Kyrkoledare på Aftonbladet debatt: 3 av 4 förföljs på grund av sin tro

Transkript

1 : Kyrkoledare på Aftonbladet debatt: 3 av 4 förföljs på grund av sin tro Sveriges kristna råd tillsammans med Svenska missionsrådet skriver idag på Aftonbladet debatt att svenska politiker behöver agera mot övergreppen runt om i världen. Tre av fyra personer lever i länder där religions- och övertygelsefriheten är kraftigt begränsad. DEBATT: Övergreppen mot människor på grund av religiös tillhörighet har ökat de senaste åren. Tre av fyra personer lever i länder där religions- och övertygelsefriheten är kraftigt begränsad. Som representanter för landets kyrkor och kristna biståndsorganisationer uppmanar vi svenska politiker att agera kraftfullt för denna grundläggande mänskliga rättighet.

2 Vi känner en djup oro för hur kristna och andra troende förföljs och fördrivs från sina hem och sina länder. Förföljelse sker både från regeringar, som begår systematiska övergrepp genom repression och juridiska begränsningar, och från individer och extremistiska grupper genom diskriminering och våld. Konsekvenserna för både individer och samhällen är förödande. I det pågående kriget i Syrien är religionsförföljelse en del av situationen men hur många som flyr av den anledningen finns det ingen tillförlitlig statistik över. I Egypten har medlemmar ur det muslimska brödraskapet förföljts, misshandlats och dödats och kristna kyrkor har attackerats och bränts ned. Bahá íer och ateister diskrimineras systematiskt och antisemitismen är utbredd. I Pakistan lider hela befolkningen av konsekvenserna av både statliga begränsningar av religions- och övertygelsefriheten och av våldsdåd. Särskilt utsatta är kristna, hinduer samt ahmadi- och shiamuslimer. I Burma har de senaste åren den burmesiska militären och buddistnationalistiska grupperingar legat bakom attacker mot den muslimska folkgruppen rohingyas. I Kina har kyrkor rivits och advokater som har försvarat kristnas rättigheter har fängslats. Detta är brott som får lite eller ingen uppmärksamhet i svensk och europeisk utrikespolitik. De återkommande nyheterna om förföljda kristna är inte anonyma händelser för oss. Det handlar om människor och kyrkor som vi har långvariga relationer till. Men vi är övertygade om att religions- och övertygelsefrihet är lika viktig oavsett livsåskådning. Tillsammans behöver troende av olika tillhörighet slå vakt om denna rättighet. Alla behöver rättssäkerhet, skydd och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi har under flera år arbetat med att uppmana regering och riksdag att integrera religions- och övertygelsefriheten i svensk utrikespolitik. Frågan finns nu på dagordningen och vi vill uppmana den svenska regeringen att ta ytterligare steg: - Kvinnor är särskilt utsatta för brott mot religions- och övertygelsefriheten. Därför vill vi att Sveriges regering utvecklar utrikespolitiken genom att uppmärksamma förtyck mot kvinnors rätt till religions- och övertygelsefrihet i FN, EU och i bilaterala relationer.

3 - Ta efter initiativ i andra länder, till exempel Storbritanniens riksdag och i Europaparlamentet, där det finns tvärpolitiska, interreligiösa arbetsgrupper för religions- och övertygelsefrihet. Välj ut tre pilotländer där Sverige gör extra satsningar på religions- och övertygelsefrihet, till exempel genom att öka ambassadernas kapacitet och dialogen med staten och civila samhället i frågorna. Svenska ambassader behöver i större utsträckning använda sig av EU:s riktlinjer om religions- och övertygelsefrihet i utrikespolitiken. I kväll möts företrädare för kyrkor och andra religiösa samfund till en nationell förbönsgudstjänst i Stockholm i solidaritet med utsatta troende. Inför detta vädjar vi om politisk vilja och en bred politisk uppslutning kring religions- och övertygelsefriheten. Det är en mänsklig rättighet som behöver behandlas med samma kunskap och intensitet som andra rättigheter. För Sveriges kristna råd: Anders Arborelius, Biskop, Stockholms katolska stift Dioscoros Benyamin Atas, Ärkebiskop, Syrisk Ortodoxa kyrkan Lasse Svensson, Kyrkoledare, Equmeniakyrkan Antje Jackelén, Ärkebiskop, Svenska kyrkan Karin Wiborn, Generalsekreterare, Sveriges kristna råd För Svenska missionsrådet: Mattias Ingeson, Ordförande, Svenska missionsrådet Eva Christina Nilsson, Generalsekreterare, Svenska missionsrådet

4 : Öppet brev till Löfven: Håll fast vid permanenta uppehållstillstånd SKR:s generalsekreterare Karin Wiborn skriver idag ett öppet brev till statsminister Stefan Löfven angående diskussionen om att införa tillfälliga uppehållstillstånd. I brevet skriver hon bland annat: Vår utgångspunkt är tron på alla människors lika värde och uppmaningen i Bibeln att det goda samhället också ska ge plats för den behövande främlingen. Brev till statsminister Stefan Löfven: Angående tillfälliga uppehållstillstånd Låt mig först uttrycka min medkänsla. Jag förstår att det är en komplex uppgift att leda vårt land i den politiska situation vi är i och detta i en omvärld med ofattbart många människor på flykt under omständigheter vi har svårt att föreställa oss. Tack för initiativ att samla civilsamhällets aktörer för att samtala om integration, det är ett bra initiativ. Vårt samhälle förändras fort och det gör att det ställs stora krav på våra

5 gemensamma resurser, beslut och folkvalda, och jag vet att du ser civilsamhällets aktörer som en viktig resurs i det gemensamma. Jag är orolig över diskussionen om att införa tillfälliga uppehållstillstånd (TUT). Kyrkorna har tillsammans vid flera tillfällen de senaste 20 åren enats i sin omsorg om den människa som lever i utsatthet. Ofta har det handlat om människor på flykt, människor som behöver en fristad. Vår utgångspunkt är tron på alla människors lika värde och uppmaningen i Bibeln att det goda samhället också ska ge plats för den behövande främlingen. Det är en mänsklig rättighet att söka asyl. För kyrkorna är det såväl ett kristligt som medmänskligt ansvar att ta emot den som behöver skydd och stöd. Jesus säger till exempel i Matteusevangeliet 25:35: Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig. Jag förstår att situationen nu är närmast övermäktig och att det finns avvägningar att göra i relation till vårt samhällsbyggande och det Sverige vi känner. Jag är medveten om att mottagandet av flyktingar kommer att påverka allas våra liv och den välfärd vi är vana vid. Det är ett viktigt samtal att föra. I ett globalt perspektiv kommer vi att ha en god levnadsstandard, även med en något sänkt nivå när vi är fler som delar på samhällets gemensamma resurser. Tillfälliga uppehållstillstånd är en kortsiktig lösning på en situation som kräver ett långsiktigt perspektiv, så jag ser inte hur det kan påverka situationen positivt. Det kommer i förlängningen att innebära att mer resurser behövs, att människor lever i större osäkerhet om sin framtid och integrationen försämras. Jag ber dig att hålla fast vid rådande beslut om permanenta uppehållstillstånd. Karin Wiborn Generalsekreterare, Sveriges kristna råd

6 : Uppmaning till Löfven: Ställ inte utsatta grupper mot varandra Företrädare för fyra kyrkliga organisationer uppmanar i ett brev statsminister Stefan Löfven att presentera ett nytt system för hur det viktiga flyktingmottagandet i Sverige ska finansieras utan att urholka biståndet. Brevet i sin helhet: Bäste Stefan! Dagens flyktingsituation är en katastrofför de miljoner människor som befinner sig på flykt. Den skapar också stora utmaningar för länderna i närområdet, liksom för Sverige som just nu tar emot ett historiskt stort antal människor. Tusentals frivilliga runtom i landet bidrar idag till ett värdigt flyktingmottagande. Detta stora engagemang är ett utryck för att Sverige kan klara den utmaning som flyktingmottagandet utgör. Vi ser emellertid med stor oro på att den nuvarande modellen för finansiering av de kostnader som flyktingmottagandet leder till på kort sikt undergräver Sveriges möjligheter att bidra till långsiktiga lösningar av de grundläggande problem som idag orsakar flyktingströmmar. Avräkningarna är inte heller långsiktigt hållbara eller förenliga med en solidarisk politik.

7 Det system för schablonmässiga avräkningar från biståndet som regeringen använder kan med nya prognoser för asylkommande innebära mycket stora avräkningar från biståndet. Människor flyr på grund av krig, konflikter, olika typer av förföljelse och för att förhållandena för flyktingar som vistas i länder närmast krigsområdena förvärras. l dessa sammanhang spelar biståndet en viktig roll för att förbättra situationen för hundratusentals människor. När det svenska biståndet urholkas minskar dess möjlighet att både kortsiktigt men framförallt långsiktigt förbättra situationen för människor som är förföljda eller lever i fattigdom och kris. Vi vädjar till dig: Ställ inte utsatta grupper mot varandra. Om regeringen menar allvar med sitt förebyggande arbete genom biståndet, och vill fortsätta vara en humanitär stormakt, måste avräkningarna begränsas. Vi vill att regeringen presenterar ett nytt system för hur det viktiga flyktingmottagandet ska finansieras utan att Sverige urholkar biståndet. Gunilla Hallonsten, internationell chef för Svenska kyrkan Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia Eva-Christina Nilsson, generalsekreterare Svenska Missionsrådet Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd

8 : SKR på GP debatt: Alla goda krafter måste lösa det som tvingar människor att tigga Idag inleds konferensen Utsatta EU-medborgare där Sveriges kristna råd är en av arrangörerna. I samband med detta skriver svenska kyrkoledare på debattsidan i Göteborgs-Posten för att aktualisera situationen för de människor som försörjer sig genom tiggeri. De sitter i våra gathörn, utanför livsmedelsbutiker och Systembolag. De vädjar om vår uppmärksamhet och vill att vi ska läsa deras textade skyltar som berättar om barnen i hemlandet som måste få mat för dagen och kläder på kroppen, om sjukdom, nöd och elände. Deras svenska ordförråd inskränker sig oftast till hej, hej och tack. Men det är ingen tvekan om vad de önskar av oss hjälp att överleva för stunden och chans till en bättre framtid för sig själva och för sina familjer.

9 Vi kan välja att se Aurelia och Costel som i första hand levande exempel på ett samhällsproblem. Då ger de oss en påminnelse om att vi måste hantera tiggerifrågan, utrota en företeelse som ingen vill ha, som tillhör en förgången tid i vårt land och som, om den alls måste existerar någonstans i världen, får göra det på bekvämt avstånd från vår svenska verklighet. Men vi kan också se Aurelia och Costel som medmänniskor, som individer skapade till Guds avbild med okränkbart människovärde och rätt till ett så drägligt liv som möjligt. Kan inte vända bort blicken För oss som företrädare för svensk kristenhet är valet av betraktelsesätt självklart. Aurelia och Costel finns här mitt ibland oss. Hösten 2015 är de dessa mina minsta som Jesus ger oss tydliga direktiv om att ge samma hjälp som om det vore han själv som satt i gathörnet, insvept i en filt, och sträckte fram sin pappersmugg. Vi kan inte vända bort blicken och lägga över ansvaret på någon annan, inte om vi tar uppmaningen från kyrkans och varje kristens Herre på allvar. Det är av största betydelse att alla goda krafter samverkar i arbetet för politiska och strukturella lösningar på de stora problem som tvingar människor att lämna sina hem och familjer för att försörja sig genom tiggeri. I de ansträngningarna på EU-nivå och genom bilaterala kontakter mellan Sverige och berörda länder vill vi ta en aktiv del, liksom i det omfattande hjälparbete som redan bedrivs och som ytterligare behöver byggas ut i deras hemländer. Myndigheterna i hemländerna bär ett tungt ansvar för diskriminering och utanförskap. Beslutsfattarna inom EU har hittills visat sin oförmåga att hantera situationen. Men det långsiktiga och mödosamma arbetet att vända utvecklingen rätt och bryta en trend som har rötter långt bak i historien står inte i motsättning till konkreta insatser här och nu för våra medmänniskor Aurelia och Costel. Diskussionen om hur de bör utformas är ett huvudtema under den tvådagarskonferens som inleds i dag i Göteborg på initiativ av Räddningsmissionen och med ett stort antal andra organisationer som medarrangörer. Vi sörjer, vi tror, vi vädjar En majoritet av tiggarna i våra gathörn är av romskt ursprung. Antiziganism och fördomar mot romer har genomsyrat även det svenska samhället och den negativa inställningen lever fortfarande kvar. Vi sörjer när vi ser hur våra medmänniskor, vare

10 sig de har bott i Sverige i generationer eller kom hit i förra veckan, bemöts illa på grund av ursprung och identitet. Vi tror att alla människor är älskade av Gud just som de är. Vi vädjar därför till politiker och rättsväsende att göra rent hus med alla former av nedsättande och kränkande beteende. EU-migranternas barn är en utsatt grupp, vare sig de är kvar i hemlandet eller följer med sina föräldrar till Sverige. Ibland är det bättre för barnen att tas om hand om anhöriga i sin invanda miljö men i många fall kan det vara en bättre lösning att inte splittra familjen. Vi sörjer över att just denna grupp är de enda av alla barn som vistas i Sverige som inte har rätt till vare sig fri sjukvård eller skolgång. Vi tror att Gud har en särskild omsorg om barnen som kyrkan fått i uppdrag att gestalta. Vi vädjar om att EU-migranternas barn ska ges samma möjligheter till sjukvård och skolgång som de papperslösa flyktingbarnen. Bygger på felaktig uppfattning Vi önskar att vi levde i en tid där ingen behövde tigga för att klara livhanken. När vi blickar ut i världen ser vi att det målet fortfarande ligger långt borta. Vi sörjer över de återkommande förslagen om att förbjuda tiggeri som bygger på den felaktiga uppfattningen att det är möjligt att lagstifta bort fattigdom. Vi tror att Gud håller också den som inte ser någon annan utväg än att tigga i sin kärleksfulla hand. Vi vädjar om en respektfull attityd mot de tiggare som tagit sig till Sverige trots att de väcker skamkänslor och ger oss dåligt samvete över vårt välstånd. Varje människa har rätt till drägliga levnadsförhållanden med tak över huvudet och möjlighet att sköta sin personliga hygien. EU-migranternas tillfälliga läger utmanar föreställningen att vi har nått dithän i vårt utvecklade land. På samma vis som romer och resande i Sverige bara för några decennier sedan fördrevs och förföljdes tvingas deras europeiska syskon idag hitta ständigt nya platser för sina bilar, tält och husvagnar. Vi sörjer när vi ser hårdhänta vräkningar och avhysningar som genomförs på ett ovärdigt sätt. Vi tror att den medmänsklighet som Gud lagt ned i oss bjuder oss att med värdighet och försiktighet hantera också den som gör fysiskt intrång på andras mark. Vi vädjar om varsamhet och konstruktiva lösningar i stället för okänslig brutalitet. Låt Aurelia och Costel leda tankarna till något annat än ett teoretiskt samhällsproblem som måste åtgärdas. Låt dem i stället bli en levande påminnelse om att vi alla har ansvar för den gemenskap och samhörighet människor emellan som

11 kännetecknar det goda samhälle som vi tillsammans med många andra vill vara med om att bygga. Anders Arborelius biskop, Katolska kyrkan Per Eckerdal biskop i Göteborgs stift, Svenska kyrkan Pelle Hörnmark ledare för Pingströrelsen i Sverige Daniel Norburg missionsdirektor, Evangeliska frikyrkan Lasse Svensson kyrkoledare, Equmeniakyrkan Sverige Karin Wiborn generalsekreterare, Sveriges kristna råd