Förskolan Fridas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Fridas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2014/2015, 2015/2016 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All berörd personal som arbetar i förskolan. Biträdande förskolechef och förskolechef. Vår vision Förskolan är en plats där alla känner trygghet och glädje och som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015, 2015/2016 Barnens delaktighet Barn deltar aktivt i vårt värdegrundsarbete, bla genom teman/projekt. Tillsammans med barnen skriver vi kompisregler - där barnen får påverka hur vi ska förhålla oss gentemot varandra. Med barnen har vi dagligen dialog om hur vi ska vara mot varandra, att vi kan hjälpa varandra och att vi ska ta ansvar för våra handlingar etc. De äldre förskolebarnen utvärderar också sin trivsel före utvecklingssamtalen genom intervju. Vårdnadshavarnas delaktighet Barnens arbetsmiljö och trygghet på förskolan diskuteras på utvecklingssamtal och på regelbundna informationsträffar som hålls för vårdnadshavare. Där får också vårdnadshavare lyfta tankar/idéer/funderingar och åsikter som de har på vår verksamhet. På så sätt blir vårdnadshavare delaktiga i kartläggning inför revidering av likabehandlingsplan. Även i den dagliga dialogen tillsammans med vårdnadshavare, fångar vi upp deras tankar, åsikter och synpunkter på vårt arbete. Plan för diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig på förskolan och på webben (kungsor.se) Personalens delaktighet Personal ser till att vara närvarande pedagoger som är lyhörda för vad som sägs och sker bland barn som vistas i förskolan. För att kunna upptäcka trakasserier, diskriminering eller är annan kränkande behandling är det stor vikt att vi befinner oss där barnen är. I vardagen arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande. I det systematiska kvalitetsarbetet kartlägger vi, reflekterar och följer upp och utvärderar riskområden tillsammans med barn och personal. Personalens delaktighet är avgörande för att en likabehandlingsplan skall vara ett aktivt redskap i verksamheten. Planen kommer att diskuteras och lyftas aktivt i arbetslagen och på arbetsplatsträffar och blir därmed ett levande dokument i vardagen. Likabehandlingsplanen görs tillgänglig för all personal och allas reflektioner och synpunkter beaktas. Förankring av planen Planen presenteras och förankras till all personal på arbetsplatsträffar. Till vårdnadshavare på informationsträffar, vid utvecklingssamtal och vid inskolningssamtal. Arbetet med förankring sker även i den dagliga dialogen med vårdnadshavare. Barn kommer att beroende på ålder, involveras av värdegrundsarbetet, som dagligen bedrivs i verksamheten. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom samtal och reflektioner i personalgruppen. Genom närgranskning av kartläggningar som gjorts i barngruppen. Personal har använt sig av skattningsverktyget BRUK för att utvärdera sitt arbete med likabehandling. Vårdnadshavares åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under utvecklingssamtal, föräldrainformationsmöten och genom månadsbrevsutskick. De äldre barnen har intervjuats kring hur de upplever sin förskolevistelse. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och biträdande förskolechef har varit delaktiga i utvärderingen. Barnen har varit delaktiga genom samtal, intervjuer och observationer. Vårdnadshavare genomom utvecklingssamtal, föräldrainformation och den dagliga kontakten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förankringen bland pedagoger och vårdnadhavare har inte varit tillräckligt genomslagskraftig. Den måste förbättras. Likabehandlingsplanen har tagits upp under året men har ej arbetats med systematiskt av all personal. Likabehandlingsplanen måste bli ett levande dokument som vi använder i vardagen, liksom vår lokala arbetsplan och läroplan för förskolan. Vi har inte utövat någon kompetensutveckling då det gäller mötet med barn från andra kulturer. Ute verksamheten har inte haft som syfte att främja likabehandling då det gäller att motverka stereotypa könsroller.vi har läst böcker för barn som skildrar bl a olika kulturer, familjekonstellationer, sexuella läggningar etc. En personal på varje avdelning har påbörjat en utbildning hos SPSM i barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Personal måste vara mer närvarande i barnens lek. Vi måste bli mer lyhörda vad som händer, sägs och sker i barngruppen. Vi måste finnas där för barnen och vägleda, stödja, förklara och uppmuntra. Det är även viktigt att vi reflekterar kring vad vi i personalgruppen sänder ut för signaler, såsom attityder och värderingar. Vi vuxna behöver bli varandras "kritiska vänner". Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje arbetslag utvärderar plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi använder oss bl a av skattningsverktyget BRUK och resultat av karläggningar som gjorts i personalgruppen, barngruppen och i förskolans miljö. Därefter sitter all personal på förskolan Frida och diskuterar, reflekterar och tar upp olika riskområden/situationer kring för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Avstämning sker minst en gång i kvartalet, då vi diskuterar och reflekterar kring plan mot diskriminering och kränkande behandling och gör åtgärdsinsatser vid behov. Personalen eller vårdnadshavare gör intervjuer med barnen hur de upplever sin trivsel. Med de yngsta barnen används observationer. Vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten med vårdnadshavare diskuteras barnens trivsel på förskolan. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef 3/11

4 Främjande insatser Åtgärd för att främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Att allas lika värde oavsett etnisk tillhörighet ska genomsyra verksamheten. Att barn med annan etnisk tillhörighet ska känna trygghet genom personalens bemötande och kunskap. Insats Kompetensutveckling för personal om mötet med barn från andra kulturer för att på så sätt kunna möta barn och föräldrar på ett bra sätt. Uppmärksamma barnens flerspråkighet och kultur på ett positivt sätt i verksamheten. Använda mångkulturell almanacka. Arbeta med Rädda barnens metodbok - Olika men lika - att arbeta med barnkonventionen i förskolan (2014) Att vi ser till att vi har leksaker och annat material som speglar människor med olika etniska ursprung. Åtgärd för att främja likabehandling gällande kön Områden som berörs av insatsen Kön Att alla oavsett kön ska behandlas lika i verksamheten Insats Att medvetet sträva efter att ge barn oavsett kön lika stort tal utrymme och inflytande över verksamheten Att ha normkritiska diskussioner under personalens kompetensutveckling Att vi både bland personal och barn diskuterar normer som uppstår, förekommer i vår verksamhet. Att miljön främjar alla barn oavsett kön. Åtgärd för att främja likabehandling gällande sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla behandlas lika oavsett sexuell läggning. Insats Genom likabehandling vara observant på barnens frågor och funderingar kring detta ämne. Litteratur och material granskas så att alla olika sexualiteter berörs. Att personal synliggör och bejakar olika familjekonstellationer. T ex genom att förskolan har barnböcker som synliggör olika typer av familjer. 4/11

5 Åtgärd att främja likabehandling gällande funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Att alla barn på förskolan ska kunna delta i alla aktiviteter oavsett funktionshinder. Insats Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Att vi tänker på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur aktiviteterna utformas för att alla barn ska kunna delta på sina villkor. Öka personalens kunskap om hur det är att leva med funktionshinder. En personal på varje avdelning går en utbildning som handlar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Åtgärd för att främja likabehandling gällande religion och annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska kunna delta i vår verksamhet oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insats Vi använder mångkulturell almanacka. Vi har böcker på förskolan som speglar olika religioner eller annan trosuppfattning. Uppmuntra flerspråkighet på förskolan. Att vi ger utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. 5/11

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Personal närgranskar barnens förhållningssätt gentemot varandra i förskolan. Till utvecklingssamtal intervjuas barn om deras trivsel i förskolan. Personal och vårdnadshavare diskuterar/samtalar kring barnens trivsel i förskolan under den dagliga dialogen/kontakten, föräldrainformation och under utvecklingssamtal. Husmodellen (ett observations verktyg) och BRUK självskattning 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 används till kartläggning. Personal närgranskar varandra och är varandras kritiska vänner. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom samtal och reflektioner med vårdnadshavare och barn. Några metoder/verktyg som vi använder är observationer och intervjuer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har närgranskat barnen i barngruppen och synliggjort riskområden. Personalen har intervjuat barn. Personalen har haft reflekterande samtal tillsammans utifrån observationer och intervjuer. Personal har gått igenom BRUK (skattningsverktyg) Resultat och analys Barngruppen: Vi ser/hör att barn är oense, puttas, bits eller säger fula saker till varandra, särskilt då inte någon vuxen är nära. Detta kan leda till verbala och fysiska kränkningar. Det är av stor vikt att vi personal är närvarande pedagoger som befinner sig där barnen är. Miljön: I kartläggningen framkom att vissa ställen i förskolans innemiljö förekommer konflikter oftare. Ute miljön fungerar bättre och konflikter förekommer i mindre utsträckning där. Miljön måste vara förändrlig och anpassad efter barngruppen. Den måste vara lättöverskådlig och inbjuda till nyfikenhet, utmaningar och lust till att lära. Personal måste ha uppsikt över där barn befinner sig. Det får vi genom att vara nära barnen. Personal: Genom resultatet av skattningsverktyget BRUK framkom följande: Vi måste bli bättre på att involvera och förankra vårdnadshavare i vårt likabehandlingsarbete. Även barnen måste bli mer delaktiga. Personal måste även arbeta med sig själva. Vad har vi för normer, attityder och värderingar som vi sänder ut till barn, vårdnadshavare och andra i vår omgivning? Vi, personalen måste bli bättre på att vara varandras kritiska vänner och inta ett normkritiskt perspektiv. Vi såg även att vi måste bli bättre på att diskutera/reflektera kring diskrimineringsgrunderna i personallagen. Detta är viktigt för att vi ska få en samsyn på förskolan. Vi bör tänka på att ha planerade åtgärder med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Genom samtal/reflektion kring BRUK, upptäcktes även att vi var mindre bra på att lyfta olika kulturer som finns i barngruppen. 6/11

7 Förebyggande åtgärder Barns verbala och fysiska kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Barn hjälper varandra - barn ser varandras kompetenser och tar till vara på dessa. T ex hjälper varandra i olika situationer såsom påklädning, vid maten, i leken etc. Barn tar ansvar för sina handlingar - barn är införstådda med att deras handlingar påverkar andra indirekt. T ex om någon inte får vara med och leka. Barn vågar uttrycka sig vad de tycker och tänker - allas åsikter och känslor respekteras och är lika värda. Barn använder sin verbala förmåga vid konflikthantering - sparkar, knuffar och slag är inte tillåtna då det uppstår en konflikt. Åtgärd Personalen uppmuntrar barn att hjälpa varandra/att ta hjälp av en kompis. Personalen finns alltid där som ett stöd och vägleder. Personalens förhållningssätt genomsyras av att vara närvarande pedagog som stödjer och uppmuntrar barn att lyckas och klara mycket själv - Du kan! Vid konflikthantering är personalen stödjande och vägledande. Personalen lyfter alla barns åsikter och känslor genom att tänka på och se till att alla får komma till tals och att det som sägs respekteras. Motivera åtgärd Då barn uppmuntras, respekteras av andra och är delaktiga i verksamheten, stärks deras självkänsla och självförtroende. Att få känna att jag kan och att kunna hjälpa en kompis med t ex stövlarna gör att barn växer. Olika kulturer Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle vilket är viktigt att vi uppmärksammar. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Med det menas att någon tillhör en grupp människor med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Vi vill att barn får syn på sin egen hemkultur och att de ser, upptäcker, förstår och respekterar andras hemkulturer. Åtgärd Vi använder mångkulturell almanacka. Vi har barnböcker som tar upp mångfald. Vi lyfter barns och personals olika hemkulturer. T ex vem är jag?, hur ser min familj ut? Hur ser andras famlijer ut? etc. Vi vill att barn ska upptäcka och uppskatta varandras olikheter. I det dagliga arbetet är det viktigt att personal är närvarande pedagoger som är lyhörda för vad som sägs och sker bland barn och vuxna. Att vi bl a lyssnar aktivt på barns tankar och funderingar och hjälper dem att komma vidare i sina reflektioner. Att vi genom vårt agerande, ser och uppskattar det unika hos varje person och visar att olikheter är en tillgång i gruppen. Motivera åtgärd För att främja likabehandling och förebygga olika former av kränkningar lyfter vi fram barns olikheter och likheter som en tillgång. Då barn får insikt i och en förståelse för att vi är olika som individer och att det är något positivt, leder detta till att alla känner sig behövda och respekterade. Genom att öka medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer, bidrar det till att barn utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andra människors värderingar och livsvillkor. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. 7/11

8 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen, varken barn eller vuxen ska känna sig trakasserad, diskriminerad eller kränkt på förskolan Frida. Att skydda barn mot kränkande behandling genom att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Att årligen följa upp, utvärdera och upprätta en plan som redogör för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling reagerar på och markerar vid trakasserier och kränkningar så att inte situationen fortskrider. Personalen hjälper barnen att sätta ord på konflikter, kränkningar och trakasserier och att reda ut problem. Viktigt att konflikter tas upp direkt. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till. Bitr.förskolechef Förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Då något barn har blivit utsatt för kränkande behandling av ett annat barn, pratar personalen med de berörda om vad som har hänt. Vi använder oss av öppna frågor då barn får sätta ord på sina tankar och känslor kring situationen. Vårdnadshavare till berörda informeras om händelsen. Vid återkommande och allvarligare kränkande behandling kontaktas förskolechef som bedömer om det behöver öppnas en utredning. Då fylls en anmälan om kränkande behandling i. Dokumentationen kring ärendet diarieförs hos registrator för barn och utbildningsförvaltningen. Ärendet avslutas då kränkningarna har upphört. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som upplever att barn blir kränkt av personal vänder sig till bitr. förskolechef/förskolechef som avgör om det ska öppnas en utredning, om så är fallet så sköts det på samma sätt som ovannämnda rutin. Rutiner för uppföljning Genom samtal med berörda parter. Varje ärende följs upp kontinuerligt. Först varje vecka och sedan glesare. Varje tillfälle dokumenteras. Personal /bitr.förskolechef/förskolechef ansvarar för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Varje ärende dokumenteras skriftligt och förvaras efter ärendets avslutande hos förskolechef. Ansvarsförhållande som arbetar på förskolan Frida är ansvariga för att plan för diskriminering och kränkande behandling följs och efterlevs i det vardagliga arbetet. Förskolechef och bitr.förskolechef är ansvariga för att det finns en plan för diskriminering och kränkande behandling. 8/11

9 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 9/11

10 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 10/11

11 Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 11/11