DET EKONOMISKA LÄGET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET EKONOMISKA LÄGET"

Transkript

1 DET EKONOMISKA LÄGET PROGNOSUPPDATERING JUNI 2014

2 Sammanfattning Konjunkturen försvagas tillfälligt under andra kvartalet Återhämtningen drivs främst av ökad efterfrågan från hushållen Svag prisutveckling håller nere företagens vinstmarginaler Strukturella problem på arbetsmarknaden består Återhämtningen i omvärldsekonomin går som förväntat trögt och drivs till stor del av extraordinär expansiv penningpolitik. Den globala tillväxten väntas dock fortsätta stiga, främst drivet av en starkare konjunktur i de utvecklade ekonomierna. I Europa blir återhämtningen allt bredare och även södra Europa uppvisar nu positiva tillväxttal. Tillväxten i svensk ekonomi var oväntat stark under det fjärde kvartalet 2013, mycket på grund av ett stort lagerbidrag. Under det första kvartalet 2014 stagnerade dock BNP-tillväxten då en stark import innebar att nettoexporten föll. Indikatorer, däribland Svenskt Näringslivs företagarpanel, tyder nu på en tillfällig försvagning av framför allt näringslivets investeringar under det andra kvartalet i år. I takt med att omvärldsekonomin stärks ökar dock svensk export och företagens investeringar framöver. Svensk ekonomi växer således med 2,2 procent 2014 och 3,3 procent Hushållens konsumtion är den största drivkraften bakom återhämtningen i svensk ekonomi. Näringslivets produktivitet, som under de senaste sju åren ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år jämfört med ett historiskt genomsnitt på 2,5 procent per år, blir fortsatt svagare än normalt under en konjunkturuppgång. Tillväxten drivs därmed i större utsträckning av en ökning i antalet arbetade timmar. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer runt 8 procent. I takt med att produktionen ökar och företagen blir mer optimistiska om återhämtningens varaktighet ökar sysselsättningen successivt under prognosperioden. Arbetslösheten sjunker under slutet av 2014 och hela Detta beror till stor del på att arbetskraftens tillväxttakt avtar, bland annat på grund av den demografiska utvecklingen. Inflationen har utvecklats överraskande svagt under inledningen av Den svaga prisutvecklingen förväntas fortsätta under 2014 och inflationstakten överstiger en procent först under Den svaga prisutvecklingen innebär att företagens redan pressade vinstmarginaler inte förbättras i närtid. Givet den svaga inflationen sänker Riksbanken reporäntan till 0,5 procent i juli. En något starkare prisutveckling och sjunkande arbetslöshet får Riksbanken att påbörja en långsam räntehöjningscykel i februari Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges BNP 6,6 2,9 0,9 1,6 2,2 3,3 Produktivitet i näringslivet 1 4,9 1,8 1,2 1,6 1,3 2,3 Timmar 1 2,0 2,0 0,6 0,4 1,4 1,1 Sysselsättning 0,5 2,3 0,7 1,0 1,1 1,3 Arbetslöshet 2 8,6 7,8 0,9 8,0 7,9 7,5 KPIF 3 2,0 1,4 1,0 0,9 0,5 1,5 Reporänta 3,4 0,5 1,8 1,5 1,0 0,6 0,9 KIX 3 114,20 107,60 106,12 103,00 104,64 102,90 Anm: 1 Kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent.

3 Internationell och finansiell ekonomi DIAGRAM 1: Konsumentprisindex, euroområdet Årlig procentuell förändring Risk för fortsatt låg inflation i euroområdet Världsekonomin har under året fortsatt att återhämta sig understödd av en expansiv penningpolitik. Efter en lång period av turbulens rör sig världsekonomin nu mot en period av ökad stabilitet. Den globala konjunkturen förväntas därför fortsätta att förbättras, framför allt drivet av en starkare tillväxt i de utvecklade ekonomierna. Den svaga tillväxten i flera av dessa under det första kvartalet i år kan främst förklaras av temporära faktorer. Samtidigt som euroområdets tillväxt stiger de kommande åren föreligger en risk att inflationen biter sig fast på en låg nivå (se diagram 1). Den svaga inflationsutvecklingen under inledningen av 2014 har medfört att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkt styrräntan till 0,15 procent och samtidigt lanserat nya kvantitativa åtgärder (se diagram 2). ECB antas bibehålla en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Arbetslösheten faller i de flesta euroländer framöver, även om den fortfarande befinner sig på en hög nivå under slutet av Källor: ECB och Macrobond. DIAGRAM 2: Styrräntor Procent Mycket tyder på att återhämtningen i USA fortsätter att ta fart under prognosperioden. Även om Federal Reserve bedöms fullfölja sin tapering 1 och avsluta programmet för tillgångsköp under slutet av detta år så förblir räntan på nuvarande låga nivå en bra bit in på nästa år. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin antas fortsätta, allteftersom hushållens skuldsättning sjunker, bostadsmarknaden stärks och utvecklingen på arbetsmarknaden förbättras. Kina antas fortsätta att växa starkt, även om osäkerheten rörande den finansiella stabiliteten och hur övergången till en mer konsumtionsdriven ekonomi ska hanteras finns kvar. I Indien bedöms den senaste deprecieringen av valutan leda till att tillväxtnivåerna upprätthålls, trots att den indiska centralbanken för en mindre expansiv penningpolitik. Finansiella marknader fortsatt präglade av expansiv penningpolitik Utvecklingen på de finansiella marknaderna har fortsatt att präglas av den mycket expansiva penningpolitiken. I kombination med en ökad optimism kring konjunkturutvecklingen har låga räntor medfört fortsatt snabbt stigande aktiepriser under första halvåret. Aktievärderingarna mätt som p/e-tal har också stigit och är nu högre än historiska genomsnitt. Till följd av låga inflationsutfall förväntar sig nu penningmarknadsaktörerna att Riksbanken sänker reporäntan till 0,5 procent i juli, och höjer räntan först nästa år. 2 Stressnivån på de svenska finansiella marknaderna är också fortsatt låg. 3 De räntor som svenska företag och hushåll möter faller och värdet på hushållens tillgångar ligger nu tydligt över den historiska trenden. Samtidigt ökar dock hushållens skulder i oförminskad takt. Källor: ECB, Federal Reserve och Riksbanken. TABELL 1: BNP i omvärlden Årlig procentuell förändring Euroområdet -0,4 1,3 1,6 Tyskland 0,5 1,8 1,7 Frankrike 0,3 0,9 1,3 USA 1,9 2,4 3,0 Japan 1,5 1,2 1,4 Källor: Macrobond och Svenskt Näringsliv. Sammantaget indikerar låg ränta, låg marknadsoro och stigande tillgångspriser att det finns goda förutsättningar för en starkare svensk realekonomisk tillväxt framöver. 1 Nedtrappningen av de månatliga köpen av stats- och bostadsobligationer, även kallade QE3. 2 Enligt Riksbank Futures (RIBA). 3 Enligt ett sammanvägt stressindex som tar hänsyn till volatiliteten på aktie- och valutamarknaden samt riskpremierna på interbank- och bostadsobligationsmarknaden. DET EKONOMISKA LÄGET 2

4 BNP och efterfrågan BNP växte starkt under det fjärde kvartalet 2013, vilket till stor del förklaras av ett positivt lagerbidrag (se diagram 3). Under det första kvartalet i år stagnerade BNP-tillväxten i säsongsrensad kvartalstakt. Detta främst på grund av att en stark importutveckling medförde en fallande nettoexport. Framöver förväntas en fortsatt god konsumtionsutveckling att driva BNP-tillväxten. Även investeringarna och exporten ökar i takt med att återhämtningen i omvärlden blir mer robust och efterfrågan på svenska produkter ökar. DIAGRAM 3: Bidrag i procentenheter till kvartalsförändring i BNP Fasta priser, säsongsrensade och kalenderkorrigerade värden Efterfrågan från hushållen driver fortsatt återhämtningen Hushållens konsumtion utvecklades i linje med tidigare prognos under slutet av 2013 och början av De förutsättningar för en stark konsumtionsutveckling som förelåg prognosen i februari ligger kvar. En hög sparkvot hos hushållen i utgångsläget, i kombination med en stark utveckling av den reala disponibelinkomsten, ger ökat konsumtionsutrymme framöver. Den reala disponibelinkomsten gynnas bland annat av den låga inflationen och den kommande reporäntesänkningen i juli. En stark utveckling på bostadsmarknaden och stigande aktiepriser bidrar även till ökad optimism bland hushållen. Under 2015 drivs konsumtionstillväxten till stor del av återhämtningen på arbetsmarknaden. Konsumtionen växer därmed med 2,8 procent i år och 3,4 procent 2015 (se tabell 2). Måttlig tillväxt i offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökade starkt och på bred front under Den höga arbetslösheten medförde en expansion av arbetsförmedlingens insatser och därmed en ökning av den statliga konsumtionen. Fler arbetade timmar i ekonomin ökade skatteintäkterna i kommunsektorn, vilket även möjliggjorde en ökning i den kommunala konsumtionen. Finanspolitiskt gjordes inte några större satsningar på utgiftssidan i budgetpropositionen för Den statliga konsumtionen bedöms därför öka förhållandevis svagt i år. Även i den kommunala sektorn bedöms konsumtionen öka måttligt under Det saknas ännu beslut om större ökningar av de statliga konsumtionsutgifterna för år Budgetutrymmet för sådana bedöms dock vara begränsat. Istället kommer den ökade offentliga konsumtionen år 2015 i huvudsak att bestå av en något högre kommunal konsumtion. Temporär nedgång i investeringarna Under inledningen av året har tjänstesektorns investeringar vuxit i god takt. Nybyggandet av bostäder har också utvecklats starkare än förväntat. Industrin uppvisar dock fortfarande fallande investeringar. Ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande och bättre marknadsförutsättningar talar för en bred uppgång i investeringarna framöver. Uppgången kommer emellertid inte att ske utan störningar på vägen. Den senaste investeringsenkäten indikerar en nedgång för industrin och delar av tjänstesektorn under resten av året. Svenskt Näringslivs företagarpanel tyder även den på en tillfällig försvagning under andra kvartalet i år (se diagram 4). Bedömmningen är därför att osäkerheten bland företagen leder till en temporär nedgång i investeringarna under andra kvartalet. I samband med att efterfrågan från omvärlden driver upp exporten minskar företagens oro och investeringarna ökar succes- DIAGRAM 4: Företagarpanelen, förväntningar om investeringar, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. TABELL 2: Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, fasta priser BNP 0,9 1,6 2,2 3,3 Hushållens konsumtion 1,5 2,2 2,8 3,4 Offentlig konsumtion 0,3 1,9 1,0 1,6 Investeringar 3,2-0,8 4,5 4,1 Export 0,4-0,2 3,2 5,5 Import -0,8-0,6 4,7 5,3 3 DET EKONOMISKA LÄGET

5 sivt. Den årliga tillväxttakten i investeringarna hamnar därför på drygt fyra procent både 2014 och 2015 (se tabell 2). Svagt tillväxtbidrag från nettoexporten framöver Tidigare har främst tjänsteexporten bidragit positivt till exportutvecklingen. Det senaste BNP-utfallet visar dock att även varuexporten nu börjat stiga och kortsiktiga exportindikatorer tyder på att utvecklingen fortsätter under de kommande kvartalen. Exporttillväxten blir dock svagare än under tidigare konjunkturåterhämtningar. Detta beror till stor del på att återhämtningen i omvärlden blir relativt svag, men också på att svenska exportföretag fortsätter att förlora marknadsandelar. Importtillväxten stiger i takt med att den inhemska efterfrågan och exporten ökar. Nettoexporten bidrar positivt till BNP-tillväxten framöver, om än marginellt (se diagram 3). Produktion, timmar och produktivitet Efter ett starkt fjärde kvartal 2013 utvecklades både tjänste- och varuproduktionen svagt under det första kvartalet Under senare tid har varuproduktionen utvecklats betydligt svagare än tjänsteproduktionen. Förutsättningarna finns dock för en bredare återhämtning i näringslivets produktion på sikt. Tjänsteproduktionen har främst drivits av hushållsnära tjänster, men även företagsnära tjänster förväntas öka framöver. Samtidigt förväntas en stigande export bidra till att tillväxten i varuproduktionen tar fart under slutet av Offentlig produktionstillväxt ökar svagare och faller tillbaka något 2015 (se tabell 3 och diagram 6). Den osäkerhet som råder kring regelverken för välfärdsföretagen skapar en ökad osäkerhet kring den offentliga produktionen 2014 och DIAGRAM 5: Företagarpanelen, förväntningar om produktion, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. DIAGRAM 6: Produktion Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerat förädlingsvärde i fasta priser Svenskt Näringslivs företagarpanel tyder på ett svagt andra kvartal Diagram 5 visar företagens produktionsplaner enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel. Denna har visat sig vara starkt korrelerad med faktisk produktion för samma kvartal. Resultatet för det andra kvartalet i år tyder därför på en tillfällig nedgång i produktionstillväxten. Denna nedgång har en bred geografisk spridning (se avsnittet Regional ekonomi). Givet förutsättningarna för både en ökad efterfrågan från hushållen och från omvärlden bedöms dock denna försvagning vara tillfällig. Bostadsbyggandet fortsatt starkt Bostadsbyggandet fortsatte att utvecklas starkt under början av 2014 och förväntas fortsätta göra det under resten av året. Hushållens efterfrågan ligger till stor del bakom den starka utvecklingen. Även starka infrastruktursinvesteringar bidrar positivt till produktionstillväxten. De starka infrastrukturinvesteringarna leder även till ökad tjänsteproduktion då det exempelvis gynnar tekniska konsulter. Produktivitetstillväxten ökar långsamt Arbetade timmar utvecklades överraskande starkt under slutet av 2013 och under början av Utvecklingen drevs delvis av offentlig sektor då arbetade timmar ökade starkt både inom staten och kommun- TABELL 3: Produktion, timmar och produktivitet Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Produktion, totalt 1 1,3 1,5 2,5 3,1 Produktion, näringslivet 1 1,4 1,8 2,9 3,9 Produktion, offentlig sektor 1 0,5 0,4 0,8 0,2 Arbetade timmar, totalt 0,6 0,4 1,4 1,1 Arbetade timmar, näringslivet 0,2 0,1 1,6 1,5 Arbetade timmar, offentlig sektor 1,5 1,2 1,2 0,2 Produktivitet, totalt 2 0,7 1,1 1,0 1,9 Produktivitet, näringslivet 2 1,2 1,6 1,3 2,3 Produktivitet, offentlig sektor 2-1,0-0,8-0,4-0,1 Anm: 1 Förädlingsvärde i fasta priser, 2 förädlingsvärde i fasta priser per arbetad timme. DET EKONOMISKA LÄGET 4

6 sektorn. Under det första kvartalet 2014 ökade även arbetade timmar inom tjänstesektorn kraftigt. Framöver bedöms timmarna öka i en något långsammare takt då offentliga timmar utvecklas svagare under DIAGRAM 7: Företagarpanelen, förväntningar om antal anställda, 6 mån Normaliserade nettotal Medan timmarna har utvecklats överraskande positivt har produktiviteten utvecklats svagt. Svenska företag har underinvesterat under de senaste åren, vilket sannolikt har bidragit till den svaga produktivitetsutvecklingen. I takt med att efterfrågan och produktionen ökar framöver så stiger även produktivitetstillväxten. Jämfört med tidigare konjunkturuppgångar ökar dock produktiviteten relativt svagt. Detta beror till viss del på att denna konjunkturåterhämtning är svagare än de tidigare. Men det är också så att tillväxten nu i högre grad än tidigare drivs av en ökning i antalet arbetade timmar. Arbetsmarknad Samtidigt som det finns över arbetslösa finns det många lediga jobb på arbetsmarknaden. Under det första kvartalet 2014 anmäldes det nära lediga jobb till arbetsförmedlingen per månad. Samtidigt låg 97 procent av jobben kvar efter en månad. Antalet kvarvarande platser på arbetsförmedlingen har nått sitt högsta tal sedan 1993, både i absoluta termer och som andel av nyanmälda jobb. Å andra sidan minskade långtidsarbetslösheten i början av 2014, vilket tyder på att arbetslösheten kommer fortsätta att minska. I takt med att efterfrågan stärks blir det mer lönsamt för företagen att anställa, vilket sannolikt leder till att även personer med något lägre kvalifikationer anställs. Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. DIAGRAM 8: Sysselsättning och arbetslöshet Antal personer resp. andel av arbetskraften, år, säsongsrensat Sysselsättningen fortsätter att öka Både sysselsättningen och arbetskraften har utvecklats starkt under senare år. Företagen är dock något mindre optimistiska om nyanställningar under de kommande sex månaderna enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel (se diagram 7). Sysselsättningen låg still under första kvartalet 2014, men månadssiffror för april och maj indikerar att detta var en temporär avstanning. I takt med att ekonomin stärks förväntas företagen att fortsätta nyanställa och sysselsättningen bedöms öka successivt under prognosperioden. Sedan finanskrisen har arbetskraften ökat i snabb takt. Framöver förväntas denna sakta ned, delvis på grund av demografiska faktorer. Detta, i kombination med att efterfrågan på arbetskraft från företagen stärks på grund av återhämtningen i omvärldsekonomin, gör att arbetslösheten börjar sjunka under slutet av Arbetslösheten når en nivå på 7,2 procent i slutet av 2015 (se diagram 8). Matchningen förväntas förbättras något i takt med att konjunkturen stärks, men förblir en riskfaktor under hela prognosperioden. TABELL 4: Arbetsmarknad Årlig procentuell förändring om inte annat anges, år Sysselsättning 0,7 1,0 1,1 1,2 Arbetslöshet 1 0,9 8,0 7,9 7,3 Arbetskraft 8,0 1,1 1,0 0,6 Anm: 1 Procentuell andel av arbetskraften. En annan riskfaktor är osäkerheten kring tidigare genomförda reformer som har bidragit till en ökad sysselsättning. Sänkta sociala avgifter för unga, sänkt restaurangmoms och framför allt RUT-avdraget har bidragit till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Om dessa reformer tas bort riskerar detta att bidra till en försämrad matchning på arbetsmarknaden och en högre arbetslöshet. 5 DET EKONOMISKA LÄGET

7 Penningpolitik, växelkurs och inflation Den underliggande inflationstakten mätt som KPIF har sjunkit ytterligare under inledningen av året. Den svaga prisutvecklingen är utbredd och återfinns inom merparten av indexets underkomponenter. De ekonomiska aktörernas inflationsförväntningar har också sjunkit. På två års sikt förväntar de sig nu att KPI-inflationen blir 1,3 procent (se diagram 9). DIAGRAM 9: Inflationsförväntningar, ekonomiska aktörer Procent, genomsnitt Stigande resursutnyttjande ökar kostnadstrycket Resursutnyttjandet i ekonomin är lågt men har stigit något. 4 Denna utveckling väntas fortgå under prognosperioden vilket talar för att kostnadstrycket i ekonomin kommer att stiga. Företagen har under en längre tid inte överfört sina kostnadsökningar till prishöjningar. Detta kan delvis bero på en svag efterfrågan, men även på att de prioriterat marknadsandelar framför vinstmarginaler. Det senare kan avspegla en mer långsiktig syn på vinstmarginaler. Enhetsarbetskostnaderna antas fortsätta stiga under prognosperioden, men i avtagande takt. Detta kommer initialt att öka kostnadstrycket hos företagen, som så småningom kommer att börja höja sina priser i takt med en förbättrad konjunktur. Källa: Prospera. DIAGRAM 10: Konsumentprisindex Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Ökande importpriser En svag importprisutveckling är en annan faktor som trendmässigt har bidragit till den låga inflationen. En fortsatt återhämtning i omvärldskonjunkturen medför en stigande global inflation. En något starkare krona motverkar inte detta fullt ut och inflationstrycket från importpriserna förväntas stiga framöver. 5 Inflationen stiger Ett successivt stigande resursutnyttjande, ökad benägenhet hos företagen att höja sina priser och stigande importpriser innebär att inflationstakten enligt KPIF stiger mot slutet av Inflationen enligt KPIF förväntas dock understiga inflationsmålet under hela prognosperioden. KPIF-inflationen bedöms i genomsnitt vara 0,5 procent 2014, för att stiga till 1,5 procent under KPI-inflationen, som inkluderar boränteutvecklingen, kommer däremot att stiga mer i och med att Riksbanken initierar en ny räntehöjningscykel (se diagram 10). Riksbanken sänker reporäntan i juli Fortsatt fallande inflation och inflationsförväntningar har ökat trycket på Riksbanken att sänka räntan ytterligare. Då ECB nyligen genomförde ännu en räntesänkning, tillsammans med andra kvantitativa lättnader, ökade sannolikheten för en svensk räntesänkning ytterligare. Detta är också något marknadsaktörerna nu förväntar sig. Reporäntan bedöms därför sänkas till 0,5 procent i juli. Någon ytterligare sänkning kommer inte. Riksbanken kommer dock inte att höja räntan igen förrän det blivit tydligt att inflationen är på väg upp. Detta innebär att en första räntehöjning genomförs i februari nästa år då KPIF-inflation överstiger en procent. I slutet av nästa år är reporäntan 1,25 procent. TABELL 5: Inflation, räntor och växelkurser Årsgenomsnitt 4 Enligt Riksbankens RU-indikator KPIF 1 0,9 0,5 1,5 KPI 1 0,0-0,1 1,9 Reporänta 2 1,0 0,6 0,9 3-mån. ränta 2 0,9 0,6 1,1 10-års ränta 2 2,1 2,0 2,5 SEK/EUR 8,6 8,9 8,6 SEK/USD 6,5 6,6 6,8 KIX-index 103,00 104,64 102,90 Anm: 1 Årlig procentuell förändring, 2 procent. Källor: SCB, Riksbanken, Macrobond och Svenskt Näringsliv. 5 Mätt i årlig förändringstakt så har förra årets prisfall nu förbytts i prisökningar. DET EKONOMISKA LÄGET 6

8 Svenska kronan stärks något Hittills under 2014 har kronan försvagats. Detta är en direkt följd av de låga inflationsutfallen som medfört att ränteförväntningarna har justerats ned, samtidigt som den europeiska ekonomin har förbättrats. Kronan förväntas dock att stärkas igen, framför allt under nästa år i takt med att Riksbanken börjar höja räntan. Denna utveckling är främst driven av kronans utveckling gentemot euron. De underliggande trenderna kvarstår fortfarande, där den europeiska ekonomin fortsätter att utvecklas svagt medan tillväxten i USA blir allt robustare. Dollarn antas därför stärkas något från nuvarande nivå. Euron sjunker till 8,50 kr/euro i slutet av 2015, medan dollarn stiger till 6,80 kr/dollar. Regional ekonomi Följande avsnitt analyserar tillväxtutsikterna för olika regioner i Sverige, med utgångspunkt från Svenskt Näringslivs företagarpanel. Utfallet illustreras genom den regionala konjunkturklockan, som visar var i konjunkturcykeln en region befinner sig. Analysen visar att regionerna befinner sig i olika faser av konjunkturförloppet, även om det finns en viss samvariation. DIAGRAM 11: Regionala förväntningar om produktion, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. FIGUR 1: Illustration av produktionstillväxt i konjunkturklockan Företagarpanelen I Svenskt Näringslivs företagarpanel tillfrågas ungefär 9000 företag om hur produktion, investeringar och antalet anställda har utvecklats under de senaste sex månaderna, samt hur planerna ser ut under de kommande sex månaderna. Utifrån detta räknas nettotal fram för varje kategori, med regional uppdelning. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som har ökat/planerar att öka och andelen som har minskat/planerar att minska inom varje kategori. Tillväxt Kl: 9 Kl: 12 Kl: 3 Kl: 6 Kl: 9 Kl: 12 Kl: 3 I diagram 11 visas normaliserade nettotal för produktionsplaner uppdelat på olika storstadsregioner. Normaliseringen tar hänsyn till att vissa regioner har haft större variation i sina produktionsplaner än andra. Nettotalen i företagarpanelen har en stark samvariation med näringslivets produktion. Diagram 11 tyder därför på en försvagning i produktionstillväxten under det andra kvartalet Denna tillfälliga försvagning har en bred regional spridning och bedöms vara tillfällig då förutsättningarna är goda för en ökad efterfrågan på svenska produkter från omvärlden. Regionala konjunkturklockan Svenskt Näringslivs konjunkturklocka illustrerar i vilken fas de olika regionernas produktionstillväxt befinner sig. Varje klockslag motsvarar en fas i produktionstillväxtens cykel (se figur 1). Produktionstillväxten når sin högsta nivå vid klockslaget 12. Produktionstillväxten är som lägst när en region befinner sig vid klockslaget 6. Klockslagen däremellan visar huruvida en region är på väg mot en högre eller en lägre tillväxt. Olika regioner kan ha olika tillväxttakt i produktionen även om de befinner sig vid samma klockslag, eftersom vissa regioner har bättre tillväxtförutsättningar än andra. FIGUR 2: Svenskt Näringslivs konjunkturklocka Stockholm Jönköping Västmanland Örebro Östergörland Jämtland Västernorrland Sverige Västerbotten Halland Södermanland Värmland Skåne Gävelborg Västra Götaland Dalarna Kalmar Produktionstillväxt ökar Norrbotten Uppsala Gotland Produktionstillväxt toppar Produktionstillväxt bottnar Blekinge Tid Kronoberg Produktionstillväxt faller 7 DET EKONOMISKA LÄGET

9 De regioner som sedan föregående prognos har rört sig medurs illustreras med grönt medan de regioner som flyttats moturs på konjunkturklockan illustreras med rött. De svarta regionerna befinner sig i samma fas av konjunkturcykeln som tidigare. Under ett normalt konjunkturförlopp rör sig de flesta regioner medurs. På grund av ett oväntat svagt resultat i Svenskt Näringslivs företagarpanel har denna gång ett stort antal regioner rört sig moturs. Det innebär att det återstår en längre period av återhämtning än tidigare förväntat. I Blekinge och Gotland har konjunkturåterhämtningen precis inletts och de är också de två regioner som överraskat mest negativt sedan föregående prognos. Kalmar är den region som överraskat mest positivt och är tillsammans med Kronoberg den region där återhämtningen kommit längst. Sverige som helhet befinner sig strax innan klockslaget 9. Det innebär att det fortfarande är en bra bit kvar innan produktionstillväxten toppar. Jämfört med föregående prognos tycks spridningen mellan olika regioner ha minskat något. DET EKONOMISKA LÄGET 8

10 Kontaktuppgifter Ann Öberg Chefekonom Jimmy Boumediene Prognosansvarig Jonas Frycklund Investeringar Carl Oreland Inflation, penningpolitik och finansiella marknader Victor Snellman Internationell ekonomi och utrikeshandel Susanne Spector Arbetsmarknad Mikael Witterblad Offentlig ekonomi Svenskt Näringsliv, telefon , Storgatan 19, Stockholm

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET NOVEMBER 2014 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Trög återhämtning i euroområdet... 5 Tillväxten

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET NOVEMBER 2015 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Kinas ekonomi saktar ned... 5 Europas återhämtning

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET APRIL 15 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Återhämtningen i euroområdet får fäste... 5 Starkare

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 10 500 företagare, varav ca 490 i Svarsfrekvens

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. 1 Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. Företagens framtidsutsikter fortsätter att bli mer negativa.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni Björn Lindgren, ekonom

SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni Björn Lindgren, ekonom SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni 2011 Björn Lindgren, ekonom Uppsala, 28 juni 2011 Europa i kris vad händer nu? Offentlig skuldsättning Procent av BNP 2007 resp 2010 160 140 120 100 80 60 40 20

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2014

Penningpolitisk uppföljning september 2014 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning september 214 Tillväxten i omvärlden som helhet väntas successivt stiga de närmaste åren. Konjunktursignalerna från USA och Storbritannien är fortsatt starka. Samtidigt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET APRIL 15 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Återhämtningen i euroområdet får fäste... 5 Starkare

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer