DET EKONOMISKA LÄGET

Transkript

1 DET EKONOMISKA LÄGET PROGNOSUPPDATERING JUNI 2014

2 Sammanfattning Konjunkturen försvagas tillfälligt under andra kvartalet Återhämtningen drivs främst av ökad efterfrågan från hushållen Svag prisutveckling håller nere företagens vinstmarginaler Strukturella problem på arbetsmarknaden består Återhämtningen i omvärldsekonomin går som förväntat trögt och drivs till stor del av extraordinär expansiv penningpolitik. Den globala tillväxten väntas dock fortsätta stiga, främst drivet av en starkare konjunktur i de utvecklade ekonomierna. I Europa blir återhämtningen allt bredare och även södra Europa uppvisar nu positiva tillväxttal. Tillväxten i svensk ekonomi var oväntat stark under det fjärde kvartalet 2013, mycket på grund av ett stort lagerbidrag. Under det första kvartalet 2014 stagnerade dock BNP-tillväxten då en stark import innebar att nettoexporten föll. Indikatorer, däribland Svenskt Näringslivs företagarpanel, tyder nu på en tillfällig försvagning av framför allt näringslivets investeringar under det andra kvartalet i år. I takt med att omvärldsekonomin stärks ökar dock svensk export och företagens investeringar framöver. Svensk ekonomi växer således med 2,2 procent 2014 och 3,3 procent Hushållens konsumtion är den största drivkraften bakom återhämtningen i svensk ekonomi. Näringslivets produktivitet, som under de senaste sju åren ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år jämfört med ett historiskt genomsnitt på 2,5 procent per år, blir fortsatt svagare än normalt under en konjunkturuppgång. Tillväxten drivs därmed i större utsträckning av en ökning i antalet arbetade timmar. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer runt 8 procent. I takt med att produktionen ökar och företagen blir mer optimistiska om återhämtningens varaktighet ökar sysselsättningen successivt under prognosperioden. Arbetslösheten sjunker under slutet av 2014 och hela Detta beror till stor del på att arbetskraftens tillväxttakt avtar, bland annat på grund av den demografiska utvecklingen. Inflationen har utvecklats överraskande svagt under inledningen av Den svaga prisutvecklingen förväntas fortsätta under 2014 och inflationstakten överstiger en procent först under Den svaga prisutvecklingen innebär att företagens redan pressade vinstmarginaler inte förbättras i närtid. Givet den svaga inflationen sänker Riksbanken reporäntan till 0,5 procent i juli. En något starkare prisutveckling och sjunkande arbetslöshet får Riksbanken att påbörja en långsam räntehöjningscykel i februari Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges BNP 6,6 2,9 0,9 1,6 2,2 3,3 Produktivitet i näringslivet 1 4,9 1,8 1,2 1,6 1,3 2,3 Timmar 1 2,0 2,0 0,6 0,4 1,4 1,1 Sysselsättning 0,5 2,3 0,7 1,0 1,1 1,3 Arbetslöshet 2 8,6 7,8 0,9 8,0 7,9 7,5 KPIF 3 2,0 1,4 1,0 0,9 0,5 1,5 Reporänta 3,4 0,5 1,8 1,5 1,0 0,6 0,9 KIX 3 114,20 107,60 106,12 103,00 104,64 102,90 Anm: 1 Kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent.

3 Internationell och finansiell ekonomi DIAGRAM 1: Konsumentprisindex, euroområdet Årlig procentuell förändring Risk för fortsatt låg inflation i euroområdet Världsekonomin har under året fortsatt att återhämta sig understödd av en expansiv penningpolitik. Efter en lång period av turbulens rör sig världsekonomin nu mot en period av ökad stabilitet. Den globala konjunkturen förväntas därför fortsätta att förbättras, framför allt drivet av en starkare tillväxt i de utvecklade ekonomierna. Den svaga tillväxten i flera av dessa under det första kvartalet i år kan främst förklaras av temporära faktorer. Samtidigt som euroområdets tillväxt stiger de kommande åren föreligger en risk att inflationen biter sig fast på en låg nivå (se diagram 1). Den svaga inflationsutvecklingen under inledningen av 2014 har medfört att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkt styrräntan till 0,15 procent och samtidigt lanserat nya kvantitativa åtgärder (se diagram 2). ECB antas bibehålla en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Arbetslösheten faller i de flesta euroländer framöver, även om den fortfarande befinner sig på en hög nivå under slutet av Källor: ECB och Macrobond. DIAGRAM 2: Styrräntor Procent Mycket tyder på att återhämtningen i USA fortsätter att ta fart under prognosperioden. Även om Federal Reserve bedöms fullfölja sin tapering 1 och avsluta programmet för tillgångsköp under slutet av detta år så förblir räntan på nuvarande låga nivå en bra bit in på nästa år. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin antas fortsätta, allteftersom hushållens skuldsättning sjunker, bostadsmarknaden stärks och utvecklingen på arbetsmarknaden förbättras. Kina antas fortsätta att växa starkt, även om osäkerheten rörande den finansiella stabiliteten och hur övergången till en mer konsumtionsdriven ekonomi ska hanteras finns kvar. I Indien bedöms den senaste deprecieringen av valutan leda till att tillväxtnivåerna upprätthålls, trots att den indiska centralbanken för en mindre expansiv penningpolitik. Finansiella marknader fortsatt präglade av expansiv penningpolitik Utvecklingen på de finansiella marknaderna har fortsatt att präglas av den mycket expansiva penningpolitiken. I kombination med en ökad optimism kring konjunkturutvecklingen har låga räntor medfört fortsatt snabbt stigande aktiepriser under första halvåret. Aktievärderingarna mätt som p/e-tal har också stigit och är nu högre än historiska genomsnitt. Till följd av låga inflationsutfall förväntar sig nu penningmarknadsaktörerna att Riksbanken sänker reporäntan till 0,5 procent i juli, och höjer räntan först nästa år. 2 Stressnivån på de svenska finansiella marknaderna är också fortsatt låg. 3 De räntor som svenska företag och hushåll möter faller och värdet på hushållens tillgångar ligger nu tydligt över den historiska trenden. Samtidigt ökar dock hushållens skulder i oförminskad takt. Källor: ECB, Federal Reserve och Riksbanken. TABELL 1: BNP i omvärlden Årlig procentuell förändring Euroområdet -0,4 1,3 1,6 Tyskland 0,5 1,8 1,7 Frankrike 0,3 0,9 1,3 USA 1,9 2,4 3,0 Japan 1,5 1,2 1,4 Källor: Macrobond och Svenskt Näringsliv. Sammantaget indikerar låg ränta, låg marknadsoro och stigande tillgångspriser att det finns goda förutsättningar för en starkare svensk realekonomisk tillväxt framöver. 1 Nedtrappningen av de månatliga köpen av stats- och bostadsobligationer, även kallade QE3. 2 Enligt Riksbank Futures (RIBA). 3 Enligt ett sammanvägt stressindex som tar hänsyn till volatiliteten på aktie- och valutamarknaden samt riskpremierna på interbank- och bostadsobligationsmarknaden. DET EKONOMISKA LÄGET 2

4 BNP och efterfrågan BNP växte starkt under det fjärde kvartalet 2013, vilket till stor del förklaras av ett positivt lagerbidrag (se diagram 3). Under det första kvartalet i år stagnerade BNP-tillväxten i säsongsrensad kvartalstakt. Detta främst på grund av att en stark importutveckling medförde en fallande nettoexport. Framöver förväntas en fortsatt god konsumtionsutveckling att driva BNP-tillväxten. Även investeringarna och exporten ökar i takt med att återhämtningen i omvärlden blir mer robust och efterfrågan på svenska produkter ökar. DIAGRAM 3: Bidrag i procentenheter till kvartalsförändring i BNP Fasta priser, säsongsrensade och kalenderkorrigerade värden Efterfrågan från hushållen driver fortsatt återhämtningen Hushållens konsumtion utvecklades i linje med tidigare prognos under slutet av 2013 och början av De förutsättningar för en stark konsumtionsutveckling som förelåg prognosen i februari ligger kvar. En hög sparkvot hos hushållen i utgångsläget, i kombination med en stark utveckling av den reala disponibelinkomsten, ger ökat konsumtionsutrymme framöver. Den reala disponibelinkomsten gynnas bland annat av den låga inflationen och den kommande reporäntesänkningen i juli. En stark utveckling på bostadsmarknaden och stigande aktiepriser bidrar även till ökad optimism bland hushållen. Under 2015 drivs konsumtionstillväxten till stor del av återhämtningen på arbetsmarknaden. Konsumtionen växer därmed med 2,8 procent i år och 3,4 procent 2015 (se tabell 2). Måttlig tillväxt i offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökade starkt och på bred front under Den höga arbetslösheten medförde en expansion av arbetsförmedlingens insatser och därmed en ökning av den statliga konsumtionen. Fler arbetade timmar i ekonomin ökade skatteintäkterna i kommunsektorn, vilket även möjliggjorde en ökning i den kommunala konsumtionen. Finanspolitiskt gjordes inte några större satsningar på utgiftssidan i budgetpropositionen för Den statliga konsumtionen bedöms därför öka förhållandevis svagt i år. Även i den kommunala sektorn bedöms konsumtionen öka måttligt under Det saknas ännu beslut om större ökningar av de statliga konsumtionsutgifterna för år Budgetutrymmet för sådana bedöms dock vara begränsat. Istället kommer den ökade offentliga konsumtionen år 2015 i huvudsak att bestå av en något högre kommunal konsumtion. Temporär nedgång i investeringarna Under inledningen av året har tjänstesektorns investeringar vuxit i god takt. Nybyggandet av bostäder har också utvecklats starkare än förväntat. Industrin uppvisar dock fortfarande fallande investeringar. Ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande och bättre marknadsförutsättningar talar för en bred uppgång i investeringarna framöver. Uppgången kommer emellertid inte att ske utan störningar på vägen. Den senaste investeringsenkäten indikerar en nedgång för industrin och delar av tjänstesektorn under resten av året. Svenskt Näringslivs företagarpanel tyder även den på en tillfällig försvagning under andra kvartalet i år (se diagram 4). Bedömmningen är därför att osäkerheten bland företagen leder till en temporär nedgång i investeringarna under andra kvartalet. I samband med att efterfrågan från omvärlden driver upp exporten minskar företagens oro och investeringarna ökar succes- DIAGRAM 4: Företagarpanelen, förväntningar om investeringar, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. TABELL 2: Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, fasta priser BNP 0,9 1,6 2,2 3,3 Hushållens konsumtion 1,5 2,2 2,8 3,4 Offentlig konsumtion 0,3 1,9 1,0 1,6 Investeringar 3,2-0,8 4,5 4,1 Export 0,4-0,2 3,2 5,5 Import -0,8-0,6 4,7 5,3 3 DET EKONOMISKA LÄGET

5 sivt. Den årliga tillväxttakten i investeringarna hamnar därför på drygt fyra procent både 2014 och 2015 (se tabell 2). Svagt tillväxtbidrag från nettoexporten framöver Tidigare har främst tjänsteexporten bidragit positivt till exportutvecklingen. Det senaste BNP-utfallet visar dock att även varuexporten nu börjat stiga och kortsiktiga exportindikatorer tyder på att utvecklingen fortsätter under de kommande kvartalen. Exporttillväxten blir dock svagare än under tidigare konjunkturåterhämtningar. Detta beror till stor del på att återhämtningen i omvärlden blir relativt svag, men också på att svenska exportföretag fortsätter att förlora marknadsandelar. Importtillväxten stiger i takt med att den inhemska efterfrågan och exporten ökar. Nettoexporten bidrar positivt till BNP-tillväxten framöver, om än marginellt (se diagram 3). Produktion, timmar och produktivitet Efter ett starkt fjärde kvartal 2013 utvecklades både tjänste- och varuproduktionen svagt under det första kvartalet Under senare tid har varuproduktionen utvecklats betydligt svagare än tjänsteproduktionen. Förutsättningarna finns dock för en bredare återhämtning i näringslivets produktion på sikt. Tjänsteproduktionen har främst drivits av hushållsnära tjänster, men även företagsnära tjänster förväntas öka framöver. Samtidigt förväntas en stigande export bidra till att tillväxten i varuproduktionen tar fart under slutet av Offentlig produktionstillväxt ökar svagare och faller tillbaka något 2015 (se tabell 3 och diagram 6). Den osäkerhet som råder kring regelverken för välfärdsföretagen skapar en ökad osäkerhet kring den offentliga produktionen 2014 och DIAGRAM 5: Företagarpanelen, förväntningar om produktion, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. DIAGRAM 6: Produktion Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerat förädlingsvärde i fasta priser Svenskt Näringslivs företagarpanel tyder på ett svagt andra kvartal Diagram 5 visar företagens produktionsplaner enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel. Denna har visat sig vara starkt korrelerad med faktisk produktion för samma kvartal. Resultatet för det andra kvartalet i år tyder därför på en tillfällig nedgång i produktionstillväxten. Denna nedgång har en bred geografisk spridning (se avsnittet Regional ekonomi). Givet förutsättningarna för både en ökad efterfrågan från hushållen och från omvärlden bedöms dock denna försvagning vara tillfällig. Bostadsbyggandet fortsatt starkt Bostadsbyggandet fortsatte att utvecklas starkt under början av 2014 och förväntas fortsätta göra det under resten av året. Hushållens efterfrågan ligger till stor del bakom den starka utvecklingen. Även starka infrastruktursinvesteringar bidrar positivt till produktionstillväxten. De starka infrastrukturinvesteringarna leder även till ökad tjänsteproduktion då det exempelvis gynnar tekniska konsulter. Produktivitetstillväxten ökar långsamt Arbetade timmar utvecklades överraskande starkt under slutet av 2013 och under början av Utvecklingen drevs delvis av offentlig sektor då arbetade timmar ökade starkt både inom staten och kommun- TABELL 3: Produktion, timmar och produktivitet Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Produktion, totalt 1 1,3 1,5 2,5 3,1 Produktion, näringslivet 1 1,4 1,8 2,9 3,9 Produktion, offentlig sektor 1 0,5 0,4 0,8 0,2 Arbetade timmar, totalt 0,6 0,4 1,4 1,1 Arbetade timmar, näringslivet 0,2 0,1 1,6 1,5 Arbetade timmar, offentlig sektor 1,5 1,2 1,2 0,2 Produktivitet, totalt 2 0,7 1,1 1,0 1,9 Produktivitet, näringslivet 2 1,2 1,6 1,3 2,3 Produktivitet, offentlig sektor 2-1,0-0,8-0,4-0,1 Anm: 1 Förädlingsvärde i fasta priser, 2 förädlingsvärde i fasta priser per arbetad timme. DET EKONOMISKA LÄGET 4

6 sektorn. Under det första kvartalet 2014 ökade även arbetade timmar inom tjänstesektorn kraftigt. Framöver bedöms timmarna öka i en något långsammare takt då offentliga timmar utvecklas svagare under DIAGRAM 7: Företagarpanelen, förväntningar om antal anställda, 6 mån Normaliserade nettotal Medan timmarna har utvecklats överraskande positivt har produktiviteten utvecklats svagt. Svenska företag har underinvesterat under de senaste åren, vilket sannolikt har bidragit till den svaga produktivitetsutvecklingen. I takt med att efterfrågan och produktionen ökar framöver så stiger även produktivitetstillväxten. Jämfört med tidigare konjunkturuppgångar ökar dock produktiviteten relativt svagt. Detta beror till viss del på att denna konjunkturåterhämtning är svagare än de tidigare. Men det är också så att tillväxten nu i högre grad än tidigare drivs av en ökning i antalet arbetade timmar. Arbetsmarknad Samtidigt som det finns över arbetslösa finns det många lediga jobb på arbetsmarknaden. Under det första kvartalet 2014 anmäldes det nära lediga jobb till arbetsförmedlingen per månad. Samtidigt låg 97 procent av jobben kvar efter en månad. Antalet kvarvarande platser på arbetsförmedlingen har nått sitt högsta tal sedan 1993, både i absoluta termer och som andel av nyanmälda jobb. Å andra sidan minskade långtidsarbetslösheten i början av 2014, vilket tyder på att arbetslösheten kommer fortsätta att minska. I takt med att efterfrågan stärks blir det mer lönsamt för företagen att anställa, vilket sannolikt leder till att även personer med något lägre kvalifikationer anställs. Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. DIAGRAM 8: Sysselsättning och arbetslöshet Antal personer resp. andel av arbetskraften, år, säsongsrensat Sysselsättningen fortsätter att öka Både sysselsättningen och arbetskraften har utvecklats starkt under senare år. Företagen är dock något mindre optimistiska om nyanställningar under de kommande sex månaderna enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel (se diagram 7). Sysselsättningen låg still under första kvartalet 2014, men månadssiffror för april och maj indikerar att detta var en temporär avstanning. I takt med att ekonomin stärks förväntas företagen att fortsätta nyanställa och sysselsättningen bedöms öka successivt under prognosperioden. Sedan finanskrisen har arbetskraften ökat i snabb takt. Framöver förväntas denna sakta ned, delvis på grund av demografiska faktorer. Detta, i kombination med att efterfrågan på arbetskraft från företagen stärks på grund av återhämtningen i omvärldsekonomin, gör att arbetslösheten börjar sjunka under slutet av Arbetslösheten når en nivå på 7,2 procent i slutet av 2015 (se diagram 8). Matchningen förväntas förbättras något i takt med att konjunkturen stärks, men förblir en riskfaktor under hela prognosperioden. TABELL 4: Arbetsmarknad Årlig procentuell förändring om inte annat anges, år Sysselsättning 0,7 1,0 1,1 1,2 Arbetslöshet 1 0,9 8,0 7,9 7,3 Arbetskraft 8,0 1,1 1,0 0,6 Anm: 1 Procentuell andel av arbetskraften. En annan riskfaktor är osäkerheten kring tidigare genomförda reformer som har bidragit till en ökad sysselsättning. Sänkta sociala avgifter för unga, sänkt restaurangmoms och framför allt RUT-avdraget har bidragit till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Om dessa reformer tas bort riskerar detta att bidra till en försämrad matchning på arbetsmarknaden och en högre arbetslöshet. 5 DET EKONOMISKA LÄGET

7 Penningpolitik, växelkurs och inflation Den underliggande inflationstakten mätt som KPIF har sjunkit ytterligare under inledningen av året. Den svaga prisutvecklingen är utbredd och återfinns inom merparten av indexets underkomponenter. De ekonomiska aktörernas inflationsförväntningar har också sjunkit. På två års sikt förväntar de sig nu att KPI-inflationen blir 1,3 procent (se diagram 9). DIAGRAM 9: Inflationsförväntningar, ekonomiska aktörer Procent, genomsnitt Stigande resursutnyttjande ökar kostnadstrycket Resursutnyttjandet i ekonomin är lågt men har stigit något. 4 Denna utveckling väntas fortgå under prognosperioden vilket talar för att kostnadstrycket i ekonomin kommer att stiga. Företagen har under en längre tid inte överfört sina kostnadsökningar till prishöjningar. Detta kan delvis bero på en svag efterfrågan, men även på att de prioriterat marknadsandelar framför vinstmarginaler. Det senare kan avspegla en mer långsiktig syn på vinstmarginaler. Enhetsarbetskostnaderna antas fortsätta stiga under prognosperioden, men i avtagande takt. Detta kommer initialt att öka kostnadstrycket hos företagen, som så småningom kommer att börja höja sina priser i takt med en förbättrad konjunktur. Källa: Prospera. DIAGRAM 10: Konsumentprisindex Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Ökande importpriser En svag importprisutveckling är en annan faktor som trendmässigt har bidragit till den låga inflationen. En fortsatt återhämtning i omvärldskonjunkturen medför en stigande global inflation. En något starkare krona motverkar inte detta fullt ut och inflationstrycket från importpriserna förväntas stiga framöver. 5 Inflationen stiger Ett successivt stigande resursutnyttjande, ökad benägenhet hos företagen att höja sina priser och stigande importpriser innebär att inflationstakten enligt KPIF stiger mot slutet av Inflationen enligt KPIF förväntas dock understiga inflationsmålet under hela prognosperioden. KPIF-inflationen bedöms i genomsnitt vara 0,5 procent 2014, för att stiga till 1,5 procent under KPI-inflationen, som inkluderar boränteutvecklingen, kommer däremot att stiga mer i och med att Riksbanken initierar en ny räntehöjningscykel (se diagram 10). Riksbanken sänker reporäntan i juli Fortsatt fallande inflation och inflationsförväntningar har ökat trycket på Riksbanken att sänka räntan ytterligare. Då ECB nyligen genomförde ännu en räntesänkning, tillsammans med andra kvantitativa lättnader, ökade sannolikheten för en svensk räntesänkning ytterligare. Detta är också något marknadsaktörerna nu förväntar sig. Reporäntan bedöms därför sänkas till 0,5 procent i juli. Någon ytterligare sänkning kommer inte. Riksbanken kommer dock inte att höja räntan igen förrän det blivit tydligt att inflationen är på väg upp. Detta innebär att en första räntehöjning genomförs i februari nästa år då KPIF-inflation överstiger en procent. I slutet av nästa år är reporäntan 1,25 procent. TABELL 5: Inflation, räntor och växelkurser Årsgenomsnitt 4 Enligt Riksbankens RU-indikator KPIF 1 0,9 0,5 1,5 KPI 1 0,0-0,1 1,9 Reporänta 2 1,0 0,6 0,9 3-mån. ränta 2 0,9 0,6 1,1 10-års ränta 2 2,1 2,0 2,5 SEK/EUR 8,6 8,9 8,6 SEK/USD 6,5 6,6 6,8 KIX-index 103,00 104,64 102,90 Anm: 1 Årlig procentuell förändring, 2 procent. Källor: SCB, Riksbanken, Macrobond och Svenskt Näringsliv. 5 Mätt i årlig förändringstakt så har förra årets prisfall nu förbytts i prisökningar. DET EKONOMISKA LÄGET 6

8 Svenska kronan stärks något Hittills under 2014 har kronan försvagats. Detta är en direkt följd av de låga inflationsutfallen som medfört att ränteförväntningarna har justerats ned, samtidigt som den europeiska ekonomin har förbättrats. Kronan förväntas dock att stärkas igen, framför allt under nästa år i takt med att Riksbanken börjar höja räntan. Denna utveckling är främst driven av kronans utveckling gentemot euron. De underliggande trenderna kvarstår fortfarande, där den europeiska ekonomin fortsätter att utvecklas svagt medan tillväxten i USA blir allt robustare. Dollarn antas därför stärkas något från nuvarande nivå. Euron sjunker till 8,50 kr/euro i slutet av 2015, medan dollarn stiger till 6,80 kr/dollar. Regional ekonomi Följande avsnitt analyserar tillväxtutsikterna för olika regioner i Sverige, med utgångspunkt från Svenskt Näringslivs företagarpanel. Utfallet illustreras genom den regionala konjunkturklockan, som visar var i konjunkturcykeln en region befinner sig. Analysen visar att regionerna befinner sig i olika faser av konjunkturförloppet, även om det finns en viss samvariation. DIAGRAM 11: Regionala förväntningar om produktion, 6 mån Normaliserade nettotal Anm: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. FIGUR 1: Illustration av produktionstillväxt i konjunkturklockan Företagarpanelen I Svenskt Näringslivs företagarpanel tillfrågas ungefär 9000 företag om hur produktion, investeringar och antalet anställda har utvecklats under de senaste sex månaderna, samt hur planerna ser ut under de kommande sex månaderna. Utifrån detta räknas nettotal fram för varje kategori, med regional uppdelning. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som har ökat/planerar att öka och andelen som har minskat/planerar att minska inom varje kategori. Tillväxt Kl: 9 Kl: 12 Kl: 3 Kl: 6 Kl: 9 Kl: 12 Kl: 3 I diagram 11 visas normaliserade nettotal för produktionsplaner uppdelat på olika storstadsregioner. Normaliseringen tar hänsyn till att vissa regioner har haft större variation i sina produktionsplaner än andra. Nettotalen i företagarpanelen har en stark samvariation med näringslivets produktion. Diagram 11 tyder därför på en försvagning i produktionstillväxten under det andra kvartalet Denna tillfälliga försvagning har en bred regional spridning och bedöms vara tillfällig då förutsättningarna är goda för en ökad efterfrågan på svenska produkter från omvärlden. Regionala konjunkturklockan Svenskt Näringslivs konjunkturklocka illustrerar i vilken fas de olika regionernas produktionstillväxt befinner sig. Varje klockslag motsvarar en fas i produktionstillväxtens cykel (se figur 1). Produktionstillväxten når sin högsta nivå vid klockslaget 12. Produktionstillväxten är som lägst när en region befinner sig vid klockslaget 6. Klockslagen däremellan visar huruvida en region är på väg mot en högre eller en lägre tillväxt. Olika regioner kan ha olika tillväxttakt i produktionen även om de befinner sig vid samma klockslag, eftersom vissa regioner har bättre tillväxtförutsättningar än andra. FIGUR 2: Svenskt Näringslivs konjunkturklocka Stockholm Jönköping Västmanland Örebro Östergörland Jämtland Västernorrland Sverige Västerbotten Halland Södermanland Värmland Skåne Gävelborg Västra Götaland Dalarna Kalmar Produktionstillväxt ökar Norrbotten Uppsala Gotland Produktionstillväxt toppar Produktionstillväxt bottnar Blekinge Tid Kronoberg Produktionstillväxt faller 7 DET EKONOMISKA LÄGET

9 De regioner som sedan föregående prognos har rört sig medurs illustreras med grönt medan de regioner som flyttats moturs på konjunkturklockan illustreras med rött. De svarta regionerna befinner sig i samma fas av konjunkturcykeln som tidigare. Under ett normalt konjunkturförlopp rör sig de flesta regioner medurs. På grund av ett oväntat svagt resultat i Svenskt Näringslivs företagarpanel har denna gång ett stort antal regioner rört sig moturs. Det innebär att det återstår en längre period av återhämtning än tidigare förväntat. I Blekinge och Gotland har konjunkturåterhämtningen precis inletts och de är också de två regioner som överraskat mest negativt sedan föregående prognos. Kalmar är den region som överraskat mest positivt och är tillsammans med Kronoberg den region där återhämtningen kommit längst. Sverige som helhet befinner sig strax innan klockslaget 9. Det innebär att det fortfarande är en bra bit kvar innan produktionstillväxten toppar. Jämfört med föregående prognos tycks spridningen mellan olika regioner ha minskat något. DET EKONOMISKA LÄGET 8

10 Kontaktuppgifter Ann Öberg Chefekonom Jimmy Boumediene Prognosansvarig Jonas Frycklund Investeringar Carl Oreland Inflation, penningpolitik och finansiella marknader Victor Snellman Internationell ekonomi och utrikeshandel Susanne Spector Arbetsmarknad Mikael Witterblad Offentlig ekonomi Svenskt Näringsliv, telefon , Storgatan 19, Stockholm