Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation
|
|
- Susanne Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation Författare John Hallberg Per Hjalmarson Klas Petersson Handledare Ilona Heldal Datum 15 april 2003 Chalmers Tekniska Högskola Informationsteknik Göteborg
2 Sammandrag Denna rapport är ett resultat av ett mindre forskningsprojekt om hur hörselskadade personers sociala nätverk förändras då Internet används för kommunikation. Projektet ingår i kursen Computer, Communication and Social Networks (CCSN) som ges av sektionen för Industriell Ekonomi på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vi har utfört undersökningen som en webbaserad enkät (bifogas) till vilken länken skickades via e-post till ett flertal personer och organisationer med anknytning till hörselskadade. Länken publicerades även på NFH 1, Nätverket För Hörselskadade, att aktivt forum för hörselskadade IT-intresserade på Internet. Enkäten har vi därefter bearbetat statistiskt, i form av andel av de svarande som tyckt vad, och sammanfattande, i de fall kommentarer har uttryckts i enkäten. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi även hämtat grundläggande kunskaper från kursens föreläsningar och seminarier. Ett par rapporter om bland annat CMC och "Face to face"-kommunikation har legat till grund för den första delen av resultatet. Totalt svarade 52 personer på enkäten, varav 65 procent var kvinnor och 35 procent var män. Svarsgruppens internetanvändning beskrivs med avseende på tid för kommunikation, geografisk plats för internetanvändning, erfarenhet av Internet samt typ av Internetuppkoppling. De tekniska hjälpmedel som finns för hörselskadade, samt deras eventuella ersättare på Internet presenteras och en sammanfattning av de svarandes kommentarer om dessa hjälpmedel. Vidare följer en sammanställning av hur de svarandes sociala nätverk såg ut innan de svarande började använda Internet, respektive hur det ser ut idag då de använder Internet. Vi redovisare andelen av de svarande som instämmer i påståendena "Internet har förenklat min kommunikation med hörande." samt "Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits.". Vi redovisar vidare hur de svarande upplever att antalet, respektive kvaliteten, i relationerna har förändrats genom att använda Internet för att kommunicera med sin omgivning. Den sista delen av rapporten har vi ägnat åt sammanfattande kommentarer där vi besvarar vår huvudfråga och kommer fram till att tack vare Internet har hörselskadades sociala nätverk blivit både större och bättre, att Internet fungerar både som relationsskapande medium och som relationsbevarande medium. 1 NFH återfinns på
3 Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla som har tagit sig tid att svara på vår enkät och därigenom gjort det möjligt för oss att skriva denna rapport. Ett extra omnämnande till Håkan Lantz som gjorde enkäten tillgänglig på Nätverket För Hörselskadade och tack vare detta gav oss många värdefulla enkätsvar. Vi har förstått att många tycker att forskningen inom detta område är för liten, och vi hoppas att vi får chansen att återkomma med nya intressanta forskningsprojekt i framtiden. Författarna i april
4 Innehållsföreteckning Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation...1 Förord...3 Innehållsföreteckning...4 Figurföreteckning...4 Bilagor Inledning Bakgrund Avgränsningar Huvudfråga Metod Resultat Datormedierad kommunikation på Internet Textbaserad kommunikation kontra "face to face"-kommunikation Brister hos textbaserad kommunikation Fördelar med textbaserad kommunikation Undersökningens svarsgrupp Internetanvändning hos de svarande Geografisk plats för Internetuppkoppling Typ av Internetuppkoppling Främsta fördelen med Internet Tekniska hjälpmedel och deras eventuella ersättare på Internet Kommunikation innan användandet av Internet Tekniska hjälpmedel som Internet har ersatt Förändring av det sociala nätverket Antal relationer Kvaliteten i relationerna Internet som relationsskapare Sociala relationer i och med Internet Sammanfattande kommentarer Undersökningen Kommunikationen Relationerna Det sociala nätverkets förändring Källförteckning...20 Figurföreteckning FIGUR 1. ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING HOS DE SVARANDE FIGUR 2. ERFARENHET AV INTERNETANVÄNDNING HOS DE SVARANDE FIGUR 3. ANVÄNDANDET AV INTERNET, MED AVSEENDE PÅ TID, HOS DE SVARANDE FIGUR 4. FRÄMSTA GEOGRAFISKA PLATS FÖR INTERNETANVÄNDNING HOS DE SVARANDE FIGUR 5. TYP AV INTERNETUPPKOPPLING HOS DE SVARANDE FIGUR 6. INTERNETS FRÄMSTA FÖRDEL FIGUR 7. ANTALET RELATIONER I OCH MED ANVÄNDANDET AV INTERNET FIGUR 8. KVALITETEN I RELATIONER I OCH MED ANVÄNDANDET AV INTERNET FIGUR 9. MED VILKA DE SVARANDE KOMMUNICERAR PÅ INTERNET
5 FIGUR 10. INSTÄMMANDET I PÅSTÅENDET INTERNET HAR FÖRENKLAT MIN KOMMUNIKATION MED HÖRANDE FIGUR 11. INSTÄMMANDET I PÅSTÅENDET TACK VARE INTERNET HAR JAG IDAG ETT RIKARE SOCIALT LIV ÄN VAD JAG HADE HAFT OM INTERNET INTE FUNNITS Bilagor Utformningen av Enkätundersökning om Internets påverkan på hörselskadade personers sociala relationer...bilaga 1 5
6 1. Inledning Denna rapport sammanställer i huvudsak en enkät som är utförd för att besvara huvudfrågan. Mycket kort redogörs för de tekniska begränsningar och möjligheter som idag finns på Internet. Vidare beskrivs skillnaden mellan face to face -kommunikation och textbaserad kommunikation, sett ur ett datormedierat kommunikationsperspektiv. Slutligen dras några slutsatser tillsammans med de svarandes framtidstankar. 1.1 Bakgrund Denna rapport är ett resultat av ett mindre forskningsprojekt om hur hörselskadade personers sociala nätverk förändras då Internet används för kommunikation. Projektet ingår i kursen Computer, Communication and Social Networks (CCSN) som ges av sektionen för Industriell Ekonomi på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vår givna uppgift var att studera hur datormedierad kommunikation påverkar sociala nätverk, samt att hitta en intressant inriktning inom detta område. Vi kom tidigt i projektet fram till att vi ville studera kommunikation och sociala nätverk med Internets inverkan. Internet är till mycket stor del ett textbaserat kommunikationsmedium och stänger därför flera kanaler i vår kommunikation som vi är vana att använda vid fysisk kontakt. En mycket tydlig kanal som försvinner i detta sammanhang är ljudet. Talet och hörseln ersätts av synen genom skrivande och läsande. Kommunikatörer på Internet blir alltså döva och stumma i sin kommunikation. Av denna anledning tyckte vi att det kunde vara mycket intressant att undersöka hur personer som har svårt att utnyttja hörseln i vanliga fall kunde få ett rikare socialt liv tack vare Internet. 1.2 Avgränsningar Vi kommer att studera det sociala nätverket hos hörselskadade personer innan de började använda Internet respektive idag, då de använder Internet för att kommunicera. Förändringsprocessen som vi skall studera ligger sannolikt inom en 5-7-årsperiod. Vi kommer enbart att studera huvudfrågan hos de personer som besvarat vår enkät. Eftersom enkäten är på svenska och enbart tillgängliggjordes på Internet är det bara svenskspråkiga personer, som fått reda på enkätens länk, som har kunnat besvara enkäten. 1.3 Huvudfråga Hur påverkar datormedierad kommunikation sociala nätverk hos hörselskadade personer som använder Internet i deras dagliga kommunikation? 1.4 Metod För att kunna besvara vår huvudfråga har vi valt att fråga hörselskadade personer som använder Internet i deras dagliga kommunikation hur de upplever sitt sociala nätverk och hur det har påverkats av Internet. 6
7 Vi har utfört undersökningen som en webbaserad enkät (bifogas) vilken gjordes tillgänglig mellan tisdag den 1 april klockan och söndag den 6 april klockan Länken till enkäten skickades via e-post till ett flertal personer och organisationer med anknytning till hörselskadade. Nämnas bör att länken även publicerades på NFH 2, Nätverket För Hörselskadade, att aktivt forum för hörselskadade IT-intresserade på Internet. Enkäten har vi bearbetat statistiskt, i form av andel av de svarande som tyckt vad, och sammanfattande, i de fall kommentarer har uttryckts i enkäten. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi även hämtat grundläggande kunskaper från kursens föreläsningar och seminarier. Ett par rapporter om bland annat CMC och "Face to face"-kommunikation har legat till grund för den första delen av resultatet. 2 NFH återfinns på 7
8 2. Resultat Vi redogör här för den datormedierade kommunikationens karakteristika och jämför denna med den textbaserade kommunikationen. Denna kunskap ligger till grund för förståelsen av det resterande resultatet i vilket vi i huvudsak sammanställer enkätundersökningens resultat. 2.1 Datormedierad kommunikation på Internet I början av dataåldern, användes textbaserad kommunikation som det dominerade sättet för att utbyta information främst som korta meddelanden rörande i de flesta fall arbetet. Kraven man då ställde på kommunikation var lägre eftersom man inte hade samma behov på återkoppling och liknande. Idag har många människor tillgång till Internet och andelen användare växer kraftigt, vilket leder till förändringar Textbaserad kommunikation kontra "face to face"-kommunikation Man kan dela in kommunikation i olika former, beroende på hur bra den är på att förmedla sociala signaler. Textbaserad kommunikation räknas som ett fattigt medium, medan dess motsvarighet, face to face -kommunikation, definieras rik. 4 Textbaserad kommunikation lider brist på sammanhang och kommunikationen är ofta skild från det vi i vanliga fall kallar normalt socialt beteende vid kommunikation, det vill säga "face to face"-kommunikation. Men även om det finns brister i textbaserad kommunikation finns det fördelar, det är trots allt väldigt många människor som använder textbaserad kommunikation i vardagen för att kommunicera med sin omgivning Brister hos textbaserad kommunikation Textkommunikation lider av fem stora brister, varav de två första har den mest negativa inverkan på kommunikationen: Avsaknad av återkoppling Avsaknad av ordning för meddelanden Osäkerhet om meddelandet kom fram Snabba byten av samtalsämnen Flera diskussioner samtidigt Avsaknad av återkoppling beror på två saker, den första är att textbaserad kommunikation är ett så kallat fattigt medium och därför har användarna inte tillgång till de återkopplingsmekanismer t ex ansiktsuttryck, kroppsspråk som man finner i face to face -kommunikation. Samtidigt har förlusten av tal gjort att man inte kan använda sig av röstläge och betoningar. Det andra problemet är att textbaserad kommunikation oftast är envägsriktad. Det innebär att 3 S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, Hämtat från den 10 april ibid. 5 ibid. 8
9 mottagaren av ett meddelande inte får del av det förrän sändaren har skrivit klart och sänt iväg det. Mottagaren kan alltså inte meddela sig till avsändaren under tiden meddelandet skrivs, och oftast vet mottagaren inte om att någon håller på att skriva ett meddelande till henne. Detta kan jämfört med face to face -kommunikation där mottagaren hela tiden vet när någon börjar prata med denne, som då har en chans att avbryta och göra inlägg i avsändarens meddelanden. 6 Forskning har visat att just återkoppling är en av de viktigaste ingredienserna i mänsklig kommunikation. Avsaknaden av återkoppling gör det svårare för både sändare och mottagare. Mottagaren kan få svårt att hänga med i konversationen och sändaren kan få svårt att föra fram sitt budskap på det sätt han tänkt sig. 7 Avsaknaden av ordning av meddelanden är också ett problem. De flesta textbaserade kommunikationskanaler är enkelriktade och där publiceras meddelanden efter när de tas emot. Om man är två personer som kommunicerar med varandra så är problemet inte så stort, men då man är fler än två, och andra personer konverserar i samma kanal, kan det vara svårt att hitta kopplingen mellan sin egen konversation och flera andra konversationer. Problemet kan uppstå även om man bara är två som pratar. I vissa system sker kommunikationen i två olika fönster. Man kan då uppleva kommunikationen som splittrad, och därför få svårt att följa med i diskussionen på ett bra sätt Fördelar med textbaserad kommunikation Varje dag utbyts stora mängder av textbaserade meddelanden. Varför använder så många människor denna kommunikationstyp och vilka är fördelarna som gör det så populärt? Det är framförallt tre områden som anses vara fördelar med textbaserad kommunikation: Man kan leka med språket Lätt att integrera Konversationen bevaras ett tag Då textbaserad kommunikation lider brist på sammanhang är det lätt att leka med språket på ett sätt som inte är möjligt vid face to face -kommunikation. Man behöver inte följa alla språklagar utan kan skriva slang, huvudsaken är att mottagaren förstår budskapet med varje meddelande. 9 6 D Nilsson, Textbaserad datormedierad kommunikation. Odaterad. Hämtat från und.ida.liu.se/~davni478/imv1/delkurser/inka/ex2.html den 10 april ibid. 8 ibid. 9 S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, Hämtat från den 10 april
10 I olika typer av kommunikationssystem på Internet finns möjligheten att samtala med flera personer samtidigt, i forum runt om på nätet hittar man livliga diskussioner där användarna ges en chans att deltaga i flera diskussioner, vilket kan vara svårt om man jämför med en vanlig face to face -kommunikation. I jämförelse med muntlig kommunikation finns, med textbaserad kommunikation, möjligheten att bevara sina textbaserad meddelanden. I de flesta textbaserade program finns någon funktion som hjälper dig att spara dina konversationer, t ex e-post där du själv väljer när du vill radera dina meddelanden och Instant messaging program som ICQ och MIRC, där dina konversioner sparas. Man kan enkelt gå tillbaka och titta på äldre meddelanden, vilket är en omöjlighet i face to face -kommunikation. Med dessa kunskaper inom datormedierad kommunikation och Internets begränsningar och möjligheter kan vi börja studera enkätens svar. 2.2 Undersökningens svarsgrupp I detta avsnitt har enkätens svar legat till grund för den största delen av resultatet och om inget annat anges är det enkäten som är källan. Enkäten besvarades av totalt 52 personer. De svarande i enkätundersökningen består till 65 procent av kvinnor och till 35 procent av män. De flesta svarandes var mellan 30 och 70 år. Åldersfördelningen, med hänsyn till kön, framgår av figur 1. Ålders och könsfördelning hos de svarande 5 Kvinnor Män 4 3 Antal Ålder Figur 1. Ålders- och könsfördelning hos de svarande Internetanvändning hos de svarande I figur 2 framgår att 98 procent av de svarande har använt Internet, i mer än två år, för att kommunicera med andra människor. Endast 2 procent uppger att de har använt Internet, för att kommunicera, i mindre än två år. 10
11 Hur många år har du använt Internet för att kommunicera med andra människor? 0% 2% 12% 63% 23% Mindre än ett år 1-2 år 2-3 år 3-4 år Mer än 4 år Figur 2. Erfarenhet av Internetanvändning hos de svarande De svarande har en generellt hög Internetanvändning. 94 procent av de svarande använder Internet, för att kommunicera med andra människor, varje dag och över hälften mer än två timmar per dag. I genomsnitt, hur mycket använder du Internet för att kommunicera med andra människor ( , forum, snabbmeddelanden (MSN, ICQ, IRC), etc)? 6% 0% 38% 56% Varje dag, mer än två timmar per dag Varje dag, mindre än två timmar per dag Några gånger i veckan Någon gång i veckan Mer sällan än ovanstående alternativ Figur 3. Användandet av Internet, med avseende på tid, hos de svarande Geografisk plats för Internetuppkoppling De flesta svarande (52 procent) utnyttjar Internet, för att kommunicera, främst från hemmet. 25 procent uppger att de använder Internet, för att kommunicera, främst på arbetet. En del av de tillfrågade svarade med flera eller andra alternativ, vilket redovisas som blandat (23 procent) i figur 4. 11
12 23% 25% 52% Hemmet Arbetet Blandat Figur 4. Främsta geografiska plats för Internetanvändning hos de svarande Typ av Internetuppkoppling Majoriteten av de svarande har tillgång till en fast uppkoppling. Utav de svarande som uppgav att de hade uppringd förbindelse, ville flera skaffa en fast uppkoppling men möjligheten fanns inte i deras område. Någon uppgav att de hade valt bort fast uppkoppling på grund av kostnaden. Typ av Internetuppkoppling hos de svarande 15% 12% 73% Fast uppkoppling Uppringd förbindelse Inget svar Figur 5. Typ av Internetuppkoppling hos de svarande Främsta fördelen med Internet Majoriteten av de svarande (64 procent) tycker att den främsta fördelen med Internet är dess kommunikationsförenklade funktion. 19 procent svarade att den främsta fördelen var att skapa nya relationer och 17 procent svarade med annan anledning, däribland många som ansåg att de två första alternativen var likvärdiga eller oskiljbara eller att de tre första alternativen var lika stora fördelar. Under annat fick vi bland annat kommentarer om att informationssökning var en stor fördel. 12
13 Vad anser du är den främsta fördelen med Internet? 19% 17% 23% 41% Figur 6. Internets främsta fördel Förenkla kommunikationen med hörande Förenkla kommunikationen med hörselskadade Skapa nya relationer Annat Internet har till stor del varit till nytta för det sociala nätverket hos de hörselskadade. Den främsta fördelen, som många uppger, är att kontakten med personer som man kände sedan tidigare har utvecklats och blivit bättre. Kontakten uppges ha blivit mer intensiv än innan, då man använde texttelefon eller vanlig telefon. Antalet nya relationer för de hörselskadade har även de ökat tack vare Internet. Nya relationer med hörande har blivit fler, på Internet märks inte den hörselskadades handikapp, kommunikationen sker på samma villkor. Flera av de svarande, berättare också hur de fått kontakt med andra hörselskadade, som delar samma problem, via Internet. I de svarandes kommentarer visar det sig att många använder Internet för att underlätta i kommunikationen med andra människor. Internet har gjort det lättare att hålla kontakten med sin familj och vänner. Istället för telefon eller texttelefon har en en stor betydelse för de hörselskadade. En annan orsak är att kunna komma i kontakt med personer som är hörselskadade. 2.3 Tekniska hjälpmedel och deras eventuella ersättare på Internet Avgörande för datormedierad kommunikation är tekniken. Vi kommer av denna anledning, att i följande stycken, redogöra för vilka hjälpmedel hörselskadade kan använda sig av, och deras eventuella ersättare på Internet Kommunikation innan användandet av Internet Enkätsvaren beskriver att de tekniska hjälpmedlen som användes innan utnyttjandet av Internet bestod av hörapparat, slinga, texttelefon, telefon, sms och fax. I de fall det var möjligt användes vanlig telefon, annars användes oftast texttelefon. För att kommunicera med hörande användes texttelefon tillsammans med en förmedlingstjänst. 13
14 2.3.2 Tekniska hjälpmedel som Internet har ersatt Framförallt har texttelefonen via förmedlingstjänst ersatts av e-post. Även de personer som kunde använda telefon hjälpligt har övergått till e-post för kommunikation eftersom detta medium eliminerar så många missförstånd. Många uppger att faxen totalt ersatts av e-post och att direktmeddelandetjänster som ICQ och MSN har tillkommit som ett nytt kommunikationsmedium. 2.4 Förändring av det sociala nätverket Internet har påverkat det sociala nätverket dels i antalet relationer, dels i kvaliteten i relationerna. Många av de svarande beskriver hur Internet har hjälpt dem att skapa nya relationer, med både hörande och hörselskadade. Detta blir lättare tack vare att de hörande och de hörselskadade är på samma nivå i kommunikationen. Samtidigt menar många att deras tidigare relationer har blivit bättre tack vare Internet, då de drog sig för att ta kontakt, eftersom e- post uppfattas som en mer avslappnad kommunikationsform än tex telefon Antal relationer Över 80 procent av de svarande uppger att de har fått fler relationer tack vare Internet. Både relationer i verkliga livet och Internetrelationer anges bland kommentarerna. En bidragande orsak till relationsökningen är att de svarande har hittat personer på Internet med samma problem som de själva. Framförallt nämns NFH, Nätverket För Hörselskadade. Har du fått fler relationer i och med användandet av Internet? 