Västerbottens Läns Landsting 2015

Transkript

1 1 (14) Redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Västerbottens Läns Landsting 2015 Fastställt av: Anders Sylvan Landstingsdirektör

2 2 (14) Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården Redovisning i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 Regeringen avser att avsätta 500 miljoner kronor per år för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård. I januari 2015 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om kortare väntetider i cancervården (dnr 14/6942). Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF). Samtliga landsting/regioner har i enlighet med överenskommelsen beslutat att införa SVF. Landstingen/regionerna har även tagit fram handlingsplaner för hur de avser att införa systemet. De landsting/regioner som senast den 1 november 2015 redovisar hur de fem pilotdiagnosernas SVF införts i enlighet med handlingsplanen kommer att kunna ta del av de medel som fördelas i november Följande föreslås ingå i landstingens redovisning: I redovisningen ska det framgå att de fem pilotdiagnosernas SVF har införts. En mall är framtagen av SKL och socialdepartemenet för att underlätta landstingens/regionens strukturering av redovisningen så att det blir tydligt hur SVF har införts. Enligt överenskommelsen ska redovisningen knyta an till handlingsplanen, som baserades på sju övergripande frågor. För att underlätta kopplingen till handlingsplanen citeras dessa frågor i rutor under respektive rubrik. De citerade frågorna utgör bakgrundsinformation och ska inte besvaras på nytt.

3 3 (14) Information och förankring i verksamheten Hur tänker landstinget/regionen informera och föra dialog om SVF inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av SVF? 1. Hur har landstinget/regionen informerat och fört dialog om SVF inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av de fem pilotdiagnosernas SVF? Svar: Inom Västerbottens Läns Landsting, VLL har mötesstruktur för aktuella målgrupper och verksamheter utvecklats både lokalt och regionalt tillsammans med RCC Norr. Eftersom kommunikationen har fått ske till både linjeorganisationer och aktörer inom olika processer har detta inneburit vissa utmaningar. De upprättade kommunikationsplanerna som gjorts på RCC nivå har varit ett viktigt verktyg i anpassning och framtagande av lokal plan. Nya behov och målgrupper har tillkommit vilket också inneburit att kommunikationsaktiviteterna behövt anpassas allteftersom. En viktig och huvudsaklig del i förankringsarbetet är naturligtvis dialog i verksamheterna. Detta i syfte att skapa möjligheter för diskussion kring och ökad förståelse för vad SVF innebär för respektive verksamhet. Ambitionen har därför varit att kommunikation i huvudsak ska ske inom berörd linjeorganisation i ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar och andra mötestillfällen. Flertalet berörda chefer ingår också i den lokala arbetsgruppen, LCC i Västerbotten. I och med detta finns möjlighet för uppföljning av behov och säkerställande av att kommunikation når berörda verksamheter på bästa sätt. Behov finns dock av ytterligare förankring och dialog med processledarna. En Projektplats har skapats på landstingets intranät som uppdateras löpande. Där anslås rutiner och informationsmaterial om arbetet med SVF i Västerbotten och i övriga landet. Artiklar och nyheter med fokus på SVF har publicerats på nättidningen. Regional och nationellt informationsmaterial har förmedlats till berörda verksamheter. Genom samarbete inom den Norra regionen och med RCC Norr har vi även kunnat samordna och samarbeta kring vissa aktiviteter. Detta har fungerat väl och upplevts som positivt 2. Hur har landstinget/regionen samverkat med regionala cancercentrum (RCC) under införandet av SVF och vilka erfarenheter kan ni dela med er av inför 2016 års arbete?

4 4 (14) Svar: Västerbottens Läns Landsting (VLL) har haft en nära samverkan med RCC Norr och övriga landsting/regioner inom Norra regionen under hela processen med utarbetande av handlingsplanen för standardiserade vårdförlopp (SVF) och den fortsatta införandeprocessen. I RCC Norrs styrgrupp ingår två representanter från VLL, verksamhetsområdeschefen för regionvården samt verksamhetschefen för Cancercentrum, Nus. Styrgruppen, som normalt har fyra möten per år, hade under perioden januari-juni 2015 möten varannan vecka för samverkan kring handlingsplanen och införandet av SVF. RCC Norr utarbetade på uppdrag av styrgruppen en mall för handlingsplanen, som användes av alla regionens landsting. En regiongemensam handlingsplan sammanställdes, där landstinget handlingsplan ingår. Under våren 2015 utsåg styrgruppen en regional arbetsgrupp för införande av standardiserade vårdförlopp (RAFI), bestående av landstingets projektledare för införande av SVF, övriga regionlandstings projektledare, samt kommunikatör och biträdande verksamhetschef från RCC Norr (sammankallande). En regiongemensam kommunikatörsgrupp utsågs, bestående av den kommunikatör som landstinget utsett för SVF-arbetet, en kommunikatör från vart och ett av övriga regionlandsting samt RCC Norrs kommunikatör (sammankallande). En regiongemensam kommunikationsplan utarbetades av kommunikatörsgruppen, och den har utgjort grund för den kommunikationsplan som landstinget sedan utarbetat och arbetar efter. RAFI har sedan bildandet haft videomöten ungefär varannan vecka för att få aktuell information från RCC, utbyta erfarenheter och samverka inom olika områden. Under hösten har bl.a. en regiongemensam instruktionsfilm om SVF riktad till primärvården och tandvården spelats in. Vissa möten hålls gemensamt med RAFI och kommunikatörsgruppen, som även har egna månatliga möten. RAFI har även haft gemensamma möten med RCC Norrs regionala processledare regionlandstingens väntetidssamordnare och kodningskoordinatorer regionala projektgruppen för samverkan inom patologi, som leds av RCC Norr De regionala processarbetsgrupperna, som leds av RCC Norrs regionala processledare, har under året arbetat med att anpassa rutiner inom respektive process till SVF. Processledarna för de SVF som införs under 2015 hade under våren ett videomöte med företrädare för professionen och ledningen i landstinget, där SVF presenterades och diskuterades. RCC håller i ett nätverk för Norra regionens kontaktsjuksköterskor, där bl.a. SVF-frågor tas upp.

5 5 (14) Samverkan med RCC och de övriga regionlandstingen har varit viktigt för arbetet med SVF-införandet och kommer att fortsätta. Många SVF går över landstingsgränserna i regionen och ett nära regionalt samarbete är därför nödvändigt. En regional utvecklingsplan för cancervården för perioden processas nu i regionen via RCC Norr, och SVF-införandet ingår i många delar av planen. Erfarenheter från kommunikationsprocessen 2015 kommer att vara värdefulla även vid införandet av de tillkommande cancerprocesserna för Det har varit en styrka att VLL har kunnat samverka med den Norra sjukvårdsregionen och RCC Norr i arbetet med SVF. RCC i samverkan driver frågor nationellt och håller ihop de olika frågorna och ärendena på ett bra sätt. Det har ändå varit en utmaning att notera, känna till och koordinera alla aktiviteter inom arbetet som sker nationellt och regionalt. Involvering Hur avser landstinget/regionen involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? 1. Hur har landstinget/regionen involverat patientrepresentanter i arbetet med SVF? Svar: Patientrepresentanter har hittills involverats främst i det nära regiongemensamma arbetet. Två patientrepresentanter från RCC Norrs patientråd ingår i RCC Norrs styrgrupp, som utgjort regional styrgrupp för SVF-införandet, och de har därmed varit aktivt delaktiga i styrningen av hela införandeprocessen i regionen. SVF-arbetet har fortlöpande diskuterats vid patientrådets möten och synpunkter från rådet har tagits med i det regionala arbetet. I de regionala processarbetsgrupperna ingår patientrepresentanter. Den patientenkät som utformas för att mäta patientupplevd kvalitet i processerna kommer att testats av olika patientföreträdarorganisationer. Dessa enkätundersökningar skall kunna genomföras från Hur har landstinget/regionen involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Svar: Inom VLL finns privata vårdgivare inom primärvården och tandvården. Genom att landstingets beställarfunktion inom Hälsoval Västerbotten skött distributionen av all kommunikation till primärvården i länet har insatserna

6 6 (14) varit likvärdiga för alla utförare. I kommunikationsinsatserna ingår i huvudsak det generellt framtagna material som RCC tagit fram. Där ingår både informationsfilmer samt bifogade informationsmaterial i dokumentform. Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Hur avser landstinget/regionen att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införande av koordinatorfunktion och obokade/reserverade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare 1. Hur har stödet inom landstinget/regionen sett ut för införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården? Svar: SVF har diskuterats på LCC och RCC möten, informationsmaterial har tagits fram och distribuerats på intranät och i tyckt form. I mars tillsattes en projektledare inom VLL för att samordna utvecklingen inom Västerbotten och i samverkan med övriga landsting/regioner i Norrland. Någon verksamhet i Västerbotten har beskrivit att man fått stöd från RCC när det funnits frågor i etableringsskedet. Någon annan verksamhet har beskrivit att man inte sett så mycket/eller efterfrågat stöd ute i verksamheten förutom det som getts vid olika mötesforum LCC och från RCC. De planer för införandet av SVF som är upprättade för utveckling, kompetensförsörjning och kommunikation inom länet och cancerområdet tillämpas. Det innebär att många aktiviteter är igångsatta i Västerbotten och inom den Norra regionen. Det har även visat sig vara igångsatta aktiviteter nationellt, under ledning av SKL inom patologi och radiologi inom ramen för kömiljarden. Detta arbete har bestått i att kartlägga de interna processerna och ge underlag till ledtidsmätningar och förbättrad struktur. Utfallet av dessa arbeten följs med stort intresse inom VLL och Norra regionen eftersom det skapar en ökad samsyn på och utveckling i hela vårdkedjan. - Vilka första observationer har ni gjort avseende effekter utifrån patient- och verksamhetsperspektiv efter införande av SVF? Svar: Generellt kan sägas att SVF är ett pilotexempel på processorienterat arbetssätt i vården. Det nya sättet att planera och genomföra vårdinsatser i samarbete med andra

7 7 (14) verksamheter i flödet och över läns och organisationsgränser är utvecklande men ändå prövande. Eftersom en del av dagens patientsäkerhetsproblem uppstår i överlämningar i vårdkedjan finns en potential att förbättra säkerhet och minska ledtider i flödet med den tänkta strukturen. Detta måste innebära fördelar för patienterna och vården framöver, även om det innebär en hel del utmaningar under viss tid. Processen i Västerbotten går framåt och är under stark utveckling. Några av processerna är etablerade och fungerar med snabbspår som oftast klarar utsatta ledtider. Inom några processer är man dock lite mindre långt gångna. Processen upplevs i huvudsak som positiv. Det finns oro för undanträngningseffekt inom vissa verksamheter även om det inte handlar om några nya patientgrupper. Inom bl.a radiologi och patologi beskriver man risk för undanträngningseffekter och dimensioneringsproblem när alla processer går snabbare och kapaciteterna prövas tillsammans med andra angelägna fall. Vissa delar är identifierade som flaskhalsar, där pågår förbättringsarbete men inte heller det kan lösas snabbt. Till vissa verksamheter har även tillförts resurser för att underlätta i flödet. (Se avsnittet ekonomi) För patienter med (huvud- och halscancer) HHC har man sedan tidigare ett väl inarbetat snabbspår. Införande av SVF medför ytterligare utveckling av detta men de stora förbättringarna för den här patientgruppen är genomförda sedan tidigare. Även inom AML har arbetet startat tidigare och rutinerna i flödet är väl fungerande. Processen för esofagus-ventrikel har kommit igång och är en bit på väg i arbetet och har etablerat en modell för snabbspår. Övriga processer är mera på planeringsstadiet och håller på att sätta de strukturer som behövs i flödet. Dock har man inte kunnat mäta några ledtider i processerna med KVÅ-koder ännu även om det kan identifieras ett antal fall som startat SVF. Se senare avsnitt. 2. Hur har landstinget/regionen löst införandet av koordinatorfunktion för respektive diagnosspecifikt SVF? Svar: Inom VLL har stimulerats till detta genom att tillföra extraresurser till vissa verksamheter i samband med SVF införandet. Vi ser att behov av att både kontaktsjuksköterskor och koordinatorer utses och får sina uppdrag och mandat tydliggjorda. Koordinatorsfunktionen kan vid en klinik vara en och samma person för flera diagnoser. På någon klinik är frågan hanterad sedan tidigare inom befintlig ekonomisk ram.

8 8 (14) Helt klart är att det är viktigt med koordinatorsfunktionen men verksamheterna och processerna har kommit olika långt i frågan. För vissa saknas detta fortfarande. - Hur har landstinget/regionen definierat koordinatorfunktionens uppdrag? Svar: Det nationella framtagna underlaget för uppdrag till kontaktsjuksköterska har använts och anpassats till VLL och används av vissa verksamheter. Några förslag från andra landsting på koordinatorsuppdraget har tagits fram som underlag och arbetet med en gemensam uppdragsbeskrivning för VLL pågår för detta. - Vid vilken tidpunkt infördes koordinatorfunktionen för respektive pilotdiagnos? Svar: - Akut myeloisk leukemi: Under Huvud och halscancer: Funktionen infördes januari 2013, definierad mer tydligt i augusti Matstrupe- och magsäckscancer: Införs Januari-februari 2016 inom Kirurgi. Vid cancercentrum finns en koordinerande funktion sedan september Prostatacancer: Koordinatorfunktion finns på urologen, för strålbehandling finns samordning inom cancercentrum sedan tidigare. Samarbetet mellan dessa enheter utvecklas löpande och planeras vara etablerat från januarifebruari Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: Se ovan. 3. Hur har landstinget/regionen löst obokade/reserverade tider för respektive pilotdiagnos? Svar: Frågan löses på respektive klinik och för respektive diagnos, dock ingen central gemensam lösning. Inom Huvud- och halscancer har man fått tillgång till vissa förbokade tider för: - läkarbesök dock något för få - PET-CT 2 förbokade/vecka, räcker inte men mycket flexibelt o tillmötesgående lab gör att det fungerar I och med SVF infördes: - Ultraljud m FNAC sedan oktober 2015 två förbokade tider/v. Även om detta inte alltid fungerar beroende på brist på radiologer.

9 9 (14) Inom processen för urinblåsecancer diskuteras detta med radiologen vid hakrohematuri. - Vilka första observationer har ni gjort avseende effekter utifrån patient- och verksamhetsperspektiv efter införande av SVF? Svar: För tidigt att uttala sig om detta generellt. De verksamheter som har fått tillgång till obokade tider inom radiologi har upplevt detta som positivt. Bra när det fungerar men sårbart. - Neddragning av vårdplatser på vårdavdelning sedan våren 2015 Risk både att patienter under utredning/behandling inte kan erbjudas inläggning inom ramen för SVF samt undanträngningseffekt gentemot andra diagnoser - Brist på radiologer medför risk att vissa resurser inte kan nyttjas Implementering av de fem standardiserade vårdförloppen Hur avser landstinget/regionen implementera de fem pilotdiagnosernas SVF under 2015? 1. Om och i så fall hur har landstinget/regionen implementerat de fem pilotdiagnosernas SVF under 2015? Svar: Inom VLL har alla fem diagnoserna officiellt startat sitt arbete från även om processerna kommit olika långt. Inkludera om möjligt följande i beskrivningen: - Hur många patienter har startat utredning i respektive SVF efter beslut om välgrundad misstanke (ange tidsperiod 2015) Svar: - Hur många av de patienter som utretts med SVF har fått diagnosen: Under oktober 2015, har Huvud och halscancer varit pilotklinik för KVÅkodning inom SVF i Västerbotten. Det innebär att man registrerat KVÅ koder i några fall och sedan sökt efter datafångst på dessa i VLL:s datalager. Testet har visat sig ge utfall på den kodrutin som lanseras i länet. I dagsläget finns dock inga KVÅ-koder inlagda i den ordinarie patientjournalen. i VLL.

10 10 (14) Akut myeloisk leukemi Svar: Under 2015 har 10 fall av primär AML inkommit i Västerbotten och 20 inom den Norra regionen. Ett fall är kodat som SVF. Som tidigare beskrivits håller sig AML inom SVFtidsgränser utan koder. Huvud- och halscancer Svar: Utredning och behandling utförs vid NUS. Under perioden 1/5-30/9: 9 st patienter till snabbspår, osäker siffra troligen lågt räknat 26/10 hade 5 st patienter startat SVF, totalt från Norra regionen 31 patienter. Matstrupe- och magsäckscancer Svar: 6 st Prostatacancer Svar: Oklart Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Svar: Oklart - Hur många patienter inom respektive SVF har avslutats genom start av behandling? (Dessa fall har inte registrerats med KVÅ koder ännu) Svar: Inom Huvud- och halscancer i Västerbotten 5 patienter. Norra regionen 19 patienter - Hur många patienter har avslutat SVF av annan anledning exempelvis av medicinska skäl eller annat? Svar: Huvud- och halscancer: Västerbotten 4 patienter. Inom Norra regionen 15 patienter. - Finns delar av SVF som inte implementerats och hur ser tidplanen ut för att det ska genomföras? Svar: Införandeprocessen pågår, ingen tidplan är definierad för vissa diagnoser. Alla SVF pilotdiagnoser är dock igångsatta under Kodning med KVÅ koder kommer att vara infört senast december Inom Huvud- och halscancer: decentralisering i Norra regionen av kontrollskopier i narkos efter avslutad behandling för att öka kapacitet i utredningsskedet, införs 1/ Decentralisering av kontrollundersökning med ultraljud (FNAC) för att öka kapacitet i utredningsskedet, införs 1/ Min vårdplan beräknas komma igång under 2015

11 11 (14) - Diskussion runt tidig rehabiliteringsplan pågår och ska knytas till arbetet med Min vårdplan. - Finns det rutiner för överföring utan fördröjning av patient till behandlande enhet när denna är annan än utredande? Svar: SVF-diagnoserna 2015 har kartlagda och upparbetade regionala samverkansrutiner vid överföring mellan länen/regionerna. Dessa utvecklas löpande i takt med att koordinatorer och kontaktsjuksköterskor etableras i de olika länen och i flödet. Överföring mellan länen uppges dock inte vara något problem. Inom Huvud- och halscancer finns ny rutin som innebär kortare ledtid från MDK till start av onkologisk behandling inom den Norra regionen. Inom esofagus-ventrikel finns från oktober även en ny rutin för snabbspår. AML flödet inom Norra regionen är etablerat och välfungerande sedan flera år. Uppföljning av ledtider och indikatorer i vårdadministrativa system Hur tänker landstinget/regionen tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? 1. Hur har landstinget/regionen tillsett att SVF från välgrundad misstanke till start av behandling går att följa i de vårdadministrativa systemen? Finns åtgärder som ska genomföras för att uppföljningen ska kunna ske och hur ser tidplanen för dessa ut? Svar: Arbete pågår sedan tidigare i Västerbotten med att bygga upp ett datalager för uttag av olika data till verksamheten. I datalagret ska man kunna mäta ledtider och annat. VLL har ett system för lagrade patientuppgifter som kan anpassas att följa de införda KVÅ koderna. I datalagret har nyligen genomförda tester i en process visat det möjligt att spåra och identifiera KVÅ-koderna för SVF diagnoserna. Nu pågår lansering av koderna och rutinen med kodsättning i övriga processer. Planen är att alla data och ledtider skall kunna följas maskinellt i systemet från årsskiftet. 2. Vilka av de nationella ledtiderna kan redovisas via vårdadministrativt system för SVF vid rapportskrivandet? Svar: Hittills inga, se svar på tidigare fråga.

12 12 (14) Ansvar och aktiviteter för att IT- stöd blir funktionellt Hur avser landstinget/regionen definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp SVF i landstingens IT stöd? 1. Hur har landstinget/regionen utvecklat de stödprocesser som behövs för att följa och följa upp SVF i respektive IT-stöd? Svar: Det måste finnas system där vi enkelt kan plocka ut data och följa våra SVF och de ledtider vi per län och region önskar följa för olika diagnoser. De tester som genomförts i landstingets datalager ger indikation om att de använda koderna ska kunna användas till ledtidsuppföljning till de nationella ledtiderna. VLL:s väntetidssamordnare kommer att se till att rapporten av data levereras för detta ändamål. Införandet av fler standardiserade vårdförlopp 2016 Hur avser landstinget/regionen planera för införande av fler SVF 2016? 1. Hur har landstinget/regionen planerat för införandet av fler SVF 2016? Inom VLL följer vi den planering och nationella utvecklingen via RCC och tillsammans med andra län i Norra regionen. De pilotdiagnoser som är införda 2015 bildar skola för införandemodellen för övriga diagnoser framöver. Viktigt är då att införandemodellen under 2015 utvärderas och ger fakta till ev. förbättringar. Den struktur för ledning, samverkan och drift av processerna som är etablerad kommer att användas även om det tillkommer fler processer och verksamheter. Vissa av de kommande processernas aktörer medverkar redan nu i befintliga mötesforum. 2. Hur har landstinget/regionen samverkat och löst övergångar för patienter som går över landstingsgränserna? Svar: Arbetet pågår och eftersom vi inte har skarpa mätningar tillgängliga har det varit svårt att bedöma. Vi tror inte att det ska innebära stora problem. Det viktiga i kvalitetssäkringen av patientflödet är strukturer och de funktioner som är satta att kommunicera med kollegorna i regionen. Deras samarbete och upparbetade rutiner utgör grunden i ett patientsäkert flöde.

13 13 (14) Utmaningar och åtgärder 1. Vilka har varit de stora utmaningarna vid införandet av de fem första SVF och hur har ni hanterat dem? Svar: Som tidigare angetts har kommunikationsfrågorna varit viktiga. Det har framkommit behov av information från nya aktörer i flödet och på klinikerna. Exempelvis har informationsbehov uppdagats hos serviceverksamheter inom de olika flödena som ingår i det totala vårdutbudet men inte är patientägarkliniker. Exempelvis är laboratorier, operation och radiologi speciellt utsatta verksamheter. Dessutom är det uppenbart att linjeorganisationernas interna kommunikationsförmåga sätts på prov. Vår etablerade kultur att kommunicera med verksamheterna via verksamhetschefen och i linjen, har visat sig vara otillräckligt. Inom SVF arbetet har processledarna fått ökade insatser även som kommunikationsbärare. Införandet av SVF är en utmaning på flera sätt. Det finns begränsat med resurser på patologi, radiologi, operation och vårdplatser. Det saknas specialister i form av läkare och sjuksköterskor på vissa enheter, Det gäller därför att tänka sig för när man planerar för de viktiga strukturer och befattningar som är fundamentala i flödet för kvalitetssäkring mm. Kontaktsjuksköterskor och koordinatorer måste etableras och få tydliga roller. 2. Vilka goda exempel på lösningar har ni erfarenhet av från införandet under 2015? Svar: Den regiongemensamma informationsfilm som gjordes till primärvården och tandvården med stöd från RCC-Norr var en bra metod för att få ut ett viktigt budskap på effektivt sätt. Huvud- och halscancer processen är etablerad och väl fungerande i den Norra regionen. Införandet av SVF har där inneburit att olika funktioner inom verksamheter har suttit ned och talat med varandra. Detta har utvecklat omhändertagandet av patienter med HHC positivt. Tack vare stort engagemang av professioner och funktioner som arbetar med denna patientgrupp har införandet av SVF möjliggjorts. 3. Vilka utmaningar ser ni inför kommande SVF 2016? Svar: I takt med att cancerprocesserna inom SVF utökas kommer allt fler verksamheter att känna av det ett ökat tempo i patientflödet. Detta kommer på sina håll att riskera att skapa undanträngningseffekter under en period om man inte redan innan införandet anpassar arbetssätt efter behovet. Inom vissa

14 14 (14) serviceenheter såsom patologi och röntgen kommer exempelvis det ökade flödestempot att märkas av allra mest tills alla effekter kunnat samordnas och anpassats. Tillgängliga resurser kommer under en tid att tvingas att prioriteras efter angelägenhetsgrad i alla verksamheter. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts (exempelvis projektmedel, medel för åtgärdande av tillgänglighet och andra utmaningar, medel för införande av koordinatorsfunktion) och vad återstående stimulansmedel kommer att användas till. Hur mycket medel från 2015 kommer att överföras till 2016? Hur medlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel i november 2015 men är av värde inför diskussion av ny överenskommelse mellan regeringen och SKL Svar: Alla befintliga medel för 2015 är fördelade i verksamheten. Det beräknas inte överföras några av dessa medel till Stimulansmedlen har för Västerbottens Läns Landssting fördelats enligt nedan: Fördelning steg 1 Tjänst Kostnad 2015 Kostnad helår Kirurgcentrum Umeå koordinator/kssk 1,0 0,25 0,5 ÖGI-urologi Kirurgcentrum/Medicincentrum Umeå Endoskopi/cysto 1,0 0,25 0,5 Kir-ort Skellefteå koordinator/kssk 1,0 0,25 0,5 Kir-ort Lycksele operationslag 3,2 1,1 2,1 ÖNH Umeå koordinator/kssk 1,0 0,25 0,5 Cancercentrum koordinator/kssk 2,0 0,5 1 Patologi AC utökn/processer 2,0 0,75 1 köp prover 0,25 0,5 Bild- och funktionsmedicin AC utökn 2 skift/koord 2,0 0,75 1 köp MR/DT 0,25 0,5 Primärvård utbildn/info 0,2 0,25 Kommunikation 0,1 0,2 OH 1,1 Buff/clickview 0,6 TOTALT 13,2 5,5 9,65