Mercurius del B. Systemhandling Del 7 Miljöredovisning. Följande delar finns av systemhandling :

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mercurius del B. Systemhandling 2011-02-22. Del 7 Miljöredovisning. Följande delar finns av systemhandling 2011-02-22:"

Transkript

1 Systemhandling Hus 5 Foto: Beställare: Riksdagsförvaltningen Fastighetsenheten Konsulter: Arkitekt: Svante Forsström Arkitekter AB Miljösamordning: White arkitekter AB Konstruktör: WSP Sverige AB Storkökskonsult: Storköksbyrån AB Byggbeskrivning: Bk Beräkningskonsulter AB Kalkyl: Bk Beräkningskonsulter AB Tillgänglighet: Hans Örnhall arkitektkontor AB Bas-P enl. AMV: Temagruppen Sverige AB VVS-konsult: Reinertsen Sverige AB Byggnadshistoria: Stockholms stadsmuseum EL-konsult: Grontmij AB Kvalitetsansvarig: Temagruppen Sverige AB TELE-konsult: Team TSP AB Tekniksamordning: Mats Furuhagen AB Brandkonsult: WSP Brand- & riskteknik Sverige AB Följande delar finns av systemhandling : A3-format A4-format Del 1 - Arkitekt & konstruktion Del 7 - Miljöredovisning Del 2 - VVS- & styrinstallationer Del 8 - Storköksredovisning Del 3 - EL- & transportinstallationer Del 9 Kalkylredovisning Del 4 - TELE- installationer Del 5 Bygg- & Tele SÄKERHET (sekretessbelagd) Del 6 - Brandskydd Mercurius del B Del 7 Miljöredovisning Del 7 - Systemhandling (79)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ORIENTERING OM PROJEKTET... 3 FUNKTION OCH OMFATTNING... 3 TIDER... 4 ORGANISATION MILJÖSTYRNING I PROJEKTET STYRANDE DOKUMENT - ÖVERGRIPANDE REGLER OCH MÅL LAGAR... 6 Miljöbalken SFS 1998: PBL... 7 BÄR (Allmänna råd om ändring av byggnad) SVERIGES NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL SVERIGES FOLKHÄLSOMÅL RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS MILJÖPOLICY UTREDNINGAR I ANSLUTNING TILL RENOVERINGSPROJEKTET GENOMFÖRDA UTREDNINGAR MED INTRESSE FÖR MILJÖFRÅGORNA BEHOV AV NYA UTREDNINGAR MM PROJEKTSPECIFIKA MILJÖMÅL ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL DETALJERADE MILJÖMÅL Miljöbyggnad Långsiktigt hållbar byggnadsutformning och skötsel God innemiljö Energieffektiv byggnad Ett miljöanpassat materialval Vattensnåla installationer Slutna kretslopp KRAV PÅ AKTIVITETER FÖR EGENKONTROLL MILJÖ UNDER BYGGSKEDET UPPFÖLJNING AV MILJÖFRÅGOR UNDER OCH STRAX EFTER IDRIFTTAGNINGEN BILAGA 1: SVERIGES NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH MILJÖASPEKTERNA VID RENOVERING AV KV MERCURIUS BILAGA 2: KRETSLOPPSRÅDETS RIKTLINJER OM AVFALLSHANTERING VID BYGGANDE OCH RIVNING BILAGA 3: INFORMATION OM ANVÄNDNINGEN AV BYGGVARUBEDÖMNINGEN (BVB) Del 7 - Systemhandling (79)

3 1. Inledning Riksdagsförvaltningen (RDF) har fattat beslut att kv Mercurius i samband med renoveringen ska klassas enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Ambitionsnivån är att för varje indikator uppnå högsta möjliga nivå. Detta miljöprogram har därför anpassats till den struktur av indikatorer som finns för Miljöbyggnad i manualen för befintlig byggnad., dock med vissa tillägg för sådana miljökrav som Riksdagsförvaltningen ställer på t ex planlösning, avfallshantering, vattenbesparing och för byggproduktionen. 2. Orientering om projektet Funktion och omfattning Kv Mercurius, beläget i Gamla stan, ägs av Riksdagsförvaltningen. Det består av nio olika hus, byggda under talet, alla med stort kulturhistoriskt värde. Lokalytan för hela kv Mercurius är före renovering m 2 LOA och m 2 A temp. Från och med oktober är dessa byggnader skyddsobjekt enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar. Projektet MC (Mercurius och Cephalus) Hus M (Mercurius), del B består av de sju husen mot väster. Det är dessa som berörs av renoveringen. Del A omfattar de två husen mot öster och som inrymmer Riksdagsbiblioteket och bland annat ett apotek. Dessa hus renoverades 1996 och berörs nu endast genom att entrén till del B ändras och blir gemensam med bibliotekets entré. Husen uppfördes ursprungligen för högreståndspersoner. I bottenplanet på del B finns fem restauranger. De övriga planen används idag som kontor för Riksdagsförvaltningens personal och ska även efter renoveringen utgöra kontorslokaler. Renoveringen ska ske med respekt för bevarandevärden. Husen har t.ex. tidstypiska fasader, gamla träfönster, trapp i järnsmide, och ett stort antal spisar och kakelugnar från olika tidsepoker. Befintlig rumsindelning ska i stort sett behållas. Ventilationen ska bytas ut och kanaler, luftdon och el-dragningar utföras så diskret som möjligt. Renoveringen syftar dels till en allmän upprustning med bättre arbetsmiljö, miljöprestanda, tillgänglighet och återställande av vissa arkitektoniska värden och dels till att skapa bättre internförbindelse och rumssamband mellan husen och överbrygga nivåskillnader. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om att denna, liksom kommande renoveringar ska klassas efter det svenska systemet Miljöbyggnad, framtaget inom ramen för Bygga-bo-dialogen. Mercurius B har två gårdar. Under del B finns källarvalv i massivt tegel. Undantag är den västra gården (kanske berg i dagen?) och hus 4. Teglet vittrar idag sönder p.g.a. uppvärmning, eftersom omklädningsrum för restaurangerna är förlagda till källaren. Dessa ska flyttas upp i gatuplanet vid renoveringen genom överbyggnad av en del av västra gården med en lätt stålkonstruktion. Resterande delar av den västra gården ska sänkas till källarnivå för att ge plats för fläktrum och ett centralt rum för fettavskiljare. Den schaktning som krävs för detta kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Del 7 - Systemhandling (79)

4 Byggnadernas ytterväggar består av 1,5-stens tegel (möjligen tvåstens på bv) som putsats på utsidan. Fönstren är av tvåglastyp, ibland kopplade bågar, ibland en extra inre ruta. En fönsterinventering utförd av Elofsson, finns. Tider Bygglovhandling tas fram från bearbetade programskisser. Ansökan lämnas in senast 29 oktober. Systemhandlingen ska vara klar för leverans till kalkylator senast den 4 januari Utflyttningen börjar i vissa lokaler på plan 6 i februari 2011 och hyresgästerna på plan 1 och 2 ska ha utrymt sina lokaler senast den 1 september De renoverade lokalerna blir sedan successivt klara för inflyttning hösten 2012 och våren Organisation Upphandlingen görs som en samordnad generalentreprenad, där RDF upphandlar generalentreprenören (GE) på systemhandling. Alla underentreprenörer köps i samråd mellan GE och RDF till fast pris och övertas av GE för samordning. Den del av projektets organisation som mest berörs av miljöanpassningen återges nedan. Projektledare, kvalitets- och Rolf Egertz RDF miljöansvarig Biträdande projektledare/ Mats Furuhagen Mats Furuhagen AB Tekniksamordning Biträdande projektledare/ Elisabeth Backman RDF Ekonomi, tillgänglighet Miljöstrateg 1 Anne Rymer- Rythén RDF Miljösamordnare Marie Hult/Martina Herodes White Miljöinventerare? Bas-P (Arbetsmiljöansvarig) Janne Rannikko Temagruppen AB Kvalitetsansvarig Thomas Ernström Temagruppen AB Byggnadsantikvarie Lena Lundberg Stadsmuseum Akustiker? Fuktsäkerhetsansvarig? Arkitekt Svante Forsström Svante Forström Akitekter AB Konstruktör Anders Westlund/ Cecilia Vestman WSP Byggprojektering V Rolf Hallström/Julia Simon Reinersten Sverige AB El Sven-Åke Larsson/ Mikael Grontmij Sverige AB Runelöf Tele Mattias Hernegran Team TSP 1 Miljöstrategens roll är att stödja projektledaren i miljöfrågor samt vara en brygga mellan miljösamordnaren (White) och verksamma på RDF som berörs av miljöprogrammet Organisationen kan komma att förändras/kompletteras under senare skeden av projektet. Del 7 - Systemhandling (79)

