UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET"

Transkript

1 UBIQUITOUSC UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET MPUTING JENNY DAFGÅRD UBIQUITOUS COMPUTING 6 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 12 JANUARI 2004

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI?...3 UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR... 5 NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA... 6 REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH...7 MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR... 7 MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN...8 Idégenereringsfasen... 8 Konceptutvecklingsfasen... 8 Prototyputvecklingsfasen... 9 Utvärderingsfasen...10 FRAMTIDA MÖJLIGHETER...10 REFLEKTIONER KRING KURSEN...11 NÅGRA AVSLUTANDE ORD...12 REFERENSER...13 ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR...13 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR

3 INLEDNING ibrush 1 är ett projekt som har bedrivits av fem studenter på IT-universitet i Göteborg under sex intensiva veckor, höstterminen Projektet är en del av kursen Ubiquitous Computing och det hela resulterade i en tandborste som riktar sig till barn. Tandborstens namn är ibrush och ger användaren en musikalisk upplevelse varje gång han eller hon borstar tänderna. Vid tandborstning frambringas musik som ändras i form av temposkiftningar och oktavbyten beroende på användarens borststil. I denna uppsats reflekterar jag kring arbetet med ibrush och Ubiquitous Computing som teknologiskt område. UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? På 60- och 70-talet kom datorn att användas av specialister på vissa arbetsplatser. Datorerna var stora och dyra och en dator användes därför av flera personer. På 80- och 90 talet skedde ett paradigmskifte då datorerna kom att användas även i våra hem. Datorerna blev mindre och mer användaranpassade (ex. mus, tangentbord, grafiskt gränssnitt), och intresset för att ha en dator i hemmet växte (Föreläsningsanteckningar, Ljungstrand, ). Idag befinner vi oss i ett skede där datorer och annan teknisk utrustning blir allt mer vanligt i vår vardag. Varje person använder inte längre bara en dator, utan flera som exempelvis digitalkamera, handdator och mobiltelefon. Att denna utveckling skulle ske förutspådde Mark Weiser redan för 15 år sedan (1988) då han myntade begreppet Ubiquitous Computing, vilket bygger på en vision där datorer blir så vanliga att vi blir totalt omgivna av dem i alla sammanhang. De blir självklara och väcker till slut ingen uppmärksamhet (Weiser, 1991). 1 3

4 Ordet Ubiquitous kommer av latinets ubique som betyder var som helst, och kan översättas med allestädes närvarande 2. Ubiquitous Computing syftar enligt Weiser till att frigöra användarna från skrivbordet och göra datorer osynliga i vår vardag. Istället för att datorer används som stationära eller bärbara datorer kommer nu tekniken att flyttas till våra vardagliga föremål. Vi talar om ett nytt paradigmskifte som betonar allmänt tillgängliga datorer och användargränssnitt i miljön 3. Eller för att citera Weiser: the computer for the twenty-first century will be the computer that stays out of your way, gets out of your desktop and into your clothing, connects you with people instead of with itself. 4 Allt sedan begreppet Ubiquitous Computing myntades har utvecklingen mot att datorer blir mer osynliga i vår vardag gått sakteliga framåt. Enligt Weiser är detta paradigmskifte något som kommer att slå igenom på allvar någon gång mellan åren (Weiser, 1996). Ben Shneiderman 5 anser att människor vill ha datorer som verktyg och inte som syntetiska människor. Shneiderman vill att användargränssnittet ska underlätta det användaren vill utföra, men att datorer inte skall ta över vårt jobb eller fatta beslut åt oss. Jag håller med Shneiderman och anser att det nu är dags att datorerna anpassar sig efter människorna och den värld vi lever i, och inte tvärtom (Weiser, 1991). Människor skall inte behöva anstränga sig eller anpassa sig för att kunna använda en dator eller annan typ av teknik, istället ska tekniken fylla människans behov _CS932.dbp.asp Professor inom Datavetenskap vid Universitetet i Maryland 4

