Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder. Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen)

Transkript

1 1 Arbetsmiljön i små mekaniska verkstäder Undersökning hösten 1997 med formulär FF1C Rapport S7/98 (Delrapport i projektet MekVerk Bergslagen) Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, miljösköterska Lars-Åke Karlsson, arbetsmiljöingenjör Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlsson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset Örebro Tfn: Fax:

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE MÅL UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING DESIGN STUDIEGRUPP - JÄMFÖRELSEGRUPP METODER VARIABLER UTFALL PROJEKTET MEKVERK BERGSLAGEN RESULTAT STUDIEGRUPPEN OCH JÄMFÖRELSEGRUPPEN BÅDA GRUPPERNA - SKILLNADER DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR INFORMATIONSBREV FRÅGEFORMULÄR STUDIE- OCH JÄMFÖRELSEGRUPP - RESULTAT, TABELL STUDIE- OCH JÄMFÖRELSEGRUPP - RESULTAT, DIAGRAM STUDIE- OCH JÄMFÖRELSEGRUPP SAMMANSLAGNA - RESULTAT, DIAGRAM...20

3 3 1. SAMMANFATTNING För att få veta mera om mekaniska verkstäder och för att undersöka projektet MekVerk Bergslagens inverkan på verkstadsföretagen och deras personal genomfördes den första av två undersökningar med frågeformuläret FF1C-industriyrken (bilaga 2). Undersökning nummer två kommer att genomföras efter avslutat projekt. Denna rapport omfattar den första av de två undersökningarna. Undersökningen riktade sig dels till de företag som ingår i projektet - studiegruppen (41 företag), men även till de företag som valt att stå utanför - jämförelsegruppen (49 företag). Från den första gruppen deltog 25 företag - 61% och från andra gruppen 23 företag - 47%. På personbasis blev deltagandet 57,4% och 57,5% för företagen i respektive utanför projektet. Företagaren informerades via brev och cirka en vecka senare togs kontakt per telefon. Vid telefonsamtalet fick företagaren ytterligare information samt frågan om de önskade delta i undersökningen. De företag som önskade delta fick formulär, svarskuvert samt informationsblad till personalen. Efter flera påminnelser avslutades insamlingen av formulären. Företagen i studiegruppen och jämförelsegruppen visade stora likheter att döma av svaren i formulären. Båda grupperna upplevde arbetssituationen, arbets-miljön och arbetsklimatet i stort på samma sätt - jämförelse av svarsmedelvärden. De frågor som visade tydlig avvikelse var andelen kvinnor, andelen 3-skiftsarbete, arbetshinder p.g.a. dålig samordning, uppmuntran att själv lösa problem, beröm för bra jobb samt känslan av att vara pigg. Dessa uppgavs större i studiegruppen än i jämförelsegruppen. Däremot var medelåldern lägre i studiegruppen, färre arbetade dagtid, färre arbetade övertid och man hade i snitt arbetat kortare tid både i branschen och i nuvarande företag än jämförelsegruppen. Arbetsmiljöfaktorer som vanligen ger besvär t.ex. buller, dålig luft, kroppsansträngning, obekväma arbetsställningar och ensidiga arbetsrörelser ger besvär bara ibland. Kemiska ämnen, tunga lyft, trånga utrymmen och dåligt ljus besvärar sällan. Inflytandet och det sociala stödet upplevs ofta eller mycket ofta positivt och man kan ofta diskutera med chefen. Ett orosmoment är emellertid att man ibland besväras av värk/stelhet i nacke, axlar eller rygg. Slutsatsen är att grupperna var mer lika än olika.

4 4 2. BAKGRUND 2.1 Frågeställning Undersökningens frågeställning var : Hur upplevs arbetssituationen, arbetsmiljön och arbetsklimatet i studiegruppen respektive i jämförelsegruppen? 3. SYFTE Syftet var att skaffa aktuell kunskap om arbetsmiljön och arbetsklimatet i verkstadsföretagen och hälsan hos personalen dels i studieföretagen före påverkan av projektet MekVerk Bergslagen dels i jämförelseföretagen som ej aktivt deltar i projektet. Den samlade kunskapen återförs till företagen och ger underlag för framtida åtgärder. 4. MÅL Målet var att minst 60% av företagen skulle delta i både den första och den andra undersökningen. 5. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 5.1 Design Undersökningarna genomförs både före och efter avslutat projekt dels bland de verkstadsföretag som tackat ja till att delta i projektet, dels bland de som tackat nej. De senare företagen utgör jämförelse-gruppen och påverkas ej direkt av projektet. Undersökningarna kompletteras med officiella upplysningar om företagen beträffande ekonomi och ekonomisk utveckling. 5.2 Studiegrupp - jämförelsegrupp Samtliga 41företag i projektet MekVerk Bergslagen utgjorde studiegruppen. De 49 företag som valt att stå utanför projektet utgjorde jämförelsegruppen 5.3 Metoder Företagen i båda grupperna informerades om undersökningen per brev (bilaga 1). En vecka senare kontaktades företagets ledning per telefon. Om man var villig delta i undersökningen sändes informationsbrev (bilaga 1), frågeformulär (bilaga 2) samt svarskuvert till företaget. Arbetsgivaren såg till att detta material nådde de anställda och klargjorde även att ledningen stödde den frivilliga undersökningen. De anställda besvarade frågorna anonymt och sände tillbaka de besvarade formulären med post. Formulären bearbetades dels gruppvis - studiegrupp, jämförelsegrupp - dels sammanslaget. Frekvenstabeller togs fram för samtliga parametrar - 73 frågor med flera svarsalternativ!

5 5 Resultaten presenterades även som stapeldiagram (bilaga 4). Diagrammen grundas på enskilda individers svar på varje fråga. En förenkling har skett genom att slå ihop aldrig/mycket sällan, sällan/ibland och ofta/mycket ofta, medan alltid fått egen stapel. I stapeldiagrammen (bilaga 5,6) kan man jämföra det egna företagets svar med övriga företag och dra egna slutsatser om lämpliga åtgärder. Bearbetning skedde även för enskilda företag med minst fem sysselsatta och resultaten presenterades i klartext för företagen utan möjlighet att spåra enskilda uppgiftslämnare. 5.4 Variabler Variablerna i formuläret (bilaga 2) omfattar de grundläggande frågorna: kön, arbetstid, arbetstidsförläggning och uppgifter om arbetets varaktighet och utförande. Vidare ingår ljus/buller, klimat, ergonomi, arbetsbelastning, stimulans, arbetshinder, inflytande, socialt stöd, kommunikation/företagsklimat, positiv och negativ stress samt kroppsliga besvär. 5.5 Utfall Från studiegruppens 41 företag kom svar från 25 företag (61%). I de 25 företagen besvarade 143 personer formulären av 249 möjliga. Svarsfrekvens 57,4%. Från jämförelsegruppens 49 företag kom svar från 23 företag (47%). I de 23 företagen besvarade 149 personer av 259 möjliga formulären. Svarsfrekvens 57,5% 5.6 Projektet MekVerk Bergslagen Se delrapporten S Mekaniska Verkstäder eller slutrapporten Mekaniska Verkstäder - Bergslagen i Småföretagsenhetens rapportserie.

6 6 6. RESULTAT 6.1 Studiegruppen och jämförelsegruppen Studiegrupp Jämförelsegrupp Personer, alla kategorier - totalt kvinnor 26 (18%) 10 (7%) - män 117 (82%) 139 (93%) Medelålder, alla kategorier 38,2 år 42,2 år Arbetsuppgifterna löses - i samarbete 13% 11% - i samarbete/enskilt 40% 31% - enskilt med kontakt 43% 54% - enskilt 4% 4% Arbetsuppgifterna växlas - till likartade uppgifter 54% 55% - till andra uppgifter 32% 31% - inte alls 14% 14% Arbetstid - heltid 93% 93% - deltid 7% 7% Löneform - tidlön 95% 96% - tidlön + bonus 3% 3% - ackord 2% 1% Arbetets förläggning - dagtid 72% 82% - nattjänst 1% 0% - 2-skift 17% 17% - 3-skift 7% 0% - annat 3% 1% Nuvarande arbetsuppgifter 8,3 år 14,9 år Nuvarande arbetsplats 7,7 år 13,4 år Övertid timmar per vecka 3,6 4,0 arbetar ej övertid 42% 23% Svaren på frågorna kan sammanfattas enligt följande: (bilaga 3) Sällan eller mycket sällan besvärade

7 7 - dåliga ljusförhållanden - att andra inte gjorde sitt jobb - gaser/kemiska ämnen/lösningsmedel - tunga lyft, huvudvärk, ögontrötthet - magproblem - trånga utrymmen Sällan kände man sig - okoncentrerad, otålig, rastlös - irriterad, nedstämd Ibland besvärade - buller, irriterande ljud, - kroppsansträngning - dålig luft, dåligt klimat, - obekväma arbetsställningar - ensidiga arbetsrörelser. Ibland upplevdes arbetet som - jäktigt, ojämnt i belastning - enformigt - krävande att vara på helspänn - intressant - utvecklande. Ibland försvårades arbetet av - dåliga maskiner/utrustning - dålig planering/samordning Ibland kunde man - själv bestämma arbetets utförande eller arbetstakten. Ibland - uppmuntrades man att på egen hand lösa problem - kände man sig trött - fick man veta vad som hände på jobbet - besvärade värk/stelhet i nacke, axlar, rygg. - fick man veta om man gjorde ett bra jobb - upplevdes företaget handlingskraftigt - intresserade sig företaget för personalens arbetssituation Ofta fick man - användning för sin kunnighet - diskutera med chefen - hjälp och stöd när det körde ihop sig - ta egna initiativ Ofta kände man sig - lugn, engagerad och rent av pigg! Mycket ofta var - gemenskapen på arbetsplatsen god Ingen förändring inom något område hade skett det senaste halvåret! Förbättringsförslag Följande förslag för att förbättra arbetet lämnades av 16 personer i studiegruppen:

8 8 ny företagsledning, bättre personalpolitik och bättre planering bättre maskiner, fler lyfthjälpmedel, bättre skärvätskor bättre belysning och effektivare ventilation flextid, timlön istället för ackordlön Följande förslag för att förbättra arbetet lämnades av 28 personer i jämförelsegruppen: bättre ventilation, bättre belysning, mindre buller, bättre skärvätskor bättre maskiner, bättre lyfthjälpmedel, ergonomiska åtgärder bättre personalpolitik, utbildning, kortare arbetstid, flextid, dagtid utforskning av ny teknik, forskning kring skärvätskornas baktericider, bättre lön 6.2 Båda grupperna - skillnader Företagen i studiegruppen och jämförelsegruppen visade stora likheter att döma från svaren i formulären. De skiljde sig åt vad gäller: personalens medelålder - studiegruppen var yngre (38,2 år - 42,2 år), könsfördelning - fler kvinnor i studiegruppen (18% - 7%), arbetets förläggning - färre arbetade dagtid i studiegruppen (72% - 82%) genomsnittlig tid med samma arbetsuppgifter - studiegruppen kortare tid (8,3 år - 14,9 år) genomsnittlig tid på samma arbetsplats - studiegruppen kortare tid (7,7 år - 13,4 år) övertidsarbete - flera jobbade ej övertid i studiegruppen (42% - 23%) dålig samordning med avd etc - mer i studiegruppen (ibland - sällan) uppmuntras att självständigt lösa problem - mer i studiegruppen (ofta - ibland) får veta om jag gör ett bra jobb - mer i studiegruppen (ibland - sällan) i arbetet känner jag mig pigg - mer i studiegruppen (ofta - ibland) I jämförelsegruppen framförde fler personer förslag till förbättringar (bilaga 3). Skillnaderna i svaren från båda grupperna är relativt få. Uppgifterna har därför slagits samman och presenteras som stapeldiagram, vilket ger en samlad bild av 48 företag med över 300 anställda (bilaga 5)

9 9 7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Kännetecknande för småföretag är framför allt den stora social gemenskapen - familjeandan. Gemenskapen är mycket ofta god och man diskuterar ofta med chefen och får ofta hjälp och stöd då det kör ihop sig. Som en följd av denna sociala miljö känner man sig ofta lugn, engagerad och rent av pigg! En smula överraskande är att man sällan eller mycket sällan besväras av dåligt ljus, tunga lyft, kemiska ämnen eller trånga utrymmen. Buller, dålig luft, kroppsansträngning, obekväma arbetsställningar och ensidiga arbetsrörelser besvärar bara ibland! Dessa negativa faktorer besvärar mindre än förväntat. Kan detta möjligen bero på att den goda sociala miljön döljer och dämpar upplevelsen av de negativa faktorerna? Eller kan orsaken ligga finnas i den relativt låga svarsfrekvens - endast de mest positiva svarade? Vid jämförelse av de två gruppernas svar med referensmaterialet från FSF Metod AB (referens 2) finner man mindre avvikelser för gruppen industriyrken. Studie och jämförelsegrupperna har något mer övertid, mer buller och större arbetsbelastning än referensmaterialet. Men de upplever även mer stimulans i arbetet, mer inflytande och bättre kommunikation, liksom något färre symptom. De faktorer som skiljer mellan grupperna var andelen kvinnor - mer än två gånger större i studiegruppen än i jämförelsegruppen - medelåldern, antal år med nuvarande arbetsuppgifter samt antal år på nuvarande arbetsplats var större i jämförelsegruppen än i studiegruppen. Sättet att lösa arbetsuppgifterna, uppgifternas variation, arbetstidens förläggning under dygnet, dess längd och övertiden var i stort sett lika i båda grupperna, men fler arbetade övertid i jämförelsegruppen än i studiegruppen Flera från jämförelsegruppen (28) än från studie gruppen (16) lämnad förslag till förändringar. Jämförelsegruppens förslag omfattade även fler områden än studiegruppen, t.ex. bullerbekämpning, ergonomiska åtgärder, högre lön, kortare arbetstid, utbildning, minska kemriskerna, lokalfrågor, varm tilluft samt forskning kring ny teknik. Studiegruppen var ensam om förslagen ny företagsledning (!), bättre planering, stimulerande arbetsuppgifter och timlön istället för ackordlön. Gemensamma förslag från båda grupperna var förbättringar av ventilation, belysning, personalpolitik samt inköp av nya maskiner, lyfthjälpmedel, bättre skärvätskor och införande av flextid. Att döma av svarens medelvärden (bilaga 3) i frågeformulären finns inga stora skillnader mellan de två grupperna - studiegruppen och jämförelsegruppen. I diagramform (bilaga 4) presenteras för varje grupp de olika svarsalternativen, som också visar god överensstämmelse i de flesta frågorna. Slutsatsen är att grupperna var mer lika än olika. De skiljde sig inte markant med avseende på upplevd fysisk och psykosocial arbetsmiljö eller hälsoupplevelse. De skillnader som beskrivits ovan var måttliga, men måste beaktas i det fortsatta arbetet.

10 10 Ytterligare en underökning med samma typ av formulär (bilaga 2) kommer att genomföras då företagen i studiegruppen genomfört sina handlingsplaner. 8. REFERENSER 1. Företagsformulär FF1C FSF Metod AB 2. Referenstabeller Företagsformulär FF1C FSF Metod AB 9. BILAGOR 1 Informationsbrev 2 Frågeformulär FF1C-industriyrken 3 Studie- och jämförelsegrupp - resultat Resultat från svar i formulär FF1C-industriyrken i tabellform, medelvärden.

11 Bilaga 1 11

12 Bilaga 2 12

13 Bilaga Studie- och jämförelsegrupp - resultat Formulärsvar presenterade i tabellform. Nr Fråga Svar medelvärde - värdesiffra 1 studiegrupp jmf.grupp 11. I mitt arbete besväras jag av dåliga ljusförhållanden sällan - 2,3 sällan - 2,3 12. I mitt arbete besväras jag av buller.. ibland - 3,5 ibland - 3,3 13. I mitt arbete besväras jag av irriterande ljud. ibland - 2,7 ibland - 2,8 ( blir störd i arbetet / kan inte utestänga ljudet ) 14. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Ljudförhållanden ingen skillnad ingen skillnad 15. I mitt arbete besväras jag av dålig luft. ibland - 3,1 ibland - 3,1 (besvär av damm / oljedimmor / rök / torr luft) 16. I mitt arbete besväras jag av dåliga klimatförhållanden ibland - 3,4 ibland - 3,2 (att det är för varmt / kallt / dragigt / varierande temperatur) 17. I mitt arbete besväras jag av gaser / kemiska ämnen/ lösningsmedel sällan - 1,8 sällan - 2,0 (i form av stänk, hud-/ögonirritation, obehaglig lukt etc.) 18. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Klimatförhållanden ingen skillnad ingen skillnad 19. I mitt arbete besväras jag av kroppsansträngningar ibland - 2,7 ibland - 2,7 20. I mitt arbete besväras jag av tunga lyft sällan - 2,5 sällan - 2,5 21. I mitt arbete besväras jag av trånga utrymmen / arbetsytor sällan - 2,1 sällan - 2,0 22. I mitt arbete besväras jag av obekväma arbetsställningar ibland - 2,7 ibland - 2,5 23. I mitt arbete besväras jag av ensidiga arbetsrörelser ibland - 2,7 ibland - 2,5 24. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Ergonomiska förhållanden ingen skillnad ingen skillnad 25. I mitt arbete besväras jag av stress, ergonomi, klimat, kemrisker ofta* - 4,4 ofta* - 4,3 26. I mitt arbete besväras jag av ventilation, buller ofta* - 4,2 ofta* - 3,9 27. Mitt arbete är jäktigt ibland - 3,4 ibland - 3,3 28. Mitt arbete kräver att jag är på helspänn ibland - 3,2 ibland - 3,1 29. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Arbetsbelastning ingen skillnad ingen skillnad 1 Värdesiffran är datorberäknad med tre decimaler. Uppgivet värde är avkortat till en decimal, varvid värdet 2,476 avkortas till 2,5 men får värdet sällan och inte ibland, eftersom 2,476 < 2,500 0 (aldrig), 1 (mycket sällan), 2 (sällan), 3 (ibland), 4 (ofta), 5 (mycket ofta), 6 (alltid)

14 I mitt arbete har jag en ojämn arbetsbelastning ibland - 3,0 ibland - 2,7 31. Mitt arbete är enformigt ibland - 2,6 ibland - 2,6 32. I mitt arbete får jag användning för min kunnighet.. ofta - 4,1 ofta - 4,2 33. I mitt arbete utvecklas jag och lär mig nya saker.. ibland - 3,5 ibland - 3,3 34. Mitt arbete är intressant. ibland - 3,4 ibland - 3,1 35. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Stimulans ingen skillnad ingen skillnad 36. Mitt arbete försvåras av dåliga maskiner / utrustning... ibland - 2,8 ibland - 2,6 37. Mitt arbete försvåras av dålig planering... ibland - 3,1 ibland - 2,8 38. Mitt arbete försvåras av dålig samordning med avd etc... ibland - 2,7 sällan - 2,3 39. Mitt arbete försvåras av att andra inte gör sitt jobb.. sällan - 2,2 sällan - 1,6 40. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Arbetshinder ingen skillnad ingen skillnad 41. I mitt arbete kan jag ta egna initiativ.. ofta - 4,0 ofta - 3,8 42. I mitt arbete kan jag själv bestämma hur arbetet ska utföras.. ofta - 4,0 ofta - 4,0 43. I mitt arbete kan jag själv bestämma arbetstakten.. ibland - 3,4 ibland - 3,5 44. I mitt arbete uppmuntras jag att självständigt lösa problem som kan uppstå.. ofta - 3,6 ibland - 3,3 45. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Inflytande ingen skillnad ingen skillnad 46. I mitt arbete har vi en bra gemenskap.. mycket ofta - 4,8 mkt ofta-4,8 47. I mitt arbete får jag hjälp / stöd när det kör ihop sig.. ofta - 4,3 ofta - 4,2 48. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Socialt stöd ingen skillnad ingen skillnad 49. Jag är orolig för att min arbetssituation ska förändras.. sällan - 2,1 sällan - 1,9 50. I mitt arbete är olycksfallsrisken stor. sällan - 2,3 sällan - 2,1 51. I mitt arbete kan jag diskutera med chefen. ofta - 4,3 ofta - 4,3 52. I mitt arbete får jag veta vad som händer på jobbet ibland - 3,5 ibland - 3,3 53. I mitt arbete får jag veta om jag gör ett bra jobb ibland - 2,7 sällan - 2,2 54. I mitt företag intresserar man sig för personalens arbetssituation och välbefinnande..... ibland - 3,0 ibland - 2,8 55. Mitt företag är handlingskraftigt... ibland - 3,1 ibland - 3,3 56. Hur har ditt arbete förändrats det senaste halvåret när det gäller: Kommunikation /'företagsklimat" ingen skillnad ingen skillnad 57. I mitt arbete känner jag mig engagerad. ofta - 4,0 ofta - 3,7 58. I mitt arbete känner jag mig pigg.. ofta - 3,5 ibland - 3,3 59. I mitt arbete känner jag mig lugn.. ofta - 3,6 ofta - 3,8 60. Hur har ditt välbefinnande förändrats det senaste halvåret när det gäller: "Positiv stress" ingen skillnad ingen skillnad

15 I mitt arbete känner jag mig okoncentrerad.. sällan - 1,9 sällan - 1,8 62. I mitt arbete känner jag mig otålig... sällan - 2,3 sällan - 2,1 63. I mitt arbete känner jag mig rastlös.... sällan - 1,9 sällan - 1,8 64. I mitt arbete känner jag mig irriterad sällan - 2,4 sällan - 2,3 65. I mitt arbete känner jag mig nedstämd.. sällan - 1,7 sällan - 1,8 66. I mitt arbete känner jag mig trött ibland - 2,6 ibland - 2, 67. Hur har ditt välbefinnande förändrats det senaste halvåret när det gäller: "Negativ stress" ingen skillnad ingen skillnad 68. Jag besväras av huvudvärk sällan - 1,6 sällan - 1,5 69. Jag besväras av magproblem mycket sällan - 1,5 mkt sällan-1,4 70. Jag besväras av ögontrötthet. sällan - 1,8 sällan - 2,0 71. Jag besväras av värk / stelhet i nacke, axlar eller rygg ibland - 2,9 ibland - 2,7 72. Jag besväras av nacke/axlar/rygg, händer och armar, svets, huvudvärk. ofta* - 4,2 ofta* - 4,0 73. Jag besväras av hud, förslitning/skador, m.m... ofta* - 3,8 ofta* - 3,6 *få svar Förbättringsförslag från personalen Jag har följande förslag för att förbättra mitt arbete: (Förslagen lämnades av 16 personer i studiegruppen) ny företagsledning, bättre personalpolitik och bättre planering bättre maskiner, fler lyfthjälpmedel, bättre skärvätskor bättre belysning och effektivare ventilation flextid, timlön istället för ackordlön Jag har följande förslag för att förbättra mitt arbete: (Förslagen lämnades av 28 personer i jämförelsegruppen.) bättre personalpolitik, utbildning, ergonomiska åtgärder bättre maskiner, fler lyfthjälpmedel, bättre skärvätskor bättre belysning, effektivare ventilation, bullerbekämpning kortare arbetstid, flextid, dagarbete, bättre lön