Förslag till Rasspecifik Avelspolicy/-Strategi för ITALIENSK VINTHUND

Transkript

1 Förslag till Rasspecifik Avelspolicy/-Strategi för ITALIENSK VINTHUND Giltighet och ansvar SRIV har utarbetat detta förslag till rasspecifik avelspolicy/-strategi, RAS, för Italiensk vinthund, på uppdrag från Svenska Kennelklubben. Avelspolicyn anger de mål som SRIV vill sätta för avelsarbetet för att främja en positiv utveckling för rasen. Den andra delen, avelsstrategin, innehåller de medel, d.v.s. tillvägagångssätt, som SRIV föreslår för att målen ska kunna uppnås. SRIV föreslår att RAS för Italiensk vinthund ska gälla tillsvidare, tills behov för revidering anses föreligga. SRIV ska fortlöpande utvärdera hur tillämpningen av RAS fungerar för uppfödare, hanhundsägare och italienarägare i allmänhet samt inom klubben. Efter fem år bör en mer omfattande utvärdering ske. SRIV betonar att riktlinjerna enligt avelsstrategin är rekommendationer. Dock är målen svåra eller omöjliga att uppnå om inte alla uppfödare och hanhundsägare i möjligaste mån försöker följa dessa rekommendationer, så förhoppningen är att alla axlar ansvaret för det avelsarbete vi tillsammans beslutat om. Rasdrag/mentalitet/funktion Den italienska vinthunden, italienaren, är en av de minsta av vinthundsraserna men den saknar dvärgprägel den är en stor hund i litet format. Italienaren är en mycket social hund. Den vill vara nära sin ägare; sitter man på en stol sitter den gärna i knä, sitter man i soffan så ligger den tätt intill med ditt ben som kudde och nattetid så sover italienaren helst i sängen under samma täcke som ägaren. Italienaren älskar täcken och filtar och har ett behov av att kunna bädda ner sig och den behöver mjuka liggplatser. Dessa sociala behov tar sig också uttryck i ömhetsbetygelser, ofta i form av ivriga pussar. De kan bli mycket sårade av hårda ord och olyckliga av att bli avvisade eller negligerade. Italienaren fungerar bra i familjer och med andra husdjur. Det finns dock anledning att komma ihåg att det är en vinthund så husdjur såsom fåglar och gnagare går inte säkra. Umgänge med större hundraser bjuder sällan några problem men visst ska man komma ihåg att italienaren är liten och kan ta skada. Likaså ska man komma ihåg att små barn kan handskas ovarsamt med hunden. Vanligast är att italienaren är en glad och framåt hund som uppvisar ett glatt och vänligt sätt mot sin omgivning. Det finns också italienare som är reserverade mot främmande människor, vilket inte är något fel. Med normal reservation avses att Sid 1 (28) 1

2 hunden inte själv tar kontakt men accepterar kontakt när den initieras av den främmande. Italienaren har ett rikt känsloliv och kroppsspråk! När den är glad ger den ofta uttryck för att vara sprudlande lycklig, när den är sårad så visar den det med all tydlighet hela hunden tycks sloka och den drar sig undan. Italienare överlag är inte skälliga hundar men visst kan de skälla exempelvis när dörrklockan ringer. Därtill är den väldigt kvick i både tanke och handling. Den kan vid ett första möte felaktigt uppfattas som nervös och/eller rädd. Italienaren står ofta på tre ben och lyfter ett framben, det är ett rasdrag. Den darrar också ofta vilket inte alls behöver bero på att den fryser utan kan vara ett uttryck för iver. Att den är mycket alert och registrerar allt som händer omkring den bidrar också till missuppfattningen att den är nervös. Italienaren är anpasslig. Den passar för ett liv i stadsvåning såväl som i villa på landet. Det behändiga formatet och det faktum att italienaren är nöjd när den får vara nära sin ägare gör att den är lätt att ta med sig på resor. Trots att italienare må se sköra ut så behöver de få utlopp för sin energi. Att få springa lös på lämpliga platser är en höjdpunkt i livet, gärna då tillsammans med någon hundkompis. Såsom för många andra vinthundar så betyder leka just att springa tillsammans och jaga varandra. Långa strand- eller skogspromenader är toppen för en italienare och den är uthållig; den orkar utan vidare med de långpromenader de flesta människor gör. En aktivitet som är skräddarsydd för vinthundar är lure coursing, jakt på simulerad hare. Svenska Vinthundklubben arrangerar prov vid vilka certifikat och championat kan erövras. Få raser väcker sådan förtjusning hos publiken som italienaren, för den uppvisar en förbluffande snabbhet och vändbarhet. Lure coursing är nog det ultimata nöjet för många vinthundar och italienaren är inget undantag. Utomlands, exempelvis i Finland och nere i Europa deltar också italienaren i kapplöpning på klassisk rundbana. Med sitt kvicka sätt och sitt livliga intellekt så behöver italienaren en konsekvent uppfostran och den lär sig snabbt att utnyttja sin ägares svagheter. Italienaren är måhända inte rätt hund för den som vill satsa på träning och tävling inom olika bruksgrenar. Den är förvisso lättlärd men kan fort lessna och behöver variation. Att träna en italienare fordrar mjuka metoder, tålamod och uppfinningsrikedom. Uppmuntran, beröm och belöningar av alla slag är medel som leder till framgång. Omvänt gäller att hårda bestraffningar helt kan förstöra träningen och det är hunden som avgör vad som är en hård bestraffning. Det går alltså utmärkt att ha roligt tillsammans med sin italienare med diverse lydnadsträning, agility och spårövningar. Dock får man ha förståelse för att italienaren knappast vill träna platsliggning eller forcera en platt agilitytunnel i kyla eller blött väder och den kan strunta i att lyda om den gissar att den önskade belöningen, exempelvis en godisbit, inte finns inom räckhåll. I utställningsringen väcker italienaren ofta stor beundran genom sitt vackra och gracila yttre och de lätta, dansande rörelserna som är typiska för rasen. Sitt yttre till trots så är italienaren tåligare för dåligt väder än vad man kan tro. De gillar dock inte regnigt och blåsigt väder. Italienare går, nästan undantagslöst, runt vattenpölar. Kall Sid 2 (28) 2

3 väderlek går bättre, framför allt så länge den håller sig i rörelse. Vid riktigt bistra temperaturer kan man med fördel skydda den med kläder. Valpen Att ha en italienarvalp är att ha en liten vig, snabb och spänstig varelse. De är som sagt inte så sköra som man kan tro men valpar måste skyddas mot sitt eget oförstånd! De brukar tro att de kan flyga och kan utan vidare kasta sig ut från en soffrygg och de flesta olyckor med brutna ben händer inomhus. Bortsett från att sätta stopp för de alltför vilda framfarterna inomhus så ska valpen bli rumsren. En italienarvalp är mycket liten och tar sig på svårövervakade platser såsom bakom soffor och lämnar därtill små olyckor efter sig. Därför får man vara mycket vaksam och konsekvent gå ut med valpen ofta och se så att den gör det den ska. Lättast är förstås rumsrenhetsträningen under det varma halvåret och träningen ska givetvis börja omedelbart då den kommit till sin nya ägare. Redan hemma hos uppfödaren ska valpen ha fått bekanta sig med en trygg utomhusmiljö och företrädesvis fått börja träna att rasta sig ute. Skötsel Italienaren är lättskött. Den fordrar ingen pälsvård i form av frekventa bad, borstning eller kamning och den har inga direkta fällningsperioder. Dock har den snabbt växande klor som behöver klippas en gång i veckan. Såsom många andra mindre raser har den också en benägenhet att få tandsten. Tuggben är bra men tänderna bör också borstas. Hur ofta tänderna ska borstas varierar mellan olika individer men det bör göras minst en gång i veckan och gärna oftare, speciellt hos äldre hundar, för att bäst förebygga dålig tandhälsa. Utöver detta kan man själv skrapa tänderna en gång i veckan eller vid behov för att inte tandsten ska få fäste. Rätt skött undviker man problemen med tandsten, tandköttsinflammation och tandlossning. Vänjer man sin italienare redan från början så accepterar den vårdinsatserna utan protest. Det är dock klokt att med jämna intervall låta en veterinär bedöma om de också behöver göra en insats för tandhälsan. Historik Den italienska vinthunden har sitt ursprung i Italien. Den har använts som jakthund på småvilt men har också varit en uppskattad sällskapshund i förnäma adelsfamiljer. Idag är italienaren främst en härlig sällskapshund även om dess jaktlust bevarats och kan bejakas genom deltagande i exempelvis lure coursing, vinthundarnas funktionsprov som arrangeras av Svenska Vinthundklubben. Rasklubb För att tillvarata rasens intressen bildades 1989 rasklubben SRIV Svensk Rasklubb för Italiensk Vinthund. Klubben har därefter årligen arrangerat en utställning, en rasspecial, sista helgen i juli i samband med Svenska Vinthundklubbens stora arrangemang som förut hölls på Skokloster men numera hålls på Tammsvik. Klubben har rapporterat resultat från svenska och utländska utställningar såväl som resultat Sid 3 (28) 3

4 inom lydnad, agility och lure coursing. Därutöver har redovisningar av importer, exporter och svenska hundar skett för att följa populationen och avelsarbetet. Klubben har också en valphänvisning, dit de uppfödare som önskar förmedla sina valpar via klubben kan vända sig, och periodvis har ett avelsråd funnits. RASSPECIFIK AVELSPOLICY SRIV:s mål är att väcka intresse för och främja avel av exteriört, funktionsmässigt och mentalt sunda och goda hundar samt att bevara rasens specifika egenskaper i enlighet med FCI:s rasstandard för Italiensk vinthund. Vidare att bevaka rasens intressen såsom tillhörande FCI:s rasgrupp 10 Vinthundar. Med sunda hundar avses hundar som upplevs som friska och starka, i normalhull och fysiskt och mentalt rustade för ett aktivt liv med sin ägare. De ska vidare vara anpassade för ett liv i vårt sociala samhälle. Funktionsmässigt vill vi värna om italienaren såsom varande en vinthund. Exteriört goda hundar betyder hundar av god typ. Begreppet typ omfattar summan av alla de detaljer som beskrivs i FCI:s rasstandard för Italiensk vinthund och som särskiljer den italienska vinthunden från alla andra raser. Vidare är ärftlig variationen förutsättning för rasens möjlighet till fortlevnad och utveckling. Därför ska aveln vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller funktion eller tömmer rasen på genetisk variation. Uppfödarna lägger grunden för rasens utveckling genom sitt val av avelsdjur. Ansvaret för rasens utveckling i Sverige åligger SRIV i samarbete med Svenska Kennelklubben och Svenska Vinthundklubben. All avel och uppfödning ska också ske i överensstämmelse med djurskyddslagen och Svenska Kennelklubbens grundregler. SRIV har för att främja en positiv utveckling för rasen fastslagit följande mål för avelsarbetet: verka för en ökad genetisk variation och en lägre inavelsgrad och motverka att enskilda individer eller närbesläktade individer överutnyttjas i aveln verka för att på sikt uppnå en bredare avelsbas ur släktskapssynpunkt verka för en fortsatt god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar verka för att bibehålla rasens glada, alerta, kärleksfulla mentalitet, anpassad till rasens funktion och samhällets krav verka för en exteriör som gynnar god funktion samt motverka exteriöra avvikelser genom att till avel välja individer vilka visar god överensstämmelse med FCI:s rasstandard för italiensk vinthund verka för god reproduktionsförmåga (naturlig parning, god förmåga till dräktighet, lätt dräktighetsperiod och valpning samt gott omhändertagande av avkomma) verka för att avelsdjur är vuxna och utvärderade innan de går i avel Sid 4 (28) 4

5 AVELSSTRATEGI Genetisk variation, inavelsgrad och avelspopulation Allmänna rekommendationer Den genomsnittliga inavelsgraden inom en ras bör ligga på maximalt 2,5 % räknat på fem generationer. Ingen enskild kombinations/kulls inavelsgrad bör överstiga 6,25 %, vilket motsvaras exempelvis av en kusinparning men även kan uppnås vid parning av två till synes mer avlägset besläktade djur. Italiensk vinthund Under hösten 2003 genomfördes en inventering av avelsarbetet inom rasen från 1990 och framåt via rasdata från Svenska Kennelklubben och med hjälp av dataprogrammet LatHunden. För fullständig redovisning se bilaga 1. Antalet registreringar har sedan 1990 uppvisat vissa variationer men medelvärdet för är 26 hundar/år. Det är nödvändigt att arbeta för att utöka rasens genetiska variation. Den genomsnittliga inavelsgraden inom rasen har med några få undantag sedan början av 1990-talet legat betydligt högre än den rekommenderade maxgränsen på 2,5 %. Årsgenomsnitt för inavelsgraden hos italienska vinthundar registrerade Registreringsår Inavelsgrad, Antal hundar årsgenomsnitt, % , , , , , , , , , , , , , * 2,3 28 *Vid materialets sammanställning var inte 2003 till ända, varför det faktiska antalet registreringar för 2003 kan vara högre. En hög inavelsgrad innebär att dubblering av gener ökar, d.v.s. en ökad homozygoti. Det betyder att gener förloras och att gener med negativ effekt kan dubbleras med en ökning av defekter av recessiv typ. Genetisk variation är nödvändigt för att rasen ska ha ett fullgott immunförsvar och kunna motstå sjukdomar samt för att den ska kunna uppvisa en god reproduktionsförmåga. Sid 5 (28) 5

6 Avelspopulationsanalys ett mått på den utnyttjade resp. tillgängliga avelsbasen under åren Antalet kullar och valpar avser totalantalet beräknat 5 år tillbaka från angivet år. År Kullar Valpar Utnyttjad Tillgänglig avelsbas avelsbas Avelspopulationsanalysen i tabellen ovan ger ett mått på den utnyttjade respektive tillgängliga avelsbasen under åren Den utnyttjade avelsbasen har ökat och den tillgängliga har minskat. Att den utnyttjade avelsbasen är större än den tillgängliga för 2002 förklaras av tillförsel av avelsmaterial utifrån. Den minskande tillgängliga avelsbasen visar på att vi är beroende av just avelsmaterial utifrån för att kunna bredda avelsbasen. Genetiker bedömer att en ras får problem att upprätthålla avelsarbetet och en frisk och sund djurstam när den tillgängliga avelsbasen understiger 50 individer. Utvecklingen från kan förklaras av följande: få hundar har utnyttjats i avel det har skett parning av närbesläktade djur det har skett en uppdelning av avelslinjer som hållits åtskiljda SRIV förespråkar följande riktlinjer: inavelsgraden för varje enskild valpkull bör vara högst 6,25 % uppmuntrar till införsel av utvärderat och obesläktat/mindre besläktat avelsmaterial utifrån uppmuntrar till en öppen dialog uppfödare emellan samt uppfödare och SRIV emellan för att hitta möjliga obesläktade/mindre besläktade avelsdjur SRIV tillhandahåller hjälp för att beräkna inavelsgrader för tänkta valpkullar Användande av avelsdjur Allmänna rekommendationer I små populationer är den allmänna rekommendationen att en enskild hanhund bör vara far till högst 5 % av den totala avkomman som produceras under en ungefärlig femårsperiod. I stora populationer är motsvarande siffra 2 %. Vidare bör en hane inte få fler barnbarn än motsvarande det dubbla antalet han rekommenderats få bli far till. Italiensk vinthund Rekommendationer om att begränsa användandet av enskilda avelsdjur är ett medel för att uppnå en ökad genetisk variation, minska risken för genomslag av recessiva defekter samt framledes möjliggöra avel mellan individer som inte är alltför nära besläktade. Vår ras uppvisar ett genomsnittligt antal registrerade valpar på 26 valpar/år (beräknat för ) då registreringssiffrorna varit tämligen stabila. Beräknar vi 5 % av det totala antalet valpar som produceras under en femårsperiod får vi rekommenderade övre gränser för varje enskild hane enligt tabellen. Sid 6 (28) 6

7 Antal registreringar per år och rekommenderade max antal valpar per hane och femårsperiod (enligt allmänna rekommendationer). Rek. max antal Antal valpar/hane och registreringar/år femårsperiod Med de registreringssiffror vi har idag borde således en italienarhane inte få bli far till mer än 7 valpar under en femårsperiod. Efter femårsperioden kan han åter bli far till någon fler kull och den högre åldern medför det positiva att både han och hans avkomma kunnat utvärderas. I ett vidare perspektiv tittar man också på antalet barnbarn en hane får eftersom hans inflytande beror på om hans avkomma i sin tur används i avel. För italiensk vinthund innebär de allmänna rekommendationerna att en hane inte borde få fler än 14 barnbarn. I en så numerärt liten ras som vår innebär det att även tikars användande kan få betydelse. Således bör varje uppfödare också ta tikarnas inflytande i beaktande, kanske framförallt barnbarnsperspektivet. Ovanstående riktvärden gäller avkomma som föds upp och stannar i Sverige. I valet av avelsmaterial bör individerna man tänkt avla på vara vuxna och utvärderade exteriört, mentalt och funktionellt såväl som ur hälsosynpunkt. Det är också klokt att efter att en individ använts i avel, invänta och utvärdera avkomman innan hanen/tiken lämnar fler avkommor. Att sprida användandet av en individ i avel under en längre tidsperiod ger bättre möjligheter till utvärdering men också till att dess inflytande ur genetisk aspekt lättare kan begränsas. Exteriör utvärdering kan med lämplighet ske genom deltagande i officiell utställning. En 1:a i kvalitet anses betyda att individen är av mycket god typ. SRIV förespråkar följande riktlinjer: uppfödare bör i möjligaste mån låta sig vägledas av riktvärdena angående hanhundars användande tikars inflytande bör om möjligt också tas i beaktande (framförallt barnbarnsaspekten) hane bör ej användas i avel före 18 månaders ålder och tik bör ej användas i avel före 24 månaders ålder individ bör ha ställts ut med lägst en 1:a i kvalitet vid deltagande i officiell klass (d.v.s. valpklass räknas inte) innan den används i avel betonar vikten av långsiktig avelsplanering uppmuntrar till införsel av utvärderat och obesläktat/mindre besläktat avelsmaterial utifrån Sid 7 (28) 7

8 uppmuntrar till en öppen dialog uppfödare emellan samt uppfödare och SRIV emellan för att hitta möjliga avelsdjur som inte använts alls eller använts mycket sparsamt fortlöpande utvärdering och informationsspridning till uppfödare och italienarägare om den aktuella avelssituationen SRIV vill betona att antalet barn och barnbarn som anges ovan är beräknade från allmänna rekommendationer och att de är att betrakta som vägledande, inga absoluta gränser. Också åldersgränserna är att ses som vägledande. Det kan inte anses gynna rasen om ägare av hanhundar, svenska eller importerade, känner sig förhindrade att låna ut sin hane till avel p.g.a. ovanstående riktlinjer och det är inget som SRIV förespråkar. Inte heller ska någon uppfödare känna ovilja att para sin tik för att han/hon inte funnit en avelshane som uppfyller alla RAS riktlinjer. Vad SRIV vill är att skapa en medvetenhet om vikten av att arbeta för att inte enskilda hanar används i överdriven omfattning och/eller att enstaka blodslinjer totalt dominerar, då det försvårar en framtida avel ur inavelssynpunkt och inverkar menligt på avelsbasen. Avelsmaterial utifrån För vår numerärt lilla ras har införandet av avelsmaterial utifrån stor betydelse för rasens utveckling och fortlevnad. Det betyder att rasens utveckling i Sverige till stor del kommer att styras av andra länders avelsstrategier och situation. Möjligheterna som finns för att få in obesläktat/mindre besläktat avelsmaterial utifrån är att importera en obesläktad/mindre besläktad individ att åka utomlands och para sin tik med en obesläktad/mindre besläktad hane att låta sin hane para en obesläktad/mindre besläktad tik utom Sverige och ta en valp Att föra in obesläktat/mindre besläktat avelsmaterial utifrån innebär nya möjligheter för rasen i Sverige men medför också stort ansvar. Följande frågor finns att besvara: vad för avelsstrategi följer den utländske uppfödaren/ägaren? vad för exteriör, mental och funktionell standard har den utländske uppfödaren/ägaren? vad för hälsoproblem kan tänkas finnas i landet ifråga? Bortsett från att alla länder inte har FCI:s rasstandard för italiensk vinthund så finns hälsoaspekten att ta i beaktande. Andra länder kan ha en omfattande hälsoproblematik som vi inte har och det är således av yttersta vikt att söka aktuell information. SRIV förespråkar följande riktlinjer: införsel av obesläktat/mindre besläktat avelsmaterial uppmuntras men bör föregås av noggrann utvärdering Sid 8 (28) 8

9 Hälsa och reproduktion Rasen är i Sverige inte behäftad med några frekventa eller återkommande kända ärftliga sjukdomar eller defekter. Italienaren är känd för att leva ett långt liv utan direkta hälsostörningar. Italiensk vinthund ingår inte i något av SKK fastställt hälsoprogram. Därför åligger det uppfödarna att respektera och följa de av SRIV fastslagna rekommendationerna förutom SKK:s grundregler och SKK/AK:s avelspolicy. Förutom den enkät som SRIV sände ut till svenska italienarägare våren 2003 (fullständig redovisning, bilaga 2) så har statistik inhämtats från våra största försäkringsbolag (AGRIA , Folksam , If ). Huruvida resultaten är representativa för hela italienarpopulationen är oklart men de ger i alla fall en uppfattning om vilka hälsoproblem som är vanligast förekommande. Följande åkommor är vanligast i rasen (redovisning sker från vanligast till mindre vanligt enligt en skattning): tandsanering hos veterinär svansfraktur (endast enkätmaterialet - ingen sådan redovisning från försäkringsbolagen) alopeci; d.v.s. hårlöshet (enligt AGRIA upp emot 90 gånger vanligare hos italienare än de andra försäkrade hundarna) fraktur radius/ulna; d.v.s. framben gastroenterit/enterit; d.v.s. kräkningar och/eller diarré (något vanligare hos italienare än de andra hundarna enligt AGRIA:s statistik) övriga hudproblem/hudsjukdom/allergi tumörsjukdom (förefaller vara ungefär lika vanligt hos andra hundraser enligt riskberäkningar av AGRIA) förlossningskomplikationer symptom från rörelseapparaten (ex. hälta, stelhet) I avelsfrågorna i enkäten rapporterades våra hanar och tikar vara fertila. Kryptorchism (vuxen hane som saknar två fullt utvecklade testiklar belägna i pungen) förekommer i rasen men i så låg frekvens att det inte anses vara något problem. Kullstorleken i genomsnitt ( ; rasdatastatistik) var 2,9 valpar/kull. I övrigt framkom av enkäten att frekvensen för missbildningar som ledde till död eller avlivning hos de födda valparna var 11 %, vilket är en hög siffra om den är sann för hela populationen, vilket dock är oklart. Frakturer Brutna ben, där brutna framben är vanligast, uppstår vid olyckor och kan inte tillskrivas ärftligt defekt benstruktur. Olyckorna inträffar oftast inomhus vid hopp från diverse möbler. Granskning av AGRIA:s material (flest italienare av bolagen vi kontaktat) visar att den relativa risken (d.v.s. risken för italienare jämfört med alla andra försäkrade hundar) för frambensfraktur minskat under de senaste två åren vilket kan bero på a) färre italienare har brutit sitt framben och/eller b) fler andra hundar av andra raser har brutit sitt framben. Oavsett så är det en trevlig trend för Sid 9 (28) 9

10 rasen. Svansen är lång och smal och kan därför råka brytas om den kläms eller trampas på. Tandsanering Det är inte att betrakta som någon defekt att den äldre italienaren behöver avlägsna tandsten hos veterinär och det kan också behövas dras någon tand för att begränsa spridningen av tandköttsinflammation. Dock är det att betrakta som en möjlig defekt om den unga hunden har omfattande tandsten och tandköttsinflammation och/eller tandlossning trots förebyggande vård av ägaren. Hårlöshet Hårlöshet, eller alopeci, drabbar en del av rasens representanter med dilut färg (grå/blå eller isabell utan svart pigment i ansikte och klor). Åkomman som kallas colour diluted alopecia, CDA, är en ärftlig defekt som vanligen debuterar mellan 1-4 års ålder. CDA innebär att hunden i varierande grad tappar pälsen på dorsalsidan, d.v.s. mitt uppe på från nacke via ryggen och till svansen men det förefaller inte orsaka något lidande för hunden utan är främst kosmetiskt missprydande. En annan orsak till hårlöshet kan vara en rubbning i sköldkörtelns hormonproduktion. Hypothyreos, vilket innebär en underproduktion av sköldkörtelhormoner och är vanligare hos hund än överproduktion, kan visa sig genom tunn päls eller hårlöshet, förändring i hull (vanligen en svampig fetma), frusenhet (beror på sänkt kroppstemperatur) och/eller lynnesförändringar (håglöshet med eller utan aggressionsutbrott). Sjukdomen kan vara av autoimmun art och vara ärftlig. Sjukdom i mage/tarm Symptom i form av kräkningar och diarréer var den andra vanligaste orsaken till veterinärvård som berättigade till ersättning från försäkringsbolagen och föreföll i de flesta fallen bero på infektion. Orsakerna till symptomen kan vara många: olämplig föda, infektion (magsjuka), stress, allergier. Kanhända är italienarägare mer benägna att söka veterinärvård vid besvärande kräkningar och diarréer än ägare av annan ras? Uppfödare bör förstås vara uppmärksamma på om besläktade hundar drabbas av kräkningar och/eller diarréer som är långvariga eller återkommande och som inte har en naturlig förklaring då allergier har en ärftlig komponent. Hälsoundersökningar SRIV finner inte att hälsosituationen i rasen föranleder rekommendation om obligatoriska hälsoundersökningar för alla italienare, utan riktade undersökningar genomförs vid uppkommen misstanke. Det finns dock undersökningar som är lätt genomförda och som inte är plågsamma för hunden och som därför kan uppmuntras. Dit hör undersökning av hjärta (hjärtauskultation; veterinär lyssnar på hjärtat via stetoskop) och patella (en auktoriserad veterinär känner på knäled och knäskål för att se om knäskålen/patella kan gå ur led/luxeras). Hjärtfel/-sjukdom kan vara ärftligt och för tik dessutom innebära en stor risk vid dräktighet och valpning. Patella luxation är vanligast hos småväxta raser och kan vara en ärftlig defekt och är då vanligen bilateral, d.v.s. dubbelsidig men behöver inte vara lika uttalad på båda sidor. Patella luxation kan också uppkomma vid ett skadetillfälle och därefter vara återkommande p.g.a. vävnadsskada. Sid 10 (28) 10

11 Sammanfattande goda regler avseende hälsofrågor är: vid genetisk belastning alltid överväga vad den enskilda hunden kan förväntas tillföra rasen avla så att risken för lidande hos valpar och valpköpare minimeras SRIV förespråkar följande riktlinjer: hund med sjukdom/defekt som misstänks eller fastslagits vara ärftlig bör inte användas i avel, inte heller hund som lämnat sådan sjukdom/defekt hos avkomma om inte arvsgången säkert kunnat härledas till enbart den andra föräldern tik som p.g.a förlossningskomplikationer fått förlösas med kejsarsnitt mer än en gång bör tas ur avel alternativt om veterinär anser så redan efter första händelsen, inte heller bör tik med förlossningssvårigheter som inte säkert var en engångsföreteelse få någon fler kull uppfödare bör sträva efter att utvärdera hälsostatus hos sina uppfödda valpar då de nått vuxen ålder alla uppfödare informerar valpköpare om vikten av att begränsa valpens/den unga hundens framfart för att förebygga olyckor och frakturer alla uppfödare informerar valpköpare om vikten av att sköta sin hunds tänder regelbundet för att förebygga dålig tandhälsa och ett frekvent behov av sanering hos veterinär uppmuntrar till en öppen dialog om hälsostatus hos våra hundar uppmuntrar till undersökning av hjärta (hjärtauskultation, d.v.s. veterinär lyssnar på hjärtat via stetoskop) och undersökning av patella (auktoriserad veterinär undersöker knäna på hunden genom att känna på känna på knäleden och knäskålen) innan individ används i avel uppmuntrar till en öppen dialog angående missbildade valpar som dör eller avlivas för att om möjligt utröna den verkliga frekvensen Exteriör och funktion Italienska vinthunden är en liten vinthund och ska vara konstruerad som en vinthund och sakna dvärgprägel. Den ska vara kvadratisk och med kurvig, gracil utstrålning och fin benstomme men samtidigt utstråla vinthundens smidiga styrka. Pälsen som är kort och tätt åtliggande har en sidenlen och mer eller mindre glansig finish. Uttrycket kan vara antingen milt eller mer alert men aldrig hårt. Rörelserna ska vara lätta, rastypiskt dansande, parallella och effektiva. Svenska italienare har fått erkännande runt om i Europa och även i andra världsdelar för att exteriört uppvisa stor överensstämmelse med FCI:s rasstandard. Det samlade intrycket tillsammans med resultatet från den enkät som sändes ut till svenska italienarägare (bilaga 2) visar att italienarnas mankhöjd ökat sedan början av 1990-talet och det gäller framför allt hanarna. I enkätmaterialet var 73 % av hanarna över den tillåtna maxhöjden på 38 cm. Utställningar arrangeras för att utvärdera avelsarbetet ur främst exteriör, men i någon mån också mental, aspekt. SRIV har sedan tidigare förespråkat att individer som Sid 11 (28) 11

12 används i avel ska ha uppnått minst en 1:a i kvalitet vid deltagande i officiell klass på utställning. Lure coursing-meriter ger ingen egentlig bedömning av exteriör, dock av funktion som vinthund. De ger också en fingervisning om att hundens mentalitet medger ett självständigt arbete utan ägarens stöd samt jämsides med en annan italienare utan att störas av, eller själv störa, denna. SRIV förespråkar följande riktlinjer: uppfödare ska vara väl förtrogen med gällande rasstandard, med särskild uppmärksamhet på helhetsintryck, storlek och rörelser uppfödare bör undvika att använda omeriterade individer i avel uppfödare bör följa aktuell information om rasen och avelsarbetet från SRIV en öppen dialog uppfödare och SRIV emellan gällande exteriöra frågor Sid 12 (28) 12

13 Bilaga 1 STATISTIK ÖVER AVELSARBETET I SVERIGE Med hjälp av data från SKK har avelsarbetet för italiensk vinthund under åren kartlagts. Observera att sammanställningen gjorts under hösten så data för 2003 kan i något avseende vara ofullständiga. ANTAL REGISTRERINGAR Under denna 14-årsperiod registrerades totalt 137 valpkullar i Sverige, fördelat på 24 uppfödare med registrerat kennelnamn och uppskattningsvis 7 uppfödare utan registrerat kennelnamn. De 137 valpkullarna bestod av sammanlagt 394 valpar; 196 hanar och 198 tikar. Tabell 1. Kullstorlekar och frekvens Antal Antal valpar kullar Procent (av kullar) , , , , , ,7 Totalt ,0 Antalet valpar i kullarna varierade från 1 till 6 valpar, med ett medelvärde på 2,9 valpar/kull. Medelvärdet för antalet svenskfödda italienare var 28 valpar/år. Tabell 2. Antalet registrerade italienare under åren År Svenskfödda hanar Svenskfödda tikar Svenskfödda, totalt Importer, hanar Importer, tikar Importer, totalt Svenskfödda + importer, totalt Totalt HANHUNDAR I AVEL Totalt 63 hanhundar användes i avel och blev fäder till kullarna som registrerades De 63 hanarna kan sägas representera 19 olika hanhundslinjer (observera att släktskap kan finnas mellan olika hanhundslinjer, ex. på mödernet). De allra flesta, 50 hanar, blev fäder till 1 eller 2 kullar. Sedan var det 13 hanar (från 7 hanhundslinjer) som tillsammans lämnade 3 kullar eller mer; dessa utgör mer än hälften av de 137 valpkullarna. Sid 13 (28) 1

14 Bilaga 1 Tabell 3. Fördelningen på de totalt 63 hanhundar som användes i avel. Förutom antal kullar, valpar, valparnas registreringsår och eventuella kullar hanarna haft före 1990 kan också direkt släktskap (far-son) följas. Hane inom parentes har inte lämnat någon kull under angiven tidsperiod, utan redovisas för att klargöra släktskapet. Far Antal kullar Antal valpar Valparnas reg.år Acorns Hadriano Acorns Kamaro Atina Christian Castello Di Cani Amore Mio Castello Di Cani Bocca Di Leone ,-98 - Canta Libre Quite Rightly Of Bonne ,-92,-94 - Dualis Italo Beachbear s Spinoza Salminta Benji Sobers Esordio ,-97,-00 - Sobers Rinaldo Sobers Rinuccio Sobers Fiero Sobers Maestro ,-96 - Hickory s Inzetto Sobers Supremo Sobers Mariotti ,-95 - Sobers Giotti Sobers Iradello (Sobers Ideon) Vilpertin Jerba Winter Moon s Piece Of Cake Con Calore s Cedric ,-97 - Dervisch Con Fuoco , Dervisch Con Passione Dogcastle s Art & Lines Dervisch Big Science Dervisch Pre-Paradise Sorry Now Ferazi Red Jeans By Necku Skogsville s A Birthday Present Frontrunner s Fahrenheit Jemalsheva Peter Pan Lubeckholms Kokomodomo Hörngårdens Amadeus Hörngårdens Greyman Mosaius ,-91 5 Dervisch A Nightmare On Elm Street Per-Mobile Achellino ,-92 - Eikjhor Djengis Khan Per-Mobile Daino Lo Svedese ,-94 - Per-Mobile Frattelino Mannequin s Black-Beauty Spin-Kendos Jaan Imoge Per-Mobile Zecca Renoir Il Piccolo Azzuro ,-98 - Sobers Bravissimo ,-02,-03 - Sobers Bravur Exess Rembrandt Exess Rubens Sand N Sea s Alfa Romeo ,-03 - Taikatytön Moskiitto C est Esmera Marquisto Salminta Chicko Sobers Tinardo Sobers Tirenzo Sobers Umberto ,-91 - Tekoneva s Bolero Vertragus Tiercé Gagnant De La Perle Grise Kullar före -90 Sid 14 (28) 2

15 Bilaga 1 Sobers Triano Nitusch Caruso Sobers Vivaldo ,-02 - Py s Giovanni Py s Graziano Racing Greys Ermeåne Utlandsfödda hanar. 2,3,4,5,6,,7,8,9 Hanar med samma föräldrar (kullsyskon alt. syskon från separata kullar men med samma föräldrar). Medelåldern då hanarna användes i avel första gången (avser kullarna ) var 2 år och 5 månader och medianåldern var 1 år och 8 månader. 50 Antal < >120 Åldersfördelning, månader Medelåldern, totalt sett, då hanarna användes i parning var 3 år och 5 månader, och medianåldern 2 år och 8 månader. Minimumålder var 9 månader och maxålder var 10 år och 3 månader. Figur 1. Åldersfördelningen (ålder i månader) hos hanarna använda i avel (kullarna ). TIKAR I AVEL Kullarna kom från totalt 80 tikar, vilka representerar 22 tiklinjer (släktskap kan finnas mellan tiklinjerna, ex. på fädernet). Tikarna fick i genomsnitt 2 kullar var och ingen tik fick fler än fem kullar (vilket är den övre gräns som SKK fastslagit för att tikar inte ska ansträngas för hårt i avel). Tikarna var i genomsnitt 2 år och 7 månader då de parades första gången. Yngst var en tik på 8 månader och äldst en tik på 8 år och 7 månader. (SKK:s grundregler säger att tik får ej paras tidigare än andra löpet, dvs. det finns ingen nedre åldersgräns). Tabell 4. Fördelningen på de totalt 80 tikar som användes i avel. Förutom antal kullar, valpar, valparnas registreringsår och eventuella kullar tikarna haft före 1990 kan också direkt släktskap (mor-dotter) följas. Tik inom parentes har ej lämnat någon kull under angiven tidsperiod, utan finns med för att klargöra släktskapet. Tikar Antal kullar Antal valpar Kullarnas reg.år Acorns Grazette Acorns Isolde Allorimere ,-02,-03 - Ellesmere Cecine-Callori Commelinas Artemisia Hörngårdens Mabel ,-95,-97 - Hörngårdens Chiva Kullar före -90 Sid 15 (28) 3

16 Bilaga 1 (Commelinas Bona-Dea) Commelinas Dea-Deliz (Commelinas Contessa-Bella) Commelinas Fata-Morgana ,-94 - Dancer s De Elba , Donnabellizima Dunrobin s Narciss 1, Dunrobin s Noblesse 1, Dunrobin s Wivarella Eltazzi Gretel Per-Mobile Ballerina Bianca Castello Di Cani Sorella Di Una Per-Mobile Decora E Dea Hörngårdens Fanny Lilly ,-01 - May Day Sol s Akita Dervisch A Midsummer Night s Dream ,-98 - Exess Pretty-Dreams Dervisch Divina Artista Dervisch Autumn Leaves May Day Sol s Blue Lady ,-91 1 Winter Moon s New Graceful Lady Winter Moon s New Young Generation Winter Moon s The Lady Is A Tramp May Day Sol s Isabella ,-94,-97 - Myroak Daisy Necku Free As A Wind ,-03 - Necku So Intense Skogsville s Café Au Lait Per-Mobile Vittoria La Vampa Per-Mobile Carina Cavaletta Per-Mobile Yzzana Salminta Candy Salminta Coco Salminta Bianca ,-95,-97,-98 - Salminta Ginny Salvo Solitaire Sobers Colombine ,-97 - Sobers Miracell Sobers Piranza Sobers Bitterblue ,-95 - Sobers Pelopia Sobers Rezia Sobers Flavia ,-96,-97 - Sobers Notaria Py s Bea ,-00 - Py s Identica Sobers Ulizza ,-01 - Sobers Idea ,-96 - Sobers Valentica Sobers Tindra ,-92,-94,-95, Sobers Bravia ,-02 - (Sobers Elba) Taikatytön Yönprinsessa ,-03 - Sobers Larissa Sobers Lucille ,-98 - Sobers Teza ,-03 - Py s Eventzia Sobers Orontea ,-97 - Py s Poema ,-03 - Py s Haza ,-03 - Sobers Vigoria ,-93 - Dualis Miranda ,-98 - Sobers Si gloria Sobers Miracot Sid 16 (28) 4

17 Bilaga 1 C est Esmera Minette Racing Greys Afrodite Racing Greys Bella Euåna ,-99 - Racing Greys Enzymiåna C est Esmera Nitouche ,-97 - Sörås-Siden s Appassionata ,-92 2 Dervisch From The Air Dark-Passion Eternal-Flame Sörås-Siden s Donna Di Strada Saltarellos Appoggiatura Utlandsfödda tikar. 2,3,4,5,6,7,8,9 Tikar med samma föräldrar (kullsyskon alt. syskon från separata kullar men med samma föräldrar). Medelåldern då tikarna parades första gången var 2 år och 7 månader och medianåldern var 2 år och 4 månader (avser kullarna ). Antal Medelåldern då tikarna parades var 3 år och 8 månader och medianåldern var 3 år och 4 månader. Minimumålder var 8 månader och maxålder var 8 år och 7 månader < >96 Åldersfördelning, månader Figur 2. Åldersfördelningen (ålder i månader) hos tikarna använda i avel (kullarna ). ANFÄDER Ett vanligt sätt att betrakta en population/ras är att studera hur många barnbarn hanarna har. Det visar hur en hanes linje sprids, likt ringar på vattnet. Det var 75 hanar som blev far- eller morföräldrar till valparna som registrerades under De kan sägas representera 29 hanhundslinjer (som dock kan vara besläktade, ex. på mödernet). Nedan följer en tabell som dels anger antalet barnbarn per hane men som också visar på eventuellt släktskap hanarna emellan, så att man kan se vilka linjer som gått vidare i flera generationer. Tabell 6. Fördelning av antal barnbarn samt direkta släktskapsband (far-son). Hane Antal barnbarn Artmeis Fly By Night 1 10 Batik Marcello 1 3 Berinshill Royal Milton 1 3 Dogcastle s Finken 1 12 Eduardo Il Piccolo Azzuro 1 7 Renoir Il Piccolo Azzuro 1 40 Sobers Bravissimo 2 3 Sid 17 (28) 5

18 Bilaga 1 Sobers Bravur 2 7 Eltazzi Blinkie Bill 1 4 Ferazi Mr Redford 1 5 Ferazi Red Jeans By Necku 1 5 Holligan Des Trois Pyramides 1 2 Jappeloup Des Trois Pyramides 1 12 Julius Des Princes Du Desert 1 6 Lybeckholms Budoro 7 Lybeckholms Codrus 4 Lubeckholms Kokomodomo 9 Hörngårdens Milton 3 10 Hörngårdens Whisky 3 3 Minaken Marksman 1 1 Taikatytön Moskiitto 1 55 Sobers Tinardo 4 4 Sobers Tirenzo 4 6 Sobers Umberto 15 Mini-Vintin Oberon 1 14 Mokeles Antonio 12 Mosaius 5 19 Dervisch A Nightmare On Elm Street 9 Sörås-Siden s Aramiss Always True 1 11 Dervisch Con Fuoco 6 6 Dervisch Con Passione 6 4 Uranus 5 8 Narrabo Jumping Jouster Of Canta Libre 1 36 Canta Libre Quite Rightly Of Bonne 1 79 Dualis Italo 7 Sobers Esordio 23 Sobers Rinaldo 6 Sobers Fiero 7 20 Sobers Maestro 10 Hickory s Inzetto 4 Sobers Ideon 7 2 Sobers Iradello 7 11 Winter Moon s Piece Of Cake 2 Necku Tekoneva El Sol 1 9 Philtre Felippe 1 2 Atina Christian 1 2 Castello Di Cani Amore Mio 2 Castello Di Cani Bocca Di Leone 2 Seawards Sapphire Blue 1 14 Dogcastle s Art & Lines 1 11 Dervisch Big Science 1 May Day Sol s Dandy-Flor 1 4 Sobers Binato 2 Sobers Danello 4 Ego-Elit 8 Commelinas Dio-Mio 3 Sobers Gosair 8 Taikatytön Nonparelli 1 7 Talata Gino 1 3 Tekoneva-Pikop Hezekia cd ax 1 3 Necku Toymaker Me 1 4 Tekoneva s Mario 1 8 Sand N Sea s Alfa Romeo 1 5 Tom-Puce De La Perle Grise 1 5 Tiercé Gagnant De La Perle Grise 1 47 Sobers Triano 21 Sobers Vivaldo 24 Twyborn La Danza Macabra 5 Per-Mobile Achellino 15 Per-Mobile Daino Lo Svedese 13 Per-Mobile Eccelente Eroico 8 6 Per-Mobile Frattelino 8 7 Sid 18 (28) 6

19 Bilaga 1 Volti Des Pitchoun Diables Of Salvo 1 8 Westerner Domineer Grey 9 4 Westerner Domino Grey Utlandsfödda hanar. 2,3,4,5,6,7,8,9 Hanar med samma föräldrar (kullsyskon alt syskon från separata kullar men med samma föräldrar). ANMÖDRAR Nu är det förvisso oftast mest intressant att följa hanarna, då de kan lämna fler kullar än vad tikarna vanligen gör. Dock kan det vara intressant att kunna följa hur många tiklinjer som finns representerade. Det var 84 tikar som blev far- eller mormödrar till valparna. Tikarna representerar 30 tiklinjer (som dock kan vara besläktade, ex på fädernet). Tabell 7. Fördelning av antal barnbarn samt direkta släktskapsband (mor-dotter). Tikar Antal barnbarn Acorns El-Mickie 1 Acorns Faiette 5 Acorns Grazette 4 Atina Tara 1 2 Berinshill Amaranda 19 Cinnie 1 17 May Day Sol s Benita 1,2 4 May Day Sol s Blue Lady 1,2 20 May Day Sol s Isabella 1 12 Camilla 4 Mona 4 Salminta Coco 8 Salminta Bianca 2 Condolcezza 4 Commelinas Artemisia 7 Commelinas Bona-Dea 3 3 Commelinas Contessa-Bella 3 5 Hörngårdens Mabel 3 2 Curnix Country Cousin At Myroak 1 3 Dancer s Di Capri 1 12 Dasa s Moss Rose Of Canta Libre 1 36 Djambellan Penelope 1 2 Eltazzi Creme Candy 1 3 Eltazzi Gretel 1 19 Per-Mobile Ballerina Bianca 4 Fleeting Flora Dora 1 3 May Day Sol s Akita 1 22 Dervisch A Midsummer Night s Dream 9 Dervisch Divina Artista 2 Dervisch Autumn Leaves 2 Gazella Il Piccolo Azzuro 1 7 Giavenchy 1 6 Hörngården Pippinett 2 Hörngårdens Pärlan 3 Inula De Shirkan 1 4 Jhanila Des Trois Pyramides 1 12 Dunrobin s Narciss 1,4 7 Dunrobin s Noblesse 1,4 4 Jemalsheva Hator 1 10 Lybeckholms Karaganda 4 Dogcastle s Dagmar Della Blenda 1 7 Necku Ebony Elf 1 9 Necku Free As A Wind 1 5 Necku La Estrella 1 3 Necku Pantera Nera 1 4 Necku So Intense 1 5 Per-Mobile Regina 2 Per-Mobile Vittoria La Vampa 17 Sid 19 (28) 7

20 Bilaga 1 Per-Mobile Carina Cavaletta 1 Per-Mobile Yzzana 14 Rohan s Hot Hot Hot 1 5 Rilloby Crackling Rosie Of Salvo 1 8 Salvo Solitaire 1 5 Sand N Sea s Molly 1 8 Sobers Clarione 1 Sobers Olaria 3 Sobers Miracell 5 20 Sobers Piranza 64 Sobers Bitterblue 18 Sobers Fauna 6 2 Sobers Flavia 6 9 Sobers Notaria 4 Py s Bea 3 Sobers Idea 6 33 Sobers Tindra 7 75 Sobers Bravia 4 Sobers Elba 8 7 Sobers Lucille 8 29 Sobers Teza 2 Sobers Orontea 11 Py s Poema 6 Sobers Vigoria 7 8 Sobers Miracot 5 9 C est Esmera Minette 5 Racing Greys Afrodite 7 Racing Greys Bella Euåna 6 Talata Bella Carmen 1 6 Allorimere 1 2 Tornade De La Perle Grise 1 5 Westerner Daphne 8 Sörås-Siden s Appassionata 1 7 Dervisch From The Air 4 Sörås-Siden s Donna Di Strada 1 2 Saltarellos Appoggiatura 2 1 Utlandsfödda tikar. 2,3,4,5,6,7,8 Tikar med samma föräldrar (kullsyskon alt syskon från separata kullar men med samma föräldrar). INAVELSGRAD Med inavel avses parning mellan två besläktade individer. Den s.k. inavelsgraden anger sannolikheten för att en gen från en anfader eller anmoder ska finnas i dubbel uppsättning hos en valp. En sådan dubblering av genen kan uppstå om samma hane eller tik förekommer på båda sidorna i en valps stamtavla, dvs. på både fädernet och mödernet. Inavelsgraden går relativt enkelt att räkna ut direkt från en hunds stamtavla (i fem led/generationer) och bygger på det faktum att varje valp fått hälften av sina gener från mamman och hälften från pappan. En avkommas inavelsgrad motsvarar halva släktskapet mellan föräldrarna. Några inavelsgrader: Parning mellan helsyskon ger en inavelsgrad på 25 % hos valparna. Parning mellan halvsyskon ger en inavelsgrad på 12,5 % hos valparna. Parning mellan kusiner ger en inavelsgrad på 6,25 % hos valparna. Parning mellan helt obesläktade hundar ger en inavelsgrad på 0 % hos valparna. Nu är det inte bara parningskombinationerna enligt ovan som kan resultera i de inavelsgraderna. För en valp kan det ju vara så att samma hund/-ar förekommer upprepade gånger längre bak i stamtavlan och det kan ge liknande inavelsgrader som de ovan fastän föräldrarna inte uppenbart kan sägas vara ex. halvsyskon eller kusiner. Sid 20 (28) 8