5 UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR När man pratar om Ubiquitous Computing väcks tankar rörande etik. Det var inte länge sedan människor tyckte att övervakningskameror var ett hot mot den personliga integriteten. Människor kände sig övervakade när de tog ut pengar eller gick i affärer. Idag däremot ses övervakningskameror som en säkerhet och många människor anser sig inte vilja leva utan dem. På samma sätt tror jag många idag ser risker med Ubiquitous Computing, att tekniken till viss grad hotar människans integritet och privatliv. Ett tidigt exempel på detta var forskningsprojektet The Active Badge Location System som bedrevs på Olivetti Research Center i början av 90-talet (Want et al, 1992). Projektet gick ut på att de anställda enklare skulle kunna nås på arbetsplatsen, och detta skulle med hjälp av namnbrickor. Med namnbrickorna tillsammans med sensorer i alla rum möjliggjordes att kunna följa de anställda på en karta över byggnaden och se hur de förflyttade sig. Ett syfte med systemet var att underlätta arbetet för receptionisten. Med hjälp av The Active Badge System kunde receptionisten koppla inkommande samtal direkt till det rum där den anställde befann sig. Want menar att ett lokaliseringssystem har många fördelar men att det också väcker sociala rädslor (Want et al, 1992). Med denna teknik installerad på en arbetsplats kan information lätt hänt hamna i fel händer och missbrukas 6. Att se till människors personliga integritet tror jag är anledningen till att vi idag inte har dessa system installerade på arbetsplatser. Människor vill helt enkelt inte vara en del av ett lokaliseringssystem. Likaledes anser jag att risken med Ubiquitous Computing är just dessa som berör integritetsfrågor. Grundidén att all datorkraft bäddas in i vår omgivning gör att information finns tillgänglig i vår omgivning och inte är knutet till oss personligen (Weiser, 1991). Därför kan den även komma att skada oss. Tyvärr är den mest användbara informationen också den som är mest privat. Rhodes hänvisar till Foner som anser att hög säkerhet och stränga regler kring användning av privat information inte alltid är tillräckligt för att skydda en persons privata information (Rhodes, 1999). Exempelvis skulle kundprofiler 6 5

6 och kunders köpvanor kontrolleras av butiker för att öka sin omsättning (Rhodes et al, 1999). Dock anser jag, precis som med övervakningskameror, att dessa farhågor är en övergångsfas och att vi människor snart har vant oss även vid en miljö som är Ubiquitous. NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA Många människor skräms och känner sig främmande inför användning av ny teknik. De känner sig inte bekväma med användningen eller situationen förrän de har vant sig vid användningen av det. Att få dessa människor, så kallade late majority, att använda den nya tekniken är inte lätt, först måste tekniken eller produkten vara vanlig på marknaden för att de överhuvudtaget ska ta till sig den och testa (Norman, 1998). De är konservativa i sitt köpbeteende och köper en produkt först när de vet andra som har köpt det. I motsats till late majority finns de så kallade early adopters som är visionärer och vill ligga i framkant av den tekniska utvecklingen (Norman, 1998). De älskar ny teknik och funktionalitet och köper det senaste på marknaden just för att vara först och äga någonting unikt. Om de var de konservativa late majority-människor som styrde den tekniska utvecklingen så skulle utvecklingen gå långsamt framåt. Det är därför bra att vi har visionärer som Weiser och Want som experimenterar med ny teknik för att se vad det kan leda till. Jag tror att personer som just dessa som är viktiga för att driva utvecklingen framåt. Ett skolprojekt som jag deltog i var ibrush där vi experimenterade inom området Ubiquitous Computing för att se vad som var tekniskt möjligt att göra med ett vardagligt föremål genom att bygga in datorkraft. Om projektet beskriver jag närmare i nästa avsnitt. Innan projektet hade jag ingen aning om vart utvecklingen skulle leda oss och därför var det kul i slutändan att se hur människor tog till sig produkten. När väl all datorkraft var inbyggd i tandborsten och människor inte såg tekniken var det genomgående positiva ord. Tandborsten fungerar ju som en vanlig tandborste bara det att den spelar musik! 6

7 Vad gäller framtiden för området Ubiquitous Computing tror jag att det kommer att växa och bli mer och mer vanligt och accepterat hos människor. Det är idag svårt att se den framtida vision Weiser tror ska slå igenom någon gång mellan åren Jag tror snarare att det kommer att ske runt år 2020 än år Vi närmar oss år 2005 och Ubiquitous Computing som framtidens teknik har en bit kvar på vägen. Jag tror att med hjälp av produkter som ibrush kommer Ubiquitous Computing som framtidens teknologi att ta världen med storm! REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH Precis som nämndes tidigare är ibrush en musiktandborste som utvecklats under en kurs i Ubiquitous Computing. Tandborsten spinner på Weiser s vision om att datorkraft bäddas in i vardagliga föremål och i omgivningen, i vårt fall en tandborste (se bild). Tanken med ibrush var att konstruera en tandborste som gör tandborstning till en roligare aktivitet och på så sätt uppmuntrar barn till att vilja borsta sina egna tänder. MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR Kursen i Ubiquitous Computing sammankopplades med en kurs i Designmetodik, vilket jag tycker har varit en väldigt bra kombination. Inte minst för vår grupp som bestod av tre stycken personer i Designmetodik men fem stycken i Ubiquitous Computing. De två killarna som inte läste metodkursen utan kom från en mer teknisk bakgrund hade delvis en annan syn än oss andra på design och utvecklingsarbete. Med stöd från metodkursen kunde vi kommunicera och förankra våra åsikter vilket gjorde att vi hittade en gemensam grund att utgå ifrån. 7

8 MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN Arbetet med ibrush delades in i fyra olika faser. Nedan beskriver jag mina upplevelser och erfarenheter kring dessa. Idégenereringsfasen Under den inledande fasen, idégenereringsfasen, tyckte jag att metodarbetet var som allra viktigast under projektarbetet. Vi hade som sagt olika utgångslägen med olika tankar och idéer kring vad vi ville åstadkomma under kursens gång. Tekniska intressen skulle kombineras med design och nyskapande idéer. För att vi alla skulle få en gemensam grund att utgå ifrån genomförde vi olika idégenereringsmetoder som verkligen öppnade upp vårt tänkande kring området Ubiquitous Computing. Enligt min åsikt var det här som våra världar möttes samtidigt som vi blev medvetna om varandras intressen och kompetenser. Konceptutvecklingsfasen När vi så småningom hade valt en slutgiltig idé att arbeta med, som alla kände väldigt starkt för, började arbetet med att klargöra konceptet kring idén. Att vi ville rikta oss till barn var vi alla överens om. Anledningen till att vi valde just barn var för att de kanske inte alltid förstår eller bryr sig om konsekvenserna av att de inte borstar tänderna ordentligt. Vi ville därför göra någonting som skulle uppmuntra dem till att uppleva tandborstning som någonting kul. Vi i gruppen tyckte det var viktigt att inte förändra tandborstens utseende och utförande, detta för att vi ville att barnen ska känna igen sin tandborste och ha samma förhållningssätt till tandborsten som tidigare. Vi såg detta som en stor utmaning och lade mycket tid på att hitta komponenter som var små i storleken för att de skulle få plats inuti tandborsten. Tanken var att tandborsten skulle fungera och användas precis som vanligt men att den skulle användarna ytterligare ett djup, nämligen ljud, i form av musik. 8

9 För att verkligen se hur barn borstar sina tänder fick vi möjlighet att utföra en observation av en flicka som borstade sina tänder. Senare i projektet genomförde vi även en studie av tre barn för att titta närmare på vissa detaljer i tandborstutförandet. Då ville vi se hur tandborsten vinklades och med vilket tempo borstningen utfördes. Vid första observationen visste vi ännu inte riktigt hur vi skulle göra tandborstningen roligare utan tanken var mer att se hur barn borstar samt se om det förekom andra aktiviteter runt samtidigt. Senare under utvecklingen av konceptet började vi titta på tillbehör som används vid tandborstning, en av dem är tandkrämstuberna. Jag ser dessa som en viktig del av vårt koncept och är glad att vi breddade vårt sätt att se på tandborstning. Prototyputvecklingsfasen Prototyputvecklingen kändes som den längsta fasen av alla. Kanske berodde det på att vi så tidigt började testa olika tekniker och lösningar. Snart hade vi en tandborste som kände av förändringar i acceleration och som vi kunde försöka koppla musik till. Vi testade hela tiden tandborsten själva för att se och höra hur den betedde sig. Arbetssättet fungerade bra men snart kände vi ett starkt behov av att testa prototypen på de verkliga slutanvändarna: barnen. 9

10 Utvärderingsfasen Mötet med våra användare skedde mitt i utvecklingsfasen och var således inte ett slututvärderingstest. Vi tyckte det var viktigare att stämma av mitt i utvecklandet än att göra ett test i slutet när produkten redan var klar. Om mer tid hade funnits hade vi träffat barnen fler gånger, då det gav oss mycket feedback. Träffen med användarna var ett viktigt steg i vår process, att få slutanvändarnas åsikter och reaktioner på något man har byggt är oerhört viktigt. Vi var därför noga med dokumentation för att senare kunna genomföra förändringar utifrån vad de sagt, deras reaktioner och önskemål. Jag upplevde att vi fick många nya idéer och infallsvinklar vid mötet. Barnen kom med idéer som vi i utvecklingsteamet aldrig själva hade kommit på. Vi gick stärkta därifrån, försäkrade om att det vi utvecklar, verkligen baseras på vad våra användare önskar och vill ha. FRAMTIDA MÖJLIGHETER När ibrush utvecklades fanns ingen tanke på att tandborsten skulle kunna vara ett hot mot den personliga integriteten. Men en framtida utbyggnad skulle kunna vara att tandborsten ger input till barnens tandläkare. Tandläkaren skulle kunna se barnens utveckling av tandborstningsteknik och få siffror på hur ofta, hur länge och hur snabbt barnet borstar sina tänder. Det har ju både sina föroch nackdelar, vissa barn (och inte minst deras föräldrar) kanske tycker det känns bra och tryggt att veta att tandläkaren har koll på hur tandborstningen sköts. Barnen har ju precis börjat borsta sina egna tänder och kan känna sig osäkra på om de borstar korrekt. Andra barn tycker kanske snarare att det känns jobbigt att tandläkaren vet hur de borstar tänderna och att frågan känns privat. 10

11 Som jag ser det så innefattar den framtida marknaden för ibrush inte bara barn utan även vuxna. Vuxna tror jag är mer skeptiska till att deras tandläkare skulle kunna se hur de borstar tänderna? De anser nog starkare än barnen att det är deras ensak om de till exempel väljer att inte borsta tänderna en morgon eller borstar kortare tid än vad tandläkaren rekommenderar. Precis som Rhodes et al skriver kan information som finns tillgänglig lätt hamna i fel händer. Tandläkarna är en intressent som är intresserade av att veta hur människor borstar sina tänder, men även företag som tillverkar tandborstar, tandkrämer och andra liknande produkter. Det finns intressenter till i stort sett alla produkter eller situationer. Som nämndes tidigare vill butiker veta mer om sina kunder, deras köpvanor och vilka deras kunder är för att bättre kunna rikta sin marknadsföring och på så sätt öka sin försäljning (Rhodes, 1999). En utveckling av dagens kundklubbar och medlemskort mot en miljö som är inriktad mot Ubiquitous Computing skulle göra informationen mer lättillgänglig. Ett exempel på detta finns i filmen Minority Report där människor identifieras med hjälp av sina ögon. På så sätt behövs inga biljetter på bussen, ögonen är kopplade till din personliga information och skannas av när du stiger på bussen och känner då av om du har köpt en biljett. Butikerna vet vad du senast handlade och möjliggör personlig reklam. Denna science fiction värld är Ubiquitous och tanken känns inte helt främmande. Jag tror att företagen är beredda att ta till sådana metoder för att knyta sina kunder än starkare och på så sätt öka sina vinster. REFLEKTIONER KRING KURSEN Kursen i Ubiquitous Computing har gett mig mycket. En stor del tror jag beror på att vi tagit arbetet ett steg till än i tidigare arbeten. Vi har arbetat både med att ta fram en design men även implementeringen av den. Inte som tidigare där vi enbart tagit fram en design eller fått en design som skall implementeras. Jag känner mig väldigt stolt och nöjd över resultatet vi i gruppen kom fram till. Hur vi lyckades med det tror jag berodde på att vi hade tillgång till bra resurser och att vi i gruppen har besuttit kunskap inom olika områden. Alla i gruppen 11

12 har olika vetenskapliga bakgrunder och detta anser jag att vi har tagit tillvara på och dragit nytta av i projektarbetet på ett bra sätt. Vi har därför fått ett lyckat resultat! NÅGRA AVSLUTANDE ORD Avslutningsvis vill jag avsluta med Weisers ord som jag tycker stämmer väl överens med ibrush s grundidé om att göra tandborstningen till en rolig aktivitet för att stimulera och motivera barn till att vilja borsta sina egna tänder. Weiser skriver: ubiquitous computing will produce nothing fundamentally new, but by making everything faster and easier to do, with less strain and fewer mental gymnastics, it will transform what is apparently possible

13 REFERENSER ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR Norman, A Donald (1998) The Invisible Computer. Cambridge MA. Rhodes, J Bradley; Nelson, Minar; Weaver Josh (1999) Wearable Computing Meets Ubiquitous Computing: Reaping the best of both worlds. MIT Media Lab, Cambridge, England. Want, Roy; Hopper, Andy; Falcao, Veronica; Gibbons, Jonathan (1992) The Active Badge Location System. Olivetti Research Ltd. (ORL), Cambridge, England. ActiveBadge.pdf Weiser, Mark (1996) The Coming Age of Calm Technology. Xerox Parc. Weiser, Mark (1991) The Computer for the 21st Century. Scientific American. Lotsson, Anders (2002) Datorer utan datorer. Computersweden Spektakulära amerikansk IT-forskare till Sverige i oktober: Datorerna snart osynliga (1994). FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR Ljungstrand, Peter ( ) Ubiquitous Computing. IT-universitetet, Göteborg. 13

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP?

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DIK JENNY DAFGÅRD DESIGNMETODIK, 3 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 5 JANUARI

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN

PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN PROJEKTBESKRIVNING: DEN MUSIKALISKA TANDBORSTEN Grupp 4 Ubiquitous computing Johan Bergsten Jenny Dafgård Pia Hammargren Fredrik Kronhamn Stefan Thurnherr INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROBLEMBAKGRUND...3 KONCEPT...3

Läs mer

En tillbakablick.. Världen är inte ett skrivbord. Dåtidens visionärer. Xerox Star föregångaren MDI, 1994. Wearable Computing. Föreläsning 2003-10-14

En tillbakablick.. Världen är inte ett skrivbord. Dåtidens visionärer. Xerox Star föregångaren MDI, 1994. Wearable Computing. Föreläsning 2003-10-14 En tillbakablick.. > ls -l > data.p grep figure Världen är inte ett skrivbord Föreläsning 2003-10-14 Dåtidens visionärer IBM chefens 5 datorer Datorn kommer att vara lika enkel att använda som telefonen

Läs mer

Ubiquitous Computing

Ubiquitous Computing Ubiquitous Computing Personliguppsats En reflektion kring Ubicomp och Calm Technologi Cecilia Gustafsson Författare: Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Dokumentation...3 Calm technology...3

Läs mer

JOHAN BERGSTEN MDI/INTERAKTIONSDESIGN IT-UNIVERSITETET GÖTEBORG REFLEKTI ON PÅ ibrush-projektet

JOHAN BERGSTEN MDI/INTERAKTIONSDESIGN IT-UNIVERSITETET GÖTEBORG REFLEKTI ON PÅ ibrush-projektet JOHAN BERGSTEN MDI/INTERAKTIONSDESIGN IT-UNIVERSITETET GÖTEBORG REFLEKTI ON PÅ ibrush-projektet INLEDNING I kursen Ubiquitous Computing har vi genomfört ett projekt där vi designat och implementerat en

Läs mer

Ubiquitous Computing

Ubiquitous Computing Ubiquitous Computing en personlig reflektion. UbiComp, 6p HT 2003 MDI/ Interaktionsdesign, påbyggnadsprogram 60p IT-universitetet Göteborg Kursansvarig: Peter Ljungstrand & Karl-Petter Åkesson 2004-01-14

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Sambo med tekniken: Reflektioner kring konceptet intelligenta hem

Sambo med tekniken: Reflektioner kring konceptet intelligenta hem Sambo med tekniken: Reflektioner kring konceptet intelligenta hem Personlig uppsats i kursen Ubiquitous Computing MDI/Interaktionsdesign, IT-Universitetet hösten 2003 Helena Callert d00cache@dtek.chalmers.se

Läs mer

Inlämnad 2004-01-14. Kursansvarig: Peter Ljungstrand Karl-Petter Åkesson. Författare: Annica Löfving it3loan@ituniv.se

Inlämnad 2004-01-14. Kursansvarig: Peter Ljungstrand Karl-Petter Åkesson. Författare: Annica Löfving it3loan@ituniv.se Personlig uppsat s i k ursen Ubiquit ous Com put ing ht 2003: Reflek t ioner runt Ubiquit ous Com put ing oc h projek t et Sul.m usic Inlämnad 2004-01-14 Kursansvarig: Peter Ljungstrand Karl-Petter Åkesson

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

Boka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem.

Boka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem. 1 Boka våra BARNEXPERTMÖTEN och låt barnen uppleva artikel 12 i barnkonventionen om deras rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dem. LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD HOS ER! 1 2 Om våra

Läs mer

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and

Läs mer

Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr

Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Designmetodik, 3 poäng IT-universitetet i Göteborg 2004-01-10 Inledning Designmetodik. Med metodik menas att man arbetar metodiskt och strukturerat.

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

1 Internal. Internetdagarna 2005 2005-10-24

1 Internal. Internetdagarna 2005 2005-10-24 1 Internal Konsekvenser av "seamless" IPkonnektivitet Håkan Kvarnström Director, R&D Programs TeliaSonera Corporate R&D 2 Internal Trender Miniatyrisering av elektronik Ökad beräkningskraft i allt mindre

Läs mer

Datorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh)

Datorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh) Målmedvetenhet & effektivitet Datorer i hemmet Anna Stockhaus IPLab Definition av användbarhet enligt ISO 9241: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Reflektioner om Ubiquitous Com puting och Nära

Reflektioner om Ubiquitous Com puting och Nära Kurs: Ubiquitous Com puting, 6 p Delm om ent: Datum : hösten 2 0 0 3 Reflektioner om Ubiquitous Com puting och Nära Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING... 1 UBIQUITOUS

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Härnösands Gymnasium, TETD08

Härnösands Gymnasium, TETD08 Utgångspunkt Vid festivaldagen fick alla deltagande klasser uppgiften: Utveckla produkt, tjänst eller koncept för våra rullande transporter, som påverkar människors vilja att resa och frakta miljövänligt..

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Team 1 Sebastian, Peter, Leif, Lina och Kicki Kort introduktion I detta projekt skulle vi vilja ta vara på tillfället att skapa ett nytt sätt på hur människor

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Projektsteg: Detaljdesign. Måldriven design. I praktiken? Vattenfallsmetoder. Designdriven utveckling. Agila metoder

Projektsteg: Detaljdesign. Måldriven design. I praktiken? Vattenfallsmetoder. Designdriven utveckling. Agila metoder Måldriven design Projektsteg: Detaljdesign 1. Projektplanering 2. Undersökning av användare och situation 3. Modellering (av undersökningsresultatet) 4. Kraammanställning 5. Ramverksdesign (övergripande

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Viktigt att tänka på, som handläggare/stödperson

Viktigt att tänka på, som handläggare/stödperson När jag mötte dig kände jag för första gången förtroende och tillit till en vuxen. Jag trodde inte att någon skulle förstå min situation. Att inte bli ifrågasatt, utan få ett äkta stöd och bekräftelse

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Inbjudan. till idéverkstad. Idéverkstad: Turism på 10-talet

Inbjudan. till idéverkstad. Idéverkstad: Turism på 10-talet Inbjudan till idéverkstad Idéverkstad: Turism på 10-talet Tid 27.10.2015 kl. 8-17. Lunch ingår. Plats Domus Bothnica, Universitetsstranden 5 i Vasa Språk svenska/engelska Anmälningar Senast 20 oktober,

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T Inledning Uppgiften var att göra en konceptuell modell över ett kommunikationsverktyg. Det fanns två begränsningar det ena var att artefakten inte fick ha

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Bruksanvisning och formalia för proben

Bruksanvisning och formalia för proben Bruksanvisning och formalia för proben En studie i användarcentrerad programmutveckling Institutionen för Numerisk analys och datalogi, KTH Innehåll 1 Introduktion 2 2 Om kursen ACPU-02 2 2.1 Kursansvariga...

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst.

SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst. version 1.4 SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst. Dra gå blocket i Scripts-området. Klicka på blocket för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Familjedaghemmet Enbusken drivs i enskild regi av Susanne och Magnus Åkesson. Under läsåret var 11 barn inskrivna i åldrarna 1-5

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad.

Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad. Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad. Antal svar: 9 2 Barnets födelseår: 2011 3 42,9% 2012 4 57,1% 3 Vid besök på förskolan blir jag bra bemött av personalen 4 Samverkan mellan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer