Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag om nattstopp på bussar i Malmö
|
|
- Karin Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag om nattstopp på bussar i Malmö STK Sammanfattning Kommunfullmäktige gav utifrån en motion i uppdrag till tekniska nämnden att utreda möjligheten att införa nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö. En utredning är nu presenterad. Här framgår att Skånetrafiken vill testa metoden i en mindre stad och efter en utvärdering eventuellt också införa nattstopp i Malmös busstrafik. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att uttala stadens stöd till Skånetrafikens avsikt att testa metoden med nattstopp i en mindre stad och efter en utvärdering eventuellt också införa metoden i Malmös busstrafik. Beslutsunderlag Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö Utredningsuppdrag till tekniska nämnden från kommunfullmäktige om att införa nattstopp på bussar i Malmö Utredningsuppdrag om nattstopp på bussar i Malmöl G-Tjskr / KS / Utredning om nattstopp för bussar Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Kommunfullmäktige i Malmö gav utifrån en motion av Ewa Bertz (FP) i uppdrag till tekniska nämnden att utreda möjligheten att införa nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö. Nattstopp innebär att en resenär kan komma överens med busschauffören om att få stiga av mellan två ordinarie hållplatser under kvälls- och nattid för att öka tryggheten genom en kortare gångväg hem till sin ytterdörr. En utredning har genomförts och redovisas nu till kommunstyrelsen. I utredningen konstateras att en tidigare trygghetsundersökning i Malmö visade att många upp-
2 levde otrygghet vid kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser, vilket visar att väntan på bussen vid en hållplats kan kännas väl så otrygg som promenaden från hållplatsen och hem. Ökad trygghet i kollektivtrafikmiljön handlar därför snarare om att utforma stadsmiljön och de befintliga hållplatserna på bästa sätt. 2 (2) Metoden med nattstopp är bl.a införd i Kalmar, nyttjas sällan men det har ändå visat sig att resenärernas trygghetskänsla ökat. I utredningen anförs också vissa möjliga nackdelar, bl. a att flera stopp ger svårigheter för chauffören att följa tidtabellen. Skånetrafiken har dock gjort en bedömning att metoden med natt-stopp kan testas i en mindre stad och efter en utvärdering eventuellt även införas i Malmös busstrafik. Stadskontoret synpunkter och förslag Stadskontoret stöder Skånetrafiktens avsikt att metoden testas i en mindre och efter en utvärdering eventuellt också införs i Malmös busstrafik. Ansvariga Jan Haak Planeringsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
3 Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö
4 Denna utredning är framtagen inom Koll2020. Arbetsgruppen bestod av Cecilia Eriksson och Inge Melin från Malmö stad, Jonathan Pershav och Fredrik Palm från Skånetrafiken och Ola Beckman från Nobina. 2 Utredning Nattstopp
5 Sammanfattning Nattstopp infördes i Toronto 1991 och har även införts i kollektivtrafiken i Svergie bl.a. i Kalmar. Nattstopp innebär att en ensamresenär kan komma överens med chauffören om att få stiga av mellan två ordinarie hållplatser under kvälls- och nattid. Syftet med nattstopp är att öka tryggheten i samband med resor i kollektivtrafiken kvälls- och nattid. Risken att bli förföljd av en medresenär minskar samt att tryggheten ökar genom att vägen hem blir kortare. Trygghetsundersökningen som gjordes i Malmö 2012 visade på att de flesta Malmöbor känner sig trygga i sin stad. Runt 14 % uppgav att de avstått från någon aktivitet p.g.a. av rädsla och otrygghet att utsättas för något brott. Av dessa uppger 10 % att de avstått från att åka med buss eller tåg. Otryggheten är störst bland kvinnor framförallt äldre kvinnor mellan år medan yngre män känner sig mest trygga. Äldre kvinnor är de som råkar ut för minst brott medan yngre män flest. Logiskt borde då männen känna sig mer otrygga men detta visar på att känslan av otrygghet inte alltid hör ihop med hur stort hotet i verkligheten är. I Kalmar utnyttjas exempelvis möjligheten till nattstopp sällan men det har ändå visats sig att invånarna känner sig mer trygga nu än innan införandet. Den upplevda tryggheten har ökat då de vet om att möjligheten till nattstopp finns. Nattstopp gör resan hem från bussen tryggare men den förändrar inte resan till hållplatsen för att stiga på bussen. Trygghetsundersökningen i Malmö visade att många kände sig otrygga vid kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser, vilket gör att väntan på bussen kan kännas väl så otrygg som resan från bussen. För att förbättra denna otrygghet handlar det snarare om att utforma stadsmiljön så att den upplevs som mer trygg. Den grupp som känner sig mest otrygga är äldre kvinnor och är de som kommer att ha svårast att utnyttja nattstopp, p.g.a. av det höga steget ned till marken. Det kommer även att vara svårt för funktionshindrade och resenärer med barnvagn att utnyttja det. Då steget ned från buss till mark blir högre kan detta leda till fler olyckor i samband med avstigning. Beläggningen kommer även att vara skiftande. Det finns en ökad trafiksäkerhetsrisk med nattstopp då bussen stannar på ställen där den inte förväntas att göra detta. Befintliga hållplatser är noga utvalda och placerade där trafiksäkerhetsförhållandena är goda. Nattstopp innebär ett ökat krav på chauffören som måste ta ställning till om det är lämpligt och trafiksäkert att stanna på aktuell plats. Risken med nattstopp är också att konflikterna med resenärerna kan öka. Dessa konflikter kan leda till diskusioner eller i värsta fall hot. Chauffören kan då känna sig tvingad att stanna även om trafiksituationen inte är den bästa. 3 Utredning Nattstopp
6 Medelhastigheten och rättidigheten riskerar att bli sämre än vad den är idag med extra stopp. Flest resor inom kollektivtrafiken görs som arbets-eller studieresor och sker då vanligtvis under dagtid eller tidig kväll och berörs därmed inte av nattstopp. Det är troligtvis denna grupp som är mest känslig för hur snabbt resan går. Fritidsresenärer är troligtvis inte lika tidskänsliga som arbetspendlarna och av denna grupp kan kanske nattstopp därför bli accepterat. Troligtvis kommer dock många ställa sig frågande till detta då det inte är många som känner sig otrygga i Malmö enligt genomförd områdesundersökning. Nobina anser inte att nattstopp bör införas i Malmös stadstrafik. De är överens med Kommunal om detta. De anser att Nattstopp kommer att skapa ännu mer problem i en redan ganska tuff och krävande arbetssituation för deras busschaufförer. Skånetrafiken förordar att ett införande av Nattstopp i första hand sker under en testperiod i en mindre stad i Skåne för att på så vis få kundskap om för- och nackdelar samt utvärdera införandet i sin egen trafik för att skapa kundskap och vinna accept hos trafikföretagen. Förslaget innebär att att nattstopp införs i en mindre stad i Skåne med trafik efter kl. 21 under hösten Syftet med att införa Nattstopp anser Skånetrafiken är framförallt för att skapa en ökad trygghet och jämställdhet och för att skapa en positivare bild av varumärket Skånetrafiken som ett företag som värnar om individens säkerhet. På lång sikt kan införandet av Nattstopp möjligtvis ge fler resor kvällstid då invånarna känner en ökad trygghet och då väljer att resa kollektivt även på tider på dygnet då de känner en otrygghet. På kort sikt blir det troligtvis ingen större skillnad på antalet resor då användandet av nattstopp i andra städer verkar vara liten. 4 Utredning Nattstopp
7 Innehåll Motion i fullmäktige... 6 Begreppet Nattstopp... 6 Erfarenheter av Nattstopp andra städer i Sverige... 6 Malmöbors resvanor... 7 Utbud och trafikering i kollektivtrafiken i Malmö... 8 Genus och kollektivtrafiken... 9 Trygghet i Malmö Konsekvenser av Nattstopp Tillgänglighet till kollektivtrafiken Trafiksäkerhet Chaufförers arbetsmiljö Framkomlighet och rättidighet Trygghet Synpunkter Skånetrafiken Nobina Invånare Slutsats Bilaga 1. Skånetrafiken svar Bilaga 2. Nobinas svar Utredning Nattstopp
8 Motion i fullmäktige Kommunfullmäktige i Malmö gav efter en motion av Ewa Bertz (FP) tekniska nämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö. I uppdraget ingick att nämnden skulle återkomma till kommunstyrelsen och redovisa resultatet av utredningen. Framtagandet av denna rapport innebär nu att uppdraget är slutfört. Begreppet Nattstopp Det engelska namnet för nattstopp är Request stop och infördes i Toronto Nattstopp innebär att en ensam resenär minst en hållplats i förväg kan komma överens med chauffören om att bli avsläppt mellan två ordinarie hållplatser nattetid. Det innebär exempelvis att resenären kan stiga av närmare hemmet. Detta innebär nattstopp: En ensamresenär kommer överens med chauffören om ett extra stopp mellan ordinarie hållplatser minst en hållplats i förväg. Chauffören bedömmer vart det är trafiksäkert och möjligt att stanna. Vid avstigning öppnas endast framdörrarna och bakdörrarna hålls låsta. Detta för att säkra att endast avsedd person kliver av bussen. Resenären kan önska Nattstopp från till och med sista turen. Nattstopp gäller endast ensamresenärer. Erfarenheter av Nattstopp andra städer i Sverige Nattstopp tillämpas redan i flera städer runt om i Sverige med lyckat resultat. Flexibla nattstopp har bidragit till ökad trygghet på flera platser där det har införts. Nedanstående städer och trafikhuvudmän tillämpar idag nattstopp. - Kalmar och Kalmar länstrafik - Östersund och Nettbuss - Växjö och Länstrafiken i Kronoberg - Borås - (Västra Götaland och Västtrafik, delvis) Västra Götaland och Västtrafik: Västtrafik varken garanterar eller lovar nattstopp men det är heller inget som de förbjuder. Den ansvarige föraren gör en bedömning från fall till fall om det är lämpligt att stanna. Möjligheten till nattstopp påverkas av väder och aktuell trafiksistuation. Kalmar och Kalmar länstrafik: 2006 genomförde Kalmar kommun ett försök på nattstopp under ett år med ekonomisk stöd ut av Brottsförebyggande rådet. Försöket genomfördes i de områden där polisens trygghetsundersökningar visat att invånare i högre grad 6 Utredning Nattstopp
9 än genomsnittet avstod från att åka kollektivt kvällstid p.g.a. otrygghet. Resultatet av testet blev positivt, i de områden där testet genomförts hade andelen som tidigare uppgett att de avstod från att åka kollektivtrafiken kvällstid minskat blev nattstopp permanent på stads-och landsbygdstrafik inom Kalmar kommun. Chaufförerna hade inledningsvis befarat att olyckor och förseningar skulle öka i samband med införandet av nattstopp. Det blev dock inte så. Detta kan delvis bero på att nattstopp i Kalmar används av väldigt få trots en intensiv marknadsföring. Kalmar kommun har i samarbete med LTH gjort ombordsundersökningar på bussar i Kalmar, där de mätt ungdomars användande av kollektivtrafiken. Vid en undersökning uppgav 45,5 % av ungdomarna från år att de kände till nattstopp. 