5 3. Miljöstyrning i projektet Miljöprogrammet Miljöprogrammet ska vara ett levande dokument i program- och systemhandlingsskedet. I slutet av systemhandlingsskedet fastställs miljömålen och dessa ska då ha inarbetats i systemhandlingen. De följs sedan upp och konkretiseras i bygghandlingen. I färdig byggnad blir miljöprogrammet ett hjälpmedel för förvaltningen, där de miljöegenskaper byggnaden även i driftsskedet ska ha, finns samlade. Egenkontroll miljö Miljö ska finnas med som en stående punkt på alla C- och D-möten samt på byggmöten. Under projektering och produktion ska uppföljning av aktörernas miljöarbete ingå i egenkontrollen. Berörda konsulter respektive entreprenörer ansvarar för att ange hur de kommer att arbeta för att uppfylla kraven i miljöprogrammet. Detta ska dokumenteras i en projektanpassad miljöplan, som aktualiseras i varje nytt skede. En mall för projektanpassad miljöplan tas fram av miljösamordnaren. Konsulerna föreslås under projekteringen arbeta i samma mall som skickas runt, vilket resulterar i en samlad projektanpassad miljöplan. Avvikelsehantering Eventuella avvikelser från miljöprogrammets krav tas upp i protokoll från projekterings- och byggmöten. För större avvikelser upprättas en avvikelserapport. Beslut om att avvikelserapport inte ska upprättas tas av projekteringsledaren. Miljöklassning av kv Mercurius Byggnaden ska klassas enligt systemet Miljöbyggnad, manualen för befintliga byggnader. Eftersom byggnaden genomgår renovering ingår även aspekterna 14. Dokumentation av byggvaror och 15. Utfasning av ämnen med farliga egenskaper från manualen för ny/projekterad byggnad. Miljöklassningen ska omfatta hela kvarteret Marcurius, d.v.s. samtliga nio hus. Eftersom dessa hus har gemensamma försörjningssystem och entréer kommer det fortsättningsvis att kallas byggnaden, när de inte behöver särskiljas. Då bottenvåningen med restauranger och någon mindre butik endast utgör cirka 5 % av byggnadens totala yta kommer den inte att klassas separat och viktas samman med resten av byggnaden. Enligt praxis i Miljöbyggnad görs en sådan separat klassning och sammanvägning om lokalerna för annan verksamhet uppgår till 10 % eller mer av hela byggnadens yta. Del 7 - Systemhandling (79)

6 4. Styrande dokument - övergripande regler och mål 4.1 Lagar Miljöbalken SFS 1998:808 Miljöbalken och dess allmänna hänsynsregler är överordnad för allt miljöarbete. Miljöbalken, SFS 1998:808, riktar sig till alla och omfattar alla verksamheter. I Miljöbalken definieras begreppet olägenhet för människors hälsa som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hänsyn ska också tas till känsliga grupper, som allergiker och barn. Begreppet olägenhet innefattar även störningar som inte kan visas vara direkt hälsoskadliga men ändå påverkar människors välbefinnande t ex kyla, drag, lukt och buller. Om det finns risk för olägenhet för människors hälsa ligger bevisbördan på ägaren eller nyttjaren av en lokal. Denne är skyldig att vidta de försiktighetsmått som krävs för att förebygga eller undanröja olägenheten. Fukt, mögel, damm, buller, dålig luftkvalitet, allergiframkallande ämnen med mera får alltså inte skada människors hälsa. De allmänna hänsynsreglerna I Miljöbalken finns de så kallade allmänna hänsynsreglerna, som rör såväl den yttre miljön som innemiljön. De allmänna hänsynsreglerna innebär att alla har ett ansvar att alltid följa och tillämpa dem i alla situationer som omfattas av miljöbalkens bestämmelser. Några av de allmänna hänsynsregler som rör innemiljö, yttre miljö och hälsa: 1 Bevisbörderegeln Verksamhetsutövaren har bevisbördan ska kunna visa att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada och olägenhet. 3 Försiktighetsprincipen, förorenaren betalar, bästa möjliga teknik. Försiktighetsprincipen: Redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Fanns tidigare i ML och LKP. Förorenaren betalar: Den som orsakar en skada ska bekosta de åtgärder som krävs för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Bästa möjliga teknik: För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och åtgärder. 6 Produktvalsprincipen Man ska välja sådana kemiska produkter som är minst skadliga för miljön (gäller även privatpersoner). Fanns tidigare som Substitutionsprincipen i LKP. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Del 7 - Systemhandling (79)

7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap åsidosätts. Hushållning med råvaror och energi Miljöbalkens allmänna hänsynsregler säger att verksamheter ska hushålla med råvaror och energi och i första hand använda förnybara energikällor. PBL Miljökraven i detta projekt måste lösas med beaktande av varsamhetskraven. I plan och bygglagen 3:10 sägs att Byggnader ska renoveras varsamt och i PBL 3:12 sägs att Byggnader som är särskilt värdefulla får inte förvanskas. Båda dessa paragrafer är högst relevanta i detta projekt. PBL innehåller också regler om upprättande av rivningsplan i samband med rivningslovsansökan. När det gäller miljöfrågor i övrigt hänvisar PBL till Miljöbalken (se ovan). BÄR (Allmänna råd om ändring av byggnad) I BÄR, som ges ut av Boverket finns råd för ändring av byggnad med kommenterande text, huvudsakligen ur förarbetena till lagstiftningen. De områden som behandlas är Varsamhet, ventilation och uppvärmning, termiskt klimat, hänsyn till förändrade fukttillstånd, energihushållning och tillgänglighet. 4.2 Sveriges Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Varje mål har sedan ett antal delmål, som återfinns på Naturvårdsverkets hemsida. I Bilaga 1 anges de aspekter som berör projektet Mercurius under vart och ett av de 16 målen samt regionala mål för Stockholm. De mål som mest berör renoveringsprojektet är God bebyggt miljö, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. 4.3 Sveriges folkhälsomål Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden, där målet 5. Miljöer och produkter är det som främst bör beaktas i detta projekt. I dessa betonas vikten av hälsosäkra ute- och innemiljöer samt säkra produkter. Del 7 - Systemhandling (79)

8 4.4 Riksdagsförvaltningens miljöpolicy Sedan april 2009 är Riksdagsförvaltningen miljöcertifierade enligt ISO Det innebär bland annat att man kontinuerligt stämmer av vilka som är förvaltningens betydande miljöaspekter, man har en miljöpolicy, miljömål och en handlingsplan som regelbundet stäms av. En miljöpolicy beslutade av riksdagsdirektör Anders Forsberg och lyder enligt nedan. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Att arbeta i riksdagsförvaltningen innebär att verka i demokratins och ytterst i folkets tjänst. Vår uppgift är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens ledamöter att genomföra det förtroendeuppdrag som svenska folket givit dem. Inom miljöområdet ska riksdagsförvaltningen vara ett föredöme genom att aktivt arbeta för att minimera miljöpåverkan vid o pappersanvändning o transporter o uppvärmning o elanvändning o avfallshantering ställa tydliga miljökrav vid inköp av varor och tjänster kontinuerligt utveckla miljökompetensen hos personalen utveckla miljöarbetet med ständiga förbättringar Riksdagsförvaltningen ska genomföra sitt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav inom miljöområdet. 5. Utredningar i anslutning till renoveringsprojektet 5.1 Genomförda utredningar med intresse för miljöfrågorna Utredning av sambandet mellan de Nationella miljökvalitetsmålen och miljöaspekter för Mercurius, Bilaga 1. PCB-inventering Fönsterinventering utförd av Elofsson. Byggnadsantikvarisk utredning. 5.2 Behov av nya utredningar mm Radonmätning (Före och efter renovering) Fuktinventering (Före renovering) Akustisk bedömning (Inventering före, bedömning efter renovering) Del 7 - Systemhandling (79)

9 Mätning av NO 2 i inomhusluften (efter renovering) Miljöinventering av farliga ämnen och material (före renovering). Rivningsanmälan och upprättande av rivningsplan. Bygghandlingsskedet Sammanställning av energianvändning före renovering som ett medelvärde (kwh/m 2 LOA per år) för Mercurius och Cephalus. Utredning om var mätare ska placeras för att kunna läsa av en verklig energianvändning efter renovering för bara kv Mercurius. Uppgifter om BTA, A temp samt LOA för Mercurius, del A respektive B. Ta del av senaste enkät till brukare av Mercurius lokaler (före renovering). En brukarenkät (Miljöbyggnads) genomförs före och efter renoveringen. Enkäten efter renovering görs tidigast efter en årscykel, och senast före garantibesiktningen. Klimatstrategi för olika rumstyper omfattande behov av - Tätning kring fönster - Nya inre rutor - Utvändig solavskärmning - Ljusregelring - Möblering (ej för nära fönster eller yttervägg) - Komfortkyla (dimensioneras efter övriga insatser) - Styrsystem för belysning, klimathållning, energieffektiv drift etc., integrerat med överordnat system (SCADA). Termografering och provtryckning kan vara aktuellt för att fastställa klimatskärmens status och påverkan på inneklimatet. Lämplig systemlösning för komfortkyla. Utreda möjligheterna att ta tillvara spillvärme från kyl- och frysrum, serverrum samt spillvatten. LCC-analys för ekonomiskt SFP-tal för nya ventilationssystemet samt för sorptiv kyla med solfångare. Övriga utredningar som sammanhänger med Riksdagsförvaltningens krav på att byggnaderna ska miljöklassas efter renovering. Om mätning av verksamhetsel ska kunna göras per våningsplan i kontorsdelen utreds i bygghandlingsskedet. 6. Projektspecifika miljömål 6.1 Övergripande miljömål Med utgångspunkt från miljöbalkens allmänna hänsynsregler, de nationella miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen, Riksdagsförvaltningens miljöpolicy samt indikatorerna i Miljöbyggnad är projektets övergripande mål. EN MILJÖBYGGNAD För varje indikator i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad ska högsta möjliga nivå eftersträvas. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR BYGGNADSUTFORMNING OCH SKÖTSEL Del 7 - Systemhandling (79)

10 Byggnadsutformning och materialval som skapar förutsättningar för hushållning med resurser under byggnadens livstid. Projektanpassade och lättförståeliga drifts- och underhållsinstruktioner med uppdaterade relationshandlingar. GOD INNEMILJÖ God innemiljö: Innemiljön bedöms som god om följande är uppfyllt: att minst 80 % av brukarna vid enkätundersökning, anser att luftkvaliteten, värmen, ljudoch ljusförhållandena i stort är "bra" eller "acceptabla", till skillnad från "dåliga". att inte fler än10% av brukarna, vid enkätundersökning uppger att de har byggnadsrelaterade hälsobesvär eller besväras av mögellukt. att innemiljön är tillgänglig för alla, d v s även för personer som har astma eller andra innemiljörelaterade sjukdomar. ENERGIEFFEKTIV BYGGNAD Efter renovering av Mercurius och Cephalus siktar RDF på att användningen av köpt energi ska minska med cirka 30 % jämfört med energianvändningen ETT MILJÖANPASSAT MATERIALVAL Utfasning av farliga ämnen och material i byggnad och inredning. Se Bilaga 1,under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Hushållning med bygg- och inredningsmaterial VATTENSNÅLA INSTALLATIONER Vattenanvändning ska minska med 30 % efter renoveringen jämfört med den genomsnittliga användningen år 2010 för Mercurius och Cephalus. SLUTNA KRETSLOPP Goda möjligheter till källsortera på våningsplanen och i lokalerna, bland annat utrymme för att skilja ut plast från brännbar fraktion System för utsortering av matavfall från restaurangerna som resurs för biogasproduktion 6.2 Detaljerade miljömål Nedan redovisas de miljömål i form av egenskapskrav på byggnaderna i kv Mercurius som gäller i projektet. Inledningsvis inom varje område presenteras de indikatorer som gäller för miljöklassningen enligt systemet Miljöbyggnad om sådana krav finns inom området. Dessa rubriceras med siffra inom parentes som överensstämmer med Manualen för Miljöbyggnad. Tills val har gjorts av klass på respektive indikator presenteras de nivåvärden som gäller för alla klassarna. Därefter återges inom varje område eventuella övriga miljömål och krav som riksdagsförvaltningen ställer på byggnaden. Del 7 - Systemhandling (79)

11 De förkortningar som används för ansvariga respektive berörda i tabellerna är följande: A= Arkitekt, AU= Akustiker, K= Konstruktör, V= VVS-projektör, E= El- och Teleprojektör, SÖ=Styr- och övervakning, M= Markprojektör, MI= Miljöinventerare, MS= Miljösamordnare, FK= Fuktsakkunnig, B= Riksdagsförvaltningen/beställaren tillika miljöansvarig i projektet, RDF/D= Riksdagsförvaltningens driftsansvarige, SK= Storkökskonsult, RDF/I= Riksdagsförvaltningens inredningsarkitekt, GE= Generalentreprenör Miljöbyggnad Klassning RDF:s krav på miljöklassning Krav Byggnaden ska efter renoveringen kunna mäta sig med andra byggnader vad gäller miljöanpassning och ska därför klassas enligt systemet Miljöbyggnad. För varje indikator ska högsta möjliga betyg eftersträvas med hänsyn tagen till ekonomi och bevarandevärden. Lämplig ambitionsnivå för resp. indikator utreds i systemhandlingsskedet. Verktyg/ Metod/Kommentar Manualen Miljöbyggnad befintlig byggnad. Se de färgade tabeller i detta miljöprogram med rubriken Miljöbyggnad. berörs? MS, MA, Alla konsulter och GEer Alla konsulter och GE Alla konsulter Vem ansvarar? MS, MA B B Långsiktigt hållbar byggnadsutformning och skötsel Byggnadsutformning RDF:s krav på byggnadsutformning av betydelse för miljöanpassning Krav Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? Vem ansvarar? Flexibla planlösningar som minimerar A, V, E, K A framtida ombyggnadsbehov Möjliggöra för brukare av Mercurius Planera in 40 säkra A A att parkera cykel (även kväll o natt). cykelställ med låsmöjlighet. Möjliggöra för brukare av Mercurius Tillräckligt antal duschar A A att duscha som ett led i cykelfrämjande. Planlösningar som underlättar A, V A transporter till och från kvarteret t.ex. sophämtning, slamsugning matavfall Skapa goda förutsättningar för källsortering (de fraktioner RDF har A A idag + plast). Säkra plats för avfallskvarnar i kök och tank i källare för restaurangernas matavfall. Del 7 - Systemhandling (79) Matavfallet ska gå till biogas-produkltion och jordförbättrings-material. A, V, SK A Skapa förutsättningar för enkel och Ytskikt, fast A

12 RDF:s krav på byggnadsutformning av betydelse för miljöanpassning Krav Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? kostnadseffektiv städning med icke dammsamlande men lätt rengörbara ytskikt och detaljer, samt med lågt behov av underhållskemikalier. RDF/I Skapa förutsättningar för en säker, effektiv och miljöanpassad apparatanvändning, t ex utskriftshantering. T.ex. frånluftsventilerade utrymmen för kopiering med god ljudisolering och hög säkerhet. inredning: A Lös inredning: B A, K, V B Skötsel RDF:s krav på skötsel av betydelse för miljöanpassning Krav Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? Projektanpassade och lättförståeliga drifts- och underhållsinstruktioner med uppdaterade relationshandlingar Ta fram projektanpassade och lättförståliga drift- och skötselinstruktioner samt underhållsplan för Mercurius. Riktlinjer för hur dessa ska utformas diskuteras under systemhandlingsskedet. Projektörer ska till generalentreprenör bifoga drifts och skötselinstruktioner för de apparater och byggvaror som de föreskriver i bygghandling. Vem ansvarar? Vem ansvarar? Projektörer och entreprenörer ska samverka. A, V, K, E, GE God innemiljö Radon i luft Indikator (6) Miljöbyggnad Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld Radongashalt K, V, A, E, (Bq/m3) Sämre än Radonkonsult Brons X för vald klass X? Vem ansvarar? RDF/D : RDF:s övriga krav gällande radon Krav Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? Vem Radonmätning i bef. Hus Radon mäts från källarplan och uppåt i alla husen i kv Mercurius och värden dokumenteras i en rapport. Projekteringsledare Radonkonsult, RDF/D, VVS, A, K, E ansvarar? RDF/D Del 7 - Systemhandling (79)

13 Ventilation Indikator (7) Miljöbyggnad Indikator berörs? Klassad Brons Silver Guld Ventilation V Sämre än brons Godkänd OVK X för vald klass Vem ansvarar? Uppnått resultat: V Godkänd OVK + Projekterat för: uteluftsflöde > 0,35 l/s per m 2 golvarea + 7 l/s, person (summaflöde) X SILVER + Goda vädrings-/ forceringsmöjligheter + Enkät som visar att minst 80 % av brukarna är nöjda med luftkvaliteten i stort.. RDF:s övriga krav på ventilation Krav Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? Vem ansvarar? Luftflöden: Specificeras i V- handling. OVK-besiktning utförs innan aktuella lokaler tas i drift. Utelufstintagens placering Läckage av föroreningar/ lukter till tilluft Ingen återföring av föroreningar eller lukter via värmeväxlare, kanaler eller från avluftsutsläpp till uteluftsintag. Försmutsning Ingen nedsmutsning av ventilationskanaler Styr- och regler IT-baserat styrsystem för ventilation för att driftsoptimera. Specificeras per rumstyp i systemhandling. RDF:s normalkrav för kontor är 10 l/s, person. Ventilationen ska vara behovsanpassad i den meningen att luftflöden ska kunna reduceras i lokaler med varierat nyttjande. Bästa möjliga uteluftkvalitet, Placering långt från förorenande källor, exempelvis biltrafik, avluft från fettavskiljare etc. Föreskriv att don och kanaler som ska användas efter renovering ska lockas under byggtiden. Ett program tas fram i bygghandlingsskedet för hur styrning ska ske av värme/kyla, ventilation, belysning, yttre solskydd, larm mm. V, V A, V V V, A V V S, V, E, A V RDF/D Del 7 - Systemhandling (79)

14 Föroreningar Indikator (8) Miljöbyggnad Indikator Trafikföroreningar (NO 2 i inneluften) Alt: om byggnaden ligger minst 250m från väg med fordon/dygn uppnås automatiskt GULD. X för vald klass berörs V, A Vem ansvarar? MS : Enhet µg (mikrogram) / m 3 - Klassad Brons Silver Guld >40 eller okänt X RDF:s övriga krav på föroreningskontroll Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Formaldehyd i rumsluft < 0,04 mg/m3. Totalhalten hälsoklassade VOC (lättflyktiga organiska ämnen) i rumsluft < 200 μg/m 3 luft. Sunt materialval. Lågemitterande Materialens ytskikt och inredning ska ha egenskaper som undviker dammsamling och som är lätt att rengöra. Se materialval. Om enkät visar normala besvärsfrekvenser för hälsa, görs inga kemiska mätningar i byggnaden. berörs? A, K, L, E. A, RDF/ MA Vem ansvarar? Resp. projektör och E A för Ytskikt och fast inredn. RDF/Inköp för lös inredning och utrustning Fuktsäkerhet Indikator (9) Miljöbyggnad Indikator berörs Klassad Brons Silver Guld Fuktsäkerhet i FK, K, V, Dålig Inga fuktkonstruktioner Bedömning av konstruktion och fuktskador A, E konstruktion med synliga fuktskador och/eller möglepåväxt. eller vattenskador förekommer. X för vald klass Vem ansvarar? FK Uppnått resultat: Del 7 - Systemhandling (79) X BRONS+ Konstruktioner bedöms vara väl genomförda med betydande kvarvarande teknisk livslängd. SILVER+ dokumenterat väl utförda våtrum enligt gällande branschregler. + Enkät visar att <10 % av brukarna upplever allergi-, hälso- och/eller mögelbesvär.

15 RDF:s övriga krav på fuktsäkerhet Krav Våtrum utförs med ytskikt enligt GVK:s anvisningar (www.gvk.se) Rörinstallationer utförs enligt Säker Vatteninstallation (www.sakervatten.se) Egenkontroll avseende fuktrisker. Fuktkritiska konstruktioner identifieras och följs med avseende på teknisk lösning och utförande. Fuktsäkehetsbeskrivning upprättas. Verktyg/ Metod/Kommentar Riskanalys görs och fuktssäkerhetsbeskrivning upprättas av FK och ifylles av resp. fack. Vem berörs? ansvarar? A, V A V, A, E V FK, A, K, V, E Varje konsult ansvarar för sin del. FK kollar helhet Termiskt klimat vinter Indikator (10) Miljöbyggnad berörs Indikator? Tranmissions-faktor= TF= TF= (A fönster / A golv ) x Ug, där Ug=U-värdet för fönstrets glasmitt. X för vald klass Vem ansvarar? MS Upp-nått resultat: Del 7 - Systemhandling (79) Enhet K, A - Sämre än brons Klassad Brons Silver Guld TF<0,45 BRONS Värmekälla + under TF<0,35 fönster. eller risk för kallras undanröjt på annat sätt. X SILVER + Enkät som visar att minst 80 % av brukarna enligt enkät är nöjda med termiska komforten vintertid. Indikator (10, alt 2). Miljöbyggnad berörs Indikator? Enhet Klassad Brons Silver Guld Operativ temperatur vid DVUT V, K, A o C <18 ( 20) a) >18 (>20) SILVER + Skillnad i strålningstemperatur 0,6m över golv: Fönster motsatt vägg Tak golv o C 10 <10 - o C 5 <5 - BRONS +>20 (>22) Enkät som visar att minst 80 % av brukarna enligt enkät är nöjda med termiska komforten vintertid. Yttemperatur, golv o C <16 (<18) 16 ( 18) b) ( 20) a) Värden inom parantes anger hygienrum och vårdlokaler samt rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt. b) Aktuellt framför allt för takvärme.

16 Indikator (10, alt 2). Miljöbyggnad berörs Indikator? Enhet Klassad Brons Silver Guld X för vald klass X Vem ansvarar? V Uppnått resultat: RDF:s övriga krav på termiskt klimat vinter Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Luftens medelhastighet < 0,15m/s (3 minuters medelvärde) inom område där människor vistas stadigvarande. Yttemperatur på golv Mellan 18 27ºC Påverkbarhet Skapa möjligheter för brukarna att påverka rumstemperaturen. Fönster och deras infästningar tätas och förses, där det är möjligt, med en inre ruta med lågt U-värde och G-värde samt god dagsljustransmittans. Styr- och reglersystemets utformning berörs? A, K, V, E Vem ansvarar? V Termiskt klimat sommar Indikator (11, alt 1) Miljöbyggnad Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld Solvärmefaktor, SVF = V, K, A - 0,06 <0,06 <0,054 SILVER + (Aglas / Agolv) x G Solvärmefaktorn SVF beräknas utifrån glasarea, A glas, rummets golvarea, A golv, samt solfaktor för fönstret, G, inklusive solavskärmning (persienn eller markis). Vid beräkning av glasarean ska arean för karm och bågar dras bort. Att minst 80 % av brukarna enligt enkät är nöjda med klimatet under sommarhalvåret. eller BRONS + Att komfortkyla finns installerad i vistelsezonen samt Att minst 80 % av brukarna enligt enkät är nöjda med klimatet under sommarhalvåret. X för vald klass Vem ansvarar? V Uppnått resultat: X Del 7 - Systemhandling (79)

17 Indikator (11, alt 2), Miljöbyggnad Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld Operativ temperatur (mätning eller beräkning) V, K, A o C P28 <P28 <P27 SILVER + enkät som visar att minst 80 % av brukarna är nöjda med klimatet under sommarhalvåret. X för vald klass Vem ansvarar? V Uppnått resultat: X RDF:s övriga krav på termiskt klimat sommar Krav Vädringsmöjlighet I varje arbetsrum ska det vara möjligt att fönstervädra. Lufthastighet Luftens medelhastighet, < 0,25m/s inom område där människor vistas stadigvarande. Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? A V, A, K, E Vem ansvarar? V A Ljudförhållanden Indikator (5, alt 2) Miljöbyggnad Indikator berörs Klassad Brons Silver Guld Ljudklass A, K, E, V Sämre än brons X för vald klass Uppnått resultat: Vem ansvarar? AU Minst ljudklass C på alla parametrar i SS SS25268 (lokaler) Minst ljudklass C samt över 50 % ljudklass B på parametrar i SS25268 (lokaler) RDF:s övriga krav på ljud Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Ljudprogram enligt PM från akustiker Komplettering med inre ruta kan bli aktuellt i vissa lägen för att minska buller från kringliggande gator. X Minst ljudklass B på alla parametrar i SS (lokaler) + Enkät som visar att minst 80 % av brukarna är nöjda med ljudmiljön. Vem berörs? ansvarar? A, K, E, V AU Del 7 - Systemhandling (79)

18 Dagsljus Indikator (12, alt 1) Miljöbyggnad Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld AF Fönsterglasarea/ golvarea (procent) A, K % < Silver + 80 % nöjda brukare enligt enkätundersökning X för vald klass X Uppnått resultat: Vem ansvarar? för beräkning MS Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld Indikator (12, alt 2) Miljöbyggnad Indikator berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld Dagsljusfaktor A, K <1,0 >1,0 >1,2 Silver + 80 % nöjda brukare enligt enkätundersökning X för vald klass X Uppnått resultat: Vem ansvarar för beräkning? MS RDF:s övriga krav på ljusförhållanden Krav DAGSLJUS Ta vara på dagsljuset Vara rädd om det dagsljus som kan nå rummen med bevarad fönsterutformning och ta vara på tillfällen att få in mer dagsljus från gårdar eller schakt Ljusreglering Invändig dagsljusreglering ska finnas. Mörkläggningsmöjlighet Ska finnas i alla konferenssalar, sammanträdesrum med dagsljus. ELBELYSNING Verktyg/ Metod/Kommentar Exempelvis skjutbara, invändiga gardiner. Kan t.ex. utföras som akustiska lamellgardiner berörs? A Vem ansvarar? A A, RDF/I RDF/I A, RDF/I A Krav på eleffektiv belysning tas upp under rubiken verksamhesel, 6.2.4, RDF:s övr. krav Belysningsprogram Ett särskilt belysningsprogram tas fram under bygghandlingsskedet. Återskapa tidsenliga armaturer där detta är motiverat och tillför modern Ljusgestaltning samordnas med ändamålsenlig belysning, d.v.s. A och E samarbetar för att tillgodose god arbetsmiljö, bevarandevärden och A, E A/E gestaltning. Styrning, flexibilitet, påverk- B, A, E, SÖ, SÖ, B Del 7 - Systemhandling (79)

19 RDF:s övriga krav på ljusförhållanden Krav barhet Styrsystem för belysning, integreras med överordnat system (SCADA). Belysning i grupp- och konferensrum skall kunna ljusregleras (dimmas) centralt och lokalt. Luminansförhållande På sammanträdesbord 5:3:1 Färgåtergivning i grupp- och konferensrum: Min Ra 85. Ljusfärg på lampor: K, För lysrör Varmvit Flimmer Belysningen ska inte ge upphov till synligt flimmer Bländning Armaturer och raster ska vara utformade så att bländning undviks. Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? RDF/D Vem ansvarar? Ljuskultur A, RDF/I RDF/I Ljuskultur A, E E Vid nyinstallation ska armaturer med lysrör av typ T5 användas. LED-belysning kan användas på ytor där kravet på ljusfärg inte är lika högt. A, E E A, E E A, E E Risk för legionella Indikator (13) krav i Miljöbyggnad berörs Indikator? Enhet Klassad Brons Silver Guld Tappvattentemperatur V, A o C * <60 ºC för att undvika skållning enligt BBR. X för vald klass Vem ansvarar? V Sämre än BRONS Uppnått resultat: Varmvattentem pera-turen 50ºC efter 30 sekunders tappning Kallvattentemperaturen får inte överstiga rumstemperatur en eller 25ºC vid tappning BRONS + Varmvattentem-peraturen 50ºC efter 10 sekunders tappning eller 55ºC efter beredaren/ värmeväxlaren* X SILVER + Kallvattentemperaturen får inte överstiga rumstemperaturen eller 23ºC vid tappning Del 7 - Systemhandling (79)

20 El-miljö RDF:s övriga krav på elmiljö Krav Beakta risken för förhöjda elektromagnetiska fält nära stadigvarande arbetsplatser Elektriska växelfält Band 1 (5Hz 2 khz), bildfrekventa <10 V/m 1,2 2,0 m över golv. Band II (2 khz 400 khz), linjefrekventa < 2,5 V/m 1,2 2,0 m över golv. Magnetiska växelfält Band 1 (5Hz 2 khz), bildfrekventa <0,2 μt, 0,8 m över golv. Band II (2 khz 400 khz), linjefrekventa < 0,025 μt, 0,8 m över golv. Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? Vem ansvarar? Jordade belysningsarmaturer. A, E E Skärmade kablar nära arbetsplatser. El-centraler och ställverk E E plåtkapslas och placering väljs noga med hänsyn till minimering av fältstyrkor. Vid tveksamhet ska mätningar göras. 5-ledarsystem installeras A, E E generellt. Gäller även serviceledning. Potentialutjämning anordnas. Samtliga inkommande system för VVS och el/tele jordas. Inom byggnad ansluts VVSsystemen, armering, kabelstegar och elkanaler Energieffektiv byggnad Energianvändning Indikator (1) Miljöbyggnad Indikator Energianvändning (Köpt energi för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel) Observera att det är KÖPT energi dvs inte energi från t.ex. egen solenergi X för vald klass Vem ansvarar? berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld V, kwh/m2 193 <193 <118 <84 K, A, E, BOA/LOA S V Uppnått resultat: X Värmeförlusttal VF (2) Miljöbyggnad Indikator Värmeförlusttal, VFT Värmeförluster via transmission och luftväxling vid DVUT dividerat med A temp berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld V, K, A W/m2 > (A temp vid DVUT) Del 7 - Systemhandling (79)

21 VF (2) Miljöbyggnad Indikator Vald klass Vem ansvarar? Solvärmelasttal Indikator (3) Miljöbyggnad Indikator Solvärmelasttal, SVL SVL = 800*g* (Aglas/Agolv)max (W/m2) X för vald klass Vem ansvarar? Energislag Indikator (4) Miljöbyggnad Indikator Energislag 1. Sol, miljömärkt vatten- och vindkraft 2. Miljögodkänd biobränsleeldning, ej miljöklassad/-märkt vattenkraft- 3. Övrig biobränsleeldning 4. Ej förnybart X för vald klass Vem ansvarar? för beräkning berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld X Uppnått MS resultat: berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld V, K, A, S W/m2 48 <48 <43 <32 X Uppnått MS resultat: berörs? Enhet Klassad Brons Silver Guld RDF, E, V Sämre Antingen än mer än Brons 10 % 20 % eller mer 50 % 50 % än MS och mindre än 20 % och mindre än 50 % 25 % 20 % X Uppnått resultat: RDF:s övriga krav på energi Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Total energianvändning exklusive verksamhetsel berörs? Vem ansvarar? Inriktningsmålet för energianvändning efter renovering är lägre än 118 kwh/m 2 LOA per år. (Ger silver i Miljöbyggnad) Exklusive verksamhetsel kan den år 2010 beräknas vara cirka 140 Energiberäkning görs i bygghandlingsskedet. Ny diskussion tas då upp om inriktningsmålet är realistiskt. V- installationer utförs i det fall det är lämpligt med V V, A, K, V, E V V Del 7 - Systemhandling (79)

22 RDF:s övriga krav på energi Krav Verktyg/ Metod/Kommentar kwh/kvm LOA (normalårskorrigerat). Enligt RDF:s energistatistik för Mercurius var totala energianvändningen inklusive verksamhetsel. år 2010 =192 kwh/m 2 LOA (normalårskorrigerat). Kyla Eget system för toppbehov av kyla. Central kyla för restaurangerna. Fastighetsel Fläktar, pumpar, aggregat, kanaler mm optimeras för god eleffektivitet i förhållande till funktion och utrymmen. Verksamhetsel Energieffektiv belysning och styrning av belysningen. Ett program upprättas för styrning av belysningen så att den blir eleffektiv. Det ska omfatta lämplig sektionering av belysningen, vilka utrymmen som ska kunna dimas, var belysningen ska vara närvarostyrd respektive dagsljusstyrd. All beslyrning ska kunna övermanövreras manuellt. Belysningsstyrnningen ska vara integrerad i RDF:s styrsystem SCADA. -.Installation av utrustning som gör verksamheten energieffektiv Övriga åtgärder som kan minska verksamheteselen - Åtgärder som ökar andelen förnybar verksamhetsel behovsstyrning, t.ex. behovsanpassad ventilation med styrning på temperatur. Styrsystem för effektiv reglering (SÖ-system). SFP-tal för ventilationen bestäms efter en LCC-kalkyl, där även utrymmeskrav tas med. Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav: Installerad belysningseffekt: - Belysning kontor < 9 W/m2 - Belysning korridor < 5 W/m2 - Belysning källare < 3 W/m2 - Driftutrymmen < 9 W/m2. Om dessa maxeffekter går att förena med god gestaltning i Mercurius kan de användas, annars inte. - T. ex vitvaror såväl i restauranger, butiker som i pentryn på kontorsplanen. - Inköp av eleffektiva kopiatorer, datorer och skrivare m fl apparater. - Info till verksamma i Mercurius om energisparåtgärder. - Gröna hyresavtal med hyresgäster. - RDF Abonnerar på miljömärkt el. berörs? V, A V SÖ V, A E, SÖ B, RDF/D Vem ansvarar? SÖ A/V B E, A E RDF/I RDF/Miljöst rateg, RDF/D RDF RDF/I RDF/D B RDF/D Del 7 - Systemhandling (79)

23 RDF:s övriga krav på energi Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Energimätning Ett program för hur energimätare ska monteras, tas fram i samarbete med riksdagsförvaltningens driftsenhet. Hänsyn ska tas till behovet av mätning enligt krav i Miljöbyggnad (samma som i energideklarationerna) t.ex. att verksamhetsel ska kunna mätas separat. Skapa möjlighet att mäta hyresgästers elanvändning, varmoch kallvattenanvändning och att debitera varmvattenanvändningen. Om mätning av verksamhetsel ska kunna ske per våningsplan i kontorsdelen utreds i bygghandlingsskedet. Energideklaration Ska upprättas efter renovering Omfattningen av mätanordningar klargörs i bygghandlingsskede. berörs? Vem ansvarar? V, E, RDF/D V/E/ RDF/D V, E V/E/ RDF/D E, SÖ RDF/D RDF/D RDF/D Ett miljöanpassat materialval Miljöinventering och sanering Indikator (14) Miljöbyggnad Indikator berörs? Klassad Brons Silver Guld Inventering A, K, Sämre än och sanering RDF BRONS X för vald klass Vem ansvarar för att dokumentera? MI : Lagstiftning gällande förekomst och inventering av ämnen med miljöoch hälsorisk uppfylls. Inkapslad asbest/asbestfibrer bundna i material finns i byggnaden enligt inventering. BRONS+ ozonnedbryta nde ämnen (freoner) asbest och PCB har inventerats och har inte påträffats eller har sanerats. X SILVER+ Kadmium, bly, radioaktiva isotoper, kvicksilver samt impregnerat virke har inventerats och har inte påträffats eller har sanerats. Del 7 - Systemhandling (79)

24 Dokumentation av nya byggvaror som sätts in Indikator (14 nybyggn) Miljöbyggnad Indikator berörs? Klassad Brons Silver Guld Dokumentation av byggvaror Sämre än BRONS X för vald klass Vem ansvarar för att dokumente ra? A, K, V, E, RDF/MA, GE, RDF:s miljöstrateg. A, K, V, E, GE Uppnått resultat: En byggnadsrelaterad loggbok innehållande information om vilka byggvaror som har eller skalanvändas har upprättats. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om typ av byggvara (1), varunamn (2), tillverkare (3), årtal (4) och innehållsdeklaration (5). BRONS + att loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägar en Utfasning av ämnen med farliga egenskaper Indikator (15 nybyggn) Miljöbyggnad Indikator berörs Klassad Brons Silver Guld Miljögranskning A, K, GE Dokumentatio n saknas X för vald klass Vem ansvarar? A, K och GE Uppnått resultat: X Särskilt farliga ämnen finns i mindre omfattning i utpekade byggnadseleme nt och är dokumenterade i en avvikelselista X SILVER + att loggboken även ska innehålla uppgifter om uppskattad mängd (6) samt placering i byggnad (7). Särskilt farliga ämnen förekommer inte i utpekade byggnadseleme nt överstigande specificerade haltgränser Del 7 - Systemhandling (79)

25 RDF:s övriga krav på material och inredning Krav Dokumentera byggvaror med hjälp av Byggvarubedömningen (BVB) (Se bilaga 3) Nya bygg- och inredningsprodukter som föreskrivs eller upphandlas ska dokumenteras i databasen Byggvarubedömningens projektplats. I projektplatsen ska ungefärlig mängd och placering (rumsnummer) för respektive byggvara anges vid dokumentation. Miljögranska byggvaror med hjälp av Byggvarubedömningen (Se bilaga 3) Nya bygg- och inredningsprodukter ska miljögranskas med hjälp av Byggvarubedömningen i syfte att minimera farliga ämnen. Företrädesvis väljs varor som rekommenderas i BVB men varor som accepteras enligt BVB godkänns också. Ställ miljökrav även vid inköp av lös inredning och förbrukningsartiklar Även vid inköp av bygg- och förvaltningskemikalier, kläder och inredning ( möbler, mattor m.m.) ska farliga ämnen fasas ut och varor väljas som har låga emissioner av hälsofarliga ämnen. RDF använder det statliga ramavtalet och inom ramen för det väljs miljöanpassade alternativ, exempelvis Svanenmärkta produkter i så stor utsträckning som möjligt. Se lista på utfasningsämnen i Bilaga 1. berörs? A, K, V, E, RDF:s miljöstrateg, GE A, K, GE (Installationer undantagna.) RDF/I Vem ansvarar? B B RDF/I Övriga krav på byggvaror För elektriska och elektroniska produkter ska leverantören visa att ROHS-direktivet följs d.v.s. produkter ska inte innehålla bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, PBB och/eller PBDE (undantag finns t.ex. lågenergilampor < 5 mg kvicksilver och lysrör < 10 mg, se bilaga i direktivet ). Val av köldmedium med låg växthuseffekt (GWP) Material, produkter och inredning med goda långtidsegenskaper, som går att underhålla och har reservdelssystem, prioriteras. Elledningar och rör ska vara utbytbara för att underlätta framtida byten. Byggmaterialleveranser med större likartade mått, t.ex. gipsskivor, betongelement och golvbeklädnadsmaterial, måttbeställs från fabrik (konfektioneras) för att minska spill på byggplatsen. Verktyg/ Metod/Kommentar Kan specificeras i bygghandlingsskede. LCC-tänkande Del 7 - Systemhandling (79) berörs? E RDF/ D Alla konsulter och GE E, VVS, K, A Resp. konsult och E Naturgrus används inte. M M Vem ansvarar? E RDF/ D Resp. konsult och GE E resp. VVS E

26 Övriga krav på byggvaror Produkter som levereras i Returemballage eller oemballerade prioriteras, liksom leverantörer som är anslutna till REPA-registret. Byggvaror som innehåller PVC undviks.. Halogenfria kablar, installationsrör, dosor och apparater ska användas. Koppar som kan komma i kontakt med vatten undviks. Miljöcertifierat virke eller virke som uppfyller motsvarande kriterier Verktyg/ Metod/Kommentar FSC-märkning, PEFC eller motsvarande Inget virke från fjällnära skogar. berörs? GE Alla konsulter och E E A, V, GE A A, K, M A Impregnerat virke undviks A, M M Transportavstånd och annan livscyklbelastning som på arbetsmiljö vid framställning och på byggarbetsplats vägs in vid materialval. Alla konsulter och GE Möbler/ inredning väljs miljöanpassade. Befintliga möbler och/lös inredning som inte ska användas i Mercurius återanvänds i andra lokaler inom RDF eller säljs med anbudsförfarande. RDF:s miljökrav för upphandling används. RDF/I RDF/I Vem ansvarar? GE Resp. konsult och E E Resp. konsult och GE RDF/Inköp B Vattensnåla installationer Vattenanvändning RDF:s krav på effektivt vattenutnyttjande Krav Skapa förutsättningar för låg vattenanvändning genom vattensnål utrustning och skvallersystem för läckage. Användningen av vatten ska minska från år 2007 på totalt m 3 /m 2 LOA till m 3 /m 2 LOA efter renovering. Varmvattenanvändningen är ca 40 % av totala vattenanvändningen. Verktyg/ Metod/Kommentar berörs? V V Vem ansvarar? V V Del 7 - Systemhandling (79)

27 6.2.7 Slutna kretslopp Källsortering och återanvändning RDF:s krav på avfallshantering Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Miljöinventering Genomförs före rivningsarbeten Rivningplan Upprättas för de delar av Mercurius som rivs. Källsortering vid rivning och nybyggnad: Kretsloppsrådets riktlinjer från 2007 tillämpas. Se bilaga 2. berörs? MI, E MI. GE GE Vem ansvarar? MI GE GE Källsortering och återanvändning i verksamheten. - Exemplariska förhållanden för källsortering anordnas. - Miljöstationer på våningsplanen A RDF/I - Inredning som inte ska återanvändas av RDF lämnas för återanvändning på annat håll. RDF/I, RDF/Miljöst rateg. B - Avfallskvarnar i kök och gemensam tank i källare för restaurangernas matavfall. A A V, SK, A V Dagvattenhantering RDF:s krav på lokalt omhändertagande av dagvatten Krav Verktyg/ Metod/Kommentar Krav Verktyg/ Metod Förutsättningar för lokalt Recipienten är Mälaren omhändertagande av dagvatten utreds Finns gemensamma under systemhandlingsskedet. dagvattenledningar som Mercurius gårdar och kringliggande gator är anslutna till? berörs? V, M V Vem ansvarar? Del 7 - Systemhandling (79)

28 7. Krav på aktiviteter för egenkontroll miljö under byggskedet GE= Generalentreprenören MILJÖ-RONDER I GE:s egenkontroll ingår att genomföra miljöronder minst var fjortonde dag. Däri ingår också fuktronder vid kritiska tidpunkter och moment. Riksdagsförvaltningen förbehåller sig rätten att genomföra miljörevisioner på arbetsplatsen. OMGIVNINGEN Informera omgivningen (de som arbetar och bor i närheten) om störningar. Minimera bullerstörningar och dammspridning till omgivningen. INNEMILJÖ Håll byggarbetsplatsen ren och skydda innemiljö och kanaler från byggdamm FUKTSÄKERHET GE har en Fuktsäkerhetsansvarig som övertar bygghandlingsskedets fuktsäkerhetsbeskrivning och kompletterar denna. Väderskydda byggmaterial och konstruktioner Torka ut eventuella pågjutningar på bjälklag för applicering av golvbeläggning (< 85 % RF). Trä ska vid leverans ha max fuktkvot 15 %. Kontrolleras vid leverans. MATERIAL OCH BYGGVAROR Miljöinventering utförs av beställaren i bygghandlingsskedet. Denna ligger till grund för GE:s upprättande av rivningsplan. Om bly, asbest eller andra farliga ämnen påträffas vid rivning ska detta anmälas till projektledaren. Miljögranska och dokumentera byggvaror som slutligen sätts in med hjälp av Byggvarubedömningen, se Bilaga 3. GE skall i största möjliga utsträckning undvika att förvara kemikalier i RDF:s lokaler. I de fall detta ändå anses nödvändigt ska det ske i samråd med RDF:s beställare och på av denna anvisad plats. Entreprenören ansvarar för att användning och förvaring av kemikalier i samband med arbete i RDF:s lokaler sker i enlighet med gällande regelverk. Måttbeställning av varor från fabrik för att minska spill där detta är möjligt. Material ska förvaras på byggarbetsplatsen så att detta inte skadas genom mekanisk påverkan, fukt, temperatur, vatten eller smuts. Skriftlig dokumentation. Veckovisa protokollförda kontroller av fuktsäkerhetsansvarig. ENERGI-EFFEKTIV BYGGARBETSPLATS Energieffektiv byggbelysning Välisolerade byggbodar med automatstängning på dörrarna. Energisnåla verktyg, apparater och transporter. MILJÖ-ANPASSADE TRANSPORTER GE redovisar hur transporterna till arbetsplatsen kommer att ske med hänsyn till miljöprestanda. VATTENBESPARING Effektiv vattenanvändning. AVFALL Rivning och annat avfall producerat under byggtiden ska sorteras enligt Kretsloppsrådets riktlinjer, se Bilaga 2. GE ska för sitt eget och sina underentreprenörers arbete tillhandahålla behållare/ sopcontainrar för källsortering. Dessa utplaceras i samråd med RDF:s beställare. Del 7 - Systemhandling (79)

29 GE ska redovisa slutanvändarintyg för olika ämnen och produkter och bekosta borttransport och omhändertagande (AFC 263). MARK, YT- OCH GRUNDVATTEN GE skall verka för att undvika negativ påverkan på yt- eller grundvatten genom grumling eller förorening. Skriftlig dokumentation med beskrivning av insatserna. Om farliga ämnen upptäcks vid grävning ska detta anmälas till RDF och Miljöförvaltningen. Drivmedelstankar ska vara skyddade från påkörning. De ska inte vara uppställda i direkt närhet till dagvattenbrunnar och vattendrag VERIFIERING AV KRAV FÖR MILJÖKLASSNING Det ingår i GE:s uppgift att verifiera vissa av de krav som gäller enligt Miljöbyggnad, enligt den klass som angivits för respektive indikator i Miljöprogrammet för Mercurius. Nedan redovisas vilken verifiering som avses: Uppdaterad energiberäkning Radonmätning Mätning av luftflöden per rum (i samband med slutbesiktning) Tappvattentemperaturer (i samband med slutbesiktning) Lista på dokumenterade och miljögranskade byggvaror DRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER Instruktioner för drift och underhåll ska utföras enligt Branchstandard, utgiven av Svensk Byggtjänst. GE ska senast vid slutbesiktningen överlämna projektanpassade drift- och underhållsinstruktioner samt underhållsplan för fastigheten till förvaltningsorganisationen. GE ska svara för utbildning av driftspersonalen under en halv dag på de nya system som omfattas av renoveringen. SLUTRAPPORTERING Entreprenören ska överlämna följande miljö- och energidokument till Beställaren före slutbesiktningen: Reviderad energiberäkning upprättad efter relationshandlingarna. Skötselinstruktioner för värme- och ventilations- och va-system med effektkurva för att bevara god innemiljö och effektiv energianvändning. Instruktioner för miljöanpassad skötsel av ytskiktsmaterial och utrustning. Miljöinventering av farliga ämnen om detta utförts inom entreprenaden. Företeckning över nya byggvaror som tillkommit genom renoveringen, placering, ungefärlig mängd och deras värdering i Byggvarubedömningen. Fuktsäkerhetsdokumentation Intyg om att obligatorisk ventilationskontroll, OVK, utförts och godkänts ska anslås i trapphuset. Energideklaration, utförd och godkänd efter ombyggnad ska anslås i trappphuset. Här skall även uppmätt radonvärde efter ombyggnad anges. Sammanställning av uppkomna avfallsfraktioner och mängder med tillhörande verifikationer och transportdokument som verifierar lagenlig borttransport av farligt avfall. Driftkort uppdateras och lämnas in i digitalt format och pappersformat Del 7 - Systemhandling (79)

30 8. Uppföljning av miljöfrågor under och strax efter idrifttagningen Följ upp inneklimatet med hjälp av enkät till brukarna cirka ett år efter inflyttning. Detta görs under uppvärmningssäsongen och när värme- och ventilationssystemen fungerar som avsett. Enkätsvaren jämförs med enkäten före renovering. Enkäten som gäller är den som finns i bilaga till manualen för Miljöbyggnad. Riksdagsförvaltningen fastighetsenhet tar över innehållet digitalt från projektplatsen i Byggvarubedömningen för Mercurius 12 (eller behåller licensen) för att kunna dokumentera nya drifts- underhålls- och ombyggnadsprodukter som köps in framöver. Upprätta förslag till och förhandla med hyresgästerna om Gröna hyresavtal, inklusive abonnemang på miljömärkt el enligt samma koncept som Riksdagsförvaltningen har för eget bruk. I kontraktet med restaurangerna ska ingå tydlighet vad gäller ansvar för skötsel av avfallskvarnar och annan källsortering. När renoveringen är genomförd och resultaten från brukarenkäten om innemiljön och de mätningar som behövs för miljöklassningen är klara, lämnas underlaget för miljöklassning av byggnaden in till SGBC:s sekretariat. Hela Mercurius 12 klassas efter Miljöbyggnads manual för befintlig byggnad efter renovering av del B. Del 7 - Systemhandling (79)

31 Bilaga 1: Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljöaspekterna vid renovering av kv Mercurius. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Varje mål har sedan ett antal delmål, dessa återfinns på samt Naturvårdsverkets hemsida. Det finns även regionala mål där det för riksdagsförvaltningens del är Stockholms län som är av relevans. Nedan anges, per miljökvalitetsmål, vilken miljöpåverkan som projekt Mercurius har samt vilka delmål och regionala mål som är relevanta. Den miljöpåverkan som är svår att påverka då den är indirekt och beror av tillverkning och transport av inköpta produkter är i kursiverad stil. 1. Begränsad klimatpåverkan o Uppvärmning o Transporter o El, både energikälla samt användning o Förbränning av plast i avfall o Kyla i byggnader o Köldmedia (kylskåp och kyla i byggnader) o Tillverkning av inhandlade varor inklusive transporter Delmål Utsläpp växthusgaser (2020): Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. 2. Frisk luft o Transporter (bl.a. kvävedioxid från vägtrafik bilar och energianvändning, ozonbildande ämnen från biltrafik och små arbetsmaskiner, flyktiga organiska ämnen från vägtrafik, partiklar från dubbdäck m.m.) o Kemikalier (lösningsmedel som ger upphov till marknära ozon och flyktiga organiska ämnen, så kallade VOC) o Förbränning av avfall Regionala mål: o De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Stockholms län ska minska med 50 procent från 1997 års nivå till ton år 2010, och transportsektorns utsläpp med 70 procent från 1997 års nivå till ton år (Regionaliserat mål) o Kvävedioxidhalten 30 µg/m 3 som årsmedelvärde och 75 µg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. (Regionaliserat mål) o Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga: 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 12 µg/m 3 som årsmedelvärde år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. o Målet har lett till dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm Del 7 - Systemhandling (79)

32 3. Bara naturlig försurning o Transporter, framförallt tunga transporter till exempel bussar, lastbilar o Förbränning av avfall o Eventuella sjötransporter för inhandlade varor 4. Giftfri miljö o Material och kemikalier i byggnadsmaterial o Möbler, mattor, inredning o Kablar o Lokalvård o Kylskåp o Rengöringsmedel o Miljöfarliga ämnen (bly i fogar i spillvattensystemet, asbest i rör m.m.) o Tekniska apparater (TV, PC, skrivare, kopiatorer, multiskrivare, telefoner) o Tillverkning av produkter och material som köps in av RDF Delmål Utfasning farliga ämnen: Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: o Nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, o Övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, o Övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Viktiga framsteg som har gjorts för att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen: o Enligt Reach får vissa ämnen med särskilt farliga egenskaper inte användas utan tillstånd. EU:s kemikaliemyndighet ECHA har föreslagit att sju särskilt farliga ämnen, bland annat mjukgöraren DEHP och flamskyddsmedlet HBCDD, ska omfattas. o Flera internationella åtgärder har vidtagits för att begränsa användning och spridning av kvicksilver. Bland annat ställs numera krav inom EU på information om innehållet av kvicksilver i en rad elektroniska produkter, bland annat lågenergilampor och TVapparater. o För att begränsa den globala spridningen av långlivade organiska föroreningar har under 2009 ytterligare nio ämnen reglerats av den internationella Stockholmskonventionen. Ett av de nya ämnen som reglerats är PFOS, som används i bland annat textilier och elektronik. o EU:s nya växtskyddsmedelsförordning har skapat goda förutsättningar att fasa ut farliga växtskyddsmedel. En översyn har redan inneburit att flera särskilt farliga ämnen inte längre godkänns inom EU. Del 7 - Systemhandling (79)

33 Delmål Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier: Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Regionala mål o Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka med fem procent per år. o Mängden miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning har ökat senast år 2010 jämfört med år (Länseget mål) o Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar ska minska fram till år (Regionaliserat mål) o Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark. (Länseget mål) o Länets kommunala vattentäkter ska senast år 2010 vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. (Länseget mål) 5. Skyddande ozonskikt o Köldmedia (utrangering av gamla kylskåp) 6. Säker strålmiljö o Radon o Elektromagnetiska fält från elcentraler och schakt för elledningar (även från kraftledningar, transformatorstationer, mobilmaster) 7. Ingen övergödning o Transporter (NOX) Regionalt mål Transporter: Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år (Regionaliserat mål) 8. Levande sjöar och vattendrag o Utsläpp kemikalier till dagvatten, t.ex. rengöringsmedel på fasader, väggar och markytor 9. Grundvatten av god kvalitet o Uttag av naturgrus. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ej relevant 11. Myllrande våtmarker Ej relevant 12. Levande skogar o Inköp av möbler, snickerier och papper o Återvinning av papper och återanvändning av möbler och inventarier 13. Ett rikt odlingslandskap o Användning av textilier i inredning och möbler m.m. (lin, ull, skinnprodukter) Del 7 - Systemhandling (79)

34 14. Storslagen fjällmiljö o Eventuella inköp som förorsakar avverkning av fjällnära skogar till exempel långsamväxande björk 15. God bebyggd miljö o Uppvärmning o Elanvändning o Komfortkyla o Buller (exponering inomhus för trafikbuller) o Avfallshantering (sortering plast, hyresgäster, matavfall m.m.) o Kulturhistorisk värdefull bebyggelse o God inomhusmiljö (radon, fukt och mögel, ventilation) Delmål Energianvändning i byggnader: Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Delmål God inomhusmiljö: År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft. Delmål Avfall: Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Delmål Kulturhistorisk värdefull bebyggelse: Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Regionala mål o Mängden deponerat avfall i länet ska minska med minst 50 procent till år 2010 räknat från 1994 års deponerade mängd i förhållande till befolkningsunderlag och industriell verksamhet. o Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet ska senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling. o I Stockholms län ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre år 2010 än år Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. 16. Ett rikt växt- och djurliv Se miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Levande sjöar och vattendrag. Del 7 - Systemhandling (79)

35 Bilaga 2: Kretsloppsrådets riktlinjer om avfallshantering vid byggande och rivning Varför riktlinjer? Svaret är enkelt! Riktlinjerna höjer kvalitetsnivån och skapar enhetlighet. Gör alla byggherrar, konsulter och entreprenörer på samma sätt så blir hanteringen snart rutin. Man kan ta med sig kunskaperna från företag till företag och från bygge till bygge. Samma rutiner och samma sätt att jobba överallt. Kretsloppsrådets riktlinjer visar det branschgemensamma sättet att arbeta med avfallshantering inom byggande och rivning. Del 7 - Systemhandling (79)

36 Vem har nytta av riktlinjerna? Alla både byggare och byggherrar! Från personalen på arbetsplatsen till den som arbetar centralt på kontoret. Riktlinjerna innehåller både branschnormerande anvisningar och hjälpmedel för avfallshanteringen. Bygge eller rivning? Både och! Riktlinjerna ställer krav och tillhandahåller hjälpmedel för båda processerna. Från den inledande inventeringen via upprättande av avfallshanteringsplan till regler för källsortering av både farligt avfall, el-avfall och annat avfall. Personalen på kontoret får hjälp att handla upp både inventering och entreprenader genom förslag till texter i Administrativa Föreskrifter enligt AF Konsult och AF-AMA. På bygget får man hjälp av avfallslistor och regler för färgmärkning på behållare för olika källsorterade avfallsfraktioner. Enkelt, genomtänkt och förankrat i branschen. Vad ska läggas var? Riktlinjerna föreskriver en basnivå för källsortering och avfallslistor talar om hur olika slag av avfall ska hanteras. På webben? Självklart! Riktlinjerna med sina anvisningar för upphandling och alla avfallslistor, AF-texter och andra hjälpmedel finns fritt tillgängliga på Avfallsfraktioner Farligt avfall El-avfall Trä Plast för återvinning Brännbart Gips (Endast vid nybyggnad) Skrot och metall Fyllnadsmassor Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall för eftersortering Dessa olika fraktioner har specifika färgmarkeringar, som kan sättas på sorteringskärl, se Krtsloppsrådts hemsida Kretsloppsrådets riktlinjer anger vad som ska vara bygg- och fastighetssektorns arbetssätt när det gäller hantering av avfall från byggande och rivning av hus. Riktlinjerna innebär en tolkning av lagstiftningen utifrån miljöprogrammets ambitioner. Riktlinjerna innebär kortfattat En basnivå för källsortering med branschgemensamma benämningar på huvudfraktioner där var och en får en särskild färgmarkering. Mängden avfall till deponi eller blandat avfall för eftersortering ska minimeras. Det farliga avfallet och el-avfallet ska hanteras separat och tas omhand på ett säkert sätt (är ju också lagkrav!) Före alla typer av rivningsarbeten ska materialinventering göras och uppgifter om farligt avfall föras in i en avfallshanteringsplan. En avfallshanteringsplan ska tas fram vid alla bygg- och rivningsprojekt. Krav ställs på inventerare, på genomförande och redovisning av inventering. Del 7 - Systemhandling (79)

37 Krav ställs vid upphandlingen på entreprenörers avfallshantering. Beställaren ska följa upp avfallshanteringen. Avfallslistor som hjälpmedel finns tillgängliga för alla på Kretsloppsrådet är en ideell förening med syftet att byggsektorn genom ett frivilligt åtagande, skall uppnå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöförbättringar. Kretsloppsrådet har 35 medlemmar; byggherrar/ fastighetsägare, byggindustrin, byggmaterialindustrin samt arkitekter/konsulter. Kretsloppsrådet fungerar bland annat som byggsektorns kontaktorgan gentemot miljödepartementet och berörda myndigheter. Riktlinjerna för avfallshantering har tagits fram som en åtgärd för att nå målet materialhushållning, som är ett av fyra mål i Miljöprogram Läs mer på Del 7 - Systemhandling (79)

38 Bilaga 3: Information om användningen av ByggVaruBedömningen (BVB) 1. På hemsidan byggvarubedömningen.se finns basen för miljögranskade byggvaror. 2. Där framgår också bedömningskriterierna, som främst är koncentrerade på produkternas innehåll av farliga ämnen. 3. Basen innehåller alla typer av byggvaror och kemiska produkter dock inte så många installationsvaror (de senare kan också ha viktigare miljöaspekter än innehåll av farliga ämnen). 4. Varor som föreskrivs eller köps in ska miljögranskas i basen och dokumenteras på BVB:s projektplats. White har åt Riksdagsförvaltningnen öppnat en projektplats för dokumentation. 5. De som ska dokumentera föreskrivna byggvaror i basen är A, K, V, El och Tele. GE ansvarar för att dokumentera de nya byggvaror som sätts in i samband med renoveringen och som inte A, K eller V redan dokumenterat. 6. De som ska använda BVB för att miljögranska innan man föreskriver eller köper in byggvaror är A, K och GE. 7. För att börja använda basen krävs att berörda konsulter och entreprenörer skaffar en licens. Kostnaden för denna debiteras projektet. 8. De som föreskriver eller ämnar köpa in en viss byggvara, kontrollerar i basen om byggvaran finns bedömd. RDF vill helst ha varor som fått utlåtandet Rekommenderas, men godkänner även sådana som fått utlåtandet Accepteras. Om den däremot fått utlåtandet Undviks godkänns den inte automatiskt. Då måste en avvikelse rapporteras på C-möte och protokollföras eller en avvikelserapport skrivas in i miljöplanen och godkännas av RDF. 9. Om varan fått utlåtandet Undviks kan det bero på att miljöinformation i form av Byggvarudeklaration saknades när bedömningen gjordes av dem som miljögranskar för BVB. Om man gärna vill använda just denna produkt kan man ringa till tillverkaren/leverantören och höra om Byggvarudeklaration tagits fram nu. Om info finns kan varan lämnas in för granskning av BVB. Alla sådana beställningar av miljögranskning ska gå via RDF/Rolf Egertz. 10. Ibland kan det vara lång kö för att få en byggvara bedömd i BVB. Om det är bråttom kan RDF beställa en snabbgranskning på max 10 dagar eller max 48 timmar till olika kostnad. 10-dagars-granskning kostar 800 kr för icke medlem och 600 kr för medlem. 48- timmarsgranskning kostar 1200 kr för icke medlem och 950 kr för medlem. 11. Om varan inte finns i basen och man gärna vill ha just den byggvaran kan man lämna in en begäran att få den granskad i BVB enligt vad som ovan sagts. 12. Konsulter och entreprenörer utför själva kontrollen i BVB och dokumenterar föreskrivna respektive upphandlade produkter. På så vis får den som vill föreskriva eller köpa in en byggvara direkt kännedom om möjliga mer miljövänliga alternativ till den produkt man tänkt sig. 13. Dokumentation av valda byggvaror ska göras med angivande av ungefärlig mängd och placering i byggnaden. Placering anges med rumsnummer, där så är möjligt. När man vill kontrollera en byggvara i basen, öppnar man projektplatsen för dokumentation och söker varorna därifrån. När man tagit upp en viss vara som man vill välja finns en knapp nertill till höger (se handledningen nedan) som man kan trycka på för att direkt dokumentera sitt val av byggvara på den öppnade projektplatsen i BVB. För de konsulter som bara dokumenterar är gången en annan, se instruktionen nedan. Del 7 - Systemhandling (79)

39 14. För att Mercurius ska kunna klassas i Miljöbyggnad ska det finnas en dokumentation av för renoveringen valda byggvaror, där det förutom vad som nämnts under punkt 13, också ska framgå hur varan är miljöbedömd (Rekommenderas, Accepteras eller Undviks). Det gäller följande byggvaror: Kemiska produkter (färg, fog, lim, fogskum, fogmassor mm) Cementbaserade produkter (puts, avjämningsmassor, spackel) Invändiga ytskikt Golvbeläggningar Byggskivor Termisk isolering Snickerier (exkl. beslag) Takbeläggningar Plan plåt (hängskivor, ståndskivor mm) Fasadmaterial (puts, plåt, skivor, tegel, element, panel) Drev, tätning, nät mm Förvaltningsprodukter för drift (rengöringsprodukter, saneringsmedel, smörjmedel mm) Därutöver kräver RDF att även installationsvaror ska dokumenteras. På nästa sida och framåt finns en guide för hur man använder Byggvarubedömningen. Del 7 - Systemhandling (79)

40 BYGGVARUBEDÖMNINGEN Guide för Projektmedlemmar Upprättad av: Martina Herodes, White, Logga in med ditt användarnamn och lösenord på startsidan. Del 7 - Systemhandling (79)

41 2. Så här ser sidan ut då du loggat in, välj fliken Projekt 3. Välj Mina projekt i menyn till vänster: Del 7 - Systemhandling (79)

42 4. Klicka på namnet på det projekt du vill arbeta med i listan med pågående projekt. Första gången du ska arbeta med ett projekt måste du acceptera inbjudan till projektet. Det nya projektet hamnar då automatiskt i listan med dina pågående projekt. 5a. För att se en lista över varor som registrerats för projektet klicka på Varor i menyn till vänster. Del 7 - Systemhandling (79)

43 I varulistan kan du klicka på varans namn för att se detaljerad information, inklusive produktblad och bedömning. 5b. Du kan också söka bland varorna i projektet genom att trycka på Projektsök Del 7 - Systemhandling (79)

44 6. För att lägga till varor i produktlistan, ta fram varulistan och klicka på knappen Lägg till Varor längst ned på sidan. Del 7 - Systemhandling (79)

45 7. Sök varor I databasen genom enkel eller avancerad sökning. 8. Du får upp en lista med varor som matchar din sökning: Del 7 - Systemhandling (79)

46 9. Du kan klicka på namnen på varorna och får då upp ytterligare information på skärmen. 10. Om du hittar varan du söker: kryssa för varan i listan och klicka på knappen Lägg till valda varor. Del 7 - Systemhandling (79)

47 11. Om du inte hittar varan du söker kan du ändå lista den på projektplatsen. Klicka på texten Lägg till ej bedömda varor här 12. Fyll i uppgifter om varan du vill lägga till. Du kan också ladda upp tillgänglig dokumentation såsom produktblad och säkerhetsdatablad. Observera att du kan ansöka om bedömning av varan i ett senare skede. En mall för en Byggvarudeklaration, så kallade BVD3 kan beställas från Riksdagsförvaltningens miljöstrateg, Anne Rymer-Rythén, tel En sådan ska konsulten/entreprenören inhämta från varuleverantören vid inlämning av en vara för bedömning i Byggvarubedömningen. Mallen för BVD3 finns också att spara ner på hemsidan kretsloppsradet.se. Övriga frågor i anslutning till användningen av Byggvarubedömningen, kan ställas till Karina Antin, White, tel: Del 7 - Systemhandling (79)

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Den hållbara staden. Flyttat fokus. Växthuseffekten. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB 2014-12-02. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Den hållbara staden. Flyttat fokus. Växthuseffekten. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB 2014-12-02. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Den hållbara staden Per Lilliehorn Flyttat fokus Från fabriken Till konsumtionen 2 Växthuseffekten Växthuseffekten är nödvändig, men Källa: www.klimatbalans.se 3 1 En byggnads miljöpåverkan Användning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle ÖVERGRIPANDE DEL. För projektet: 420905 Bibliotek

Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle ÖVERGRIPANDE DEL. För projektet: 420905 Bibliotek Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle BLOCK A ÖVERGRIPANDE DEL För projektet: 420905 Bibliotek Högskolan i Gävle Upprättad 2002-11-20 Ralf Wigenius... Miljösamordnare, AHU Fastställd

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Varför certifieringssystem?

Varför certifieringssystem? 1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG

FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG Det här dokumentet kan tjäna som inspiration och utgöra ett stöd vid statusgenomgången av Fastighetsägarnas gröna hyresavtal. Statusgenomgången är en del i det

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Kista Science Tower Varför dubbelglasfasad? Katsan Varför enkelfasad? Vikten av

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version Strategiskt Dokumentnummer 2967 Version 4.0 Fastställt: 2014-06-18 Fastställd av: Nyström-Hedvall Kerstin, SHC Granskad av: Josefsson Anna, RNC Handläggare: Blom Patrik, SHC Förändringar från senaste version

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING SYFTE Syftet med grönt hyresavtal är att genom samverkan mellan hyresvärd och hyresgäst förbättra eller bibehålla lokalens miljöprestanda och bidra till

Läs mer

080 RIVNINGSLOV, RIVNINGSINVENTERING OCH RIVNINGSPLAN

080 RIVNINGSLOV, RIVNINGSINVENTERING OCH RIVNINGSPLAN INNEHÅLL 003 004 FÖRORD 006 INTRODUKTION 007 Varför en guidebok 007 Bara en del av verkligheten 008 Att hitta i guiden 008 TILLBAKABLICK 009 Byggnads- och materialteknisk resumé 014 Rivning förr och nu

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot 1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ Företag Namn Gunnar Perssons Grävmaskins AB Adress Bergstena Sjölyckan Postnr o postadress 441 92 ALINGSÅS Telefon kontor 0322 63 50 40 Telefax 0322 63 50 40 Miljöansvarig Upplåtaransvar

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöprogram i byggprojekt Falkenbergs kommun

Miljöprogram i byggprojekt Falkenbergs kommun Miljöprogram i byggprojekt Falkenbergs kommun Ramhandling Upprättat av: Arbetsgrupp: Övriga: Charlotte Forsberg, Hifab AB Hans-Erik Wortmann, Lars-Erik Lundin, Jan-Olof Andersson, Ingrid Sennerdal, samtliga

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

121217_MiljöSammanfattning. Utsläpp till mark, luft, vatten. Restprodukter/ avfall. Fukt Buller. 121217_MiljöSammanfattning

121217_MiljöSammanfattning. Utsläpp till mark, luft, vatten. Restprodukter/ avfall. Fukt Buller. 121217_MiljöSammanfattning Flyttat fokus Från fabriken Miljö i fastighetsförvaltning Sammanfattning Per Lilliehorn Till konsumtionen 2 De 16 miljökvalitetsmålen Utgångspunkter Hållbarhet i 3 perspektiv Det naturliga steget Ekonomisk

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer