Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen"

Transkript

1 Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen på väg mot ett Stockholm i världsklass

2 EN MILJÖSTADSDEL Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen, planeras för nya bostäder och nya arbetsplatser. Utvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter. Hamnens verksamhet moderniseras och koncentreras till pirerna och container- och oljehanteringen flyttas från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet. Norra Djurgårdsstaden är en del i stadens vision om ett Stockholm i världsklass 2030 liksom i stadens översiktsplan, Promenadstaden, som anger strategierna för ett mer sammanhållet och tillgängligt Stockholm. De ambitiösa miljömålen för området innebär att staden, byggherrar, arkitekter och entreprenörer arbetar tätare tillsammans än vanligt och satsar extra resurser för att kunna realisera visionen om en miljöstadsdel i världsklass ett hållbart samhälle i en levande stadsdel. Hjorthagen är den del av Norra Djurgårdsstaden där genomförandet av bostäder har påbörjats. Här finns goda möjligheter att förena en växande storstad med de värden som gör Stockholm unikt: närheten till vatten och natur. Området gränsar till värdefulla kultur- och landskapsmiljöer som Kungliga nationalstadsparken, Lill-Jansskogen och Lilla Värtan. En viktig utgångspunkt är att marken ska återanvändas så effektivt som möjligt och ta tillvara det goda kollektivtrafikläget med befintlig tunnelbana och satsningar på fler gång- och cykelstråk. I området finns ett rikt naturliv. Husarvikens inlopp löper längs med områdets norra sida och i mitten höjer sig Hjorthagsberget. Kungliga nationalstadsparken gränsar till Hjorthagen i norr och i väster. Här finns ett flertal promenadstråk, ett unikt djurliv och norra Europas största bestånd av gammal ek. Staden har lagt stor vikt vid att bevara och förstärka ekbeståndet och urbana våtmarker, fuktstråk och dammar anläggs. NORRA 1 För att på bästa sätt möta den befintliga bebyggelsen och Hjorthagens varierande naturlandskap deltar ett stort antal byggherrar och arkitekter i utbyggnaden. De bostäder som markanvisats fram till 2011 byggs av 25 byggherrar och har ritats av nästan lika många arkitekter, många gånger med parallella uppdrag. Ambitionen är att ha variation och en jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter, med inslag av senior- och student-bostäder. Kommersiella verksamheter som handel, företagande och kontor planeras huvudsakligen till gasverksområdet, Ängsbotten och Ropsten. Lokaler för handel planeras också till bostadshusens bottenvåningar längs huvudgator och vid torg. Mångfalden av verksamheter bidrar till en levande stadsmiljö. Produktionen i gasverksområdet upphörde i januari 2011 och Ferdinand Bobergs gamla industribyggnader från slutet av 1800-talet kommer få nytt liv och omvandlas med fokus på kultur, utbildning och handel. Andra projekt och aktörer som på olika sätt påverkar Hjorthagen är Norra länken, utbyggnaden av Värtapiren och Spårväg City.

3 Fotomontage över stadsutvecklingen i Hjorthagen. Visionsbild östra Hjorthagen möter Lilla Värtan. HJORTHAGEN VÄRTAHAMNEN FRIHAMNEN LOUDDEN Längst in vid Husarviken och Storängsbotten i norra Hjorthagen tar Norra Djurgårdsstaden sin början. De första bostäderna började byggas våren 2011 med inflyttning under senare delen av Utbyggnaden sker i en takt om cirka 500 bostäder per år. Den ökande befolkningen ger ett bättre underlag för service som skola, affärer och bibliotek. Omkring 2020 når byggnationerna vattnet vid Ropsten, då har drygt bostäder byggts och Hjorthagen har fått nya invånare. Gasverksområdet innehåller då ett kulturkluster, offentliga verksamheter som förskola och bibliotek, ett spårvägsmuseum, handel och bostäder.

4 HJORTHAGEN VÄXER På 1100-talet var nuvarande Hjorthagen en skärgårdsö, Laduviken och Uggleviken var fortfarande havsvikar. På ön fanns två små byar: Husarne och Söderhusarne. Ett namn som fortfarande lever kvar i ordet Husarviken. I Hjorthagen finns bostadsbebyggelse från 1897 till 1965, de flesta av bostäderna byggdes till arbetarna vid det gamla Gasverket och Elektricitetsverket. Idag finns drygt hushåll i Hjorthagen. De nya bostäderna byggs längs den södra sidan av Husarviken från Ängsbotten till Ropsten. Hushöjden mot viken varierar från tre till sju våningar medan husen upp mot Hjorthagsberget och vid Lilla Värtan kan blir högre. Bebyggelsen har halvöppna kvarter ut mot viken och Kungliga nationalstadsparken. Utformning, färgsättning och materialval för den nya bebyggelsen utgår från och inspireras av omgivningens natur och befintlig arkitektur. De offentliga platserna planeras bland annat bestå av parker, torg, strandpromenad och småbåtshamn. Ett av målen för utvecklingen är att alla ska ha nära till park- och grönområden där man kan koppla av, leka eller sporta. I takt med att de nya bostäderna växer fram kommer utbudet av offentlig och kommersiell service, kultur, bibliotek, idrott, gång- och cykelvägar och kollektivtrafik att öka. Idag finns det en förskola för cirka 70 barn i Hjorthagen och en skola upp till sjätte klass. För att möta en ökande befolkning byggs det två nya förskolor med sju avdelningar i den första etappen Norra 1. De två följande etapperna Västra och Norra 2 innehåller tillsammans tre förskolor med femton avdelningar. Det kommer även en ny skola 0-6 i gasverksområdet. Fotomontage: Strandparken vid Husarviken.

5 Fyra nya offentliga konstprojekt är hittills planerade i Hjorthagen. Bland annat blir den nya gång- och cykelvägen längs Hjorthagens idrottsplats ett offentligt konstverk och ska vara klar Fler verk planeras allteftersom utvecklingen fortskrider. Idrotten har varit en central del av livet i Hjorthagen sedan början av förra seklet och är främst knuten till idrottsplatsen och fotbollen. Värtans IK är det ursprungliga hemmalaget, men Djurgårdens IF är också etablerade i Hjorthagen. Båda klubbarna har lokaler i anslutning till idrottsplatsen. Hjorthagen är väl försörjt med parker och idrottsmöjligheter. Förutom fotbollsplaner finns här ett par tennisbanor och en fäktningssal. Väster om Abessinien finns ytterligare en bollplan. I och med nybyggnationen kommer staden att bygga en skateanläggning och ytterligare planer för spontantidrott. Hjorthagens idrottsplats ska förnyas och 2013 står tre nya konstgräsplaner klara. Staden planerar även att komplettera idrottsplanerna med en idrottshall. Lill-Jansskogen används flitigt som motionsområde med elljusspår, ridstigar och promenad- och cykelvägar. Centrum och utgångspunkten för friluftslivet kring Hjorthagen är Fiskartorpet och anläggningarna inom den närliggande Idrottsparken i söder. I anslutning till Hjorthagen finns några av Stockholms mer kända idrottsanläggningar. Stockholms Stadion, Kungliga Tennishallen, Fältrittklubbens terrängridbana och Ryttarstadion är några exempel. MÅL SOCIALA God tillgång till offentlig och kommersiell service. Trygg boendemiljö för barn och vuxna. God integration mellan befintligt och nytt. Närhet till park- och grönområden samt goda rekreationsmöjligheter. EKOLOGISKA Begränsa klimatpåverkan. Åtgärda förorenade områden. En hälsosam boendemiljö. Värna och utveckla biologisk mångfald. EKONOMISKA Återanvända marken på ett effektivt sätt. Tillvarata Hjorthagens centrala läge. Verka för ett gott företagarklimat. FYSISKT RUMSLIGA Tillgänglig, levande och varierad stadsbebyggelse. Värna och tillvarata den kulturhistoriska bebyggelsemiljön. Tillvarata den värdefulla stads- och landskapsbilden. Mycket god kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelstråk.

6 ÖVERSIKT DETALJPLANER Brofästet Kolkajen Tjärkajen Ropsten I NORRA 1 Byggstart 2011, inflyttning Fyra kvarter och strandpark mot Husarviken. 682 bostäder och två förskolor med sju avdelningar. BYGGHERRAR 1. Svenska Hus (HR/BR) 2. NCC (BR) 3. Familjebostäder (HR) 4. Järntorget (BR) 5. SBC Bo (BR) 6. Erik Wallin (BR) 7. Seniorgården (BR) 8. Viktor Hanson (BR) 9. Lennart Ericsson (HR) 10. Reinhold Gustafsson (HR) 2 VÄSTRA Byggstart 2012, inflyttning bostäder i nio kvarter runt Bobergs torg. Två förskolor med åtta avdelningar. Ny ekpark. BYGGHERRAR 1. Svenska Bostäder (HR+student) 2. Primula Byggnads (HR) 3. Stocholmshem (HR) 4. Borätt (BR) 5. JM (BR) 6. Byggvesta (HR+student) 7. HSB (BR) 8. SKB (Kooperativ) 9. Einar Mattsson (BR) 10. Folkhem (BR)

7 3 GASKLOCKA 3 & 4 Byggstart 2015, inflyttning Gasklocka 3 från 1912 behåller sin karaktär och omvandlas till en konsthall. Gasklocka 4 från 1932 ersätts med ett 170 meter högt bostadshus med 529 bostäder. Runt gasklockorna byggs en skulpturpark. BYGGHERRE: Oscar Properties 4 NORRA 2 Byggstart 2014, inflyttning bostäder, tre till åtta våningar. En friliggande förskola. Lokaler för verksamheter och service i bottenvåningarna. BYGGHERRAR: 1. Skanska (BR) 2. Erik Wallin (BR) 3. HEBA (HR) 4. Stockholmshem (HR) 5. Wallenstam (HR) 6. Viktor Hanson (BR) 7. NCC (BR) 5 ÄNGSBOTTEN Byggstart 2014, inflyttning Tre kvarter söder om detaljplan Västra. 450 bostäder, kvm lokalyta för handel och kontor. BYGGHERRAR: 1. Primula Byggnads (HR+student) 2. Wallenstam (student) 6 GASVERKET Byggstart 2013, inflyttning bostäder, kvm lokalyta för handel och kommersiella verksamheter, kulturkluster, torg, skola fsk-6, spårvägsmuseum, bibliotek, återbrukscentrum och sopsugsterminal. 7 HJORTHAGEN ÖSTRA Byggstart , inflyttning Innehåller detaljplanerna: Brofästet, Kolkajen, Tjärkajen och Ropsten. Första markanvisningarna sker under Cirka bostäder kvm lokalyta för verksamheter och handel. Gång- och cykelbro över Husarviken blir klar Kollektivtrafikpunkt i Ropsten.

8 TRAFIK Trafikplaneringen prioriterar gång och cykel i första hand, sedan kollektivtrafik och bilpooler, och i sista hand egen bil. Det ska vara enkelt att välja mellan olika färdsätt. Det kommer att finnas gott om hyrcyklar och 2,2 cykelparkeringsplatser per bostad och 60 bilpoolsplatser. Två nya gång- och cykelbroar byggs över Husarviken vilket förbättrar kopplingen från Hjorthagen till Fisksjöäng och vidare mot exempelvis universitetet. Idag går busslinje 55 in genom Hjorthagen via Gasverksvägen förlängs linje 62 genom Storängsbotten och fortsätter på huvudgatan längs Husarviken till Ropsten där den trafikerar Ropstens tunnelbana ligger inom gångavstånd. På längre sikt ingår eventuellt även en stombusslinje eller stadsspårväg från Ropsten med riktning mot Karolinska sjukhuset/odenplan. Boendeparkering sker i garage under bostadshusen och det planeras 0,5 parkeringsplatser per bostad vilket är snittet för Stockholms innerstad idag. Det ställs även krav på lågt antal parkeringsplatser för kontor och handel. På gatorna blir det parkering för bilpooler och besökare. Att vara medlem i en bilpool är många gånger ett mer ekonomiskt och klimatklokt alternativ till egen bil. Man får tillgång till en bil, eller flera, när det passar. Bilen bokas på Internet och öppnas med en elektronisk nyckel. Elbilar kommer att kunna laddas i garagen och om något år finns också möjligheter att ladda bilpoolsbilar längs gatorna. Bygglogistikcenter minskar tung trafik För att minska mängden transporter inrättas ett bygglogistikcenter i Ropsten som omfattar omlastningscentral, korttidslager, gemensam avfallshantering och en trafiklots som styr och planerar trafiken till och från området. Färre transporter i området är bra både för miljön och för framkomligheten. En förbättrad hantering av godset ökar leveransservicen till den specifika byggplatsen, felleveranser kan reklameras direkt och effektivare hantering av Ropstens tunnelbanestation.

9 godset leder till mindre förstörelse och materialbrister. Godset körs ut med logistikcentrets egna bilar som i möjligaste mån är elbilar eller andra miljöbilar. Genom styrning och hantering av avfall och returer ökar möjligheten till miljöeffektiva transporter. Enkelt uttryck innebär det att de transporter som kommer in ska ta med sig avfall ut. Samtidigt blir det möjligt att ta in andra typer av transporter, t.ex. via vattnet, och lasta om till intertransport. På centret finns också kunskap som säkerställer att miljökraven på avfallshantering under byggperioden följs. Ambitionen är att genom samordnad bygglogistik skapa ett varuflöde där alla har fördelar boende, byggherrar, staden och miljön. Spårväg City är en modern spårväg i centrala Stockholm som trafikerar sträckan Sergels torg och Waldemarsudde fattades beslut om utbyggnad av spårvägen från Djurgårdsbron, via Frihamnen och Värtahamnen, till Ropsten. SL samordnar den fortsatta utbyggnaden av Spårväg City med stadens planering och genomförande av Norra Djurgårdsstaden och utbyggnaden kommer att ske etappvis. Planerad trafikstart för Spårväg Citys hela sträckning är Utbyggnaden innefattar även en upprustning och tillgänglighetsanpassning av Lidingöbanan som kopplas ihop med Spårväg City i Ropsten samt en utbyggnad från Sergels torg till T-Centralen. Norra länken förbinder Värtan/Lidingövägen och Essingeleden. Vägsträckan är fem kilometer lång varav merparten går i tunnlar. Trafik leds dels till Haga norra och dels till Roslagsvägen vid universitetet. För att underlätta transporterna till och från hamnen byggs ytterligare en påfart till Norra länken under Lidingövägen. Norra länken öppnar för trafik i december 2015 och då kan genomfartstrafiken i Hjorthagen och på Björnnäsvägen i Kungliga nationalstadsparken upphöra. Norra länken har klassats som ett riksintresse och samfinansieras av staten och staden. Befintlig och planerad kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden och kopplingarna till innerstaden.

10 FRÅN INDUSTRIOMRÅDE TILL BOSTADSHUS I november 2008 började arbetet med att rena marken i och omkring gasverksområdet. Marken har påverkats av den industriverksamhet som bedrivits här, främst Gasverkets egen verksamhet. Arbetet börjar med tusentals provtagningar för att undersöka vilka ämnen som förekommer samt hur de är spridda. Sedan beslutas hur marken ska renas. Bland annat ska förorenade massor hanteras på bästa sätt med tanke på miljön och återvinnas inom respektive områden. På så vis begränsas antalet tunga transporter. Genom att rena vattnet från en av de gamla gasklockorna lokalt sparades 1250 tunga transporter till och från området transporter som motsvarade två och ett halvt varv runt jorden. I Hjorthagen schaktas marken ned till cirka två meters djup, förorenade massor sorteras ut och renad mark återanvänds. Kraven är särskilt höga på mark där bostäder och skolor ska byggas. När marken har renats tar nästa steg i det förberedande arbetet vid. Staden handlar upp entreprenörer för markförstärkning, arbetsgator, gator och ledningar. Entreprenaden med arbetsgator i den andra bostadsetappen, Västra, pågår till hösten Våren 2011 började husbyggnationen i den första etappen, Norra 1. Under 2012 börjar arbeten med parker, träd och slutlig beläggning på gator och gångbanor innan det är dags för första inflyttning i slutet av samma år. Miljöförvaltningen är stadens kontrollorgan för förorenade markområden och byggnader och ansvarar för att stadens verksamheter följer miljöbalkens bestämmelser.

11 NORRA DJURGÅRDSSTADEN INNOVATION Norra Djurgårdsstaden Innovation ska främja utveckling och tillämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar för hållbar stadsutveckling i området. En mötesplats för att knyta kontakter, planera, genomföra, utvärdera och forska på hållbara lösningar. Från Innovation driver offentlig sektor, näringsliv och akademi gemensamma utvecklingsprojekt som ska bidra till att nå miljömålen. Verksamheten är under uppbyggnad, men redan tas en stor mängd besökare från hela världen emot i lokalerna på Hangövägen 19 i Värtahamnen. Bilden är från invigningen i februari Foto: Scanpix. FRÅN GASVERK TILL KONSTVERK Gasverkets karaktär av både industri och stad med höga arkitektoniska och historiska värden är unik i Sverige. Området består av ett 30-tal byggnader varav fem är gasklockor från tre generationer. De flesta av byggnaderna ritades av den svenske arkitekten Ferdinand Boberg i slutet av 1800-talet. Gasverket är del i riksintresset för kulturmiljövård och utgör basen i omvandlingen av denna del av Hjorthagen mot en ny era och med nytt liv som gör gasverksbebyggelsen tillgänglig för allmänheten. Under drygt 100 år har gasproduktion pågått i gasverksområdet. Fortum är inne i avveckling av verksamheten, själva produktionen upphörde i januari 2011 då Stockholms stad tog över ägande och förvaltning av området. Avvecklingen sker i flera steg och slutförs under I staden finns ambitionen att bland annat verka för ett kulturkluster som utgår från omvandling av gasklocka 2 till ett scenkonsthus. Stockholms stads fastighetskontor har fått i uppdrag att ta fram ett koncept för kulturklustret, bedöma vilka byggnader inom området som är bäst lämpade för vilka verksamheter och uppskatta de ekonomiska förutsättningarna i projektet. Planeringen sker i samråd med föreningen Internationell scen i Gasverket, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen. De första scen- och produktionslokalerna bedöms kunna vara färdiga tidigast hösten Scenkonst i en av Ferdinand Bobergs tegelgasklockor. FORTUMS VERKSAMHET I OMRÅDET Fortums verksamheter i området omfattar produktion av el, fjärrvärme, fjärrkyla och distribution av elektricitet. Värtaverket, ställverket och värmepumparna vid Ropsten är viktiga anläggningar för Stockholms energiförsörjning. Fortum har fått miljötillstånd att bygga ett nytt bioeldat kraftvärmeverk vid Värtan. Det nya biokraftverket kan leverera cirka 25 procent av Stockholms uppvärmningsbehov och 10 procent av elbehovet samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med ton per år.

12 GRÖNSTRUKTUR OCH NATURMILJÖ Hjorthagen ligger i direkt anslutning till Kungliga nationalstadsparken som är ett av Sveriges mest besökta naturområden. Den 26 kvadratkilometer stora parken sträcker sig från Ulriksdal i norr till södra Djurgården. Här finns Sveriges största koncentration av sevärdheter och attraktioner: ett femtiotal restauranger och caféer och nöjesställen som Gröna Lund och Cirkus. På vintern prepareras både skidspår och skridskoisar. Parken är ett riksintresse, vilket innebär att den har ett särskilt skydd i miljöbalken med syfte att bevara det historiska landskapet som utvecklats och förvaltats genom århundraden och har ursprung i det kungliga markinnehavet. Idag ägs parken till största del av staten genom Statens Fastighetsverk. När Hjorthagen utvecklas är det viktigt att ta vara på de unika naturvärden som nationalstadsparken erbjuder med 800 olika blomväxter, över skalbaggsarter och 100 häckande fågelarter. Därför finns det en särskild fördjupad översiktsplan som ger vägledning för såväl markanvändning som ny bebyggelse, men även riktlinjer för hur parkens lagskydd ska användas och följas. Området närmast Hjorthagen, Norra Djurgården, är nationalstadsparkens största kärnområde för biologisk mångfald. Naturvärdena handlar främst om de gamla ekarna och lindarna, men även om de äldre barrskogarna, sjöarna, vattendragen och våtmarkerna. Mellan bostadsområdena i Hjorthagen finns naturmark med många äldre ädellövträd och torrbackar. Biotop- och artrikedomen har till följd av industriverksamhet och bostadsbyggande successivt minskat de senaste hundra åren, men har fortfarande höga naturvärden. Hjorthagsparken är del av ett tidigare naturlandskap med växter som barrträd, ek, lönn och lärk och fungerar tillsammans med Storängsbotten och Gärdet som en så kallad biologisk spridningsväg där Planerade bostäder med gröna tak längs Husarviken i detaljplan Norra 2.

13 djur och växter kan sprida sig mellan Norra och Södra Djurgården. Dessa gröna korridorer förstärker staden dels genom restaurering, men också genom att anlägga nya parker. I den andra bostadsetappen, Västra, anläggs en ny park nedanför berget vid gasklockorna. Där planterar staden fler ekar just för att stärka spridningsvägarna för de många arter som är beroende av ekar som sin livsmiljö. I andra delar av området behöver man kanske stärka mikroklimatet och då kan lägre vegetation vara ett bättre alternativ. Allt utgår från de lokala förutsättningarna. Staden ställer krav på att byggherrarna ska klara en hög nivå av grönska för innergårdar. I planeringen använder staden en beräkningsmodell för att poängsätta värdefull natur grönytefaktorn. Byggherrarna behöver nå upp till en viss poäng och man får fler poäng ju fler funktioner (skugga, spridningsvägar, hantering av regnvatten, pollinering o.s.v.) som den valda växtligheten bidrar till. För Norra Djurgårdsstaden finns en särskild dagvattenstrategi för gårdar, parker, torg och gator. Bland annat ska dagvatten kunna fördröjas i mark och växtlighet för att användas till bevattning av gatuträd, innergårdar och för att gynna biologisk mångfald. För att säkra nationalstadsparkens värden vid utbyggnaden har exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret tagit fram ett flertal utredningar för landskapsbild, kultur och miljö. I samband med detaljplanen för den andra bostadsetappen tog staden fram en särskild naturmiljöutredning som analyserar ekens miljö och samband i området och belyser fyra tidshorisonter för eken nuläget samt åren 2060, 2110 och Naturmiljöutredningen låg till grund för den detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärden och ekologiska samband i och kring Hjorthagen. Avsaknad av vegetation, svaga ekologiska samband Värdefulla ädellövsbestånd, ekar, skogsbryn med lång kontinuitet Strandvegetation Strandvegetation med albryn Område med död ved Värdekärna inom spridningsväg Sumpskog, fuktlövskog Svagt ekologiskt samband Starkt ekologiskt samband MB 4.7 Nationalstadsparken Avgränsning programområde

14 MILJÖPROFIL Det är ett omfattande arbete att realisera visionen om en miljöstadsdel i världsklass och staden fungerar många gånger som kravställare för att driva på utvecklingen. Det innebär allt från att gammal industrimark renas och klimatpåverkan minimeras, till att bygga ut kollektivtrafiken och värna och utveckla den biologiska mångfalden. Slutna kretsloppslösningar, energiförsörjning baserad på förnybar energi och energisnåla hus är också viktiga ingredienser för att realisera visionen. De lösningar som utvecklas behöver vara enkla att förstå och använda. Samtidigt är det betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv för de större systemen. Redan i planeringsstadiet är det många frågor och parametrar att ta hänsyn till. De övergripande målen är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppet understiger 1,5 ton per person och år till Ett kraftfullt styrmedel för staden att nå miljömålen och samtidigt skapa en levande stadsdel finns i de krav som staden i egenskap av markägare ställer på byggherrarna genom markanvisnings- och exploateringsavtal som politikerna fattar beslut om. Det gäller allt från antal parkeringsplatser och lokal elproduktion till krav på att installera vitvaror med marknadens bästa energiklass. I projekt av Norra Djurgårdsstadens omfattning och komplexitet är uppföljning och utvärdering centrala frågor. De mål och åtaganden som tas fram behöver både vara tydliga och möjliga att följa upp. Därför utvecklas en ny uppföljningsmodell som ska säkerställa att projektets många delar lever upp till miljökraven. Staden har ett nära samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, och med Clinton Climate Initiative inom ramen för det globala miljöprogrammet Climate Positive Development Program. Modellen ska generera mätbar data på detaljerad nivå för att peka på de åtgärder som behöver ses över och förbättras i den fortsatta planeringen och utvecklingen. NÅGRA MÅL OCH KRAV 2,2 cykelparkeringsplatser per bostad i varje bostadshus. Lågenergi- och plushus. Återföra avloppens näringsinnehåll till jordbruket. Ett insamlingssystem som tar hand om organiskt avfall. Individuell mätning av hushållens avfall. Växtbäddar så att marken optimalt kan hålla på vatten. En stadsgrönska som bidrar till klimatanpassning. Skapa förutsättningar för kloka miljöval i vardagen. Att verksamma i området väljer att cykla och gå i första hand, kollektivtrafik och bilpooler i andra hand och egen bil i sista hand.

15 FOKUSOMRÅDEN I URVAL 1. KLIMATANPASSAD & GRÖNSKANDE UTOMHUSMILJÖ Stadsdelen ska klara ökad nederbörd, ett varmare klimat och högre havsnivåer. Urbana våtmarker anläggs och ekar planteras. Eken är en av de artrikaste miljöerna i landskapet och en gammal ek utgör ett eget ekosystem med stor biologisk mångfald. Våtmarkerna håller på vatten likt en tvättsvamp och jämnar ut vattenflödena. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformningen av utemiljön. Poäng ges för sociala och ekologiska kvaliteter på gårdarna. Att plantera en ek ger exempelvis högre poäng än att plantera en buske. Om eken dessutom ger skugga till en närliggande lekpark ges ytterligare poäng. 2. ENERGI Området ska innehålla energieffektiva byggnader som lågenergi- och plushus. Energin ska vara förnybar och byggnader utformas för att kunna generera egen sol- och vindenergi. Men förnybar energi som sol- och vindkraft produceras när vädret tillåter, vilket ibland ger mycket och ibland inget alls. Fortum driver, tillsammans med ett antal andra aktörer, ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring ett smart elnät i Norra Djurgårdsstaden, med start i Hjorthagens första etapper. Ett smart elnät kan parera variationerna i konsumtionen och gör det samtidigt enklare för boende och verksamma att använda elen effektivt och även själva anpassa användningen till aktuella priser. Kravet på egengenerering av el är dubbelriktat och syftar till att både öka mängden producerad förnybar energi och effektivisera energianvändningen i byggnaden. Staden ställer krav som ska leda till minskade utsläpp av koldioxid. Måttet som används gäller för den infrastruktur som staden står för, vilket exkluderar mat och resande. 3. KRETSLOPP FÖR VATTEN, AVFALL & ENERGI Det är viktigt med kretslopp som tar bättre vara på avloppsprodukter och minskar mängden näringsämnen som leds till Östersjön och därmed risken för övergödning. Växtnäringen i det källsorterade toalettavfallet är av mycket god kvalitet och har låga halter av tungmetaller och kemikalier som återfinns i vardagsprodukter. Därför ska näringsämnen utvinnas ur avloppsvatten och återföras till jordbruksmark. I Hjorthagen är målet att allt matavfall ska bli till biogas. Matavfallet bidrar till produktionen av biogas, och alla lägenheter kommer att ha hushållskvarnar. Sopsug minskar mängden transporter och bidrar till att kunna sortera och ta hand om avfallet på bästa möjliga sätt. Sopsugen har tre olika nedkast som tar hand om förpackningar, papper och restavfall det som blir kvar i soppåsen när allt annat har sorterats ut. För att säkerställa goda möjligheter att sortera, återanvända och återvinna avfall kommer det också att finnas källsorteringsutrymmen i alla hus och ett återbrukscentrum i gasverksområdet. 4. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER Hur man utformar en stadsdel har stor inverkan på vilka resemönster som skapas, inom såväl som till och från området. Stockholms översiktsplan fastslår att all planering ska främja de som går och cyklar. Den presenterar strategier för ett tätare och mer sammankopplat Stockholm en stadsutveckling där avstånd upplevs som kortare oavsett om det är mellan stadsdelar eller till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafiken. Stadsdelen ska ha en mångfald av hållbara transporter: utbyggda gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtar, bilpooler. Det kommer att finnas möjligheter att ladda elbilar i hela området. Närheten till det mesta, i kombination med e-servicelösningar, minskar förhoppningsvis också transportbehoven. 5. ATT BO OCH ARBETA I OMRÅDET Fokusområdet handlar om att söka lösningar för att kunna visa på vilka konsekvenser som våra val får, och hur var och en kan göra skillnad för helheten. Alla verksamma i området är en viktig del i hur exempelvis den totala energiförbrukningen slutligen blir. Därför ska det vara enkelt att se hur förbrukning och kostnad ökar eller minskar beroende på den egna användningen. Exempelvis genom användarvänliga installationer som underlättar att själv påverka den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel. Delaktighet och engagemang och de val som boende och företagare i området gör spelar en avgörande roll i utvecklingen.

16 FRÅN VISION TILL STAD Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden inleddes i början av 2000-talet. Stadsbyggnadsnämnden godkände 2003 det övergripande programmet för området. Samtidigt började arbetet med detaljplaner. Ett första förslag för området väster om gasklockorna togs fram Det kom senare att delas upp i två detaljplaner Norra 1 och Västra. Bland förutsättningarna för utvecklingen i Hjorthagen fanns avveckling av gasproduktionen, rening av gasverkstomten, kopplingarna till Kungliga nationalstadsparken, nedmontering av högspänningsledningen, avveckling av småindustriområdena Stor ängskroken och Fisksjöäng samt en lösning på trafikfrågorna var högspänningsledningens tunnel under Hjorthagen klar, varpå kraftledningen mellan Fisksjöäng och Värtaverket kunde tas ned under sommaren samma år. Inför samrådet 2008 för den första detaljplanen, Norra 1, togs ett fördjupat program fram för Hjorthagen som gäller för befintlig och planerad bebyggelse. Syftet var att hantera planeringsfrågor gällande inriktning och miljö för ett större område än en enskild detaljplan. Samtidigt togs en miljökonsekvensbeskrivning fram som bland annat fokuserade på bebyggelsens påverkan på landskapsbilden, vilket är särskilt viktigt med tanke på närheten till Kungliga nationalstadsparken. Staden tog även fram en särskild barnkonsekvensbeskrivning som belyser utvecklingen ur ett barnperspektiv. Efter samrådet arbetades planerna om utifrån synpunkter och diskussioner som kom in från bland annat allmänheten. Det nya förslaget antogs av kommunfullmäktige hösten 2008 och vann laga kraft i maj Byggstart för de första fyra kvarteren med 682 bostäder skedde i maj Planen omfattar också två förskolor med sju avdelningar, en strandpark mot Husarviken och gröna gårdar med lekplatser. Kommunfullmäktige har beslutat att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas med en särskild miljöprofil. På hösten 2010 godkände kommunfullmäktige det övergripande programmet för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Programmet innehåller såväl inriktningar som konkreta mål och vad som krävs för att nå målen. Mål och krav kommer att skärpas och utvecklas över tid i enlighet med vad ny kunskap och teknik medger. Detaljplaneringen i området utgår från programmet för miljö och hållbar stadsutveckling.

17 MILSTOLPAR FÖR UTVECKLINGEN I HJORTHAGEN Markreningen inleds. Kommunfullmäktige beslutar att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas med särskild miljöprofil. Första detaljplanen, Norra 1, överklagas Första detaljplanen vinner laga kraft. Kraftledningstunneln under Hjorthagen är klar och ledningen plockas ned Byggstart för de första 682 bostäderna Första inflytt i de nya bostäderna. Bro över Husarviken för gång och cykel. Byggstart för etapp Västra Nya fotbollsplaner vid Hjorthagens IP. Byggstart för Gasverket. Buss 62 förlängs mot Ropsten Byggstart för bostäder och lokaler i Norra 2 och Ängsbotten Norra länken öppnar för trafik. Byggstart för Gasklocka 3 & 4 samt Värtaverket Planerad byggstart för 500 bostäder i etapp Brofästet Byggstart för den första etappen i östra Hjorthagen Tidigast byggstart i Ropsten. Planerad trafikstart för Spårvägs Citys hela sträckning Värtaverket klart och blir det enskilt största biobränsleeldade kraftverket i världen.

18 NORRA DJURGÅRDSSTADEN LIGGER INOM ÖSTERMALMS STADSDELSOMRÅDE Östermalms stadsdelsförvaltning ansvarar för viktiga offentliga verksamheter i området som: Barn och ungdom. Denna avdelning omfattar den kommunala förskolan och den öppna fritidsverksamheten grundskolan hör till utbildningsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för handläggningen av vårdnadsbidraget. I fält- och fritidsverksamheten ingår öppen fritidsverksamhet i stadsdelens fritidsgårdar, parklekar, öppen förskola och sommarkollo. Grönområden. Parkmiljögruppen ansvarar för frågor som rör skötsel, underhåll och investeringar i parker, grönområden, lekplatser och plaskdammar. Parkmiljögruppen är också en länk mellan invånare och företagare gentemot stadens fackförvaltningar och politiker i samhällsplaneringsfrågor. Äldreomsorgsavdelningen utreder behov av och fattar beslut om vård- och omsorgsinsatser för personer över 65 år. De egna verksamhetsformerna utgörs av hemtjänst i eget boende och dagverksamhet. Socialtjänstens uppgift är att arbeta förebyggande och att vara samhällets yttersta skyddsnät. Det är en garanti för den enskilda människans rätt till hjälp och stöd när andra möjligheter till bistånd saknas. Social omsorg omfattar insatser som rör exempelvis missbruk, barn och unga som far illa, social psykiatri, familjerätt, försörjningsstöd, funktionshinder, budgetrådgivning och arbetsmarknadsfrågor. I samband med utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden har Östermalms stadsdelsförvaltning ett viktigt uppdrag som handlar om hur det kan vara att leva och bo i området på ett hållbart sätt. Det innebär bland annat att hushållen kommer erbjudas möjlighet till olika aktiviteter och boendenätverk för att öka kunskap och förståelse kring såväl små som stora lösningar i bostaden, kvarteren och i området som helhet. Stadsdelsförvaltningen arbetar för att miljöprofilera alla offentliga verksamheter i området som till exempel förskolan. Fotomontage: Vattenkonstverk av Jeppe Hein på Bobergs torg.

19 KONTAKT STADSUTVECKLINGSPROJEKTET NORRA DJURGÅRDSSTADEN EXPLOATERINGSKONTORET Ansvarar för budget och för genomförandet av de planer som rör den fysiska miljön i området. Det innebär såväl utveckling som förvaltning av stadens mark FÖRETAGSETABLERINGAR I OMRÅDET Stockholm Business Region samarbetar med lokala företagsgrupper. Hit kan man vända sig med frågor kring tillstånd och vad man bör tänka på när man startar en restaurang eller privat gymnasieskola IDROTTSFÖRVALTNINGEN Ansvarar bland annat för stadens idrotts- och simanläggningar och för de allmänna båtplatserna. Skapar förutsättningar för att stockholmarna ska kunna vara fysiskt aktiva KULTURFÖRVALTNINGEN Ansvarar bland annat för stadens museum, bibliotek, kulturstöd och den offentliga konsten. Verkar för att det kulturella utbudet ska bestå av såväl mångfald som spets i uttryck, utbud och möjligheter MILJÖFÖRVALTNINGEN Ansvarar för frågor som handlar om allt från inomhusmiljö, trafikbuller och vatten till kemikalier, mathygien och luftföroreningar STADSBYGGNADSKONTORET Ansvarar bland annat för att arbeta fram program och detaljplaner, beviljar bygglov, producerar kartor och hanterar fastighetsbildningsfrågor TRAFIKKONTORET Har det samlade ansvaret för väghållning och avfallshantering. Det innebär bland annat städning, snöröjning, klottersanering och belysning ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Ansvarar för en stor del av den kommunala servicen i stadsdelen, med verksamhet inom områden som äldreomsorg, socialtjänst, barnomsorg, ungdomsverksamhet och park- och stadsmiljöfrågor SL Har det övergripande ansvaret för Stockholms kollektivtrafik. Ansvarar, i samverkan med staden, för en förlängning av Spårväg City till Värtahamnen, Ropsten och Lidingö ÄR DU INTRESSERAD AV BOSTAD ELLER LOKAL? * Kontakta respektive byggherre för bostadsrätter och lokaler * Kontakta Stockholms stads bostadsförmedling för hyresrätter Foto, fotomontage och illustrationer i denna broschyr kommer från: Aaro Designsystem, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Oscar Properties/Herzog & de Meuron, Viktor Hanson/Joliark, Nyréns Arkitektkontor, Svartpunkt, Scanpix, Stockholms stad,wallenstam/vera Arkitekter Grafik denna sida: Detalj ur Konstnär Gunilla Klingbergs gångbana Livlinan som planeras invid Hjorthagens IP. september 2012

20 l

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm Byggnadsår: 2014 Lokalyta ca: 58-75 kvm Rumshöjd ca: 3,28 meter brutto Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016 Kontakt: JM

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Trafikplanering Norra Djurgårdsstaden (NDS)

Trafikplanering Norra Djurgårdsstaden (NDS) Sida 1 (6) 20131211 Informationsmöte om trafikplanering och kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden Plats: Folkkulturcentrum i Hjorthagen, Artemisgatan 19 Datum: 28 november 2013 Tid: kl.18-20 Närvarande:

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området.

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området. Monica Almquist Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 262 52 monica.almquist@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2012-08-23 Markanvisning för bostäder och tennishall inom fastigheten Stadshagen

Läs mer

SERVICEFÖRVALTNINGEN 2011-11-08 SIDAN 1

SERVICEFÖRVALTNINGEN 2011-11-08 SIDAN 1 SIDAN 1 Så här fungerar Stockholms stad 855 000 invånare VÄLJER 40 000 medarbetare inom Stockholms stad samt entreprenörer i stadens tjänst GENOMFÖR 101 ledamöter i kommunfullmäktige BESLUTAR Stockholms

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS

Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS , borgarrådssekreterare 2014-05-28 Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS Så här fungerar Stockholms stad 868 000 invånare VÄLJER 38 500 medarbetare inom Stockholms stad samt entreprenörer i stadens

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling Bilaga Hållbar stadsutveckling Förslag Komplettering till miljöprogrammet Kapitlet kommer att biläggas som en riktlinje till nuvarande miljöprogram 2008-2011 och ingå i underlaget för stadens miljöprogram

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FUNKIS NÄR DEN ÄR SOM ALLRA BÄST Tänk dig en gedigen gammal fabrikslokal kombinerad med modern teknik: 7,5 meter till tak, stora fönster och en egen hiss som tar dig till kontoret.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

3. Nämnden ger kontoret i uppdrag att markanvisa ca 60 lägenheter i bostadsrättsform genom anbudsinfordran.

3. Nämnden ger kontoret i uppdrag att markanvisa ca 60 lägenheter i bostadsrättsform genom anbudsinfordran. Lena Hall Stora projekt Telefon: 010-480 16 52 lena.hall@extern.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Britta Eliasson Stora Projekt Telefon: 08-508 264 61 britta.eliasson@stockholm.se Markanvisning

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus. Vikaholm

Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus. Vikaholm Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus Vikaholm Ett modernt boende av högsta klass Vikaholm är ett nytt bostadsområde i Växjö. Det ligger söder

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. 2015-01-08 Q&A Skeppsbron Budskap Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. Just nu Första etappen pågår för fullt med byggandet av ny

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PLANAVDELNINGEN SID 1 (11) 2009-10-15

PLANAVDELNINGEN SID 1 (11) 2009-10-15 PLANAVDELNINGEN SID 1 (11) 2009-10-15 Handläggare: Jonas Claeson Tfn 08-508 275 92 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV NORRA DJURGÅRDSSTADEN GASKLOCKA 3 OCH 4, DEL AV HJORTHAGEN

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013

Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013 Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013 The Capital of Scandinavia 1 Året då utvecklingen tog fart Efter många år av planering och förberedande åtgärder blev 2013 året då utvecklingen i Norra

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Hur skulle du trivas här? Ulriksdal är en helt ny stadsdel i Solna. Just ordet stadsdel är något du säkert har hört tidigare om många andra

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum

TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum 1 Innehåll För dig med höga krav på hyresrätten... 3 Nära till det mesta... 4 20 minuter till Stockholm city... 6 Välkommen till

Läs mer

TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum

TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum TRYCKREGULATORN 1, LIDINGÖ. Attraktiva hyresrätter i hjärtat av Dalénum 1 Innehåll För dig med höga krav på hyresrätten... 3 Nära till det mesta... 4 20 minuter till Stockholm city... 6 Välkommen till

Läs mer

700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet.

700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. 700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. Stockholmsbyggmästarna Tio företag med en mycket stark och traditionell

Läs mer

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND En ny stadsdel växer fram vid Kungsholmens norra strand! Just nu pågår en av de största omvandlingarna någonsin i

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden

Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden Bild: OkiDoki! Arkitekter Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företags kunder, genom att erbjuda ett brett

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer