Granskning av fordonsutnyttjande

Transkript

1 Revisionsrapport Rebecca Andersson Carl-Magnus Stensson Cert. kommunal revisor Granskning av fordonsutnyttjande Halmstads kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Metod och avgränsning Resultat Kommunfullmäktiges mål Upphandling Behov och transportplanering ur ett miljöperspektiv Hemvårdsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Uppföljning Hemvårdsnämnden Teknik och fritidsnämnden Fordonsskador Hemvårdsnämnden Teknik och fritidsnämnden Revisionell bedömning Halmstads kommun

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att göra en granskning avseende styrning av fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv samt hur kommunen arbetar med att minska fordonsskador. Vi bedömer att kommunen inte i alla delar har en ändamålsenlig styrning avseende fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv. Detta grundar sig i följande bedömningar: Fullmäktiges mål om att minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas har inte uppnåtts. Vi bedömer dock att det vidtagits åtgärder för att förbättra resultatet. Detta genom ny upphandling med krav på fordon som drivs med förnybara bränslen. Vidare har fullmäktige beslutat om nya riktlinjer för tjänstefordon som tydliggör miljökraven. Åtgärderna har inneburit att andelen beställda men inte levererade fordon som drivs med förnyelsebara bränslen uppgår till ca 88 % (senaste beställningsperioden). Särskilda undantag ska beslutas av berörd nämnd dock har sådana beslut inte kunnat presenteras vid granskningstillfället. Vi bedömer att kommunen i samband med senaste upphandling och nya riktlinjer för tjänstefordon i högre utsträckning ställer miljökrav på upphandlade fordon. Vi har noterat att endast 50 % av fordonsparken (2012) definieras som miljöfordon. Vi vill dock uppmärksamma om att nya miljödefinitioner avseende fordon har upprättats som inte helt överensstämmer med kommunens krav i upphandlingen. Vi rekommenderar Servicenämnden att beakta detta. Förändringen kommer i sin tur att påverka andelen miljöfordon avseende kommunens befintliga fordonspark. Vi bedömer att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden inte helt beaktar miljöperspektivet vid transportplanering. Hemvårdsförvaltningen har ett transportplaneringsystem men detta används inte fullt ut. Teknik- och fritidsnämnden använder sig idag inte av något system som säkerställer miljöperspektivet. Vi rekommenderar att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden i högre utsträckning beaktar miljöperspektivet i samband med transportplanering. Till hjälp kommer kommuntransport kunna erbjuda ett transportplaneringsystem där hänsyn både kan tas till miljö, ekonomi och brukarnas behov. Utifrån tillgänglig statistik bedömer vi att hemvårdsnämnden bör ge förvaltningen i uppdrag att se över behovet av fordon både utifrån ett verksamhetsmässigt som miljömässigt behov. Vi bedömer att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden vid granskningstillfället inte haft tillräcklig uppföljning av drivmedelsförbrukning samt eftersläpning avseende körjournaler. Dock anser vi att kommuntransport i samband med nya riktlinjer och arbetet med nya uppföljningssystem har förutsättningar att framöver följa upp verksamhetens på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Halmstads kommun 1 av 12

4 Vi bedömer att kommunen delvis arbetar med att minska fordonsskador. Detta grundar sig i följande bedömningar: Vi anser att fordonsskadorna delvis följs upp. Det saknas dock en heltäckande kostnadsuppföljning avseende kostnader för skador som inte når upp till självrisknivån, kostnad för ersättningsfordon samt extra tid som skadorna orsakar. Vi ser positivt på att riktlinjerna blivit tydligare avseende ansvaret, förhållningssätt i trafiken, att fordonen ska in på service två gånger per år samt ökat krav på att anmäla skada. Vi anser att det finns ett visst förebyggande arbete genom de informationsmöten och utbildningar som kommuntransport genomför ute i verksamheten. Vi rekommenderar att arbetet prioriteras i verksamheten och att respektive chef följer upp skadestatistik inom sin verksamhet samt att återrapportering till respektive nämnd sker. Halmstads kommun 2 av 12

5 2. Inledning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att göra en granskning avseende styrning av fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv samt hur kommunen arbetar med att minska fordonsskador Bakgrund Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv med budget beslutat om övergripande och konkretiserade mål som skall gälla för verksamheterna i Halmstads kommun. Målen är grupperade i nio målområden varav miljö och energi är ett. I samband med årsredovisningsgranskningen 2012 har revisorerna konstaterat att det inom målområdet miljö och energi finns mål som inte bedöms uppfyllda. Transportsektorn är den sektor som har svårast att komma tillrätta med koldioxidutsläppen i kommunen och andelen nyinköpta fordon som drivs med förnybara bränslen når inte upp till satta mål. Det har även konstaterats att kostnaderna för fordonsskador i kommunen är hög. I Halmstads kommun förser servicenämnden via förvaltningens verksamhet kommuntransport alla verksamheter med fordon (personbilar och mindre lastbilar). Med anledning av bristande måluppfyllelse ser revisorerna en risk att målet för 2013 ej kommer att uppnås Revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfrågan för denna granskning är: Har kommunen en ändamålsenlig styrning avseende fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv? Kompletterande revisionsfråga för granskningen är: Hur arbetar kommunen för att minska fordonsskador? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Fullmäktiges planeringsdirektiv med budget Kommunallagen 6 kap 7 Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Åtgärder vidtas för att nå upp till fullmäktiges mål inom miljö och energi Miljökrav ställs på upphandlade och befintliga fordon Behovet av fordon har kartlagts och fordonsparken uppfyller det kartlagda behovet Nämnderna beaktar miljöperspektivet vid transportplaneringen Nämnderna har för sin interna kontroll uppföljning av körjournaler, drivmedelsförbrukning, volym m.m. Fordonsskador följs upp och nämnderna arbetar förebyggande Halmstads kommun 3 av 12

6 2.3. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer med transportansvarig inom serviceförvaltningen, stabschef på hemvårdsförvaltningen (äldreomsorgen) samt biträdande avdelningschef och verkstadschef på teknik och fritidsförvaltningen. Studier av styrande dokument bl.a. Riktlinjer för tjänstefordon, Planeringsdirektiv och budget , Årsredovisning 2012, Delårsbokslut 2013, diverse material avseende upphandling av fordon, servicenämndens reglemente samt diverse statistik. Granskningen avgränsas till att omfatta servicenämnden, hemvårdsnämnden och teknik- och fritidsnämnden. Rapporten är faktaavstämd av berörda tjänstemän. Halmstads kommun 4 av 12

7 3. Resultat 3.1. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv med budget beslutat om övergripande och konkretiserade mål som skall gälla för verksamheterna i Halmstads kommun. Halmstads kommun har en tydlig miljöprofil i planeringsdirektiven där ett av målen är: Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. Rapportering av målen sker årligen via nämndernas verksamhetsberättelse och där målsamordnaren sammanställer alla nämnders rapportering för att ge en total bedömning för kommunen som helhet i årsredovisningen. I årsredovisningen 2012 uppgick resultatet av målet endast till 30 %. Det ramavtal för fordon som gällde för större delen av 2012 erbjöd både bränslesnåla miljöbilar och fordon med förnybara bränslen. För fordon i de mindre storleksklasserna har bränslesnåla bensin-/dieselfordon varit betydligt mer ekonomiskt fördelaktiga och prioriterats i samband med inköp. En ny upphandling av fordon genomfördes under sista kvartalet 2012 med ett ökat krav på förnybara bränslen. I samband med delårsbokslut 1, 2013 (januari-april) redovisas att endast 33 % av inköpta fordon drivs med förnybara bränslen varav 17 % gasfordon Upphandling Enligt riktlinjer för Halmstads kommun inklusive de kommunala bolagens upphandlingar och inköp (KF , 9) skall miljömedvetenheten hållas på en hög nivå och miljöanpassade lösningar skall prioriteras så långt detta är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier är ett stöd i arbetet för att kunna ställa relevanta miljökrav. I Reglemente för Servicenämnden ( , 142) omnämns att Servicenämnden skall mot ersättning tillhandahålla beställande nämnder kompetens och tjänster i egen regi, genom intraprenad eller genom upphandlad verksamhet Servicenämnden har, enligt reglementet i uppdrag att upphandla fordon för Halmstads kommuns verksamheter. Enligt uppgifter köps i genomsnitt ca 120 fordon per år. Fordonen finansieras till största delen via finansiell leasing på 3-5 år. I det förfrågningsunderlag som gick ut inför gällande upphandling (hösten 2012) finns angivet vilket miljömål Halmstads kommun har avseende förnyelsebara bränslen. Det finns vidare obligatoriska krav på miljö i enlighet med vägtrafikskattelagens miljöbilsdefinition, för nedanstående fordon: Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller som släpper ut max 120 g/km samt tillhör miljöklass Euro 5. Halmstads kommun 5 av 12

8 Fordon som drivs med etanol E85 får maximalt förbruka motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km och måste tillhöra miljöklass Euro 5. Fordon som drivs med naturgas-biogas får maximalt förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 km och måste tillhöra miljöklass Euro 5. Efter genomförd upphandling har kommunen ramavtal inom samtliga fordonsklasser med förnyelsebara bränslen förutom när det gäller pick-up 4WD och minibuss, vilket kan ses som ett begränsat behov av kommunens fordonspark. Enligt uppgifter har ett par modeller med förnybara bränslen fallit bort sedan ramavtalet upprättats. Det förekommer även leveransförseningar avseende etanol- och gasfordon. Val av fordon skall enligt Riktlinjerna för Halmstads kommuns tjänstefordon (KF ) i första hand ske inom ramen för upphandlingen. Fordonet skall dessutom uppfylla Halmstads kommun uppställda kriterier för miljö och säkerhet. I första hand skall biogasbilar köpas in, dock är tillgången på biogas begränsad då det endast finns en tankstation i Halmstad som tillhandahåller gas. Enligt riktlinjerna kan undantag hävdas vid val av fordon, då gäller läkarintyg eller att verksamheten använder speciella fordon där alternativ inte finns. Särskilda undantag ska beslutas av berörd nämnd dock har sådana beslut inte kunnat presenteras vid granskningstillfället. I de fall då verksamheterna exempelvis kräver fordon med automatlåda och beslut har fattats i berörd nämnd, kan inte avtalade leverantörer leverera fordon med förnybar energi med anledning av att detta utbud inte finns. Under 2013 (tom maj) har 18 bilar levererats varav 5 drivs med förnyelsebara bränslen (28 %). Dock har ytterligare 48 fordon beställts under året fördelat 20 biogas, 22 etanol och 6 diesel. Detta innebär sammantaget att ca 71 % av levererade samt beställda fordon under 2013 drivs med förnyelsebara bränslen Behov och transportplanering ur ett miljöperspektiv Riktlinjer för Halmstads kommuns tjänstefordon (KF ) är allmänna regler för anskaffning och innehav av fordon för förvaltningar inom Halmstads kommun. Syftet med riktlinjerna är att tillgodose behovet av fordon, samt reglera fordonsinnehavet för förvaltningarna inom Halmstads kommun. Halmstads kommun hade per 2012, 415 fordon (personbilar och små transportbilar) understigande 3,5 ton varav 36 etanolbilar (9 %) och 60 gasbilar (14 %). Totalt utgör bilar med förnyelsebar energi 23 % av fordonsparken, enligt nedan tabell: Halmstads kommun 6 av 12

9 Förvaltningen Antal fordon Antal gas fordon Antal etanol fordon Totalt antal med förnyelsebara bränslen Andel % Barn o ungdomsförvaltningen 7 0 0% Byggnadskontoret % Fastighetskontoret % Hemvårdsförvaltningen % Kulturförvaltningen % Miljö- och Hälsoskyddskontoret % Räddningstjänsten 5 0 0% Servicekontoret % Socialförvaltningen % Stadskontoret % Teknik o fritidsförvaltningen % Utbildnings- o arbetsmarknadsförvaltningen % Laholmsbuktens VA % Summa fordon % Andelen definierade miljöbilar av kommunens fordonspark har ökat från 43 % 2011 till 50 % En ny miljödefinition kommer att gälla från och med 2013, vilket kommer påverka andelen miljöbilar. För närvarande pågår ett arbete inom kommuntransport med att köpa in ett ruttoptimeringssystem tillsammans med GPS som ska installeras i samtliga fordon. Upphandlingen förväntas slutföras under Informationen från GPS kan integreras i befintligt verksamhetssystem (KomMa) där sedan diverse uppföljning kan ske. Alla fordonsanvändare kommer även att erhålla en tag för att registrera vem som kör respektive fordon. Syftet med införandet är att optimera fordonsutnyttjandet ur ett behovs-, miljö- och effektiviseringsperspektiv men också för att säkerställa diverse uppföljning. Det är enligt intervjuerna upp till varje förvaltning att själva sköta sin transportplanering utefter det behov som finns. Någon samverkan avseende behov eller transportplanering mellan förvaltningarna sker idag inte Hemvårdsnämnden Hemvårdsnämnden använder sig av planeringssystemet TES, vilket används till planering av kundernas insatser. Verksamhetssystemet kan även användas för schemaläggning av transport. Enligt uppgifter används inte systemet i någon större utsträckning för detta ändamål. Transportplaneringen planeras i huvudsak efter brukarens behov och inte ur miljösynpunkt. Det är enligt uppgifter upp till respektive enhetschef att planera för behovet av antalet fordon. Det finns redovisad statistik på fordon som går mindre än 50 mil/månad samt fordon som är äldre än 10 år Teknik- och fritidsnämnden Förvaltningen använder sig inte av något verksamhetssystem för att planera sina transporter och rutter. Transportplaneringen planeras i huvudsak efter uppdragens Halmstads kommun 7 av 12

10 och arbetslagens behov och inte primärt ur ett miljöperspektiv. För ett antal år sedan genomfördes en större omorganisation då förvaltningen även beaktade behovet av fordon. Vid omorganisationen reducerades ett antal fordon. Förvaltningen uppger att verksamheten i flera fall är i behov av specialfordon (kranar, pumpar m.m.). Dessa typer av fordon är inte alltid möjligt att flytta och byta mellan de olika arbetslagen, vilket försvårar en optimal användning. Vid behov hyr förvaltningen in fordon för att klara större uppdrag. Det är enligt uppgifter upp till respektive enhetschef att planera för behovet av antalet fordon. Årlig behovsplanering av nya fordon sker i ledningsgruppen inför budgetarbete och bestäms om eventuella nyanskaffningar av fordon. Det finns redovisad statistik på fordon som går mindre än 1000 mil/år samt fordon som är äldre än 10 år Uppföljning Kommuntransport använder verksamhetssystemet KomMa för uppföljning. Systemet gör det möjligt att följa upp information kring respektive fordon ex interna/externa fakturor, mätarställningar, reparationskostnader m.m. Rutinerna för drivmedelskort har förändrats i och med nya riktlinjer och administreras nu helt av kommuntransport och beställs via serviceportalen. Enligt uppgifter har inte arbetet påbörjats inom hemvårdsförvaltningen. Förvaltningen får fortfarande separata fakturor från respektive leverantör. Syftet med förändringen är att få en bättre kontroll på användandet av korten samt bättre uppföljning av förbrukning och bränsle. Varje ny användare måste personligen kvittera ut bensinkort på kommuntransport samt informeras om vilka regler som gäller. Med detta nya arbetssätt kommer kommuntransport även att begära in redovisning av bränsleinköp från leverantörerna. Detta innebär att förvaltningarna kommer få redovisat om etanolfordon tankas med etanol eller bensin. Genom GPS-systemet kan en optimal ruttoptimering beräknas och följas upp samt att körjournalerna istället digitaliseras. Idag sker ingen uppföljning av fördelning bensin och etanol vid tankning av etanolbilarna. Kommunen ska årligen redovisa in statistik avseende koldioxid utsläpp. Enligt uppgifter har det tidigare skett en manuell beräkning av fordonsparkens påverkan. Med hjälp av GPS-system och bättre uppföljning kommer kommuntransport kunna kvalitetssäkra materialet som redovisar fordonens miljöbelastning till Energimyndigheten Hemvårdsnämnden Idag sker manuell uppföljning av körjournaler genom att verksamheten månatligen redovisar antalet körda mil, en eftersläpning har noterats i vissa fall. Statistik rapporteras in tertialvis i Stratsys avseende körda mil och koldioxidutsläpp. Nämnden följer upp mängden koldioxidutsläpp per brukare. Någon uppföljning avseende bränsleförbrukning sker idag inte. Halmstads kommun 8 av 12

11 Samtliga enhetschefer får en månatlig faktura från kommuntransport där kostnader specificeras för bränsle (gas), leasing, självrisk och reparation. Drivmedels som tankats vid kommunens tankställe redovisas som en samlingsfaktura (förvaltningens samtliga fordon). Förvaltningen ser fram mot det nya systemet så att förbrukning på ett enkelt sätt kan följas upp Teknik och fritidsnämnden Manuell uppföljning sker månatligen av körjournaler genom att mätarställningar redovisas per fordon, viss eftersläpning förekommer. Bensinförbrukning följs översiktligt upp via fakturor. Enhetschefer får en månatlig faktura från kommuntransport där kostnader specificeras för bränsle, leasing, självrisk och reparation. De har även tillgång till verksamhetssystemet KomMa där statistik kan hämtas. Det åligger respektive arbetsledaren att följa upp fordonens drivmedelsförbrukning och användning Fordonsskador I riktlinjer för Halmstads kommuns tjänstefordon beskrivs att respektive förvaltning ansvarar för att tjänstefordonen sköts på ett sådant sätt att fordonet under hela perioden behåller sitt generella marknadsvärde. Förvaltningen är ansvarig att ersätta kommuntransport för minskning i marknadsvärdet av bilen under och vid periodens slut som kan hänvisas vara ett direkt led av den anställdes misskötsel av tjänstefordonet. Fordonsansvarig ansvarar för att bilen servas, besiktigas, hålls ren samt att den är i trafiksäkert och miljömässigt gott skick. Vidare ansvarar fordonsansvarig för att eventuella skador anmäls till kommunens verkstad. Reparation av fel eller skador som uppkommer genom vårdslös skötsel eller försummelse från innehavaren bekostas av denne. Innehavaren är även ansvarig för att fordonet servas vid fastställda intervaller. För att öka säkerheten har kommunen regler för bilkörning i tjänsten. Föraren skall köra säkert, lagligt och med gott omdöme. Vidare kräver kommunen av sina förare att de skall följa gällande trafikregler vid körning i tjänsten. Antalet inrapporterade fordonsskador har ökat med 55 % jämfört med Enligt intervjuerna är anledningen till ökningen att förvaltningarna tydligare uppmanat användarna att rapportera in skador som uppstår samt att samtliga fordon servas två gånger per år (tidigare en gång per år). Den nya rutinen innebär att fler skador upptäcks tidigare eftersom personalen inte alltid anmäler skador när de inträffar. Detta innebär att det inte alltid är den personen som fyller i skadeanmälan som faktiskt var ansvarig för skadan. Enligt kommuntransport anmäls uppskattningsvis ca 50 % av skadorna. Vid skada på fordonet skall besiktning ske på kommunens verkstad. Övervägande skador är plåtskador och kopplingsskador. Den förvaltning som både står för flest inrapporterade skador samt i förhållande till antalet bilar är hemvårdsförvaltningen, enligt nedan tabell: Halmstads kommun 9 av 12

12 Totalt Antal fordon I förhållande till antal fordon Barn o ungdomsförvaltningen 2 0 0% 7 0% Byggnadskontoret 0 1 1% 5 20% Fastighetskontoret 7 9 5% 54 17% Hemvårdsförvaltningen % % Kulturförvaltningen 0 2 1% 5 40% Miljö- och hälsoskyddskontoret 1 1 1% 5 20% Räddningstjänsten 0 0 0% 5 0% Servicekontoret 4 6 4% 31 19% Socialförvaltningen % 67 39% Stadskontoret 0 0 0% 1 0% Teknik- och fritidsförvaltningen % 31 52% Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 6 5 3% 21 24% Laholmsbuktens VA 3 2 1% 25 8% Summa % % Kostnaden för självrisken uppgick för 2012 till ca 380 tkr jämfört med ca 190 tkr 2011, en ökning med 103 %. Det skall dock poängteras att det under 2012 genomförts ett mer omfattande kartläggningsarbete av skador. Kostnader för reparationer som uppstått till följd av skador går inte på ett tillförlitligt sätt att följa upp. Detta då det ur redovisningen inte går att urskilja kostnaderna för skador eller slitage. Under 2013 beräknas antalet rapporterade skador samt kostnader ytterliga att öka. Kommuntransport har fått i uppdrag att arbeta för att minska antalet skador. Arbetet sker genom att kommuntransport erbjuder utbildningar och informera verksamheten för att synliggöra kostnaderna och i sin tur påverka kostnaderna och anmälningarna Hemvårdsnämnden Det sker idag inget strukturerat arbetssätt om hur skador förebyggs. Enligt uppgifter sker fr.o.m. i år särskilda uppföljningar två gånger om året med enhetscheferna inom äldreomsorgen med avseende på bl.a. ekonomi där dessa frågor behandlas Teknik och fritidsnämnden Det pågår ett arbete att informera om de kostnader som uppstår vid skador, vikten av att anmäla när skadan sker, att se över bilen innan man använder den samt trafiksäkerhet. Halmstads kommun 10 av 12

13 4. Revisionell bedömning Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras i denna granskning är om kommunens har en ändamålsenlig styrning avseende fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv. Kompletterande revisionsfråga som ska besvaras är hur arbetar kommunen för att minska fordonsskador. Vi bedömer att kommunen inte i alla delar har en ändamålsenlig styrning avseende fordonsutnyttjandet ur ett miljöperspektiv. Detta grundar sig i följande bedömningar: Fullmäktiges mål om minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas har inte uppnåtts. Vi bedömer dock att det vidtagits åtgärder för att förbättra resultatet. Detta genom ny upphandling med krav på fordon som drivs med förnybara bränslen. Vidare har fullmäktige beslutat om nya riktlinjer för tjänstefordon som tydliggör miljökraven. Åtgärderna har inneburit att andelen beställda men inte levererade fordon som drivs med förnyelsebara bränslen uppgår till ca 88 % (senaste beställningsperioden). Särskilda undantag ska beslutas av berörd nämnd dock har sådana beslut inte kunnat presenteras vid granskningstillfället. Vi bedömer att kommunen i samband med senaste upphandling och nya riktlinjer för tjänstefordon i högre utsträckning ställer miljökrav på upphandlade fordon. Vi har noterat att endast 50 % av fordonsparken (2012) definieras som miljöfordon. Vi vill dock uppmärksamma om att nya miljödefinitioner avseende fordon har upprättats som inte helt överensstämmer med kommunens krav i upphandlingen. Vi rekommenderar Servicenämnden att beakta detta. Förändringen kommer i sin tur att påverka andelen miljöfordon avseende kommunens befintliga fordonspark. Vi bedömer att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden inte helt beaktar miljöperspektivet vid transportplanering. Hemvårdsförvaltningen har ett transportplaneringsystem men detta används inte fullt ut. Teknik- och fritidsnämnden använder sig idag inte av något system som säkerställer miljöperspektivet. Vi rekommenderar att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden i högre utsträckning beaktar miljöperspektivet i samband med transportplanering. Till hjälp kommer kommuntransport kunna erbjuda ett transportplaneringsystem där hänsyn både kan tas till miljö, ekonomi och brukarnas behov. Utifrån tillgänglig statistik bedömer vi att Hemvårdsnämnden bör ge förvaltningen i uppdrag att se över behovet av fordon både utifrån ett verksamhetsmässigt som miljömässigt behov. Vi bedömer att Hemvårdsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden vid granskningstillfället inte haft tillräcklig uppföljning av drivmedelsförbrukning samt eftersläpning avseende körjournaler. Dock anser vi att kommuntransport i samband Halmstads kommun 11 av 12

14 med nya riktlinjer och arbetet med nya uppföljningssystem har förutsättningar att framöver följa upp verksamhetens på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi bedömer att kommunen delvis arbetar med att minska fordonsskador. Detta grundar sig i följande bedömningar: Vi anser att fordonsskadorna delvis följs upp. Det saknas dock en heltäckande kostnadsuppföljning avseende kostnader för skador som inte når upp till självrisknivån, kostnad för ersättningsfordon samt extra tid som skadorna orsakar. Vi ser positivt på att riktlinjerna blivit tydligare avseende ansvaret, förhållningssätt i trafiken, att fordonen ska in på service två gånger per år samt ökat krav på att anmäla skada. Vi anser att det finns ett visst förebyggande arbete genom de informationsmöten och utbildningar som kommuntransport genomför ute i verksamheten. Vi rekommenderar att arbetet prioriteras i verksamheten och att respektive chef följer upp skadestatistik inom sin verksamhet samt att återrapportering till respektive nämnd sker. Carl-Magnus Stensson Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstads kommun 12 av 12