UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET
|
|
- Ann-Marie Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UBIQUITOUSC UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET MPUTING JENNY DAFGÅRD UBIQUITOUS COMPUTING 6 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 12 JANUARI 2004
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI?...3 UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR... 5 NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA... 6 REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH...7 MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR... 7 MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN...8 Idégenereringsfasen... 8 Konceptutvecklingsfasen... 8 Prototyputvecklingsfasen... 9 Utvärderingsfasen...10 FRAMTIDA MÖJLIGHETER...10 REFLEKTIONER KRING KURSEN...11 NÅGRA AVSLUTANDE ORD...12 REFERENSER...13 ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR...13 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR
3 INLEDNING ibrush 1 är ett projekt som har bedrivits av fem studenter på IT-universitet i Göteborg under sex intensiva veckor, höstterminen Projektet är en del av kursen Ubiquitous Computing och det hela resulterade i en tandborste som riktar sig till barn. Tandborstens namn är ibrush och ger användaren en musikalisk upplevelse varje gång han eller hon borstar tänderna. Vid tandborstning frambringas musik som ändras i form av temposkiftningar och oktavbyten beroende på användarens borststil. I denna uppsats reflekterar jag kring arbetet med ibrush och Ubiquitous Computing som teknologiskt område. UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? På 60- och 70-talet kom datorn att användas av specialister på vissa arbetsplatser. Datorerna var stora och dyra och en dator användes därför av flera personer. På 80- och 90 talet skedde ett paradigmskifte då datorerna kom att användas även i våra hem. Datorerna blev mindre och mer användaranpassade (ex. mus, tangentbord, grafiskt gränssnitt), och intresset för att ha en dator i hemmet växte (Föreläsningsanteckningar, Ljungstrand, ). Idag befinner vi oss i ett skede där datorer och annan teknisk utrustning blir allt mer vanligt i vår vardag. Varje person använder inte längre bara en dator, utan flera som exempelvis digitalkamera, handdator och mobiltelefon. Att denna utveckling skulle ske förutspådde Mark Weiser redan för 15 år sedan (1988) då han myntade begreppet Ubiquitous Computing, vilket bygger på en vision där datorer blir så vanliga att vi blir totalt omgivna av dem i alla sammanhang. De blir självklara och väcker till slut ingen uppmärksamhet (Weiser, 1991)
4 Ordet Ubiquitous kommer av latinets ubique som betyder var som helst, och kan översättas med allestädes närvarande 2. Ubiquitous Computing syftar enligt Weiser till att frigöra användarna från skrivbordet och göra datorer osynliga i vår vardag. Istället för att datorer används som stationära eller bärbara datorer kommer nu tekniken att flyttas till våra vardagliga föremål. Vi talar om ett nytt paradigmskifte som betonar allmänt tillgängliga datorer och användargränssnitt i miljön 3. Eller för att citera Weiser: the computer for the twenty-first century will be the computer that stays out of your way, gets out of your desktop and into your clothing, connects you with people instead of with itself. 4 Allt sedan begreppet Ubiquitous Computing myntades har utvecklingen mot att datorer blir mer osynliga i vår vardag gått sakteliga framåt. Enligt Weiser är detta paradigmskifte något som kommer att slå igenom på allvar någon gång mellan åren (Weiser, 1996). Ben Shneiderman 5 anser att människor vill ha datorer som verktyg och inte som syntetiska människor. Shneiderman vill att användargränssnittet ska underlätta det användaren vill utföra, men att datorer inte skall ta över vårt jobb eller fatta beslut åt oss. Jag håller med Shneiderman och anser att det nu är dags att datorerna anpassar sig efter människorna och den värld vi lever i, och inte tvärtom (Weiser, 1991). Människor skall inte behöva anstränga sig eller anpassa sig för att kunna använda en dator eller annan typ av teknik, istället ska tekniken fylla människans behov _CS932.dbp.asp Professor inom Datavetenskap vid Universitetet i Maryland 4
5 UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR När man pratar om Ubiquitous Computing väcks tankar rörande etik. Det var inte länge sedan människor tyckte att övervakningskameror var ett hot mot den personliga integriteten. Människor kände sig övervakade när de tog ut pengar eller gick i affärer. Idag däremot ses övervakningskameror som en säkerhet och många människor anser sig inte vilja leva utan dem. På samma sätt tror jag många idag ser risker med Ubiquitous Computing, att tekniken till viss grad hotar människans integritet och privatliv. Ett tidigt exempel på detta var forskningsprojektet The Active Badge Location System som bedrevs på Olivetti Research Center i början av 90-talet (Want et al, 1992). Projektet gick ut på att de anställda enklare skulle kunna nås på arbetsplatsen, och detta skulle med hjälp av namnbrickor. Med namnbrickorna tillsammans med sensorer i alla rum möjliggjordes att kunna följa de anställda på en karta över byggnaden och se hur de förflyttade sig. Ett syfte med systemet var att underlätta arbetet för receptionisten. Med hjälp av The Active Badge System kunde receptionisten koppla inkommande samtal direkt till det rum där den anställde befann sig. Want menar att ett lokaliseringssystem har många fördelar men att det också väcker sociala rädslor (Want et al, 1992). Med denna teknik installerad på en arbetsplats kan information lätt hänt hamna i fel händer och missbrukas 6. Att se till människors personliga integritet tror jag är anledningen till att vi idag inte har dessa system installerade på arbetsplatser. Människor vill helt enkelt inte vara en del av ett lokaliseringssystem. Likaledes anser jag att risken med Ubiquitous Computing är just dessa som berör integritetsfrågor. Grundidén att all datorkraft bäddas in i vår omgivning gör att information finns tillgänglig i vår omgivning och inte är knutet till oss personligen (Weiser, 1991). Därför kan den även komma att skada oss. Tyvärr är den mest användbara informationen också den som är mest privat. Rhodes hänvisar till Foner som anser att hög säkerhet och stränga regler kring användning av privat information inte alltid är tillräckligt för att skydda en persons privata information (Rhodes, 1999). Exempelvis skulle kundprofiler 6 5
6 och kunders köpvanor kontrolleras av butiker för att öka sin omsättning (Rhodes et al, 1999). Dock anser jag, precis som med övervakningskameror, att dessa farhågor är en övergångsfas och att vi människor snart har vant oss även vid en miljö som är Ubiquitous. NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA Många människor skräms och känner sig främmande inför användning av ny teknik. De känner sig inte bekväma med användningen eller situationen förrän de har vant sig vid användningen av det. Att få dessa människor, så kallade late majority, att använda den nya tekniken är inte lätt, först måste tekniken eller produkten vara vanlig på marknaden för att de överhuvudtaget ska ta till sig den och testa (Norman, 1998). De är konservativa i sitt köpbeteende och köper en produkt först när de vet andra som har köpt det. I motsats till late majority finns de så kallade early adopters som är visionärer och vill ligga i framkant av den tekniska utvecklingen (Norman, 1998). De älskar ny teknik och funktionalitet och köper det senaste på marknaden just för att vara först och äga någonting unikt. Om de var de konservativa late majority-människor som styrde den tekniska utvecklingen så skulle utvecklingen gå långsamt framåt. Det är därför bra att vi har visionärer som Weiser och Want som experimenterar med ny teknik för att se vad det kan leda till. Jag tror att personer som just dessa som är viktiga för att driva utvecklingen framåt. Ett skolprojekt som jag deltog i var ibrush där vi experimenterade inom området Ubiquitous Computing för att se vad som var tekniskt möjligt att göra med ett vardagligt föremål genom att bygga in datorkraft. Om projektet beskriver jag närmare i nästa avsnitt. Innan projektet hade jag ingen aning om vart utvecklingen skulle leda oss och därför var det kul i slutändan att se hur människor tog till sig produkten. När väl all datorkraft var inbyggd i tandborsten och människor inte såg tekniken var det genomgående positiva ord. Tandborsten fungerar ju som en vanlig tandborste bara det att den spelar musik! 6
7 Vad gäller framtiden för området Ubiquitous Computing tror jag att det kommer att växa och bli mer och mer vanligt och accepterat hos människor. Det är idag svårt att se den framtida vision Weiser tror ska slå igenom någon gång mellan åren Jag tror snarare att det kommer att ske runt år 2020 än år Vi närmar oss år 2005 och Ubiquitous Computing som framtidens teknik har en bit kvar på vägen. Jag tror att med hjälp av produkter som ibrush kommer Ubiquitous Computing som framtidens teknologi att ta världen med storm! REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH Precis som nämndes tidigare är ibrush en musiktandborste som utvecklats under en kurs i Ubiquitous Computing. Tandborsten spinner på Weiser s vision om att datorkraft bäddas in i vardagliga föremål och i omgivningen, i vårt fall en tandborste (se bild). Tanken med ibrush var att konstruera en tandborste som gör tandborstning till en roligare aktivitet och på så sätt uppmuntrar barn till att vilja borsta sina egna tänder. MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR Kursen i Ubiquitous Computing sammankopplades med en kurs i Designmetodik, vilket jag tycker har varit en väldigt bra kombination. Inte minst för vår grupp som bestod av tre stycken personer i Designmetodik men fem stycken i Ubiquitous Computing. De två killarna som inte läste metodkursen utan kom från en mer teknisk bakgrund hade delvis en annan syn än oss andra på design och utvecklingsarbete. Med stöd från metodkursen kunde vi kommunicera och förankra våra åsikter vilket gjorde att vi hittade en gemensam grund att utgå ifrån. 7
8 MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN Arbetet med ibrush delades in i fyra olika faser. Nedan beskriver jag mina upplevelser och erfarenheter kring dessa. Idégenereringsfasen Under den inledande fasen, idégenereringsfasen, tyckte jag att metodarbetet var som allra viktigast under projektarbetet. Vi hade som sagt olika utgångslägen med olika tankar och idéer kring vad vi ville åstadkomma under kursens gång. Tekniska intressen skulle kombineras med design och nyskapande idéer. För att vi alla skulle få en gemensam grund att utgå ifrån genomförde vi olika idégenereringsmetoder som verkligen öppnade upp vårt tänkande kring området Ubiquitous Computing. Enligt min åsikt var det här som våra världar möttes samtidigt som vi blev medvetna om varandras intressen och kompetenser. Konceptutvecklingsfasen När vi så småningom hade valt en slutgiltig idé att arbeta med, som alla kände väldigt starkt för, började arbetet med att klargöra konceptet kring idén. Att vi ville rikta oss till barn var vi alla överens om. Anledningen till att vi valde just barn var för att de kanske inte alltid förstår eller bryr sig om konsekvenserna av att de inte borstar tänderna ordentligt. Vi ville därför göra någonting som skulle uppmuntra dem till att uppleva tandborstning som någonting kul. Vi i gruppen tyckte det var viktigt att inte förändra tandborstens utseende och utförande, detta för att vi ville att barnen ska känna igen sin tandborste och ha samma förhållningssätt till tandborsten som tidigare. Vi såg detta som en stor utmaning och lade mycket tid på att hitta komponenter som var små i storleken för att de skulle få plats inuti tandborsten. Tanken var att tandborsten skulle fungera och användas precis som vanligt men att den skulle användarna ytterligare ett djup, nämligen ljud, i form av musik. 8
9 För att verkligen se hur barn borstar sina tänder fick vi möjlighet att utföra en observation av en flicka som borstade sina tänder. Senare i projektet genomförde vi även en studie av tre barn för att titta närmare på vissa detaljer i tandborstutförandet. Då ville vi se hur tandborsten vinklades och med vilket tempo borstningen utfördes. Vid första observationen visste vi ännu inte riktigt hur vi skulle göra tandborstningen roligare utan tanken var mer att se hur barn borstar samt se om det förekom andra aktiviteter runt samtidigt. Senare under utvecklingen av konceptet började vi titta på tillbehör som används vid tandborstning, en av dem är tandkrämstuberna. Jag ser dessa som en viktig del av vårt koncept och är glad att vi breddade vårt sätt att se på tandborstning. Prototyputvecklingsfasen Prototyputvecklingen kändes som den längsta fasen av alla. Kanske berodde det på att vi så tidigt började testa olika tekniker och lösningar. Snart hade vi en tandborste som kände av förändringar i acceleration och som vi kunde försöka koppla musik till. Vi testade hela tiden tandborsten själva för att se och höra hur den betedde sig. Arbetssättet fungerade bra men snart kände vi ett starkt behov av att testa prototypen på de verkliga slutanvändarna: barnen. 9
10 Utvärderingsfasen Mötet med våra användare skedde mitt i utvecklingsfasen och var således inte ett slututvärderingstest. Vi tyckte det var viktigare att stämma av mitt i utvecklandet än att göra ett test i slutet när produkten redan var klar. Om mer tid hade funnits hade vi träffat barnen fler gånger, då det gav oss mycket feedback. Träffen med användarna var ett viktigt steg i vår process, att få slutanvändarnas åsikter och reaktioner på något man har byggt är oerhört viktigt. Vi var därför noga med dokumentation för att senare kunna genomföra förändringar utifrån vad de sagt, deras reaktioner och önskemål. Jag upplevde att vi fick många nya idéer och infallsvinklar vid mötet. Barnen kom med idéer som vi i utvecklingsteamet aldrig själva hade kommit på. Vi gick stärkta därifrån, försäkrade om att det vi utvecklar, verkligen baseras på vad våra användare önskar och vill ha. FRAMTIDA MÖJLIGHETER När ibrush utvecklades fanns ingen tanke på att tandborsten skulle kunna vara ett hot mot den personliga integriteten. Men en framtida utbyggnad skulle kunna vara att tandborsten ger input till barnens tandläkare. Tandläkaren skulle kunna se barnens utveckling av tandborstningsteknik och få siffror på hur ofta, hur länge och hur snabbt barnet borstar sina tänder. Det har ju både sina föroch nackdelar, vissa barn (och inte minst deras föräldrar) kanske tycker det känns bra och tryggt att veta att tandläkaren har koll på hur tandborstningen sköts. Barnen har ju precis börjat borsta sina egna tänder och kan känna sig osäkra på om de borstar korrekt. Andra barn tycker kanske snarare att det känns jobbigt att tandläkaren vet hur de borstar tänderna och att frågan känns privat. 10
11 Som jag ser det så innefattar den framtida marknaden för ibrush inte bara barn utan även vuxna. Vuxna tror jag är mer skeptiska till att deras tandläkare skulle kunna se hur de borstar tänderna? De anser nog starkare än barnen att det är deras ensak om de till exempel väljer att inte borsta tänderna en morgon eller borstar kortare tid än vad tandläkaren rekommenderar. Precis som Rhodes et al skriver kan information som finns tillgänglig lätt hamna i fel händer. Tandläkarna är en intressent som är intresserade av att veta hur människor borstar sina tänder, men även företag som tillverkar tandborstar, tandkrämer och andra liknande produkter. Det finns intressenter till i stort sett alla produkter eller situationer. Som nämndes tidigare vill butiker veta mer om sina kunder, deras köpvanor och vilka deras kunder är för att bättre kunna rikta sin marknadsföring och på så sätt öka sin försäljning (Rhodes, 1999). En utveckling av dagens kundklubbar och medlemskort mot en miljö som är inriktad mot Ubiquitous Computing skulle göra informationen mer lättillgänglig. Ett exempel på detta finns i filmen Minority Report där människor identifieras med hjälp av sina ögon. På så sätt behövs inga biljetter på bussen, ögonen är kopplade till din personliga information och skannas av när du stiger på bussen och känner då av om du har köpt en biljett. Butikerna vet vad du senast handlade och möjliggör personlig reklam. Denna science fiction värld är Ubiquitous och tanken känns inte helt främmande. Jag tror att företagen är beredda att ta till sådana metoder för att knyta sina kunder än starkare och på så sätt öka sina vinster. REFLEKTIONER KRING KURSEN Kursen i Ubiquitous Computing har gett mig mycket. En stor del tror jag beror på att vi tagit arbetet ett steg till än i tidigare arbeten. Vi har arbetat både med att ta fram en design men även implementeringen av den. Inte som tidigare där vi enbart tagit fram en design eller fått en design som skall implementeras. Jag känner mig väldigt stolt och nöjd över resultatet vi i gruppen kom fram till. Hur vi lyckades med det tror jag berodde på att vi hade tillgång till bra resurser och att vi i gruppen har besuttit kunskap inom olika områden. Alla i gruppen 11
12 har olika vetenskapliga bakgrunder och detta anser jag att vi har tagit tillvara på och dragit nytta av i projektarbetet på ett bra sätt. Vi har därför fått ett lyckat resultat! NÅGRA AVSLUTANDE ORD Avslutningsvis vill jag avsluta med Weisers ord som jag tycker stämmer väl överens med ibrush s grundidé om att göra tandborstningen till en rolig aktivitet för att stimulera och motivera barn till att vilja borsta sina egna tänder. Weiser skriver: ubiquitous computing will produce nothing fundamentally new, but by making everything faster and easier to do, with less strain and fewer mental gymnastics, it will transform what is apparently possible
13 REFERENSER ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR Norman, A Donald (1998) The Invisible Computer. Cambridge MA. Rhodes, J Bradley; Nelson, Minar; Weaver Josh (1999) Wearable Computing Meets Ubiquitous Computing: Reaping the best of both worlds. MIT Media Lab, Cambridge, England. Want, Roy; Hopper, Andy; Falcao, Veronica; Gibbons, Jonathan (1992) The Active Badge Location System. Olivetti Research Ltd. (ORL), Cambridge, England. ActiveBadge.pdf Weiser, Mark (1996) The Coming Age of Calm Technology. Xerox Parc. Weiser, Mark (1991) The Computer for the 21st Century. Scientific American. Lotsson, Anders (2002) Datorer utan datorer. Computersweden Spektakulära amerikansk IT-forskare till Sverige i oktober: Datorerna snart osynliga (1994). FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR Ljungstrand, Peter ( ) Ubiquitous Computing. IT-universitetet, Göteborg. 13
DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP?
DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DIK JENNY DAFGÅRD DESIGNMETODIK, 3 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 5 JANUARI
Läs merPROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN
PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN Grupp 4 Ubiquitous computing Johan Bergsten Jenny Dafgård Pia Hammargren Fredrik Kronhamn Stefan Thurnherr INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROBLEMBAKGRUND...3 KONCEPT...3
Läs merUbiquitous Computing
Ubiquitous Computing Personliguppsats En reflektion kring Ubicomp och Calm Technologi Cecilia Gustafsson Författare: Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Dokumentation...3 Calm technology...3
Läs merFöreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.
Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter
Läs merUbiquitous Computing
Ubiquitous Computing en personlig reflektion. UbiComp, 6p HT 2003 MDI/ Interaktionsdesign, påbyggnadsprogram 60p IT-universitetet Göteborg Kursansvarig: Peter Ljungstrand & Karl-Petter Åkesson 2004-01-14
Läs merKunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.
Läs merEn tillbakablick.. Världen är inte ett skrivbord. Dåtidens visionärer. Xerox Star föregångaren MDI, 1994. Wearable Computing. Föreläsning 2003-10-14
En tillbakablick.. > ls -l > data.p grep figure Världen är inte ett skrivbord Föreläsning 2003-10-14 Dåtidens visionärer IBM chefens 5 datorer Datorn kommer att vara lika enkel att använda som telefonen
Läs merJOHAN BERGSTEN MDI/INTERAKTIONSDESIGN IT-UNIVERSITETET GÖTEBORG REFLEKTI ON PÅ ibrush-projektet
JOHAN BERGSTEN MDI/INTERAKTIONSDESIGN IT-UNIVERSITETET GÖTEBORG REFLEKTI ON PÅ ibrush-projektet INLEDNING I kursen Ubiquitous Computing har vi genomfört ett projekt där vi designat och implementerat en
Läs merDe interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The
Läs merIndividuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren
Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.
Läs merDe interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and
Läs merEgen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011
Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma
Läs merInlämnad 2004-01-14. Kursansvarig: Peter Ljungstrand Karl-Petter Åkesson. Författare: Annica Löfving it3loan@ituniv.se
Personlig uppsat s i k ursen Ubiquit ous Com put ing ht 2003: Reflek t ioner runt Ubiquit ous Com put ing oc h projek t et Sul.m usic Inlämnad 2004-01-14 Kursansvarig: Peter Ljungstrand Karl-Petter Åkesson
Läs merHenrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR
Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS
Läs merMotiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft
Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka
Läs merBoka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem.
1 Boka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem. LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD HOS ER! 1 2 Om våra
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merFöreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar. Kapitel i Stone et al.
Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merMänniska-Datorinteraktion
Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merSammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)
Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning
Läs merAS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012
AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about
Läs merProcess- och metodreflektion Grupp 5
Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merNÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merSambo med tekniken: Reflektioner kring konceptet intelligenta hem
Sambo med tekniken: Reflektioner kring konceptet intelligenta hem Personlig uppsats i kursen Ubiquitous Computing MDI/Interaktionsdesign, IT-Universitetet hösten 2003 Helena Callert d00cache@dtek.chalmers.se
Läs mer1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014
Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merWEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)
Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merFöreläsning 7, Interak2on
Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merSakernas internet. (Internet of Things)
Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merAtt arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr
Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Designmetodik, 3 poäng IT-universitetet i Göteborg 2004-01-10 Inledning Designmetodik. Med metodik menas att man arbetar metodiskt och strukturerat.
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merÖka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer
Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merLoggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2
Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK
ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merFÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth
FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merSammanställning - Reflektionsblad dag 1
Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merDatorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh)
Målmedvetenhet & effektivitet Datorer i hemmet Anna Stockhaus IPLab Definition av användbarhet enligt ISO 9241: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika
Läs merEngagerade medarbetare skapar resultat!
Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merTillsammans är vi Eductus
Tillsammans är vi Eductus Du är Eductus I varje möte med omvärlden bygger vi bilden av Eductus och vi gör det tillsammans. För att vi ska lyckas kommunicera en enhetlig, tydlig och attraktiv bild är det
Läs merINNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM
INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM AUDITION SPEED DATE FÖRBEREDANDE AKTIVITETER FÖR STUDENTER Inför Audition Kartlägg
Läs merpå våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.
Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad
Läs merSERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7
SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 2014 Huddinge kommun Genomförd av CMA Research AB April 2014 Kön Är du 37 61 2 40 58 1 Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor, Kundundersökning
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merHANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09)
DOKUMENTATIONER IDÈSKISS ÄMNESOMRÅDE: Webbdesign och marknadsföring HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) Min idéskiss: Jag ska skapa en hemsida vars syfte är att tjäna pengar.
Läs merElevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.
Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merChefens glasögon och två områden för framgång
Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merVem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1
Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar
Läs merOrganisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad.
Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad. Antal svar: 9 2 Barnets födelseår: 2011 3 42,9% 2012 4 57,1% 3 Vid besök på förskolan blir jag bra bemött av personalen 4 Samverkan mellan
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merKARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN
Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering
Läs merKuponginlösen Clear event 20140410
Kuponginlösen Clear event 20140410 Vaasan / Bonjour Johanna Nilsson, ny VD och tidigare marknadschef med Bullogram Bullogram 2013 totalt 8.000 stycken 27 602 unika besökare på Bullogramsidan 2:46 sekunder/besökare
Läs merProjektplan i Ubicomp En bra start på dagen
Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Team 1 Sebastian, Peter, Leif, Lina och Kicki Kort introduktion I detta projekt skulle vi vilja ta vara på tillfället att skapa ett nytt sätt på hur människor
Läs merVolvo Group Trucks Operations Gunnar Brunius, Fabrikschef Volvo Lastvagnar - Göteborg
1 2017-03-15 2 2017-03-15 Vänd dem till fördelar genom förändringsledning 3 2017-03-15 Varför behöver vi förändring idag. Varför är förändring så svårt när behovet är så uppenbart och vi redan vet vad
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merÄr det jobbigt på jobbet?
Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merHärnösands Gymnasium, TETD08
Utgångspunkt Vid festivaldagen fick alla deltagande klasser uppgiften: Utveckla produkt, tjänst eller koncept för våra rullande transporter, som påverkar människors vilja att resa och frakta miljövänligt..
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merTÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning
TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merINSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp Föreläsningsanteckningar Aron Anderson Stockholm, Ingenjörshuset 15 oktober 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Njut av resan och
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merEn-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.
En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra
Läs merPresentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten
Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil
Läs merSVENSKA Inplaceringstest A
SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs mer