En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm"

Transkript

1 En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm Bakgrund Karies är fortfarande ett globalt munhälsoproblem (1). Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis minskat i befolkningen i västvärlden, mest tack vare fluorens positiva effekt i tandkräm, men även andra preventiva insatser har spelat roll (2,3). Efter flera decennier med minskad kariesförekomst finns nu tecken på att sjukdomen åter ökar (4). Det är flera faktorer som påverkar individens kariesrisk. Kunskap och socio-ekonomiska förhållanden är tydliga bestämningsfaktorer när det gäller oral hälsa (5,6). Äldre personer är idag den grupp som har störst risk för att drabbas av karies (7,8). WHO poängterar fluorens betydelse i det hälsofrämjande munhälsoarbetet (9). Det mest effektiva sättet att tillföra fluor är att använda fluortandkräm två gånger per dag (10,11). De viktigaste faktorerna för god effekt av fluortandkrämen vid tandborstning är borstningsfrekvensen, fluorkoncentrationen i tandkrämen, mängden fluortandkräm på borsten, borstningstiden och efterföljande sköljning med vatten (12-15). Människors munvårdsvanor påverkas av flera faktorer. Kunskap och attityder har inverkan på tonåringars munhälsobeteende (16,17) medan livsstil och socialt beteende verkar påverka tandborstningsfrekvensen (18). WHO uppskattar att för närvarande är det endast 20 % av världens befolkning som har kunskap om fluorens kariesförebyggande effekt (9). Få studier visar vuxnas tandborstningsvanor. Två svenska studier rapporterar att 90-95% av vuxna borstar en eller två gånger per dag (19-20). I den senare studien rapporterade 75% att de sköljde med vatten och 9% silade runt tandkrämskummet mellan tänderna (20). Ett syfte med detta forskningsprojekt var att kartlägga om ungdomar och vuxna i Sverige har kunskap om nyttan med fluortandkräm och vilket användningssätt som är det mest effektiva. Även om kunskap finns är det inte självklart att individen handlar i enlighet med denna då den dagliga munvården ska utföras (21). Det finns även begränsad kunskap om processerna som styr tandvårdspersonalens vilja och förmåga att överföra kunskapen till patienter och befolkning. 1

2 I det aktuella forskningsprojektet ingår fyra delarbeten, där två av studierna redan är genomförda och resultaten av dessa presenteras här nedan. I delarbete I, en intervjustudie, undersöktes människors kunskap, attityd och beteende när det gäller fluortandkräm. Kunskapen om tandborstning och fluortandkräm varierade stort och var ofta diffus, särskilt vad gäller fluortandkrämens nytta och den mest effektiva användningen. Informanterna hade svårt att erinra sig att de någonsin fått lära sig hur fluortandkräm ska användas för att få optimal effekt. Drivkraften för egenvård beskrevs vara att få uppleva en skön känsla, som en social norm eller att man ville undvika sjukdomar i munhålan. Man ifrågasatte reklam och beskrev att förtroende för budbäraren var väsentlig för att lyssna på råden. Temat för studien bestämdes som: Tandborstning med fluortandkräm prioriterades trots brist på kunskap om hur man mest effektivt använder fluortandkräm och dess positiva effekt på den orala hälsan (22). I delarbete II utfördes en enkätstudie för att studera befolkningens kunskap om och attityder till fluortandkräm och beteende angående tandborstnings- och tandkrämsvanor. En enkät bestående av 26 frågor skickades ut till 3200 personer i Enköping och Stenungsund, 1600 personer i varje kommun. Urval gjordes slumpmässigt baserad på födelsedatum och 800 personer valdes ut i vardera av fyra åldersgrupper år, år, år och år. Svarsfrekvensen var 63 % och bästa svarsfrekvens erhölls i de två äldsta åldersgrupperna, 75% respektive 66%. Ett bra tandkrämsbeteende identifierades som tandborstning två gånger per dag eller oftare, användning av en cm tandkräm eller mer på tandborsten eller att lägga tandkräm två gånger på eltandborsten, borstning två minuter eller längre och användning av maximalt en handfull vatten för sköljning efter tandborstning. Bra tandkrämsbeteende uppgavs av 10 % av deltagarna. De som hade bäst tandkrämsbeteende identifierades vara kvinnor, personer yngre än 35 år, personer som har god kunskap om fluor, de som tycker att fluortandkräm är viktigt och de som skattar sin munhälsa som god. I de två äldsta åldersgruppen, år och år, var det endast 9 % respektive 6 % som beskrev ett bra tandkrämsbeteende. De äldre hade således de största bristerna gällande användning av fluortandkräm. Det var få individer i de äldre åldersgrupperna som valde enbart fluortandkrämen som viktigast för att undvika karies, majoriteten uppgett att både tandborstning och fluortandkräm var lika viktig för att undvika 2

3 karies. Få respondenter uppgav att de har fått lära sig hur de skall använda tandkräm vid tandborstning. Ju äldre respondenten var desto större var risken att borstningen skedde innan frukost och efter middagen. Mer än 50 % av individerna i de olika åldersgrupperna uppgav att de borstade kortare än två minuter, ju äldre ju vanligare var detta. Ju äldre desto vanligare var det att man använda en cm tandkräm eller mindre på tandborsten. På elektrisk tandborste uppgav majoriteten att de lade på tandkräm endast en gång. De äldre respondenterna använda mer vatten under tandborstningen, det vill säga doppade tandborsten under rinnande vatten under borstningen och sköljde också med mer vatten efter tandborstningen än de yngre. Studien visade således att det finns stor förbättringspotential för att lära ut den mest effektiva metoden att använda fluortandkräm i befolkningen och detta gällde särskilt de äldre åldersgrupperna (23). Att de äldre hade så stora brister vad gäller användning av fluortandkräm var särskilt allvarligt eftersom dessa uppvisar den största risken att drabbas av karies. En intervjustudie av tandvårdspersonalens uppfattning om fluortandkräm har utförts och analys av data pågår. Denna projektplan beskriver det fjärde delarbetet en intervention i god tandkrämsteknik samt efterföljande enkätstudie. Syfte Syftet med detta forskningsprojekt är att bland åringar studera möjligheterna att genom en intervention öka deras kunskap om fluortandkrämens kariesförebyggande effekt och hur fluortandkräm ska användas för att ge maximal kariesreducerande effekt. Vidare vill man utvärdera om en personlig och professionell tandkrämsinstruktion och information kan förbättra en persons munhygienbeteende. Hypotesen i denna studie är att ökad kunskap om nyttan med fluortandkräm och hur den ska användas för maximal kariesreduktion kan påverka individens beteende när det gäller användningen av fluortandkräm. 3

4 Metod Intervention riktad till åringar i Stenungsund med förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteendet En personligt riktad intervention kommer att genomföras i Stenungsund. Eftersom både intervjustudien och enkätstudien visat att fåtal hade fått tandkrämsinstruktion, bestämdes en intervention med personlig tandkrämsinstruktion och information på Folktandvårdskliniken i Stenungsund. Interventionen vänder sig till den åldersgrupp som vid enkäten år 2010 var år i Stenungsund, som hade besvarat enkäten och som hade flera avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende. Individer med förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteende i åldersgruppen år i Stenungsund får ett brev hemskick med information om studien samt en inbjudan att delta i en intervention. Cirka en vecka efter att brevet har skickats, ringer ansvarig tandhygienist (OJ) försökspersonen och frågar om personen vill delta i studien samt erbjuder en tid för interventionen. Om personen är intresserad bokas en tid á 20 minuter för tandkrämsinstruktion. Redan vid detta tillfälle kommer information att ges om den uppföljande enkäten som kommer att skickas ut tre månader efter interventionen. Tandkrämsinformationen kommer att innefatta följande: - tandborstning bör utföras två gånger per dag eller oftare; efter frukost och före läggdags - två cm fluortandkräm ska användas, det vill säga en tandkrämssträng som täcker hela tandborsthuvudets längd - om personen använder elektrisk tandborste kommer rekommendationen att tandkräm bör läggas två gånger på eltandborsten - tandborstningen ska pågå i minst två minuter - efter tandborstningen ska man bara skölja med en liten mängd vatten och sila tandkrämsskummet mellan tänderna - tandborsten ska inte doppas under rinnande vatten under själv tandborstningen - efter tandborstningen bör man undvika att äta och dricka under minst 30 minuter, gärna upp till två timmar 4

5 Interventionen kommer att följa ett förutbestämt koncept: Informationen och instruktionen kommer att pågå i 20 minuter. Tio minuters genomgång med hjälp av ett dialogverktyg byggt på 4x2 metoden angående personens tandkräm- och tandborstningsvanor med fem frågor (se sida 11): 1. Hur många gånger borstar du tänderna? 2. När borstar du på morgonen och när borstar du på kvällen? 3. Hur mycket tandkräm lägger du på tandborsten? 4. Hur länge borstar du? 5. Hur mycket vatten använder du under och efter tandborstningen? Tio minuters instruktion i effektiv tandkrämsteknik med 3x2 metoden (se figur nedan) det vill säga personen kommer att visas praktiskt med tandborste och tandkräm hur man kan göra hemma: mängden tandkräm på tandborsten (två cm tandkräm på vanlig tandborste eller två gånger tandkräm på eltandborsten), borstningstiden (två minuter visas med timglas som personen kan ta med sig hem om önskas), vattentillförsel (ta så lite vatten som möjligt, sila tandkrämsskummet mellan tänderna, spotta ut och skölj inte munnen efteråt). VIPPA I samband med tandkrämsinstruktionen kommer deltagarna att erbjudas en tandborste och fluortandkräm samt Vippan med 3x2 metoden och timglas som mäter två minuter. Interventionen kommer att pågå under tre månader 2012 april/maj/juni med uppföljande enkät tre månader efter den personliga instruktionen och informationen ägt rum. Samtliga interventioner kommer att utföras av forskarstuderande tandhygienist (OJ). 5

6 Urval Totala antalet åringar som besvarat enkäten var 313 i Stenungsund och 286 i Enköping. Alla individer med avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende identifierades; i Stenungsund 304 och i Enköping 276. Två personer fick exkluderas i Enköping pga att de saknade fullständig identifieringskod. Urvalet baserades på antalet avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende. Antalet avvikelser varierade mellan 0 och 7. Inklusionskriterierna för studien var följande: alla som uppgav borsta tänderna en gång per dag alla personer som hade 3-7 förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteendet Antal avvikelser från ett Stenungsund Enköping bra tandkrämsbeteende antal antal I Stenungsund identifierades 168 individer och i Enköping 174 individer, 54% respektive 60% av totala antalet, som uppfyllde inklusionskriterierna. Storleken av test- respektive kontrollgrupp har av statistiker genom en power-beräkning bestämts till 61 personer i vardera gruppen. Det är då möjligt att påvisa skillnader på nivån p<0,05 mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp med 95 % säkerhet om svaren på enkätfrågorna förbättras med 30 % eller mer (unpaired samples). Studiedesignen gör att de personer som ingår i interventionsgruppen även kan vara sina egna kontroller genom att förhållandena före och efter interventionen kan mätas. För att kunna registrera en förbättring på 30 % på nivån p<0,05 med 95 % säkerhet krävs 31 deltagare (paired samples). Med förbättring avses antal personer som efter intervention har förbättrat kunskaperna om tandborstning/tandkräm eller uppger ett beteende avseende tandborstning med fluortandkräm som är effektivare för att undvika karies. I interventionsgruppen kommer endast en del av de personer som uppfyller inklusionskriterierna att inkluderas i studien genom ett randomiserat 6

7 urval. Eftersom vi bara vänder oss till dem som besvarade enkäten vid första tillfället förväntas en högre svarsfrekvens då enkäten samlas in vid detta tillfälle (75%-80%). Se flödesschema sida 23. Utvärdering genom ny enkät Fyra månader efter den personliga tandkrämsinstruktionen kommer en enkät att skickas ut till deltagarna. Resultatet av interventionen följs upp genom att använda delar av enkäten från delarbete II med tillägg av tre frågor till interventionsgruppen. Enkäten i delarbete II bestod av 26 frågor avseende bakgrundsdata (ålder, kön och utbildning), kunskap om fluor i tandkräm (tre av frågorna), attityder till tandborstning, fluortandkräm och oral hälsa (fem av frågorna), samt oral munhygien vanor (tolv frågor) och tandkrämsbeteende (fyra frågor). Frågorna bestod av flervalsfrågor och VAS skalan användes i en av frågorna. Den uppföljande enkäten i denna studie kommer att bestå av 17 frågor till Enköping (se sidorna 12-17) respektive 20 frågor till Stenungsund (se sidorna 18-22). Enkäterna består av flervalsfrågor. Frågor ställs om bakgrundsdata (ålder, kön), kunskap om fluor i tandkräm (tre frågor), attityder till tandborstning och fluortandkräm (två frågor), oral munhygien vanor (åtta frågor) och tandkrämsbeteende (tre frågor). Tilläggsfrågor, tre stycken, kommer att inkluderas till försökspersonerna i Stenungsund för att belysa vad forskningspersonen tyckte om interventionen samt upplevde förbättrad kunskap om tandkräm och förbättrad tandkrämsbeteende. Enkäten ställs till de individer i åldersgruppen år som besvarade den första enkäten i delstudie II och som hade de avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende som beskrivs i inklusionskriterierna i både Stenungsund och Enköping. Samtliga individer har blivit 1,5-2 år äldre sedan den första enkäten besvarades. I Stenungsund skickas enkäten till dem som har fått interventionen medan i Enköping skickas den till alla som uppfyller inklusionskriterierna (se flödesschemat). Antalet enkäter som skickas blir 80 i Stenungsund och 173 i Enköping. Enköping utgör således kontrollgruppen. Kommunerna ligger så långt ifrån varandra att kampanjen för att förändra beteendet vad gäller tandkrämsanvändning som genomförs i Stenungsund inte bedöms påverka kontrollkommunen. Datainsamling och databearbetning Samtycke inhämtas via Forskningspersonsinformation som medföljer inbjudan till interventionen samt även senare enkäten. Enkäten skickas med post och svarskuvert bifogas 7

8 med porto. Efter tre veckor påminns de som ännu inte svarat. En tandborste kommer att bifogas enkäten som tack för hjälpen. Enkäterna och kuverten är märkta med en kod så att identiteten på den svarande kan följas. Detta för att man ska kunna vid behov påminna om svar, men också för att kunna göra den longitudinell uppföljning efter interventionen. När försökspersonerna har besvarat båda enkäterna, paras dess ihop med en kod som inte kan spåras till enskild individ. Enkätsvaren läggs oidentifierade in i en databas för analys, samma databas som vid studie II kommer att användas. En manual för datainmatning skapades för att underlätta inmatning av svaren i databasen i studie II, denna manual kommer att användas även vid inmatningen i denna studie. Referenslista 1. Petersen PE, Bourgeois D, Ogawa H, Estupinan-Day S, Ndiaye C. The global burden of oral disease and risks to oral health. Bulletin of the World Health Organization, 2005; 83: Bratthall D, Hänsel-Petersson G, Sundberg H. Reasons for the caries decline: what do the experts believe? Eur J Oral Sci. 1996;104: Marthaler TM. Changes in dental caries Caries Res 2004;38: Bagramian RA, Garcia-Godoy F, Volpe AR. The global increase in dental caries. A pending public health crisis. Am J Dent 2009;22: Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years ( ). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005a;29: Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene and parent-related factors during early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age. Caries Res 2008;42: Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003; 61: Holmén A, Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Wårdh I, Gabre P. Oral health in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily 8

9 living: prevalence of edentulous subjects, caries and periodontal disease. Gerodontology 2011; doi: /j x 9. Petersen PE, Lennon MA. Effective use of fluorides for the prevention of dental caries in the 21st century: the WHO approach. Community Dent Oral Epidem 2004; 32: Twetman S, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK, Kallestal C, Lagerlöf F, Lingström P, Mejare I, Nordenram G, Norlund A, Petersson LG, Söder B. Caries preventive effect of fluoride toothpaste: a systematic review. Acta Odontol Scand 2003;61: Marinho VC, Higgins JP, Sheiham A, Logans S. Fluoride toothpastes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2003;(1):CD Review. 12. Richards A, Fejerskov O, Larsen M. Fluoride concentrations in dentifrices in relation to efficacy, side-effects and salivary clearance. In Embery G, Rölla G (Eds): Clinical and Biological Aspects of Dentifrices. Oxford University Press, 1992, pp Sjögren K, Birkhed D. Effect of various post-brushing activities on salivary fluoride concentration after toothbrushing with sodium fluoride dentifrice. Caries Res 1994;28: Davies RM, Ellwood RP, Davies GM. The rational use of fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg 2003;1: Zero DT, Creeth JE, Bosma ML, Butler A, Guibert RG, Karwal R, Lynch RJM, Martinez- Mier EA, Gonzalez-Cabezas C, Kelly SA. The effect of brushing time and dentifrice quantity on fluoride delivery in vivo and enamel surface microhardness in situ. Caries Res 2010;44: Poutanen R. Lahti S, Hausen H. Oral health-related knowledge, attitudes and beliefs among 11 to 12-year-old Finnish schoolchildren with different oral health behaviours. Acta Odontol Scand 2005;63: Hedman E, Ringberg K, Gabre P. Knowledge of and attitudes to oral health and oral diseases among young adolescents in Sweden. Swed Dent J 2006;30: Maggregor ID, Balding J, Regis D. Toothbrushing schedule, motivation and lifestyle behaviours in 7,770 young adolescents. Community Dent Health 1996;13: Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years ( ). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005b;29:

10 20. Wikén Albertsson K, van Dijken J. Awareness of toothbrushing and dentifrice habits in regularly dental care receiving adults. Swed Dent J 2010;34: Horowitz. The publics oral health: The gaps between what we know and what we practice. Adv Dent Res 1995; 9: Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Fluoride toothpaste and toothbrushing; knowledge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults. Swed Dent J; 2011;35: Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol; in press. 10

11 Din tandkräm och tandborstningsvanor Namn: Datum: Flourtandkräm 1. Hur många gånger borstar du tänderna? En gång Två gånger 2. När borstar du på morgonen och när borstar du på kvällen? Borstar före frukost Borstar efter frukost Borstar inte på kvällen Borstar innan jag lägger mig 3. Hur mycket tandkräm lägger du på tandborsten? En ärta 1 cm 2 cm 4. Hur länge borstar du? en halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min 5. Hur mycket vatten använder du under och efter tandborstningen? Sköljer bort tandkrämen helt Röd och gul vana som kan förbättras Sköljer inte efter tandborstning Grön god vana 11

12 1. Ange din ålder och om du är man/kvinna. Ålder: år. Man Kvinna 2. Hur många gånger borstar du tänderna per dag? Aldrig Mindre än 1 gång 1 gång 2 gånger 3 gånger eller fler 3. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Ej viktigt Vet ej 4. När borstar du tänderna? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Före frukost Efter frukost Borstar inte på morgonen Före kvällsmaten Efter kvällsmaten Innan jag lägger mig Borstar inte på kvällen 12

13 5. Dricker eller äter du något efter att du har borstat tänderna på kvällen? Ja, ibland Nej, nästan aldrig 6. Har du annat intag efter tandborstningen som t ex sugtabletter eller mediciner. Ja Nej 7. Använder du tandkräm med eller utan fluor? Med fluor Utan fluor Vet ej 8. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna med tandkräm? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte viktigt Vet ej 9. Hur ofta händer det att du inte borstar tänderna med tandkräm? En gång per dag Mer än 2 ggr i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 13

14 10. Vilken betydelse har fluor i tandkräm? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Gör tänderna vitare Stärker tänderna Gör tänderna renare Gör att man känner sig fräsch i munnen Vet ej 11. Vilket tror du att det är viktigaste mot hål i tänderna? Rengöring med tandborsten Fluoret i tandkrämen Tandborste och tandkräm lika viktigt 12. Hur länge borstar du tänderna? Mindre än en halv minut En halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min Mer än 2 min 13. Hur många gånger doppar du tandborsten under rinnande vatten när du borstar tänderna? (Ringa in rätt siffra nedan)

15 14. Hur mycket tandkräm lägger du på din tandborste? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) 15

16 Lägger tandkräm 2 gånger på min eltandborste. 15. Sköljer du munnen med vatten efter tandborstningen? Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Ja, alltid Har inte tänkt på det 16. Om du sköljer munnen efter tandborstningen, hur mycket vatten använder du? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) En handfull Två handfull Ett halvt glas vatten Ett helt glas vatten 17. Har någon visat dig hur du ska använda tandkräm när du borstar tänderna? Ja Nej 16

17 Om ja, vem? 18. Tyckte du att informationen om och instruktionen i fluortandkräm var ett bra sett att lära ut hur man skall använda tandkräm? Ja Nej Vet ej 19. Upplever du att din kunskap om tandkräm har förbättrats? Ja Nej Vet ej 20. Upplever du att ditt sätt att borsta tänderna med tandkräm har förbättrats? Ja Nej Vet ej Tack för att du tog dig tid och besvarade alla frågorna i enkäten! 17

18 1. Ange din ålder och om du är man/kvinna. Ålder: år. Man Kvinna 2. Hur många gånger borstar du tänderna per dag? Aldrig Mindre än 1 gång 1 gång 2 gånger 3 gånger eller fler 3. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Ej viktigt Vet ej 4. När borstar du tänderna? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Före frukost Efter frukost Borstar inte på morgonen Före kvällsmaten Efter kvällsmaten Innan jag lägger mig Borstar inte på kvällen 18

19 5. Dricker eller äter du något efter att du har borstat tänderna på kvällen? Ja, ibland Nej, nästan aldrig 6. Har du annat intag efter tandborstningen som t ex sugtabletter eller mediciner. Ja Nej 7. Använder du tandkräm med eller utan fluor? Med fluor Utan fluor Vet ej 8. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna med tandkräm? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte viktigt Vet ej 9. Hur ofta händer det att du inte borstar tänderna med tandkräm? En gång per dag Mer än 2 ggr i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 19

20 10. Vilken betydelse har fluor i tandkräm? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Gör tänderna vitare Stärker tänderna Gör tänderna renare Gör att man känner sig fräsch i munnen Vet ej 11. Vilket tror du att det är viktigaste mot hål i tänderna? Rengöring med tandborsten Fluoret i tandkrämen Tandborste och tandkräm lika viktigt 12. Hur länge borstar du tänderna? Mindre än en halv minut En halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min Mer än 2 min 13. Hur många gånger doppar du tandborsten under rinnande vatten när du borstar tänderna? (Ringa in rätt siffra nedan)

21 14. Hur mycket tandkräm lägger du på din tandborste? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) Lägger tandkräm 2 gånger på min eltandborste. 21

22 15. Sköljer du munnen med vatten efter tandborstningen? Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Ja, alltid Har inte tänkt på det 16. Om du sköljer munnen efter tandborstningen, hur mycket vatten använder du? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) En handfull Två handfull Ett halvt glas vatten Ett helt glas vatten 17. Har någon visat dig hur du ska använda tandkräm när du borstar tänderna? Ja Nej Om ja, vem? Tack för att du tog dig tid och besvarade alla frågorna i enkäten! 22

23 Stenungsund Interventionsgrupp Enköping Kontrollgrupp åringar som besvarade enkäten 2010 N= åringar som besvarade enkäten 2010 N=286 Personer med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=168 Personer med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=174 Intervention ges till 80 personer. Dessa väljs slumpmässigt från gruppen ovan tills 80 personer genomfört interventionen. Brev skickas ut med erbjudande om personlig tandkrämsinstruktion á 20 min. Intervention ges av tandhygienist på tandklinik. Interventionen består av: - kartläggning beteende med dialogverktyg - information om bästa tandkrämsbeteende - praktisk träning - utlämning av tandborste - tandkräm - utlämning av informationsmaterial Enkät skickas till dem som fått interventionen. Innehåller tilläggsfrågor om interventionen N=80 Enkät skickas till dem med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=174 Påminnelse skickas ut efter 3 veckor till dem som inte har besvarat enkäten. Beräknad svarsfrekvens: 80 % Påminnelse skickas ut efter 3 veckor till dem som inte har besvarat enkäten. Beräknad svarsfrekvens: 75 % 23

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Munhygien-och kostvanor hos gymnasieelever i Prishtina, Kosovo

Munhygien-och kostvanor hos gymnasieelever i Prishtina, Kosovo Sektionen för hälsa och samhälle Tandhygienistprogrammet OH8364 Examensarbete i Oral hälsa Grundnivå, 15 högskolepoäng Essay in Oral Health, 15 ECTS credit points Munhygien-och kostvanor hos gymnasieelever

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping-

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Hälsoekonomi & förebyggande tandvård Nils Oscarson, Uppsala Hälsoekonomi handlar inte om att i första hand; Reducera vårdtid / barn till förmån för ökad produktivitet

Läs mer

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson 6. Tandhälsan bland barn i Malmö Lars Matsson TANDHÄLSA -Lars Matsson Lars Matsson är professor emeritus på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola. Barn kan drabbas av en rad sjukdomar i munhålan, men den

Läs mer

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland

av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland 1 Munhälsovårdsutbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat...

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund En enkätstudie Oral self care- and food habits in a group of 15-year olds with Swedish and foreign background A questionnaire

Läs mer

Populationsstrategins återkomst

Populationsstrategins återkomst T EMA: ORAL HELSE Nor Tannlegeforen Tid 2008; 118: 102 9 Pia Gabre, Ulla Moberg Sköld och Ann-Marie Olhede Populationsstrategins återkomst Tre svenska landstings sätt att främja barn och ungdomars orala

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Munhygieninstruktion efter plackinfärgning

Munhygieninstruktion efter plackinfärgning Munhygieninstruktion efter plackinfärgning En klinisk studie på 9-13- åriga skolbarn, Nkinga, Tanzania Oral Hygiene Instruction for plaque staining A clinical study of 9-13 - year-old schoolchildren, Nkinga,

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Kariesprevention på barn

Kariesprevention på barn Kariesprevention på barn strategiska överväganden Hans Gisselsson Inledning Mellan åren 1985 och 1999 har förekomsten av karies minskat avsevärt för 12-åringar i Sverige och som exempel har det genomsnittliga

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Evidensbaserad kariesprevention

Evidensbaserad kariesprevention Evidensbaserad kariesprevention susanna axelsson och anna-karin holm I mitten av 1900-talet var kariesförekomsten mycket hög i de nordiska länderna. I Sverige var cirka en fjärdedel av de som var över

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. FOLKTANDVÅRDEN grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. Vi vill att du ska kunna vara frisk i munnen hela livet Folktandvården finns till

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter.

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. VILL DU LÄSA MER? Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter. Folkhälsan Janlert U. Folhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm, 2000. Svenska

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Innehållsansvarig: Josephine Petersson, Karin Mellgren Godkänd av: Kate Abrahamsson, Verksamhetschef Medicin barn Denna rutin gäller

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

NYHET. Oral-Bs första eltandborstkit för tandvårdsprofessionen

NYHET. Oral-Bs första eltandborstkit för tandvårdsprofessionen NYHET Oral-Bs första eltandborstkit för Till fördel för Alla patienter har olika behov när det gäller munhygien. Tandvårdsprofessionen ser till att patienterna får de mest optimala rekommendationerna för

Läs mer

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet Vetenskaplig metodik kurs 17 C-uppsats 10 poäng Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 - en enkätstudie Datum för examination

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Trender i försäljning av olika fluorpreparat 1988 1999

Trender i försäljning av olika fluorpreparat 1988 1999 Accepterad för publicering den 3 april 2001 Trender i försäljning av olika fluorpreparat 1988 1999 Lars Matsson, Svante Twetman, J Lars G Nilsson, Arne Melander Avsikten med denna studie var att kartlägga

Läs mer

Hur upplever ungdomar sin munhälsa?

Hur upplever ungdomar sin munhälsa? Hur upplever ungdomar sin munhälsa? anna-lena östberg Inom tandvården i Norden har barns och ungdomars tandhälsa sedan flera decennier registrerats epidemiologiskt 1. De flesta ungdomar i Norden har idag

Läs mer

Kariesprevalens i Irak och Sverige

Kariesprevalens i Irak och Sverige Kariesprevalens i Irak och Sverige En jämförelse och analys av faktorer Laith Hassan Fathalla Handledare: Jayanthi Stjernswärd Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Program för kariesprevention Barn och ungdomar Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Vårdprogram - karies

Vårdprogram - karies DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov

Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov 1 Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov Student Mirna Georgis Handledare Inger Wårdh 2 Abstract Aim: Assessing caries risk factors among home-dwelling

Läs mer

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm.

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. Miswak Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. N3G 19940112 Läsår, 2012/13 Hvitfeldtska gymnasiet Handledare, Bodil Ellen-Marie Nyström Sammanfattning Miswak är en tandrengörande

Läs mer

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT VITARE TÄNDER FAKTA OM NYA iwhite INSTANT Ett pressmaterial från Actavis. Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis. Tel: 08-13 63 74, mobil: 070-384 10 04 e-post: SHedman@actavis.se Pressbilder

Läs mer

Projektplan

Projektplan Projektplan 2012-01-18 1 Förebyggande hembesök en möjlighet att påverka äldres tandvårdskontakter? Lars Gahnberg 1) Ingela Grönbeck-Lindén 1), Catharina Hägglin 1), Agneta Eriksson 2), Anne Svensson 2),

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Förstärkta hälsofrämjande insatser för att förebygga karies hos barn och ungdomar i Enköping- resultat från ett projekt

Förstärkta hälsofrämjande insatser för att förebygga karies hos barn och ungdomar i Enköping- resultat från ett projekt 20160415 Hälsa kvalitet och utveckling Eva Hedman 018-6116439 eva.hedman@lul.se Förstärkta hälsofrämjande insatser för att förebygga karies hos barn och ungdomar i Enköping- resultat från ett projekt Kariesförekomsten

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Karies drabbar fortfarande en majoritet

Karies drabbar fortfarande en majoritet Gabre et al Populationsstrategins återkomst Tre landstings sätt att främja barns och ungdomars orala hälsa SVERIGE SAMMANFATTAT Strategier för att främja oral hälsa och förebygga orala sjukdomar bland

Läs mer

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING ORAL CARE TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING De flesta munvårdsprodukter som idag marknadsförs som lågbudget whitening -produkter i butiker, har ingen bevisad effekt. De fåtal produkter som har en faktisk

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Att förebygga karies en systematisk litteraturöversikt

Att förebygga karies en systematisk litteraturöversikt A KTUELT FAG Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Att förebygga karies en systematisk litteraturöversikt Utdrag ur SBU s sammanfattning och slutsatser för rapporten Nor Tannlegeforen Tid 2002;

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Early childhood caries (ECC)

Early childhood caries (ECC) Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig

Läs mer

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Floby Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:2 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg,

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Klinisk användning av fluor evidens och konsekvens

Klinisk användning av fluor evidens och konsekvens Klinisk användning av fluor evidens och konsekvens SVANTE TWETMAN Evidence for the clinical use of fluoride Summary The caries-preventive benefits of fluoride are recognized by dental researchers and practitioners

Läs mer

TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN

TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN Sanda Duratovic Annika Hansson Handledare: Anneli Lönnblad Examensarbete (7,5p) Tandhygienistprogrammet April,

Läs mer

Rapporter från den offentliga tandvården. Karies i Norge förr och i framtiden. Analys av förändringar och orsaker VETENSKAP & KLINIK

Rapporter från den offentliga tandvården. Karies i Norge förr och i framtiden. Analys av förändringar och orsaker VETENSKAP & KLINIK Haugejorden & Birkeland Karies i Norge förr och i framtiden Analys av förändringar och orsaker NORGE Ola Haugejorden professor emeritus, dr odont, odontologiska institutet samhällsodontologi, odontologiska

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

KAN MOTIVERANDE SAMTAL ANVÄNDAS INOM TANDVÅRDEN? EN LITTERATURSTUDIE

KAN MOTIVERANDE SAMTAL ANVÄNDAS INOM TANDVÅRDEN? EN LITTERATURSTUDIE KAN MOTIVERANDE SAMTAL ANVÄNDAS INOM TANDVÅRDEN? EN LITTERATURSTUDIE FÖRFATTARE: ANAMARIJA KOREN MAJA CARLSSON HANDLEDARE: VERONICA JOHANSSON Examensarbete inom huvudämnet Odontologi med inriktning mot

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The

Läs mer

5. Mekanisk och kemisk plackborttagning,

5. Mekanisk och kemisk plackborttagning, 5. Mekanisk och kemisk plackborttagning, preventionsprogram Slutsatser Professionell tandrengöring liksom egen tandborstning i kombination med fluortillförsel i någon form ger färre kariesskador hos barn

Läs mer