Aktiverande förhållningssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiverande förhållningssätt"

Transkript

1 Aktiverande förhållningssätt Människan har ett grundläggande behov av aktivitet. Varje individ vill leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Ett aktiverande förhållningssätt innebär att stödja och uppmuntra individen att göra allt hon/han kan utifrån sina egna

2 Värdegrund En värdegrund är de positivt laddade begrepp och uttryck som beskriver vårt förhållningssätt och den utgångspunkt vi har gentemot våra målgrupper. Det som gör skillnad och förhoppningsvis ger mervärde till verksamheten. Värdegrunden skall ha en tydlig koppling till vardagsarbetet, politiska uppdrag och genomsyra hela organisationen. Syftet med en gemensam värdegrund är att skapa en gemensam syn på viktiga värderingar i vårt förhållningssätt till andra människor. VÅR VÄRDEGRUND Våra brukare Brukarna och deras anhöriga möts av professionell personal som ger en god service, vård och behandling. Brukarna upplever att personalen är trevlig, kunnig och har ett positivt förhållningssätt. Alla brukare känner sig sedda och lyssnade på. Brukarna ges möjlighet att leva ett meningsfullt och självständigt liv. I kontakterna med socialförvaltningen känner brukarna delaktighet och förståelse för beslut, vård och behandling. Brukarna får tydlig information om verksamhet, kvalitetsgarantier och synpunktshantering. (Socialförvaltningen, Falköpings kommun, )

3 Vad är aktivitet? Aktivitet är ett begrepp med en bred innebörd, aktiviteterna kan vara av fysisk, psykisk och/eller social karaktär. Det finns även aktivitet av existentiell karaktär. För en äldre person kan detta vara att reflektera över livet. Det kan se ut som att man inte gör något alls, men inombords pågår full aktivitet! Aktivitet är inget konstlat eller svårt och sker inte vid speciella tillfällen eller i speciella lokaler. Många människor tror att om aktiviteter ska vara hälsobefrämjande så ska de vara utmattande, jobbiga och otrevliga. Negativa föreställningar om aktivitet från exempelvis skolgymnastiken eller lumpen lever ofta kvar hela livet. Med aktivitet menar vi aktiviteter som vanligen utförs i vardagen; som att gå i bostaden, sköta vår personliga hygien, läsa tidningen, göra frukost, hämta posten eller ringa/maila en vän. Aktivitet är en del av den mänskliga naturen. Alla människor har medfödda behov av verksamhet, stimulans, skapande och produktivitet. De är nästan lika stora som behoven av trygghet och överlevnad. Vi vill alla klara vår vardag själva så långt som möjligt. Kom ihåg att även om en person inte kan utföra en aktivitet helt kanske personen kan utföra den delvis, men med hjälp i vissa moment som vid frukost och påklädning. Man kan få välja sitt pålägg/sina kläder själv eller bre sin smörgås. För att fungera bra behöver vi också en balans mellan aktivitet, vila och sömn under dygnet. Om man inte aktiverar sig under dagen kanske man sover sämre under natten och orkar då mindre nästa dag. Balansen kan väga över åt båda håll, vi som arbetar kan ha obalans åt andra hållet, för mycket aktivitet och för lite vila. Sysselsättning är naturens bästa läkare och nödvändig för mänsklig lycka (Galenos, grekisk lärare, 172 e. Kr)

4 Vad är aktiverande förhållningssätt? Förhållningssätt är ett uttryck för en viss inställning till något, en attityd. Målet med ett aktiverande förhållningssätt är att individen ska ges möjlighet att bevara sin identitet, sina förmågor och få leva ett värdigt liv. Information från närstående och individens livshistoria är viktiga delar för att bevara identiteten. I vissa fall behöver vi arbeta för att få individen att upptäcka sina egna förmågor och möjligheter. Att ha ett aktiverande förhållningssätt innebär att vi i alla lägen försöker hitta något som är friskt och att det friska ska bevaras och stimuleras. Vi tror och förutsätter att individen har egna resurser för att kunna nå ett uppsatt mål. Målet kan gälla att förbättra sin förmåga eller att förhindra ytterligare försämring. Man måste vara lyhörd om brukaren vill ha en förändring och erbjuda att prova. Från första kontakten är det viktigt att stödja egenaktivitet. Det är svårare att motivera en person som redan blivit van vid att få mer hjälp än vad som egentligen behövs. Även om du som personal kan uppleva det som svårt att få igång någon, ska ditt erbjudande om egenaktivitet ändå stå kvar. Vid t.ex. en depression måste du ha tålamod att vänta in personen som tillfälligt är mer beroende av hjälp, men hela tiden ska tron på att denne har egna resurser finnas kvar. Det är viktigt att känna in och se hur läget är just nu och kunna anpassa sitt arbete utifrån det och låta dagsformen avgöra. Alla som finns i brukarens vardag måste ha ett aktiverande förhållningssätt. Det handlar om att väva in aktivering i vardagen, genom att ge stöttning i vardagslivet, att ge hjälp till självhjälp. Insatser som är snällt tänkta eller sparar tid kan fort leda till passivitet och ett större hjälpberoende. Att få hjälp leder inte till större tillfredsställelse hos brukaren, denne kan istället känna skam, skuld, vrede, hjälplöshet, beroende, tacksamhet eller avundsjuka. För lite aktivitet skapar till sist vårdpaket som blir helt beroende av personalen. Brukaren ska få den hjälp hon/han behöver inte mer. Vad ska brukaren egentligen göra med tiden som sparades när någon klädde på istället för att vänta ut och ge muntlig guidning?

5 Exempel på vardagsaktiviteter HYGIEN resa sig upp torka sig på toa spola på toaletten efter besöket torka sig/tvätta sig efter toalettbesök tvåla in sig vid dusch tvätta håret sätta på/stänga av vattenkran tvätta sig ta på tandkräm/borsta tänderna borsta håret/kamma sig raka sig ansa skägget sätta på sig blöjan/bindan sköta naglarna PÅKLÄDNING välja kläder stoppa in brösten i behån ta på strumpor/skor/tofflor ta på tröja/skjorta knäppa knappar dra upp byxorna HUSHÅLL bre smörgås koka kaffe/te koka gröt/välling koka ägg lägga upp kakor/bröd duka/duka av äta torka av köksbordet diska torka disk torka av diskbänken plocka in disk i skåpet torka av spisen skala äpplen skala potatis baka laga mat lägga upp maten ge förslag till inköpslista skriva inköpslista plocka in varor i kylskåp/skafferi öppna en burk STÄD förbereda vid städning plocka undan städa i lådor rensa i kylskåpet städa toaletten städa handfatet sopa golvet byta handdukar gå ut med soporna bära ut mattor damma TVÄTT sortera tvätt lägga in tvätten i tvättmaskinen hänga tvätt stryka tvätten vika tvätt para ihop strumpor SOCIALT ringa till någon bjuda in någon på kaffe gå på bio gå på teater ta en promenad gå till affären åka på utflykt gå på gympa brevväxla/maila till någon/facebook INTRESSEN läsa tidning/bok lösa korsord lösa sudoku lyssna på talbok se på tv lyssna på radio/musik titta i fotoalbum surfa på datorn handarbete ÖVRIGT putsa glasögonen vattna/ansa blommor putsa skor/putsa silver tända/släcka lampan, t.ex. på toaletten vika undan täcket/överkastet/filten bädda sängen ta sina mediciner

6 Det naturliga åldrandet och konsekvenser av inaktivitet Åldrandet innebär att reservkapaciteten i kroppens olika organ minskar och återhämtningen tar längre tid. Åldersförändringarna börjar redan i 20-års åldern men leder inte till några påtagliga funktionsnedsättningar förrän i pensionsåldern. Arv och livsstil gör att vi åldras olika fort. Vid sjukdom och sängläge försämras funktionsförmågan snabbt. Det kan vara svårt att avgöra vad som beror på inaktivitet och vad som beror på naturligt åldrande. Oavsett orsaken är det viktigt att man är aktiv för att bibehålla sina funktioner och det är bättre att förebygga än att behandla i efterhand. Muskulatur Vid stigande ålder minskar muskelmassan och omvandlas till fett och bindväv. Vardagliga aktiviteter kräver då mer av de kvarvarande musklerna, vilka fort tröttas ut. Minskad muskelmassa kan leda till stora problem, t.ex. kan det bli mycket svårt att resa sig från en stol eller kliva upp på en buss. Äldre rör sig långsammare, de kan ha svårt att hinna över på grönt ljus vid ett övergångsställe. Svaga muskler ökar risken att ramla men styrketräning kan motverka det långt upp i års åldern. Det är aldrig för sent att börja träna! Efter två veckors sängläge har cirka 30% av muskelmassan försvunnit. Denna förlust gör det nästan omöjligt för individen att kunna stå och gå utan rehabilitering och det kan sedan ta lång tid att komma tillbaka. Det är därför viktigt att undvika sängläge i största möjliga mån. Skelett Man bygger upp sitt skelett fram tills 20-års åldern, sedan börjar det långsamt brytas ned. Kroppslängden minskar när man åldras på grund av minskad diskhöjd och hållningen blir mer framåtlutad. Kvinnor får ett skörare skelett efter klimakteriet till följd av östrogenbrist och därmed en ökad risk för frakturer. I dag klassas benskörhet (osteoporos) som en folksjukdom och beror inte på naturligt åldrande. Benskörhet orsakas till stor del av vår moderna livsstil med för mycket stillasittande, rökning och alkohol. Vissa mediciner som t.ex. kortison och medicin mot epilepsi kan ge benskörhet. Äldre personer med regelbundna motionsvanor, vilket för de flesta innebär promenader, har ett bättre bevarat skelett. Näringsrik kost med tillskott av kalk och D-vitamin är viktiga för att motverka benskörhet. Utevistelse är bästa medicinen! Vid långvarigt sängläge urkalkas skelettet, oavsett om man gör ett träningsprogram liggande, däremot kan detta behövas för att förebygga kontrakturer. Om man får möjlighet att stå med full belastning i sammanlagt minst två timmar per dygn bromsas urkalkningen. Efter en fraktur är det viktigt med rätt smärtlindring för att komma igång så snabbt som möjligt. Läkningen vid en okomplicerad fraktur blir också bättre om den belastas.

7 Bindväv Med stigande ålder minskar elasticiteten i bindväven; i senor, ligament och ledkapslar. Om man inte kan röra på sina leder själv eller får hjälp med detta så stelnar de till. Det kräver mycket mer muskelkraft att gå med kontrakturer i höfter och knän eller med spetsfot. Kontrakturer hindrar inte bara vardagsaktiviteter som hygien och av- och påklädning utan de smärtar också. Vid förlamning är det störst risk för kontrakturer. Efter en handledsfraktur kan det hända att man, för att skydda sin arm, håller den tätt intill kroppen, vilket kan resultera i en kontraktur. När en kontraktur väl har uppstått är den mycket svår att behandla. Det är därför viktigt att förebygga och att göra detta dagligen, t.ex. i samband med morgonrutinen, där man kan få in det naturligt. Kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast i tid för rådgivning. Sinnesorgan och nervsystem När man blir äldre försämras syn och hörsel. En 60-åring behöver fyra gånger så mycket ljus som en 20-åring. Det är viktigt med bra belysning för att minska risken för fall och att ha lampor tända om man går upp på natten. Mattor, trösklar och lösa sladdar kan behöva tas bort i bostaden. Vad man har på fötterna utgör också en risk. Yrsel- och balansproblem är vanliga hos äldre, ofta utan bakomliggande sjukdom. Antalet nervceller minskar i hjärnan, vilket påverkar koordinationsförmågan, med stigande ålder minskar hjärnans vikt med ungefär 100 g. Även biverkningar av olika mediciner eller näringsbrist kan påverka balansen. Kärlförändringar i hjärnan kan ge blodtrycksfall och yrsel som gör att man inte vågar resa sig upp och gå. Rädsla och osäkerhet kan förvärras efter ett fall och man hamnar lätt i en ond cirkel Andra faktorer som påverkar balansen är nedsatt syn, svaga muskler och stela leder. Här kan träning och/eller hjälpmedel avhjälpa. Äldre sover sämre och vaknar oftare på natten. Konsumtionen av sömnmedel ökar med stigande ålder. Mer än 30% av 80-åringar och äldre använder regelbundet sömnmedel. Går man upp nattetid med sömnmedel i kroppen är det stor risk att man faller, likaså kan effekten sitta i långt fram på dagen. Andra läkemedel som kan ge fallrisk är psykofarmaka, vissa smärtstillande samt de mot Parkinsons sjukdom och högt blodtryck. Innerörat får mindre stimulans då man legat till sängs en längre tid och till sist kan minsta rörelse av huvudet utlösa yrsel. Inaktivitet kan ge minskad koordination hos musklerna.

8 Cirkulation När man blir äldre får man svårare att röra sig på grund av stelhet i muskler och leder. Är man dessutom överviktig och konditionen är låg blir vardagliga sysslor mycket mer ansträngande och man blir snabbt uttröttad. Det blir t..ex. mycket svårt eller omöjligt att gå upp för en trappa. Träning kan då ha stora effekter, ibland räcker det med städning eller promenader för att bibehålla konditionen. Vid sängläge minskar konditionen. Redan efter några dagars sängläge uppträder blodtrycksfall med risk att svimma och falla. Det behövs flera veckors träning för att återfå tidigare kondition. På grund av försämrad blodcirkulation ökar risken för svullnad (ödem) och blodpropp (trombos) i benen. Proppar kan även transporteras till lungorna (lungemboli). Blodpropp kan förebyggas genom att "trampa symaskin" och använda stödstrumpor. Andning Med stigande ålder minskar lungornas och bröstkorgens elasticitet och det blir tyngre att andas ut. Förmågan att ta upp syre minskar och det ger andfåddhet. En 90-åring har bara hälften så god lungfunktion som en 30-åring. När vi ligger ned fungerar andningen sämre eftersom bröstkorgen inte får plats att utvidgas, detta ger nedsatt syresättning vilket kan ge förvirringssymtom och svimning. Efter en tids sängläge finns risken att luftvägar stängs av, det samlas slem i lungorna som blir svårare att hosta upp och det kan leda till lunginflammation. Hud Med åldern minskar mängden vatten i kroppen vilket gör att hudkostymen sitter löst och man blir rynkig. På grund av försämrad blodcirkulation får huden mindre näring vilket ökar risken för trycksår speciellt där skelettet ligger nära huden, framför allt på hälarna och korsbenet (sacrum). Det är viktigt att tryckavlasta innan trycksår uppstår. Sjuksköterskor och arbetsterapeuter förskriver madrasser respektive dynor. Lever och njurar/urinblåsa Äldre har en långsammare ämnesomsättning och nedbrytningen av läkemedel i levern går långsammare. Med minskad mängd kroppsvätska och ökad mängd fett i kroppen lagras medicinerna under längre tid. Därmed ökar koncentrationen av dessa i kroppen. Njurfunktionen hos en 80-åring kan vara mindre än hälften av den hos en 30-åring, vilket gör att läkemedel utsöndras långsammare. Detta gör sammantaget att risk för överdosering och förgiftning ökar % av alla akuta sjukhusinläggningar av äldre beräknas vara läkemedelsrelaterade. Äldre får lättare urinvägsinfektion vilket kan ha flera orsaker, bl.a. östrogenbrist hos

9 kvinnor och prostatabesvär hos män. Infektioner i urinvägarna kan stiga upp till njurarna. Inkontinens blir vanligare med stigande ålder och här kan knipövningar ha effekt. Mage och tarmar Både törst och aptit minskar med åldern. Det kan ha flera orsaker, dels att smak- och luktsinnet försvinner, dels att man rör sig för lite eller lider av sorg/depression. Äter man dessutom ensidigt och dricker för dåligt ökar risken för näringsbrist, uttorkning och förstoppning. Fibrer och motion behövs också för att hålla igång matsmältningen. Sammanfattningsvis Det är viktigt för äldre att öka sina marginaler mellan vardagslivets fysiska krav och sin kapacitet så att de inte ramlar över tröskeln lika lätt vid en tids sjukdom/inaktivitet. Hjärnan måste stimuleras och musklerna tränas för att bibehållas. Uppstår det problem? Tänk - Vilka professioner kan jag ta hjälp av här? Tveka inte, utan ring!

10 Muskulatur -förlust av muskelmassa - nedsatt styrka, koordination Mage och tarmar - minskad törst och aptit - förstoppning Lever och njurar/urinblåsa - sämre nedbrytning av läkemedel - inkontinens Hud - trycksår Skelett - urkalkning - ökad frakturrisk Bindväv - kontrakturer Risker med inaktivitet Andning - nedsatt syresättning - lunginflammation Sinnesorgan och nervsystem - yrsel - nedsatt koordination Cirkulation - låg kondition - blodtrycksfall - svullnad - blodpropp

11 Känsla av sammanhang (KASAM) Under ett långt liv utsätts vi för flera påfrestningar och kriser. Ensamhet, rollförlust, sjukdom eller sorg har stor betydelse för risken att utveckla ångest och depressiva symtom och kan påskynda vårt åldrande. För lite aktivitet kan vara lika stressande som för mycket aktivitet. En inaktiv livsstil ökar risken för att utveckla demens. Både demens och depression är vanligare i hög ålder. De är psykiska sjukdomar och beror inte på naturligt åldrande. Vid dessa sjukdomar är rätt medicinsk behandling och stimulans viktig för att motverka försämring till följd av isolering eller understimulering. Den som lider av ensamhet konsumerar mer socialtjänst, sjukvård och läkemedel än dem med socialt nätverk. Att upprätthålla mänskliga relationer en nära vän, intressen och engagemang också på äldre dagar är livsviktigt men kräver ork och energi. Känslan av sammanhang (KASAM), att uppleva tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar är, enligt Aaron Antonowsky, avgörande för vår hälsa och motståndskraft. Aaron Antonowsky ( ), var född i New York och verkade som professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion Universitetet i Israel. Han har också arbetat som gästprofessor vid Lunds Universitet. Antonowsky forskade i hur överlevande från nazisternas koncentrationsläger kunde vara vid så god fysisk och psykisk hälsa, trots allt de genomgått. Han myntade begreppet salutogenes, vilket betyder ursprung till hälsa. Att arbeta salutogent innebär att stärka och utgå från det friska, att se till individens resurser, till skillnad från att arbeta patogent, där man utgår från det sjuka. När du lider och befinner dig i motgång, så tänk på det goda och den tillgång som du ännu har och får behålla. Mäster Eckehart,

12 Antingen - eller? Eller både - och? Patogent, medicinskt synsätt Salutogent, socialt synsätt Sjukdomsalstrande Hälsobefrämjande Dåtid, orsaker Utredning Riskfaktorer Antingen eller Anamnes och sjukdomshistoria När bot saknas vägs ände Framtid, möjligheter Planering Friskfaktorer Variation och förändring Levnadsberättelse och livshistoria När bot saknas fortfarande möjligheter Antonowsky ansåg inte att man skulle överge det patogena synsättet, men ville se de två synsätten som komplementära, då han menade att det patogena synsättets totala dominans över vårt tänkande har begränsat oss på många sätt och han ville därför se en mera balanserad fördelning. Så länge en person fortfarande har något friskt så finns också något att bygga på.

13 Att bli gammal... Att bli gammal är förbannat, man kan inte säga annat. Det är rent helvetiskt, osympatiskt, oestetiskt. Allting hänger, torrt är skinnet Trist är sinnet, svagt är minnet. Munnen full av köpta tänder, bruna fläckar uppå händer. Det är fel på hjärnkontoret fast man själv ej kanske tror`et Själen gråter, tanken sinar. Hjärnans celler bort förtvinar. Slut det är på erotiken, ingen liten vän i viken ser på en med lystna blickar. Kroppen värker allting klickar. Reumatismen pinar låret. Rakt och stripigt hänger håret. Ögonlocken som gardiner, ådrorna som serpentiner, huden nu en knippa rynkor, här och där syns stora skrynklor. Tvi den lede, man vill kräkas! Ingenting nu mer vill läkas. Jag kan inte säga annat, allting är ju rent förbannat! änd Ok Att bli gammal... Att bli gammal det är härligt, inte är det så förfärligt? Det kan vara vackert och estetiskt, man kan slippa allt kosmetiskt. Vackra rynkor uti skinnet skönt att det finns hål i minnet. Vitt porslin och guld i tänder, vackra adelsmärken uppå händer. Inga fel på hjärnkontoret fastän kanske många tror`et Själens fula tankar sinar. inga celler här förtvinar. Fart det blir på romantiken, seniorer syns i viken Sänder varann lystna blickar. Kroppen svarar, inget klickar. Skönt det värmer hjärtsåren silverglans i huvudhåren Ögonlockens blå gardiner, fläktar liksom krinoliner, Huden mjuk fastän med rynkor, vad gör det med några skrynklor? Goda minnen ifrån livet Alla åren det mig givet. Jag kan inte säga annat, allt är inte alls förbannat! Okänd

14 Vad är KASAM? Människor som klarar att upprätthålla sin hälsa trots svåra påfrestningar har något gemensamt. De har vad Antonowsky kallar en känsla av sammanhang. KASAM innehåller tre komponenter: Begriplighet Jag vet, innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå, så väl sig själv, sin omgivning som sin tillvaro. Man upplever att den egna inre världen och den yttre omgivningen är tydlig, förutsägbar, strukturerad och sammanhängande i stället för kaotisk, oväntad och oförklarlig. Olika svårigheter som misslyckande, besvikelser, sjukdom och även död kan inträffa, men man får ut något begripligt av det. Hanterbarhet Jag kan, innebär att man upplever sig ha egna resurser att möta livets krav och omständigheter. En människa som har hanterbarhet har balans mellan de belastningar hon är utsatt för och de resurser som står till hennes förfogande. Hon upplever sig inte som ett offer för olika omständigheter utan som en person med möjligheter att påverka och bemästra sina svårigheter. Det är inte hur man har det, utan hur man tar det. Meningsfullhet Jag vill, innebär att man har motivation och förmåga att söka och skapa en känsla av meningsfullhet, även i svåra situationer. Man ingår i en gemenskap och känner sig delaktig, känner hopp och upplever att livet har en mening. När en människa med hög grad av meningsfullhet möter svårigheter betraktar hon dem som utmaningar värda att satsa energi och engagemang på. Den egna personen känns värdefull och man tar ansvar för sitt liv. Antonowsky utvecklade ett sätt att mäta känslan av sammanhang och menade att ju högre KASAM, desto större chans att personen håller sig frisk. Att ha stark KASAM är inte detsamma som att ha en särskild strategi eller stil för att bemästra svårigheter. Däremot är det så att en person med stark KASAM är mer benägen att välja den mest lämpliga strategin för att möta de svårigheter hon/han ställs inför. Man har ett problemlösande förhållningssätt till sina svårigheter och är flexibel i sina val av strategier. En person med svag KASAM ger upp på förhand, gör halvhjärtade försök och/eller fokuserar på den känslomässiga sidan av problemet i sin övertygelse om att kaos är oundvikligt. Faktorer som t ex ekonomi, kunskap, utbildning, erfarenhet, intelligens, socialt stöd, social stabilitet, tradition, ideologi, livsåskådning och jagstyrka kallade Antonowsky allmänna motståndsresurser.

15 Vinster Dessa tankar kommer från intervjuerna som gjordes under praon. (Det kursiverade under personal och organisation är tankar som vi fyllt på med). Brukaren: Genom att bli mer oberoende (helt eller delvis) får brukaren mer kontroll över sin vardag. Det är naturligt för brukaren att få göra det den kan själv, positivt! Om brukaren får stöd att behålla sina förmågor leder det till högre livskvalitet. Aktiverande förhållningssätt ger brukaren kontinuitet och helhetssyn, t ex. rätt insats i rätt tid, vilket skapar trygghet. Får göra saker som är värdefulla och viktiga för dem och kan lägga sin energi på rätt aktiviteter. Brukaren bibehåller sina funktioner längre. Bibehåller eller får tillbaka tron på sig själv ökat självförtroende! Genom en aktiv kropp får man en aktiv hjärna! Håller de små grå sysselsatta! Stimuleras till egna val och tyckande. Stimulerar att de klarar det de kan. Behåller sin vardag och sina vanor, känner sig delaktiga. Gladare och mindre förvirrade brukare, får bättre livsgnista. Förebygga sjukdomar. Kropp och psyke mår bra. Man får vänner, träffar folk. Att man får ett bra förtroende för varandra. Får ett bättre och innehållsrikare liv. Roligare när de klarar mer själva. Delad glädje när någon har klarat av något de inte kunde innan. Känner sig behövda. De kan göra lite själv, klara av att göra lite själv, det lilla. De får det som de vill ha det, får vara med och bestämma. Minskar värk, medicinering. Tiden går snabbare när man gör saker. Trygghet. Brukaren känner sig mindre stressad. Bibehålla identitet och intressen. Vårdtagaren håller sig piggare. Klarar sig bättre, bor hemma längre. Brukarna blir mer självständiga, klarar sig med mindre hjälp. Att man inte tar ifrån dem saker. Ökat välbefinnande hos brukaren. Brukare mår bättre. Får en bättre självkänsla/självförtroende, att de blir stolta. Bibehåller de funktioner som finns kvar. Bibehåller sina psykiska och fysiska funktioner längre. Tillfredsställelse för brukare. Att de är mer aktiva. De klarar saker de inte kunde förut. De håller sig friskare och rörligare. Brukarna tränar. Man har mer att prata om. Mer socialt t ex vid inköp.

16 Personal: Tidsvinst. Samspelt personal om bra rutiner finns. Kommunikation mellan kollegor. Positivt och stimulerande arbetssätt roligare för personal. Personal mår bättre. Att få jobba under frihet och ansvar. Att man får ett bra förtroende för varandra. Mer närhet till brukaren/kollegor. Tillfredsställelse för personal. Blir inte så tungt för hemtjänstpersonal. Bättre arbetsmiljö. Man har mer att prata om. Berikande psykiskt och fysiskt för personal. Får mer tid att utföra övriga sysslor = tidsvinst! Mindre tungt arbete om brukarna får göra mer själva och känner sig tryggare. Roligare arbete, yrkesstolthet (kan vara nöjd när man går hem, uppnådda mål). Ökar arbetets attraktivitet. Rätt insats i rätt tid minskar dubbelarbete i personalgruppen. Egenaktivitet förhindrar onödigt beroende och minskar vårdtyngden. Personalen får ett ökat inflytande i arbetet. Förhindrar slentrian. Glädjen att se någon få tillbaka tron på sig själv. Yrkesstolthet. Organisationen: Äldre har goda möjligheter att förbättra sina förmågor genom att vara mer aktiva. Detta minskar behoven av vård och omsorg på sikt. Minskar behov av äldreboenden. Ekonomisk vinst (hemtjänst är billigare än institutionsboende, personalen kan användas effektivare). Kvalitetshöjning, t.ex. kontaktmannaskap, arbetsplaner, tydligare rutiner, synliggör arbetet. Arbetets status höjs. Att vårda någon passivt är att stjäla personens förmågor!

17 Orsaker som kan hindra aktivitet Brukaren Bemötande Är nöjd som det är. Inget är så bra att det inte kan bli bättre. Betalar för hjälpen. Minskad hjälp kan bli billigare. Rädd för förändring, otrygghet. Erbjud prövotid. Rädd för att förlora hjälpen och på så vis sociala kontakter. Får mer tid över till annat, t.ex. en pratstund. Tycker att det är för sent/är för gammal. Informera, peppa, coacha. Man blir aldrig för gammal! Brist på självförtroende, tror sig inte kunna. Brist på identitet, jag är ingen, kan lika gärna ligga kvar i sängen. Rädsla för att misslyckas. Osäkerhet/rädsla. Brist på intresse, ovan aktivitet, jag har aldrig motionerat/lagat mat. Stärk deras självkänsla, uppmuntra, peppa, beröm. Erbjud att prova, inget är för evigt. Erbjud att hjälpas åt, jag diskar, så torkar du. Hjälpmedel/träning t.ex. rollator vid rädsla för fall. Ta reda på deras intressen. Vad har de tidigare varit intresserade av? Depression. Peppa, ha tålamod och ge inte upp. Behövs medicinsk hjälp? Okunskap- förstår inte vitsen. Informera. Försök förklara nyttan med aktivitet. Nedsatt förståelse/insikt på grund av hjärnskada, språksvårigheter. Nedsatt motivation/motor pga hjärnskada. Ge tydlig och lättförståelig information. En sak i taget. Guida, visa. Ha en morot: Vi tar en promenad till fiket. Nedsatt hörsel. Tala tydligt och långsamt utan att skrika. Ha ögonkontakt. Skriv på papper. Hörapparat. Inte förberedd/blir överrumplad. Erbjud och informera flera gånger. Berätta vad som komma skall, vad som förväntas av brukaren: När jag kommer i eftermiddag hjälps vi åt med tvätten. Trötthet. Medicinpåverkan. Försök få ordning på dygnsrytmen. Se över medicineringen. Ta en promenad istället för att vila. Annat som kan hindra Rädsla hos personal/anhöriga. Brukaren får inte försöka själv. Bemötande Informera. Man får inte hjärtinfarkt genom att använda händerna över huvudet. Hjälpmedel. Anhörig vill inte mista rollen som hjälpare. Informera. Ge anhöriga en annan roll, som coach, gör dem mer delaktiga.

18 Vad är motivation? Motivation är en drivkraft som får en människa att förverkliga något som känns angeläget. För att stötta någon att vara aktiv behöver vi kunna motivera denne. Samspelet mellan individen och den som stöttar är avgörande. Hur förändras ett beteende? I en förändringsprocess går man igenom olika faser. Det gäller oss alla, både i vardagen och när det gäller aktiverande förhållningssätt. De personer vi träffar befinner sig i olika faser och kan pendla mellan dessa. Viktigast är att bemöta varje individ på den nivå hon/han befinner sig. De största utmaningarna uppstår under de första faserna, d.v.s. innan personen bestämt sig och är motiverad att genomföra några förändringar. Här presenteras faserna och hur man kan underlätta för en person att ta sig igenom dem: Äsch! Omedveten - Uppgiven Personen är inte medveten om att hon/han behöver förändra sitt beteende och kan verka omotiverad. Personen är inte bekymrad över sitt beteende/sina levnadsvanor men människor i personens närhet kan vara det. I denna fas är man sällan mottaglig för skräckpropaganda. Fråga vad personen tycker om sin livsstil. Be om lov att få informera. Ge saklig information, lite åt gången, betona framför allt vinsterna med ett förändrat beteende. Försök inte övertala, det kan göra att personen låser sig. Betrakta inte personen som helt omotiverad utan räkna med att det alltid finns en liten potential till att vilja förändra sin situation. Hjälp personen att se sina egna resurser. Berätta om andra som har lyckats. Funderingar Personen är medveten om vissa risker med sitt beteende men är samtidigt tillfreds med de fördelar som beteendet ger. Personen pendlar för och emot en förändring, men en tanke om förändring har väckts, jag vet att jag borde sluta äta så mycket godis, men det är ju så gott. Ställ öppna frågor, lyssna på argument för och emot, det är nödvändigt för personen att få vrida och vända. Bekräfta och förstärk argumenten för en förändring, ignorera argumenten emot. Lägg inte fokus på dem och försök inte rätta personen, det kan ha motsatt verkan. Bit dig själv i tungan! För en dialog, predika inte. Ge stöd, men var försiktig med råd, fråga först om lov. Oj!

19 Hjälp! Beslut - Förberedelse Nu är personen mottaglig för förändring och behöver stöd och argument för att fortsätta. Personen uttrycker att denne vill göra något åt sitt beteende. Det är viktigt att själv får formulera detta med egna ord. Man blir mer övertygad när man hör sig själv säga något. Mycket peppning och stöd i att hålla fast vid beslutet behövs i denna fas. Be om lov att få komma med förslag eller råd eller ge praktisk hjälp. Erbjud att prova. Sätt igång! Handling - Aktivitet Personen har nu beslutat hur förändringen ska genomföras och omsätter det i praktiken. Detta bör göras inom en månad. Konkret träning och stöd behövs för att befästa det nya beteendet. Uppmuntra och bekräfta! Påminn om nu och då, tänk vad du kan gå långt nu jämfört med i vintras. Kör på! Vidmakthållande av nya vanor Det nya beteendet automatiseras och blir en vana, det kan t.o.m. bli ett behov. Det tar flera månader att grundlägga ett nytt beteende. Kom igen! Återfall Stöd och återfallsprevention behövs i alla faser. Inventera högrisker, handla inte hem godis och kakor. Vad kan göra att man återgår till ett gammalt beteende? Hur kan detta förebyggas? Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Har personen egna förslag på lösningar? Man kan falla tillbaka ett eller flera steg, men inte till omedvetenhet igen, däremot kan man hamna i uppgivenhet. Då behövs hopp snarare än insikt, det är extra viktigt att peka på vinsterna Man lär sig något nytt vid varje återfall, som hur man undviker risker. En gång är ingen gång.

20 Vad har vi för förväntningar? Det är viktigt vad vi har för förväntningar på brukaren som vi ska stötta vi förutsätter att hon/han kommer att lyckas! I en studie från 1968 (Rosenthal) ville man se hur vi påverkas av andras förväntningar. Lärarna på en skola i Kalifornien fick reda på att vissa elever (slumpmässigt utvalda) skulle komma att göra stora framsteg under läsåret. Senare lät forskarna testa eleverna och det blev faktiskt så att de som lärarna trodde skulle bli duktigare också blev det. Lärarna upplevde dessutom dessa som gladare, mer välanpassade och intressantare än de övriga. Andra elever som också visade på utveckling upplevdes inte som lika duktiga av lärarna. I efterhand har man tolkat resultatet som en effekt av de positiva förväntningar som lärarna hade på vissa av eleverna. Människor tenderar att leva upp till de förväntningar som ställs på dem, såväl positiva som negativa. De förväntningar som vi har på oss själva spelar också stor roll. Man talar om självuppfyllande profetior, som du tänker så blir det. Tankens kraft är stor. Viktigt att tänka på: Ha positiva förväntningar på brukaren. Se dig själv som coach. Att alla gör lika. Alla kan man inte förändra - lägg krutet på de nya brukarna. Ingen människa vet vad hon klarar av förrän hon har försökt!

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Delaktighet Kunden har varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen Övriga deltagare Anna Andersson Kontaktman Lotta Svensson Dotter Utredning ICF-test2

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014 Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden

Håll dä fælu* maten, fysiken och huden FÖR SÄKERHETS SKULL Håll dä fælu* maten, fysiken och huden Tips och råd om hur du äter bra, undviker fallolyckor samt hur du tar hand om din hud. *Dialektalt ord som på jamska och härjedalska betyder frisk

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer