Elementära verktyg för korpusbearbetning

Transkript

1 Elementära verktyg för korpusbearbetning Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik 1

2 Kursplan - Syfte 5 poäng. Ämne: Språkteknologi. Nivå: A Syfte: Kursen behandlar grundläggande tekniker för språkvetenskaplig bearbetning av stora textsamlingar (korpusar). Tyngdpunkten ligger på praktisk användning av verktyg för korpusanalys. 2

3 Kursplan Innehåll och upplägg Texturval och representativitet. Olika sätt att representera text i datorer. Olika språk olika teckenuppsättningar. Befintliga språkvetenskapliga korpusar. Separering av ord och meningar. Olika kvantitativa analyser. Grammatisk analys och uppmärkning av korpusar. Användning av parallella korpusar, där texter på olika språk som är varandras översättningar ställs jämte varandra. Korpusbaserad lexikografi. 3

4 Examination Kunskapskontroll sker genom: obligatoriska labbrapporter projektuppgift Betyget på kursen bestäms av: labbarna den muntliga och skriftliga presentationen av projektuppgiften 4

5 Kurslitteratur och hemsida Tony McEnery, Richard Xiao och Ykiou Tono, Corpus Based Language Studies an advanced resource book. Routledge Applied Linguistics Kurssida: ElemKorpLing/ Kompletterande litteratur, läsrekommendationer och diverse intressanta länkar finns på hemsidan! 5

6 Föreläsningsöversikt Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Varför korpuslingvistik? Korpusen som begrepp och dess innehåll Korpusannotering Korpustyper Exempel på korpusar 6

7 Vad är en korpus? Korpus av latinets corpus = kropp Nationalencyklopedins definition: textmängd som är föremål för språkvetenskapligt studium Samling språkliga data som: består av en samling skrivna texter eller transkriptioner av talspråk är mer eller mindre representativt för språket i fråga lagras elektroniskt Internet = Världens största korpus! 7

8 Vad är korpuslingvistik? Huvudsyftet med en korpus är att verifiera hypoteser om språket, t.ex. att undersöka hur ett visst ljud, ord eller syntaktisk konstruktion faktiskt används: När började man skriva ''mejl'' istället för ''mail''? Säger man ''bättre än jag'' eller ''bättre än mig''? Gammal idé (dialektstudier, studier av utdöda språk etc.) Förverkligad genom modern teknik (framfart sedan 80 talet) 8

9 Varför korpuslingvistik? Objektiv lingvistik: Man studerar språket som det används i verkligheten (ej påhittade exempel) Enda sättet att undersöka frekvens i språkbruket Talforskning (talspråkskorpusar): prosodi, ålder, klass, kön etc. Korpusbaserad grammatik: empiriska data för att testa hypoteser om grammatik Historisk lingvistik: diakroniska korpusar för jämförande studier ur olika tidsepoker 9

10 Korpusen som begrepp och dess innehåll En korpus i modern lingvistik är inte bara en samling texter, utan uppfyller också (oftast) följande: representativt urval begränsad storlek (inte alltid) elektronisk form standardreferens 10

11 Korpusurval och representativitet Korpusar fungerar som ett representativt stickprov av en (mycket större) population (t.ex. ett språk) Biber (Representativeness in corpus design, 1993) diskuterar representativitet i texturval för korpusar: definiera populationen ( sampling frame ) fastställ den hierarkiska strukturen i populationen ( strata ) genrer, texttyper, ursprung bestäm storleken (vad är den optimala storleken?) 11

12 Korpusar som standardreferens Korpusar används som standardreferens för jämförande studier: jämför speciell språkanvändning med en standardreferens (korpus) 12

13 Korpusannotering Att märka upp korpusen med lingvistisk information, ex: Ordklass (part of speech) Böjningsinformation (morfo syntaktisk information) Lemma (grundform, d.v.s. uppslagsord i lexikon) Syntax Fonetik (uttal) transkription Semantik Annoteringen kan göras för hand eller automatiskt. 13

14 Ordklasser Ej trivialt hur många ordklasser det finns Traditionellt 9 st: substantiv, adjektiv, verb, pronomen, räkneord, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner Ska dessa vara egna ordklasser? subjunktioner, artiklar, particip, verbpartiklar, infinitivmärke, egennamn SUC korpusen 23 ordklasser, bl.a. finare adverbindelning och skillnad mellan grundtal och ordningstal 14

15 Böjningsinformation Substantiv genus (en/ett), numerus (singular/plural), bestämdhet (bestämd/obestämd), kasus (nominativ/genitiv) Verb tempus (presens/preteritum), diates (aktiv/passiv), modus (indikativ/imperativ/konjunktiv) Adjektiv komparationsgrad (positiv/komparativ/superlativ) Pronomen kasus (subjekt/objekt) 15

16 Syntax Grammatisk analys Frasstruktur nominalfraser, adjektivfraser, adverbfraser, prepositionsfraser, verbfraser Satsdelar subjekt, objekt, adverbial etc. 16

17 Semantik Av grekiska semainein = betyda, beteckna Beskriver språkliga uttrycks betydelse, till skillnad från syntax som beskriver strukturen Semantisk annotering i korpusar: Ordbetydelse Semantiska relationer (agent, patient etc.) 17

18 Annoteringsprinciper (Leech 1993) En annoterad korpus ska kunna återställas till sin oannoterade form Annoteringen ska gå att extrahera från texten för att sparas separat Annotationsschemat ska vara dokumenterat tillgängligt för slutanvändaren Det ska klargöras hur och av vem annotationen gjordes Slutanvändaren ska informeras om att annoteringen inte är God's truth utan endast ett användbart verktyg Annoteringsscheman ska baseras på accepterade och teori neutrala principer Inget annoteringsschema är en standard på förhand. Standarder växer fram. 18

19 Korpustyper Skriftspråkskorpusar Talspråkskorpusar Balanserade korpusar Består av olika texttyper i bestämda proportioner, avsett att representera ett språk eller en aspekt av ett språk. Monitorkorpusar Korpusen växer ständigt. Möjliggör studier av hur språkbruket förändras över tiden. 19

20 Fler korpustyper Trädbanker (Grammatiskt uppmärkta korpusar) Flerspråkiga korpusar Innehåller texter på flera olika språk. Två undertyper: jämförbara korpusar (Samma texttyper på flera olika språk) parallellkorpusar (Samma texter på flera olika språk) Specialkorpusar Korpusar som utvecklats för att studera en viss språktyp, t.ex. ungdomsspråk eller fornengelska. 20

21 Välkända korpusar Engelska BNC (British National Corpus, 100 milj ord) Brown corpus (1 milj ord) Svenska SUC (Stockholm-Umeå Corpus, 1 milj ord) PAROLE (19 milj ord) Flerspråkiga Hansard (Kanadensiska parlamentstexter på engelska och franska) EUROPARL (Europaparlamentstexter på EU-språk) 21

22 Exempel på korpusar 22

23 SUC SUC = Stockholm Umeå Corpus Ca 1 miljon löpord Balanserad 500 texter med cirka 2000 ord per text 9 huvudgenrer, med undergenrer, t.ex: K (skönlitteratur) KK allmän skönlitteratur KL deckare och science fiction KN triviallitteratur KR humor Manuellt uppmärkt med ordklass, lemma och böjningsinformation 23

24 Genreindelning i SUC A. Press: Reportage B. Press: Editorial C. Press: Reviews E. Skills, Trades and Hobbies F. Popular Lore G. Belles Lettres, Biography, Memoirs H. Miscellaneous J. Learned and Scientific Writing K. Imaginative prose 24

25 Exempel ur SUC <s id=aa01a-007> <w n=68>särskilt<ana><ps>absärskilt</w> <w n=69>smygrustningen<ana><ps>nn<m>utr SIN DEF NOMsmygrustning</w> <w n=70>vad<ana><ps>havad</w> <w n=71>gäller<ana><ps>vb<m>prs AKTgälla</w> <w n=72>missiler<ana><ps>nn<m>utr PLU IND NOMmissil</w> <w n=73>oroar<ana><ps>vb<m>prs AKToroa</w> <d n=74>.<ana><ps>mad.</d> </s> 25

26 SUC (ordklasser) <s id=aa01a-007> <w n=68>särskilt<ana><ps>absärskilt</w> <w n=69>smygrustningen<ana><ps>nn<m>utr SIN DEF NOMsmygrustning</w> <w n=70>vad<ana><ps>havad</w> <w n=71>gäller<ana><ps>vb<m>prs AKTgälla</w> <w n=72>missiler<ana><ps>nn<m>utr PLU IND NOMmissil</w> <w n=73>oroar<ana><ps>vb<m>prs AKToroa</w> <d n=74>.<ana><ps>mad.</d> </s> 26

27 SUC (böjningsinformation) <s id=aa01a-007> <w n=68>särskilt<ana><ps>absärskilt</w> <w n=69>smygrustningen<ana><ps>nn<m>utr SIN DEF NOMsmygrustning</w> <w n=70>vad<ana><ps>havad</w> <w n=71>gäller<ana><ps>vb<m>prs AKTgälla</w> <w n=72>missiler<ana><ps>nn<m>utr PLU IND NOMmissil</w> <w n=73>oroar<ana><ps>vb<m>prs AKToroa</w> <d n=74>.<ana><ps>mad.</d> </s> 27

28 SUC (lemma) <s id=aa01a-007> <w n=68>särskilt<ana><ps>absärskilt</w> <w n=69>smygrustningen<ana><ps>nn<m>utr SIN DEF NOMsmygrustning</w> <w n=70>vad<ana><ps>havad</w> <w n=71>gäller<ana><ps>vb<m>prs AKTgälla</w> <w n=72>missiler<ana><ps>nn<m>utr PLU IND NOMmissil</w> <w n=73>oroar<ana><ps>vb<m>prs AKToroa</w> <d n=74>.<ana><ps>mad.</d> </s> 28

29 BNC British National Corpus Ca 100 miljoner löpord Talad (10%) och skriven (90%) brittisk engelska Balanserad Ordklasser och böjningsinformation har tilldelats helt automatiskt 29

30 Exempel ur BNC <w DT0>Each <w NN1>dance <w VVD-VVN>followed <w AJ0>particular <w NN2>rules <w VVD-VVN>laid <w AVP>down <w PRP>by <w AT0>the <w AJ0-NN1>dancing <w NN2>masters 30

31 BNC: ordklasser och böjning <w DT0>Each <w NN1>dance <w VVD-VVN>followed <w AJ0>particular <w NN2>rules <w VVD-VVN>laid <w AVP>down <w PRP>by <w AT0>the <w AJ0-NN1>dancing <w NN2>masters 31

32 Talspråkskorpusar Göteborg Spoken Language Corpus (GSLC) 1,5 miljoner inspelade ord Transkriberad och uppmärkt med ordklasser London Lund Corpus (LLC) ord Talad, brittisk engelska Transkriberad 32

33 Monitorkorpusar Språkbanken (Göteborgs universitet) Bank of English (COBUILD) Talad och skriven engelska 33

34 EUROPARL European Parliament Proceedings Parallel Corpus Parallellkorpus Europaparlamentstexter från perioden Inkluderar 11 språk: franska, italienska, spanska, portugisiska, engelska, nederländska, tyska, danska, svenska, grekiska och finska Uppmärkt med information om talare 34

35 Trädbanker Penn Treebank Engelsk tidningstext (Wall Street Journal) Talbanken En av de äldsta trädbankerna (70 talet) Talad och skriven svenska 35

36 Exempel ur Talbanken P << GM 046 P *DESSUTOM ABOC +A 046 P KOMMER KVPS FV 046 P EN EN SSDT 046 P ENSAMSTÅENDE AJ SS SSAT 046 P FOLKPENSIONÄR NN HS SS 046 P ATT IM IM 046 P KUNNA QVIV IV 046 P HA HVIV IX 046 P EN EN OODT 046 P INKOMST NN OO 046 P OM PR OOETPR 046 P RO OOETDT 046 P KR NN OOET 046 P VID PR AAPR 046 P SIDAN ID AAPR 046 P AV ID AAPR 046 P FOLKPENSIONEN NNDDSS AA 046 P F +F 046 P OCH P ÄNDOCK ABMN +B 046 P BLI BVIV FV 046 P SKATTEFRI AJ SP 046 P IP IP

37 ASU-korpusen Andraspråkets StrukturUtveckling Specialkorpus inriktad mot studier av svenskt inlärarspråk i dess utvecklingsfaser och jämförelser mellan inlärares och inföddas språkbruk Inspelade samtal och skrivna texter från vuxna inlärare av svenska Kompletterad med jämförbart material från infödda svenskar löpord ( ord samtal och ord skrift) 37

38 Nästa gång Samläsning med studenter på Språkteknologiprogrammet Mer om korpusannotering Textkodning Textnormalisering 38