Är biomassa lösningen på klimatfrågan?

Transkript

1 Är biomassa lösningen på klimatfrågan? Värmeforskdagarna, Kent Nyström, Svebio

2 Innehåll Klimatfrågan, IPCC-rapport - Bali COP 13 Nya EU-direktiv Biobränsleutvecklingen Tillgång på biobränslen Kraftsamling torv Biokraftutbyggnad Drivmedel 9 heta exportmarknader Biobränslebörs Biobränslen i Kina

3 Nya EU- direktiv

4 EU:s Energipaket Energy policy for Europe Några siffror: 20% energihushållning % förnybar energi 2020* 10% drivmedel 2020 (14% ekon möjligt) 20% CO2-reduktion 2020** (30% en option om andra I-länder följer (Kyotoundertecknarna) Lagligt bindande mål (kräver bördefördelning) National Action Plan *Sverige föreslås öka från 39,8% 2005 till 49% **För Sverige 7+0,33x21+0,67x17=26%

5 Klimatfrågan

6

7

8

9

10 FN:s klimatmöte på Bali, 3-14 december 2007 Pressrelease från miljödepartementet 18 december 2007: Klimatkonferensen på Bali - ett genombrott för klimatförhandlingarna Andreas Carlgren: - Klimatkonferensen på Bali var ett genombrott. Nu har klimatförhandlingar inletts som omfattar alla länder, världens länder är eniga om ett enda slutdatum och det finns en fullständig uppslutning för att förhandlingarna ska ske inom FNprocessen. Förhandlingståget har börjat rulla mot slutmålet Köpenhamn 2009.

11 nför konferensen angav Andreas Carlgren fyra områden där beslut ehövde fattas på Bali: - En gemensam utgångspunkt för de globala utsläppsminskningar som klimatet kräver. - Byggstenarna för vad en överenskommelse 2009 ska innehålla, med en gemensam vision, utsläppsminskningar, åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat, finansiering och tekniköverföring till utvecklingsländer. - En färdplan för förhandlingarna, från Bali till klimatkonferensen i Köpenhamn Att förhandlingarna ska vara inledda med Balikonferensen. limatkonferensen beslutade om alla områden. "The Bali Action Plan" nger att FN:s klimatpanel ska vara utgångspunkt för de tsläppsminskningar som behöver göras globalt.

12 USA deklarer ade officiellt på konfer ensen att utsl äpp en ska halveras till Lä nder na under Kyot opro tokollet, där ibla nd Ryssla nd, Japan och Ka nada, bes lut ade att indu strilä nder na s utsl äpp ska m ins ka m ed 25 till 40 proc ent till 2020, allt så om tolv år. Alla länder s tällde sig ba kom att det ska säkers tällas att alla in dustrilä nder står för jämfö rba ra ansträngn ingar.

13 Beslutet i Bali Action Plan anger att industrialise rade länder ska stå för utslä ppsm inskningar; - i form av åtag ande eller åtgärder, - som kan mät as, rap portera s och k ontrolleras, - bygger på kv antifie rbara begr änsn ingar, - säkers täller jämfö rbara ansträn gning ar görs av industrilä nder na. Utvecklingsl ände rna tar också på sig åtgärder för utslä ppsm inskningar i samband med hållbar utveckl ing; - som kan mät as, rap portera s och k ontrolleras, - som kombine ras med stöd i form av teknologi och finansiering. - Förhandl ingar na är inledda. Beslu ten lägger stort ansvar på Sverige, som ordfö rande i EU när den nya klima töveren skommels en ska slutas i Köp enhamn 2009, säger Andreas Carl gren.

14 Konsekvenser av bioenergiutvecklingen

15 Minskade utsläpp - trots stigande BNP Målet var - 4%, 2005 låg vi på - 7% Index, 1990= Utlpp av vxthusgaser BNP

16 Mer bioenergi gav lägre klimatutsläpp BNP-utveckling klimatutsläpp bioenergi kärnkraft År

17 Bioenergy use Y Biodrivmede Bostäder El i fjärrvärm Fjärrvärme Ind för elpro Ind minus lu Lutar TWh

18 Tillgång på biobränslen

19 Oljekommissionens sammanställning över biobränslepotential 2050 (TWh) Jordbruksmark för energi 11 Trädesareal 10 Restprodukter 11 Tidigare jordbruksmark 12 Skogsmark idag 94 Ökad produktivitet i bef skogsmark 30 Intensivskogsodling 27 Klimateffekter 50 (*) Övr biobränslen inkl avfall och torv 33 Totalt 278 (2006: 116) (*) Svebios beräkning baserad på Riksskogstaxeringen och Klimatoch sårbarhetskomittéen (+20%, måttlig skogsindustriexpansion)

20 Kraftsamling torv

21 Det tredje sortimentet består av fyra delar, bedömda till: Skogsmark på dikad torvmark ha Jordbruksmark på dikad torvmark ha Myrodlingar på dikad torvmark ha Gamla ofullständigt utnyttjade torvtäkter ha Tillsammans utgör de en yta av mer än ha Avger stora mängder kol. Det mesta avgår som CO2, en del som CH4. Allt borta på år. Låt det i stället passera pannan! Räkneexempel: Om 20 procent av den dikade torvarealen valdes ut som prioriterad torvproduktionsmark med ett medeldjup på 1,5 m och torven på denna areal ( hektar) utnyttjades under en 50-årsperiod skulle det ge ett energitillskott på: 64 TWh per år. Som jämförelse motsvarar detta en tredjedel av den svenska skogstillväxten.

22 Hetaste trenderna Drivmedel, biokraft och pellets

23 Den svenska pelletsanvändningen ton Total Villa Källa: PiR, Pelletsindustrins Riksförbund, 2007

24 Biokraft utbyggnad

25 Elproduktion i kraftvärmeverk inom Skogsindustrin och i fjärrvärmesystem TWh Kol Olja Naturgas Avfall Torv Bio Övriga bränslen Bortfall

26 Drivmedel

27 Biofuel market Bioethanol Biodiesel Biogas Use m m Nm 3 Production m m Nm 3 Production planned Vechicles Ethanol Biogas m m %/year

28 Biofuel filling stations October 2007 Ethanol E (25%) Biogas 82 (+ 27) FAME 16 E85 all Sweden Biogas up to Stockholm most in south east of Sweden FAME up to Stockholm (Map from

29 9 heta exportmarknader

30 Exportrådets analys Affärsmöjligheter på de hetaste bioenergimarkn aderna! Marknadsanalyser och exempel på konkreta projekt i Irland, Kanada, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien, UK, USA och Österrike presenteras!

31 Slutsatser/rekommendationer efter Svebios USA-resa Det är möjligt att identifiera ett antal områden där svenska bioenergiföretag kan ge bidrag till utvecklandet av amerikansk bioenergi. Här är några sådana områden: Teknologi för bioraffinaderier för produktion av el, värme, biodrivmedel, fasta bränslen och kemikalier. Den starka betoningen i USA på andra generationens flytande biodrivmedel skapar möjligheter för företag som arbetar med förgasning av biomassa och företag som arbetar med cellulosabaserad etanol. Biogas (fermentering) används mycket lite i USA. Forskningen på området är minimal. Lösningar för utnyttjande av biprodukter och avfall inom träindustri och sågverk för att bygga upp ett pålitligt och billigt flöde av fasta biobränslen. Introducera teknik för att ta hand om hyggesavfall efter avverkningar. Konvertering av kol- och oljepannor till biomassepannor i befintliga mindre och medelstora fjärrvärmesystem. Ombyggnad av fjärrvärmesystem från ånga till hetvatten. Byggande av nya fjärrvärmenät och värmeverk, eller kraftvärmeverk, enligt samma modell som i St. Paul. Det finns utrymme för investeringar i pelletsproduktion i USA. Ett stort projekt genomförs nu i Florida. System för att återvinna och hantera hushållsavfall och andra typer av avfall för energiproduktion. Metanutvinning i deponier. Småskalig eldningsteknik för vedvärme, som pelletseldning. Kombinerade system pellets/sol. Vattenburen värme för småhus och flerfamiljshus. Systemkunnande för hela byggprojekt som tar vara på svenskt kunnande kring hållbart byggande, energiteknik, vattenteknik, avloppsteknik, energisnålt byggande mm.

32 Biobränslebörs

33 Vinster med börsmarknad Reducerad prisrisk Pristransparens Risk instrument Likviditet Konfidentialitet Neutral och säker motpart Clearing, avräkning, riskrapportering Lika regelverk för alla Effektivitet

34 Biobränsle i Kina

35 Shanxian

36 Kinas bioenergiplaner 2007: Ett biomassaeldat kraftvärmeverk per månad färdigt ( anställda). I fortsättningen ett per vecka (50 000). 25 st i olika stadium av planering/byggande/färdigställande, byggtid 10 mån De flesta MW, några 10 MW Plan f.n. 163 st till 2010 Bränsle jordbruksavfall, bomullsbuske, majshalm, vetehalm, etc Pelletsproduktionen startar upp, samma råvara, försöken har gått bra.

37 Kinas satsningar i Sverige

38 Den planerade investeringen (drygt 2 mdr kr) syftar till byggande av 3-8 pelletspressar ytterligare (2 finns redan vid torken) Kraftvärmeverk 25 MW el och 50 MW värme (som Enköping) Etanolfabrik med cellulosa som bas Växthus för året runt odling Ägande National Bio Energy 60% Dragon Power 20% Övriga (HMAB+Härj kom) 20%

39 Slutsatser Klimatfrågan inger djup oro. Vi måste anpassa oss till en ändrad livsstil. Orättvisorna ökar. Klimatflyktingar tänkbart. Skapar starkt sug efter biobränslen. Vi kommer att ha avsättning för allt vad vi kan producera i form av bränsle och utrustning i Sverige och utomlands. Av moraliska skäl måste vi öka takten.