Utbildningsbeskrivning

Transkript

1 Utbildningsbeskrivning Klinik BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN, SÄS, Borås Klinikens huvudverksamhet Kliniken för bild- och funktionsmedicin är sedan juni 2010 sammanslagen med kliniken för laboratoriemedicin. Bild- och funktionsmedicin består av röntgenavdelningarna i Borås, Skene och Ulricehamn samt nuklearmedicin i Borås. Mammografienheten finns i Borås och bedrivs i privat regi. I Borås finns skelett- och lunglab, genomlysningslab, ultraljud, datortomografi, MR, interventionslab och ett coronarangiolab vilket sköts av medicinläkare. I Borås finns möjlighet att utföra de flesta vanligt förekommande undersökningarna. Dessutom finns tandradiolog knuten till kliniken. Kliniken bedriver såväl elektiv som akut verksamhet. I Skene finns skelett- och lunglab och en CT. Ingen jourverksamhet. I Ulricehamn finns skelett- och lunglab. Där utförs undersökningar som inte kräver läkarmedverkan. All verksamhet där sker under kontorstid. Under 2013 utfördes ca undersökningar varav datortomografier, ca 9800 ultraljudsundersökningar och 7200 MR-undersökningar. Upptagningsområdet består av ca invånare På kliniken arbetar läkare, sköterskor, undersköterskor, tekniker, fysiker, sekreterare, kanslister och personal på administration. Läkarna arbetar huvudsakligen i Borås. Två läkare arbetar deltid från fjärrgranskningsstationer. Skene bemannas med en röntgenläkare från Borås en dag i veckan. På den nulkearmedicinska avdelningen i Borås utförs undersökningar och behandlingar med radiofarmaka. Verksamheten bedrivs endast under kontorstid. Nuklearmedicin betjänar hela Södra Älvsborg samt för vissa undersökningar även Norra Älvsborg. Undersökningarna granskas av läkare i Göteborg. Kliniken får besök av en läkare från Göteborg ungefär 1 dag varannan vecka. Organisation och struktur Kliniken är indelad i nio sektioner vilka är enhetsövergripande över Borås, Skene och Ulricehamn. Dessa sektioner är:

2 Angiografi / bukinterventioner Coronarangiografi / hjärtinterventioner Datortomografi Magnetisk resonanstomografi Oral / tand / huvud Skelett / lungor Ultraljud Uro / gastro / genomlysning Nuklearmedicin Kliniken är också indelad i två större huvudenheter vilka innefattar de olika sektionerna. Dessa är: Enhet 1 som består av konventionellt team, ultraljudsteam och angiografiteam. Enhet 2 som består av CT, MR och nuklearmedicin Arbetsrutiner För heltidsarbetande läkare gäller 40 timmars arbetsvecka. Arbetsdagen börjar kl På måndagar, tisdagar och onsdagar arbetar man till kl På torsdagar arbetar man till kl På fredagar slutar man kl Flextid tillämpas. Läkarna arbetar utifrån ett gemensamt veckoschema. För de läkare som håller morgonronder börjar dagen med rondförberedelser och rondhållande. Övriga läkare börjar i huvudsak med sina placeringar utifrån schemat vilket kan innebära granskningsarbete, genomlysning, ultraljud, CT, MR eller intervention. Rondhållarna kopplar på schemaplaceringarna när de är klara med ronderna. För varje dag finns en läkare som är huvudansvarig för att svara i telefon och hålla koll på listan med inkomna akuta remisser. Man bryter för fika ca kl 8.45 på morgonen och kl på eftermiddagen. Lunch vanligtvis mellan kl och utom för den som enligt schemat är lunchvakt och får gå och äta senare. Under morgonfikat finns tid för s.k. internronder i utbildningssyfte på tisdagar och fredagar med början kl 8.45 och som längst till kl Varannan onsdagad hålls arbetsplatsträff för hela kliniken på samma tid. Varannan torsdag används tiden mellan och till läkarmöte. Angående rondverksamheten så hålls kirurg- och ortopedronderna på vanligt sätt dagligen tidigt på morgonen. Övriga ronder hålls som s.k. demonstrationsronder en eller två gånger i veckan och inte nödvändigtvis på morgonen utan i vissa fall senare på dagen strax efter lunch. På demonstrationsronderna visas fall som klinikerna aktivt väljer ut själva och faxar till röntgenkliniken på en lista senast dagen innan. 2

3 På slutet av arbetsdagen från ca kl 15 och framåt finns tid avsatt för att vid behov hinna med rondförberedelser och att prioritera inkomna elektiva remisser. Jourtid börjar när den ordinarie arbetsdagen tar slut. På helgerna byts jouren av kl På helgdagar går primärjouren antingen ett helt eller ett halvt dygn. Om primärjouren går halva dygn börjar den andra jourhavande kl och båda jourhavande jobbar parallellt till kl Bakjouren går oftast hela dygn. På helgerna brukar bakjouren rutinmässigt finnas på plats på morgonen med anledningen av att kirurgronden även hålls på helgdagar. Oftast är primärjouren en ST-läkare med en överläkare som bakjour. På vardagar stannar bakjouren kvar som kvarsittare tills läget bedöms vara under kontroll för primärjouren. Även i de fall då primärjouren är en överläkare finns en schemalagd kvarsittare. Officiellt har primärjouren beredskap A dvs 30 minuters inställelsetid men i praktiken brukar man vara på plats ända tills det är tid att gå och lägga sig. Så gott som alla primärjourer brukar övernatta på sjukhuset. Bakjouren har antingen 30 eller 90 minuters inställelsetid beroende på primärjourens vana. De flesta bakjourer har antingen möjlighet att titta på bilder hemifrån eller kort resväg vilket innebär att primärjouren kan få hjälp snabbt. Vi skickar akuta röntgenundersökningar utförda efter kl. 22 på veckodagar till röntgenjouren i Sydney. Kontaktpersoner Verksamhetschef är Eva Johansson. Hon är verksamhetschef både för bild- och funktionsmedicin samt för laboratoriemedicin. Under Eva Johansson finns Peter Dorbell och Maria Skogby vilka är chefer för enhet 1 respektive enhet 2. Markus Håkansson är enhetschef för läkargruppen. Mediciniskt ledningsansvarig är Jörgen Aggeryd. Specialistansvarig läkare är Anette Nordström. Studierektor för klinikens ST-läkare är Dan Bibac Studierektor för AT-läkare är Jörgen Aggeryd. Undervisning Se nedan under upplägg för ST-utbildning. Läkarstab Den 1/ arbetar 21 läkare på kliniken. Av dessa är 6 överläkare, 7 specialister och 8 ST-läkare. Av överläkarna arbetar 1 deltid. För att klara av hela den totala produktionen anlitas också s.k. stafettläkare samt granskning av röntgenbilder via telemedicin. Därtill får man under vissa veckor hjälp av en pensionerad läkare som tidigare arbetat på kliniken. 3

4 Handledning Upplägg för ST- utbildning Utbildningen bedrivs huvudsakligen på avdelningen för bild- och funktionsmedicin i Borås. Mycket av den traditionella röntgenutbildningen kan klaras av på hemmasjukhuset tack vare ett tillräckligt stort utbud av tillräckligt många olika undersökningar. Dock finns starka rekommendationer om komplettering på universitetssjukhus inom neuroradiologi som är en egen grenspecialitet samt obligatorisk utbildning inom barnradiologi. Sedan röntgen blev sammanslagen med klinisk fysiologi och nuklearmedicin och bildade bild- och funktionsmedicin krävs också utbildning inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin för de som går nya ST-utbildningen. Dessa båda utgör numera också egna grenspecialiteter. Delar av denna utbildning måste göras på universitetssjukhus. I mån av plats på universitetssjukhus finns också möjlighet att efter intresseområde och efter godkännande från hemmakliniken göra ytterligare organinriktad fördjupning under en period av totalt upp till två år. Kliniken i Borås emot ST-läkare från Sahlgrenska universitetssjukhus och ST-läkare från Alingsås som har gemensamma ST-block med bas i Alingsås. Verksamhetschef Eva Johansson ansvarar för att utbildningen organiseras enligt gällande lag. Överläkare Valeri Strokan är sjukhusövergripande studierektor för ST-läkare. Specialist läkare Dan Bibac är klinikstudierekor på BFM och biträdande sjukhusövergripande studierektor och utgör ett organisatoriskt stöd åt verksamhetschefen. Studierektorns ansvar och befogenheter är reglerade i anställningskontraktet (sidouppdrag). ST- kontrakt Alla ST-läkare ska ha ett skrivet ST-kontrakt så snart som möjligt efter att de påbörjat sin ST-utbildning. Kontraktet skrivs av ST-läkaren i samråd med handledaren och vid behov stöd av studierektorn. Det undertecknas i 4 exemplar av ST-läkaren, handledaren, studierektorn och verksamhetschefen Individuell utbildningsplan 4 Alla ST-läkare ska ha en egen individuell utbildningsplan. Denna är en del av STkontraktet. Vid upprättandet av utbildningsplanen tas hänsyn till individens tidigare erfarenheter, redan uppnådda delmål samt återstående läromoment. Den

5 individuella utbildningsplanen uppdateras fortlöpande. Utbildningsplanen skrivs av STläkare i samråd med handledaren och vid behov stöd av studierektor. Introduktionsplan Alla nyanställda ST-läkare erbjuds att deltaga i en sjukhusgemensam introduktionsdag vilken hålls två gånger per år. Som nyanställd ST-läkare utan tidigare erfarenhet inom arbete på BFM avsätts första veckan till att bekanta sig med avdelningen. Under denna tid ser man sig omkring, tittar på hur undersökningar utförs och bekantar sig med personal, lokaler, arbetsstationer och apparater. Under denna vecka ordnar man också med praktiska saker som nycklar och mailadress samt att inloggningar och lösenord fungerar. Den första veckan ingår i introduktionsperioden vilken är 4 månader. Introduktionsperioden består av en första rotation med en eller två månaders placeringar på, granskning, ultraljud, genomlysning och CT vilka är de viktigaste modaliteterna inför kommande jourarbete. Jourtjänstgöring I specialisttjänstgöringen ingår jourer. Målsättningen är att ST-läkaren ska börja gå egna primärjourer någon gång under första arbetsåret. Som en förberedelse inför egna jourer finns möjlighet att gå bredvid den ordinarie primärjouren fram till ca kl. 21 på kvällen tills man är redo för primärjoursarbete på egen hand. När under första året denna tidpunkt inträffar är väldigt individuellt och avgörs av ST-läkaren i samråd med handledaren och tilltänkta bakjourer. Arbetstiderna för jourtjänstgöring framgår under rubriken arbetsrutiner. Inför en journatt är man ledig samma förmiddag och hela nästa dag. Eventuellt kan även bakjouren få planerad ledighet nästa dag de första gångerna. Under veckodagsjourerna börjar arbetsdagen kl Jourarbetet börjar kl och fortlöper till kl när Sydney automatiskt tar över och fortsätter till kl dagen därpå. 5

6 Handledning All specialisttjänstgöring sker under handledning. Alla ST-läkare har en personlig handledare som är färdig specialist med handledarutbildning. Det ska finnas schemalagd tid för handledarsamtal 2 timmar per månad. ST-läkaren ansvarar för att alla handledarsamtal dokumenteras. TEORETISK UTBILDNING Det finns tid för interna utbildningsronder för samtliga läkare på kliniken på onsdagar och fredagar mellan och På utbildningsronderna visas lärorika och intressanta samt ovanliga fall av alla som vill och för alla som vill. På onsdagar mellan kl och 16 har STläkarna möjlighet att träffas själva för egen utbildningsaktivitet. Det går till så att STläkarna tillsammans med studierektorn bestämmer ett ämne som en av ST-läkarna förbereder och redovisar för de andra. Även specialistläkarna har håller föreläsningar för ST-läkarna. Utbildning (teori/praktik) På de torsdagar (ca varannan) som läkare från Göteborg kommer till den nuklearmedicinska avdelningen i Borås ges möjlighet för de STläkare som är i tjänst att delta i utbildning i nuklearmedicin vilken hålls av vederbörande läkare från ca kl och 45 minuter framåt. En eftermiddag per månad anordnas ST-väst vilken är en gemensam utbildning i Göteborg för alla ST-läkare inom BFM i hela regionen. ST-läkaren ansvarar för att alla utbildningsmoment dokumenteras fortlöpande under hela utbildningstiden. KURSER Relevanta kurser beviljas oftast. Man har rätt att gå 2 kurser per år under förutsättning att det rör sig om kurser som man förväntas ha behållning av och som leder till måluppfyllelse. Detta avgörs av ST-läkaren i samråd med handledaren och godkännande av en chef. Internationella kurser måste ha ytterligare 6

7 godkännande från högre instans inom sjukhusledningen. Ofta är det svårt att komma med på SK-kurserna när man är i början av sin utbildning. I så fall kan man få gå fler mot slutet när man har lättare att komma med. Det finns en förteckning med förslag på lämpliga kurser och vilka delmål dessa bidrar till att uppfylla. ST-läkarna kan även få delta på relevanta kongresser som t.ex. den årliga röntgenveckan, ST-forum samt det årliga STseminariet som anordnas av SÄS. ST-läkararen ansvarar för att spara alla kursintyg. PRAKTISK UTBILDNING Utbildningen inom BFM baseras på den målbeskrivning som utarbetats av svensk förening för medicinsk radiologi i samarbete med svensk förening för klinisk fysiologi, svensk förening för nuklearmedicin och svensk förening för neuroradiologi. Utbildningstiden är minst 5 år. Utbildningstidens faktiska längd kan anpassas beroende av tidigare erfarenhet och tjänstgöringar i enlighet med det regelverk som är fastställt av socialstyrelsen. Verksamhetschef eller av denne delegerad specialistläkare avgör i samråd med handledaren när ST-läkaren har uppnått målen. Under första året (etapp A av grundutbildningen) ingår introduktionsperioden vilken man kan läsa om under den rubriken. I övrigt är inriktningen under första året att göra ST-läkaren primärjourskompetent. Följaktligen koncentreras arbetet inom respektive modaliteter på vanligt förekommande akuta undersökningar. Kurs i strålfysik och strålskydd bör komma tidigt under utbildningen. Under andra och tredje året (etapp B av grundutbildningen) sker en påbyggnadsutbildning s.k. andra varvet. Erhållna kunskaper och färdigheter från etapp A fördjupas. Man fortsätter med månadsvisa placeringar men börjar ägna sig mer åt 7

8 elektiva undersökningar och kommer även in på MR och får mer intervention. Man slussas in i rondarbetare och sätter sig in i hur remisser prioriteras. Även en period på mellan 2 och 6 veckor på mammografiavdelningen ingår. Fjärde och femte året är fördjupningsår. Senast någon gång under denna tid (beroende på platstillgång) gör man den del av utbildningen som kräver sidoplacering på universitetssjukhus dvs specialveckor inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin som t.ex. PET-kamera samt rekommenderad sidoplacering inom neuroradiologi och barnradiologi och frivillig organinriktad fördjupning inom någon av de sektioner som finns på universitetssjukhus i mån av plats och utifrån eget intresseområde samt godkännande från hemmakliniken. Senast under fjärde och femte året ska man även hinna med det vetenskapliga arbetet som får ta ca 8-10 veckor samt avsluta kvalitetsoch utvecklingsarbetet som får ta ca 2-3 veckor. Under dessa år fångar man också upp eventuella kunskapsluckor och försöker kompensera om det är någon placering man behöver få mer av. Under de två sista åren ska graden av självständigt arbete öka tydligt. ST-läkaren ansvarar för att kliniska utbildningsmoment dokumenteras. Tid för självstudier Uppfyllelse av medicinska delmål Det ska finnas tid för självstudier en dag per månad. Därtill får man ta sig tid att läsa i anslutning till fall som man stöter på samt på lediga stunder. ST-läkaren ansvarar för att de teoretiska studierna dokumenteras. Delmålen 1-12 uppfylles genom fortlöpande vardagligt arbete på hemmasjukhus inklusive sidoplaceringar på hemmasjukhus och universitetssjukhus samt genom deltagande i undervisningsmoment på kliniken, kurser, kongresser och självstudier. 8

9 Uppfyllelse av delmål (21) Delmål uppnås genom fortlöpande kliniskt arbete. Förmåga att informera, undervisa, handleda, kommunicera och leda tränas särskilt i rondsituationer samt genom att även ST-läkaren tar hand om andra utbildningsläkare. Därtill finns LOK-kursen (ledarskap och kommunikation) vilken ordnas på SÄS och är obligatorisk för alla ST-läkare. Delmål uppnås genom att STläkaren gör ett skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer samt genom att ST-läkaren gör ett kvalitets- och utvecklingsarbete. Därtill finns kurs inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete vilken arrangeras på SÄS och är samordnad med LOKkursen (PLUS). Fortlöpande utvärdering Utvärdering av pågående ST-utbildning sker genom regelbundna handledarsamtal, diskussion på handledarkollegium en gång per termin samt genom träff med studierektor en gång per år och utvecklingssamtal med chef en gång per år. ST-läkaren ansvarar för att handledarsamtal och samtal med studierektor dokumenteras. Dokumentation Ansvar för att uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper dokumenteras åligger ST-läkaren. Sidoutbildningar För att uppnå målen enligt nya ST krävs sidoutbildning inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin samt starka rekommendationer om att göra upp till 3 månader sidoutbildning på universitetssjukhus inom neuroradiologi och barnradiologi. Därtill finns möjlighet att i mån av platstillgång på universitetssjukhus göra ytterligare organinriktad fördjupning inom någon sektion beroende på intresseområde. 9

10 Slutlig utvärdering Ansökan om specialistbevis Förutsättningen för att en ansökan om specialistbevis i bild- och funktionsmedicin ska kunna lämnas in är att alla delmålen är uppnådda. Detta bestäms av verksamhetschefen eller av denne delegerad specialistkompetent läkare samt av handledaren. Dessa båda kontrollerar även all dokumentation. Det är ST-läkaren som ansvarar för att alla utbildningsmoment dokumenteras ordentligt under hela utbildningens gång och att alla insamlade intyg för varje delmoment under utbildningen finns tillhanda. Efter granskningen i samband med den slutliga utvärderingen ifylles blankett för ansökan om specialistkompetens samt intyg om uppnådd kompetens enligt målbeskrivning för specialisttjänstgöring. Intyg om uppnådd kompetens skrivs på av verksamhetschefen och handledaren. I de fall verksamhetschefen inte är läkare skrivs intyget på av den specialistläkare som verksamhetschefen har delegerat detta till. Till ansökan hör också intyg om kurs, intyg om vetenskapligt arbete, intyg om kvalitets- och utvecklingsarbete, intyg om klinisk tjänstgöring och intyg om auskultation. ARBETSRUM Övrigt Enlig checklistan för SPUR-bedömning ska ST-läkarna ha ett eget rum eller tillgång till en fast arbetsplats med egen dator som gör det möjligt att arbeta ostört. Så är tyvärr inte fallet idag då många är tvungna att dela en och samma arbetsplats. Checklista 10

11 Upplägg för sidoutbildning Kontaktpersoner Sidoutbildningskontrakt Planeringsförutsättning 6 månader tjänstgöring 3 månader auskultation För planering av en klinisk tjänstgöring krävs det att ta kontakt med kliniken senast 6 månader före tjänstgöringen börjar. För planering av en klinisk auskultation (1 3 månader) krävs det att ta kontakt med kliniken senast 3 månader före auskultationens början. Ledighet Upplägg för klinisk tjänstgöring/ausku ltation Jourtjänstgöring Handledning Utvärdering Slutlig bedömning Dokumentation Ansökan om ledighet skickas till respektive verksamhetschef på hemmaklinik vid auskultation eller tjänstgöring kortare än 3 månader. Vid en längre klinisk tjänstgöring ansöker man om ledighet hos mottagarklinikens verksamhetschef. Namn och titel Dan Bibac, Studierektor för ST Ort, datum Borås,