinge. I tabell 7 redovisas markinnehavet i de fem län där Fortifikationsverket har de största markbestånden. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övningsoch skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Övrig mark ingår all mark som inte är klassad för en specifik användning. Markarealen per objekttyp redovisas i tabell 8. Långsammare minskning av markinnehav Markinnehavet minskar i en långsammare takt än vad lokalinnehavet gör. Detta beror till stor del på att de områden som säljs är främst kasernområden med stort lokalbestånd och liten markareal. I och med Försvarsmaktens förrådsomställning säljs dessutom många förråd som ligger på ofri grund, d.v.s. byggnader Tabell 7. Markareal i de fem län där Fortifikationsverket har störst markinnehav. Markareal i tusentals hektar Markareal per län Tabell 8. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning. utan tillhörande mark. Vid försäljning av övnings- och skjutfält, där byggnadsbeståndet är litet och markarealen stor, är försäljnings- Område för övning Strid i bebyggelse Kungsängen. Förändring 5-6 Norrbottens län 25,5 25,3 25,2 -,1% apple Dalarnas län 55,4 55,4 55,2 -,3% apple Stockholms län 18,9 19, 18,8-1,2% apple Västra Götalands län 16,2 16,2 16,2 -,3% apple Skåne län 1,6 1,4 1,4 -,2% apple Övriga 77,9 77,8 75,7-2,3% Summa 384,5 384,2 381,5 -,7% apple Markareal i tusentals hektar Markareal per objekttyp Förändring 5-6 Trend 4-6 Övnings- eller skjutfält 27, 23, 22,7 22,2 21,6 -,3% apple Fristående område för byggnader Trend ,8 1,4 1,3 1,3 1,1-1,7% Flygplatsområde 6,6 6, 5,8 6,3 4,5-28,5% Kasernområde 2,9 2,9 3, 2,9 2,6-8,7% Övrig mark 162,6 162,6 162,8 162,5 162,8,1% apple Summa 411,9 384,8 384,5 384,2 381,5 -,7% processen längre då marken ofta måste saneras från oexploderad ammunition s.k. blindgångare. 16 Fastighetsbestånd

17 Ekonomi Avsnittet ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling. Fortifikationsverkets resultat 26 gjorde Fortifikationsverket ett verksamhetsöverskott på 226 miljoner kronor. Det var 67,4 miljoner kronor mindre än budgeterat. Det lägre resultatet i förhållande till budgeten beror framför allt på en hyresåterbetalning till kunderna på 1 miljoner kronor. 178 miljoner kronor av överskottet utgör avkastning på disponibelt statskapital och skall betalas in till statskassan. Vidare skall 9,2 miljoner kronor avsättas för avveckling av mark, byggnader och anläggningar med anledning av Försvarsbesluten 1996, 2 och 24. Dessutom har 24,6 miljoner kronor levererats in till statskassan med anledning av fastighetsförsäljningar. Efter dessa transaktioner har Fortifikationsverkets disponibla egna kapital ökat med 14,5 miljoner kronor. Fortifikationsverket har de två senaste åren redovisat de finansiella nyckeltalen direktavkastning, avkastning på disponibelt statskapital och soliditet. Regeringen har haft som mål att sänka Fortifikationsverkets soliditet. Soliditeten bör på sikt uppgå till nivån 3 %, något som nåddes med marginal 26 då utfallet blev 26 %. Soliditeten har påverkats något av den ovan nämnda hyresåterbetalningen. Tabell 9. Fortifikationsverkets resultat per verksamhetsgren samt utvecklingen av några ekonomiska mått för Fortifikationsverket de två senaste åren. Källa: Fortifikationsverkets Årsredovisning 26. Resultat per verksamhetsgren, Mkr Mark Fortifikation Lokaler Totalt resultat Avkastningskrav Resultat efter avkastningskrav Direktavkastning * * * 12% 12% Avkastning på disponibelt statskapital * * * 4% 5% Soliditet * * * 34% 26% Nyckeltal per anställd Perioden har kännetecknats av en kontinuerligt minskad verksamhetsvolym. Fastighetsbeståndet, hyresintäkterna och den totala omsättningen har minskat. I ett sådant läge är det intressant att mäta hur verket lyckas anpassa organisation och personalstyrka till de nya förutsättningarna. Årsfakta jämför utvecklingen med hjälp av fyra olika nyckeltal: fastighetsinnehav per årsarbetskraft, omsättning per årsarbetskraft, förädlingsvärde samt förvaltningskostnad per årsarbetskraft. Omsättningen motsvarar verkets totala intäkt enligt bokslut. Förädlingsvärdet har beräknats som verksamhetsutfallet inklusive avskrivningar och personalkostnader minus finansiella poster. Med förvaltningskostnader avses samtliga kostnader förknippade med förvaltningen av verkets fastighetsbestånd med undantag av avskrivningar. Värdena är angivna i 26 års prisnivå. Ekonomi 17

18 Personalstyrkan har hela tiden minskat under perioden. Fastighetsinnehavet per årsarbetskraft var i stort sett oförändrat mellan 25 och 26. Omsättningen per anställd minskade med cirka tvåhundratusen kronor per anställd jämfört med 25. En viktig förklaring är att hyresåterbetalningen på 1 miljoner innebar en minskad intäkt per anställd med cirka 14 kronor. Resterande del beror på att ersättningen i upplåtelseavtalen har varit relativt sett lägre 26 än 24 och 25. Detta förklarar även det sjunkande förädlingsvärdet per anställd. Förädlingsvärdet påverkas även av att förvaltningskostnaden per årsarbetskraft har ökat något mellan 25 och 26. Den långsiktiga trenden för de tre nyckeltalen fastighetsinnehav per årsarbetskraft, omsättning per årsarbetskraft och förädlingsvärde per årsarbetskraft är dock fortfarande positiv. Kostnadsutvecklingen för lokaler Årsfakta jämför kostnadsutvecklingen för lokaler mellan 22 och 26. Jämförelserna avser kostnader per kvm bruttoarea. Nyckeltalen baseras på en ny modell för beräkning av nyckeltal, som togs fram vid verket under perioden Modellen har fått sin slutliga utformning under början av 27. Nyckeltalen är baserade på faktiskt redovisat utfall enligt bokföringen. För att kunna jämföra nyckeltalen med andra fastighetsägare och med branschnyckeltal har endast hyresintäkter och kostnader för byggnader som förvaltas av den regionala organisationen för verksamhetsgrenen Lokaler tagits med i Tabell 1. Nyckeltal per årsarbetskraft. Värdena för är omräknade till 26 års prisnivå. Förändring 5-6 Antal årsarbetskraft ,6% Fastighetsinnehav, kvm per årsarbetskraft Omsättning, milj kr per årsarbetskraft Förädlingsvärde, milj kr per årsarbetskraft Förvaltningskostnad i miljoner kronor per årsarbetskraft Trend ,2% ˆ 3,51 3,75 3,97 3,82 3,62-5,1% ˆ 1,73 2,1 2,1 2,11 1,78-15,7% ˆ * * 2,33 2,2 2,24 1,8% Tabell 11.Nyckeltal för hyresintäkter och kostnader för lokaler i öppet bestånd som förvaltas av Fastighetsavdelningarna. 25 ingår inte objekt förvaltatde av avveckligsorganisationen. Förändring 5-6 Förvaltat bestånd, kvm bruttoarea % Nyckeltal, kr per kvm BTA Hyror % ˆ Administrationskostnad % Drift % Energi och VA % ˆ Drift inkl energi och VA % ˆ Planerat underhåll % Avskrivningar per kvm % ˆ Trend 2-6 jämförelsen. Kostnader som avser exempelvis förvaltningsuppdrag av förvarsanläggningar, markområden, vägar och planer, nyttjanderätter, externa förvaltningsuppdrag etc. har inte tagits med i jämförelsen. Det har inte gått att redovisa hyrorna på samma sätt, utan den redovisade hyran per kvm inkluderar hyresersättningar för vägar och planer samt anordningar som stängsel, skjutbanor och hamnar m.m. Hyresintäkten per kvm lokaler blir därför högre än om enbart lokalernas hyresintäkt hade särredovisats. Jämförelsen är gjord i löpande priser och beaktar således inte förändringar i prisläget mellan åren. För några av kostnadsslagen finns dock jämförelser med den indexserie som bäst bedöms motsvara kostnadsutvecklingen. Tabell 11 visar de aktuella nyckeltalen för lokaler för åren 22 till Ekonomi

19 Administrationskostnad Administrationskostnaden utgör summan av centraladministration och förvaltningsadministration. En stor del av administrationskostnaden utgörs av personalkostnader för tjänstemän. Därför jämförs kostnadsutvecklingen med arbetskostnadsindex, AKI för tjänstemän inom jämförbara branscher (se figur 7). Administrationskostnaden per kvm minskade med 4 % under perioden 22 26, AKI för tjänstemän har under samma period ökat med 12,6 %. Nyckeltalet minskar för 24 och 25. Det är framför allt förvaltningsadministrationen som bidrar till minskningen vilket får ses ett resultat av den organisationsförändring som genomfördes under 24 då antalet regionala enheter minskade från nio fastighetsområden till fyra fastighetsavdelningar. Administrationskostnaden ökade med 9 % under 26 vilket är något mer än den indexmässiga ökningen av arbetskostnaden för tjänstemän. Bakgrunden är att den centrala administrationen inte kunde minskas i samma omfattning som fastighetsbeståndet. Driftkostnad Posten driftkostnad omfattar driftadministration, tillsyn och skötsel samt förebyggande underhåll. Efter en uppgång mellan 22 och 23 har kostnaderna per kvm minskat varje år. Kostnaden per kvm låg 26 på 38 kr per kvm vilket innebar en minskning med 32 % sedan 23. KPI ökade under samma period med 2,2 %. Det är bland annat förändringar i organisationen och ett systematiskt effektiviseringsarbete som nu avspeglas i en successivt minskande driftkostnad. Minskningen för 26 beror till viss del på att flera fastighetsenheter 26 har redovisat kostnaderna med större noggrannhet. Detta har medfört att redovisade kostnader för lokaler minskat medan motsvarande kostnader för vägar och planer ökat. Kostnadsutveckling för energi och VA Denna kostnadspost omfattar kostnader för värme- och elenergi samt kostnader för vattenoch avlopp. Kostnaden per kvm har totalt sett ökat med 33 % under perioden Ökningen beror till stor del på kraftigt ökade energipriser och konsumtionsavgifter. Kostnaden för 26 var oförändrad i jämförelse med 25. Den indexserie som närmast mäter kostnadsutvecklingen för energikostnader är KPI delindex el och bränsle (bostadssektorn). Detta index ökade med 4 % under perioden Figur 7 Kostnadsutvecklingen för administrationskostnad i jämförelse med arbetskostnadsindex, AKI för tjänstemän. Figur 8 Kostnadsutvecklingen för driftkostnad inklusive driftadministration i jämförelse med konsumentprisindex, totalindex. Figur 9 Kostnadsutvecklingen för energi- och VAkostnad i jämförelse med konsumentprisindex för el och bränsle. Administration AKI, tjänstemän Driftkostnad KPI, totalindex Mediakostnader KPI, el & bränsle kr per kvm BTA kr per kvm BTA kr per kvm BTA Ekonomi 19

20 Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer Fortifikationsverket har ett stort bestånd av kallförråd och liknande byggnader utan uppvärmning. 26 var detta bestånd ca 85 kvm BTA, d.v.s. ca 23 % av det totala Tabell 12. Fortifikationsverkets kostnader för fastighetsförvaltning jämförda med motsvarande värden för Statens fastighetsverk (SFV), Specialfastigheter AB och Akademiska Hus för 26. Alla värden är omräknade till kronor per kvm bruttoarea. * innebär att jämförelsevärde saknas. Källa: Årsredovisningar för 26. kr per kvm BTA FORTV samtliga Administrationskostnad Drift Energi och VA FORTV varma FORTV samtliga Drift inkl energi och VA beståndet. För att kunna jämföra Fortifikationsverkets kostnader med andra fastighetsförvaltare bör man kunna skilja på kostnaderna för det ouppvärmda och det uppvärmda 26, nyckeltal per kvm BTA SFV FORTV varma Specialfastigheter Akademiska Hus Figur 1 Fortifikationsverkets kostnader för fastighetsdrift inklusive energi- och VA-kostnader och administration jämförda med motsvarande värden för Statens fastighetsverk (SFV), Specialfastigheter och Akademiska Hus för 25 och 26 i kr per kvm bruttoarea. SFV Specialfastigheter Akademiska Hus Hyror 484 * Administrationskostnad Drift * Energi och VA * Drift inkl energi och VA Planerat underhåll beståndet. I nyckeltalsmodellen har en sådan uppdelning gjorts. Tabell 12 visar kostnadsnyckeltal för Fortifikationsverkets samtliga byggnader respektive varma byggnader för 26. Fördelningen har gjorts med hjälp av schablonantaganden om driftinsatser och kostnader för det kalla beståndet. I tabellen jämförs Fortifikationsverkets drift- och underhållskostnader med ett antal andra myndigheter och företag inom den offentliga sektorn. Det framgår att Fortifikationsverket har avsevärt lägre hyror per kvm än de övriga. Detta beror främst på två saker. Verkets speciella bestånd där en stor del av beståndet har låg komplexitet och således låga drift- och underhållskostnader. Dessutom är hyran kostnadsbaserad. Fortifikationsverket har också lägre administrationskostnad. Kostnaderna för drift, energi och VA ligger på ungefär samma nivå, med undantag av Statens Fastighetsverket, som har en ca 2 % lägre kostnadsnivå. Fortifikationsverkets relativt sett höga kostnader för energi och VA beror på att kostnaderna innefattar en stor andel energi för verksamheten. Underhållskostnaderna varierar kraftigt. Det beror bland annat på att Specialfastigheter och Akademiska Hus tillämpar andra redovisningsprinciper. Statens Fastighetsverkets jämförelsevis höga underhållskostnader beror bland annat på att åtgärder på delar av beståndet alltid redovisningsmässigt skall hanteras som underhåll och inte som investeringar. Jämförelser har även gjorts med det fastighetsbestånd som förvaltas av Jernhusen AB, lands- 2 Ekonomi

21 Effektivitetsprojektet tingen och kommunerna. Även dessa jämförelser visar att Fortifikationsverket har jämförelsevis låga hyres- och kostnadsnivåer. I figur 1 jämförs Fortifikationsverkets administrations-, drifts- och energi och VA-kostnader med de tre andra statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter för åren 25 och 26. Av jämförelse framgår att Fortifikationsverket minskat sin totala kostnad per kvm något mellan 25 och 26 främst tack vare lägre driftkostnader per kvm. För övriga aktörer stiger kostnaden per kvm något främst beroende på högre energi- och VA-kostnader. Ett omfattande effektiviseringsarbete pågår inom Fortifikationsverket. Ett särskilt projekt Effektiviseringsprojektet inleddes 24 med syftet att hitta goda exempel och bra idéer till förbättringar. Alla delar av organisationen engagerades i arbetet. Målet var att minska driftkostnaderna med minst 1 miljoner kronor per år. Projektet slutredovisades i december 26 då projektledaren överlämnade en check på 1 miljoner kronor utställd på svenska folket till generaldirektören som en symbolhandling på att målet var uppnått. Dessutom hade ytterligare besparingsförslag på närmare 2 miljoner kunnat påvisas. Nedan ges en provkarta på konkreta förbättringar som genomförts under 26. Effektivare energianvändning Medarbetare på alla nivåer engagerades för att få fram bra förslag på energibesparingar. Av 12 inkomna förslag har 45 genomförts. 4 miljoner kronor har satsats, utöver redan planerade investeringar, i energibesparande åtgärder. Resultaten är lägre energikostnader, minskad energianvändning och mindre utsläpp av växthusgaser. Genom utbildning av driftpersonalen lokalt ute på de egna anläggningarna har intresset för att regelbundet följa upp och analysera energianvändningen ökat. Inte minst märks detta på att underlaget för energistatistik till Årsfakta har ökat med 5 procent sedan förra året. Förenklad administration På den administrativa sidan har en rad effektiviseringar genomförts. Elektronisk fakturahantering har införts. Kostnaderna för hantering av tjänsteresor har minskat genom att personalen nu själva kan boka sina resor. Kostnaderna för IT-stödet har minskat genom att verket tagit över IT-support med egen personal. Administrationen i samband med förfrågningar och upphandlingar har förenklats genom införande av en egen projektplats där entreprenörerna själva kan hämta handlingar. Driftnormering ger effektivare fastighetsdrift En s.k. driftnormering har genomförts vilket innebär att bemanningen i fastighetsdriften baserats på en arbetsmängdsberäkning. Denna visade på en möjlig reducering av bemanningen på 15 %. Detta genomförs nu successivt bland annat genom att vakanta tjänster inte återbesätts. Även jourverksamhet har rationaliserats vilket resulterat i sammanslagning av jourgrupper och lägre kostnader för jourverksamheten. Ekonomi 21

22 Energi och miljö Under året har miljöledningsarbetet bland annat fokuserat på utbildning och fortsatt arbete med att ta fram riktlinjer för minskad miljöpåverkan. Arbete har påbörjats med att utveckla ett bättre sätt att följa upp och förbättra miljöarbetet. Under våren 26 genomfördes en förrevision som visade på vilka områden ytterligare insatser krävs för att kunna bli certifierbara. Ett av de områden som behövde förbättras var identifieringen av aktiviteter som påverkar miljön. Därför har verkets miljöaspekter uppdaterats och fått en bättre förankring i det lokala miljöarbetet. Dessutom har en rad utbildningsinsatser genomförts för bland annat de regionala miljösamordnarna och verkets egna interna miljörevisorer. Vissa grupper har också genomgått en miljöutbildning. Utbildningen är gemensamt framtagen inom försvarssektorn och syftar till att organisationerna ska få en grundläggande miljöutbildning samt ökad förståelse för försvarssektorns miljöpåverkan. Ett annat fokusområde under året har varit kemiska produkter. Fortifikationsverket ska minska antalet kemiska produkter som används och att se till att de produkter som används uppfyller verkets krav. Miljöinventering av byggnadsbeståndet är en annan aktivitet som pågick under 26. Inventeringen omfattade bland annat följande områden: Asbest, bly, freon, kvicksilver, PCB, radon, petroleumprodukter, impregnerat virke samt övriga miljöstörande ämnen. Dessutom ingår en kartläggning av fukt och mögel i byggnader samt inventering av markområden som kan kräva särskild hantering ur miljösynpunkt. Inventeringen kommer att öka kunskapen om mark och byggnaders status och underlätta arbetet med miljöinventeringar i samband med ombyggnader och rivning. Verket får dessutom ett bättre beslutsunderlag i det viktiga arbetet med att kontinuerligt minska miljöbelastningen från byggnader och anläggningar. Energi En av verkets största miljöpåverkande faktorer är energianvändningen i byggnader och anläggningar. Verket arbetar ständigt med att effektivisera energianvändningen. Under 26 minskade användningen av både el och värme, se tabell 13. Fortifikationsverkets sammanlagda energianvändning har minskat med 23 %, från 767 GWh till 59 GWh, under perioden Under samma period har energianvändningen för lokaler, mätt i kwh per kvm minskat med 12 %. Den energi verket använder har också blivit mer miljöanpassad. Det är framför allt de stora investeringarna i mera miljöanpassade energislag för uppvärmning som har gett resultat (se tabell 15). Fördelningen mellan olika energislag framgår av tabell 15 och figur 11. Tabell 13. Fortifikationsverket totala energianvändning, BTA(t) betyder tempererad d.v.s. uppvärmd bruttoarea. Värme, GWh El, GWh Totalt, GWh Lokaler totalt Försvaranläggningar Fortifikationsverket totalt Nyckeltal Lokaler, kwh per kvm BTA(t) Totalt, kwh per kvm BTA(t) Fastighetsbestånd

23 Tabell 14. Energianvändning fördelat per uppvärmd yta för lokaler mellan Verkligt utfall 24 till Förändring 5-6 Energianvändning, kwh per kvm BTA (t) ,2% Fossila bränslen, CO2 per kvm BTA (t) 7,7 7,1 4,8-32,4% Tabell 15. Fördelning av Fortifikationsverkets användning av olika energislag mellan åren Energianvändning, GWh Energislag Förändring 5-6 Trend Elenergi exkl. värme 263,6 231,8 29,4-9,6% Olja 75,5 62,5 42,9-31,3% Gasol 95 1,1 Gas 1,7 1,9 7,7-29,3% Fjärrvärme 23,4 173,9 14,7-19,1% Träbränsle 32,9 33,6 48,2 43,3% ˆ El 16,9 15,8 12,3-22,4% Vegetabilisk olja 3,3 1,3 % (, %) 4,8 % (5,3 %) 18,8 % (11,3 %) 16,7 % (21,1 %),4 % (, %) 3, % (3,7 %) 54,9 % (58,6 %) Olja Gasol 95 Gas Fjärrvärme Träbränsle El Vegetabilisk olja Figur 11 Fördelning av olika energislag för uppvärmning 26. Siffrorna i parentes visar andelen 25. Pelletstank Kungsängen garnison. Energi och miljö 23

24 Miljönyheter 26 ECO Driving Under 26 har kurser i energisnålt körsätt så kallad ECO Driving anordnats på flertalet fastighetsgrupper. Varje förare fick först, utan några instruktioner från kursledaren, köra en viss vägsträcka med det körsätt som han/hon brukar använda. Efter en demonstration och en del instruktioner fick deltagarna prova igen och utan undantag förbättrade samtliga sitt körsätt och snittförbrukningen minskade med mellan 8-15 %. Detta utan någon direkt tidsförlust, men med en stor vinst för både naturen i form av minskade utsläpp och för kassan. Energipris Under våren hade fastighetsenheter och fastighetsgrupper chans att delta i verkets första energitävling. Kravet för att delta var att enheten förvaltade minst 3 kvm uppvärmd yta. Vinnare för 26 års tävling blev fastighetsenheten i Halmstad. Motiveringen löd: Fastighetsenhet Halmstad uppvisar ett kontinuerligt och aktivt energiarbete som skapar engagemang och resultat, vilket även visar sig i driftrosen och i nyckeltal. I Halmstad genomför man ett arbete som i många fall kan ses som ett föredöme inom Fortifikationsverket. 24 Energi och miljö