81% 17% 2% Ja Nej Inget svar Figur 7. Antalet relationer i och med användandet av Internet Kvaliteten i relationerna 67 procent anser att de har fått bättre relationer i och med användandet av Internet. Direkt efter frågan som illustreras i figur 8 frågade vi de som svarat "ja" på frågan om de hade fått bättre relationer med hörande eller hörselskadade. Detta var, av delvis naturliga själv, svårt att svara på eftersom det är svårt att veta hur bra den man pratar med på Internet hör, eller som en av de svarande uttryckte det: "... vad är det för skillnad? Hur vet jag om mina Internetbekanta är hörande eller ej, jag frågar ju inte alla!!!" 14
15 De flesta som kommenterade den första frågan ("Har du fått bättre relationer i och med användandet av Internet?") uppgav dock att man fått bättre relationer eftersom det blivit "lättare och bekvämare" att kommunicera. Har du fått bättre relationer i och med användandet av Internet? 4% 29% 67% Ja Nej Inget svar Figur 8. Kvaliteten i relationer i och med användandet av Internet Internet som relationsskapare 27 procent uppger att de kommunicerar mest på Internet med kontakter de först träffat på Internet, medan 69 procent kommunicerad mest med kontakter de först träffat i verkligheten. Internet kan sägas vara både ett relationsbevarande och ett relationsskapande medium. Med vilka kommunicerar du mest på Internet? 27% 4% 69% Personer jag först träffat i verkligheten Personer jag först träffat på Internet Inget svar Figur 9. Med vilka de svarande kommunicerar på Internet Sammanfattande citat från kommentarerna denna fråga genererat: "Svårt att svar på, både ock [sic!] i jobbet. En del har man träffat andra inte." "Jag har studerat på Internet, kommunicerar med kurskamraterna, varit anställd via Internet, kommunicerat med arbetskamrater, skaffat kunder via Internet och fått chans att presentera mig och min kompetens innan kunden och jag träffas" "Socialt och psykologiskt är det svårt att överskatta den betydelse som internet fått för min del. Känns som en enda gigantisk islossning och utbrytning från isoleringen" Här kan vi bland annat se att frågan var något svår att besvara, men också att Internet som relationsskapare är ett begrepp med relevans. De båda sista 15
16 citaten visar på Internet som en, i mycket stor utsträckning, positiv relationsskapare fast på två mycket olika sätt. Det förra citatet genom att människan kan dömas för vad hon kan istället för vad hon är (fritt tolkat). Det senare citatet genom att det sociala nätverket har utvidgats med, framförallt, personer med samma problem Sociala relationer i och med Internet 9 av 10 svarande tycker att Internet har förenklat deras kommunikation med hörande människor. Av den tiondel som inte instämmer i påståendet finns bland annat kommentaren att alla hörande inte har tillgång till Internet. De som instämmer har bland annat kommenterat detta med: "Internet har förenklat min kommunikation med hörande." 10% 90% Instämmer Instämmer inte Figur 10. Instämmandet i påståendet Internet har förenklat min kommunikation med hörande. De svarande beskriver att deras kommunikation med omvärlden har blivit bättre. Istället för att använda FÖC (Förmedlingscentralen), där man är tvungen att ha en tredje part inblandad, vilket har beskrivits som opersonligt, är Internet till fördel då man kan nå fram med sina meddelanden utan mellanpart. Vid kommunikation på Internet upplevs missförstånden bli färre jämfört med kontakt via telefon. Kontakter med myndigheter har blivit enklare via e-post istället för telefon och bokningar av olika slag underlättas också av e-post. "Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits." 29% 71% Instämmer Instämmer inte Figur 11. Instämmandet i påståendet Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits. Över 70 procent av de svarande anser att de idag har ett rikare socialt liv än vad de hade haft om Internet inte funnits (figur 11). Detta, något provaktiva, 16
17 påstående ledde till en del kommentarer, där de flesta kan sammanfattas i följande tre citat: "Att kommunicera utan att känna sig i underläge, eller vara rädd att missförstå... Det säger väl allt" "NFH-listan är ett mycket bra forum, som gör att man inte känner sig så utanför, det stärker en i hela ens sätt att vara, självförtroendet växer" "Jag tappade inte så mycket av den sociala kontakten som jag antagligen skulle gjort annars. Jag har tack vare e-posten, kunnat fortsätta mitt arbete, trots att jag inte hörde." Det första citatet visar något som många har uttryckt; känslan av säkerhet i kommunikationen. Det andra citatet visar på det sociala nätverkets betydelse för individen. Tack vare Internet och NFH har personen träffat personer med samma problem och därigenom ökat sitt självförtroende. Att Internet i allmänhet och e-post i synnerhet har möjliggjort för många som blivit hörselskadade att fortsätta sitt arbete visar det sista citatet på. 17
18 3. Sammanfattande kommentarer 3.1 Undersökningen I denna rapport har vi tittat på hur de hörselskadades sociala nätverk har förändrats i och med användning av Internet. För att besvara vår huvudfråga, bestämde vi oss för att skapa en webbaserad enkät, där vi ställde frågor angående det sociala nätverket och vilka förändringar Internet har skapat i det sociala nätverket. Med denna rapport som grund har vi sedan kunnat skapa enkla statistiska förhållanden, men tack vara de något provocerande frågorna i enkäten har vi också fått mängder av värdefulla kommentarer och motiveringar bland enkätsvaren. Dessa kommentarer har vi försökt sammanställa eller redovisa som citat i resultatet. 3.2 Kommunikationen I en face to face -konversation kan missförstånd uppkomma då en person är hörselskadad, personen kanske inte hör vad motparten säger och återkopplingen i konversationen hämmas. Men vid kommunikation via Internet kan missförstånden minskas eftersom både sändare och mottagare blir lika handikappade. Informationen på Internet är i huvudsak textbaserad och talet och hörseln ersätts av synen genom skrivande och läsande. Här känner den hörselskadade sig mer jämställd med sin kommunikationspartner. Känslan av att inte hamna i underläge eller att missförstå vad sändaren försöker förmedla, skapar en avslappnande säkerhet för den hörselskadade. Denna säkerhet kan vara en av orsakerna till den relationskvalitetsökning som många uppgett att de upplever då de använder Internet för att kommunicera. 3.3 Relationerna Antalet relationer hos de svarande har ökat både med hörande och med andra hörselskadade. Hörselskadade upplever också att kommunikationsmängden med personer de träffat utanför Internet eller personer de kände innan de började använda Internet har ökat. Det har blivit lättare att hålla liv i de relationer som man redan hade innan Internet. En svarande i enkäten beskriver hur hon lyckats behålla mycket av den sociala kontakten tack vare Internet, som hon inte tror att hon skulle ha gjort annars. 3.4 Det sociala nätverkets förändring I och med Internet har möjligheten att gå med i webbaserade nätverk uppkommit. Där finns möjlighet att träffa personer med samma problem och därigenom ökat sitt självförtroende. Det visar nätverkets sociala betydelse. Vi har kunnat se att tack vare Internet har hörselskadades sociala nätverk blivit både större och bättre. 18
19 19
20 4. Källförteckning Elektroniska källor D Nilsson, Textbaserad datormedierad kommunikation. Odaterad. Hämtat från und.ida.liu.se/~davni478/imv1/delkurser/inka/ex2.html den 10 april S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, Hämtat från den 10 april Undersökningar Enkätundersökning utförd av författarna, Enkätundersökning om Internets påverkan på hörselskadade personers sociala relationer. Sammanställd i april
UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merSvenskarna och internet 2015
Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs merIngen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012
Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar
Läs merUngdomar och sociala medier!
Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet
Läs merDärför går jag aldrig själv om natten.
Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merKommentarer till Nyköpings parkenkät 2012
Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merKundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster
Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs mer2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merMoodle2 STUDENTMANUAL
Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merPR-konsulternas syn på omvärldsbevakning
PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig
Läs merKandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English
Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merUTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:
Läs merDelrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25
Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars
Läs merÄr det jobbigt på jobbet?
Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merSammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merEtt smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)
Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera
Läs merSVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader
SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT OM UNDERSÖKNINGEN Data samlades in under våren 2009, med hjälp av en e-post enkät. Totalt
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merStudenternas ekonomiska situation
Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merVargens rätt i samhället
Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,
Läs merBästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.
Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merEn undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merEn studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416
En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merNovus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell
Novus Unga om vården Vårdförbundet 2010-05-10 Lina Lidell 1718 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Vårdförbundet. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merUndersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22
Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Åldersgrupper: Kommuner: 61 st 10-12 år 50 st 16 % 13-16 år 202 st 66 % 17-20 år 56 st 18 % Sammanfattning Mätningen visar tendenser av den uppfattning unga, stadigvarande
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merElevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007
Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna
Läs merAcceleration i företagen på Leia Accelerator
Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merBankbashing 2013 Känner mig som en slagpåse
2013-03-15 Bankbashing 2013 Känner mig som en slagpåse 1 (5) K:\Branschen\Bankbashing\Klart att publicera\rapport bankbashing 2013.docx Inledning Förra året genomförde Finansförbundet en enkätundersökning
Läs merUr behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten
Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella
Läs merVad tycker medborgarna om Kontaktcenter?
Vad tycker medborgarna om Kontaktcenter? Iréne Bernhard, Högskolan Väst Irene.bernhard@hv.se Stockholm, Projektmöte Innoveta 2010-09-14 Material Pilotundersökning bland medborgare i Jönköping; 21 telefonintervjuer
Läs merDelrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25
Delrapport Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 20-0-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen 4 Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på
Läs merReseberättelse från Danmark
Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merProjekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information
Läs merHur är vi mot varandra på nätet?
Hur är vi mot varandra på nätet? Lektionen handlar om nätetikett och berör frågor som handlar om digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling och förändrade attityder och värderingar. Syftet är att
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merSlutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben
Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål
Läs merBrevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information
en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från
Läs merBredband - resultat av samverkan
Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter
Läs merNorrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter
Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,
Läs merEffektivitet på jobbet
Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merUndersökning om mailanvändningi jobbet
Undersökning om användningi jobbet Genomförd av i-page 2009 Bakgrund & syfte i-page är ett konsultföretag inom e-postkommunikation. Vi hjälper företag, organisationer och myndigheter att kommunicera via
Läs merVara kommun. Bibliotek Våren 2014
Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort
Läs merMedlemsundersökning resultatet
Medlemsundersökning resultatet Detta är en sammanställning där delar av frågor och svar plockats ut för att ge en så allsidig bild av enkäten och dess resultat som möjligt. Är någon intresserad av en helt
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merKompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.
Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas
Läs merBrukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005
Brukarundersökning Alkoholhandläggare Socialförvaltningen 2005 2 INNEHÅLL SID INLEDNIN.. 3 Bakgrund. 3 Syfte 3 Metod.. 3 Urval.. 4 Svarsfrekvens Svar uppdelat efter kön 4 4 RESULTAT.. 5 Vad tycker restaurangägarna
Läs merMänniska dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning
Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna
Läs merUndersökning bland deltagare i Volvosteget 2013
Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merSVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merSammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs mer