10,6 % uppgav att de utnyttjat möjligheten till nattstopp. Slutsaten är att nattstopp fungerar som en åtgärd för att öka upplevelsen av trygghet i kollektivtrafiken, men används av få. Östersund och Nettbuss 2012 genomfördes ett halvårstest och utvärdering av nattstopp på stadsbusstrafiken i Östersund. I praktiken hade förarna redan praktiserat detta sedan en tid tillbaka på de ställen där det fungerade både praktiskt och trafiksäkerhetsmässigt. Utvärderingen genomfördes genom att ett antal förare som kör under kvällar och nätter intervjuades. Enligt förarna hade inte antalet nattstopp ökat under testperioden utan bara ett fåtal passagerare har använt sig av möjligheten. Nattstopp permanentades i Östersund Några ytterligare utvärderingar sedan start har inte gjorts så det är osäkert hur många som använder nattstopp. Det har hittills inte varit några incidenter i samband med nattstopp i Östersund. Facket har inte heller haft några synpunkter på införandet av nattstopp. Nattstopp gäller efter klockan i Östersund. 7 Utredning Nattstopp
10 Malmöbors resvanor Malmöbon gör i genomsnitt 2,6 resor per dag Kvinnor gör fler resor men kortare än männen. I nedanstående diagram visas Malmöbornas färdmedelsfördelning Kollektivtrafiken har där en marknadsandel på 21%. I nedanstående diagram visas gjorda resor uppdelade mellan kvinnor och män. Betydligt fler män åker bil än kvinnor medans fler kvinnor åker kollektivt samt cyklar och går än män. Denna statistik är på resor gjorda i Malmö. 23 % av kvinnornas resor är kollektivtrafikresor medans männens är 18 %. % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Kvinnor Män 66 % av alla bussresor som görs i Malmö görs av kvinnor och 34 % av männen. Flest bussresor görs i åldersgruppen år. Utbud och trafikering i kollektivtrafiken i Malmö Stadsbusslinjenätet i Malmö är uppdelat i stombusslinjer och pluslinjer. Det som skiljer dem är turtätheten och öppettiderna. Stombusslinjerna har en högre prioritet och trafikerar på de sträckor som har flest antal resande. Stombusslinjerna, linje 1-8, har öppettider mellan kl på mån-tors, och under fredag och lördag utökas öppettiderna till ca kl 03. Efter kl 20 är turtätheten aldrig sämre än 20 min trafik. Pluslinjerna har öppettider, 31-35, mellan kl på mån-tors, och under fredag och lördag utökas öppettiderna till ca kl 02. Turtätheten är aldrig sämre än 30 min. 8 Utredning Nattstopp
11 Genus och kollektivtrafiken Undersökningar visar att kvinnor upplever mer otrygghet än män i samband med resor. Män kan dock också uppleva obehag på grund av rädsla för hot och våld. Bilden av den potentielle angriparen är en man, vilket gör att kvinnor och män förhåller sig på olika sätt till hotsituationer. Kvinnor är rädda för övergrepp medans männen mer är utsatta genom att de kan upplevas som ett hot från förövarens sida och för att de i högre utsträckning än kvinnor förväntas ingripa i en hotfull situation. (Källa: Persontransporternas- vita fläckar om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv.) Mest trygga i det offentliga rummet är män i ålderskategorin år, vilket är förvånadsvärt då det är denna grupp som i högst utsträckning utsätts för våld och hot om våld. Minst trygga känner sig kvinnor i ålderskategorin år. Det är dock denna grupp som utsätts för minst våld och hot om våld. Den upplevda tryggheten skiljer sig därmed något från den verkliga tryggheten. (Källa: Trygghet ur jämställdhetsperspektiv- verktyg för samhällsbyggare (Allingsås) Kvällstid är det ofta sämre förbindelser med kollektivtrafiken, vilket också är en faktor till att man väljer bort kollektivtrafiken. Tryggheten uttrycks i allmänhet inte som ett huvudargument för att välja bort bussen. (Källa: Persontransporternas- vita fläckar om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv.) En undersökning gjord angående tryggheten i Göteborgs kollektivtrafik visar på att faktorer som turtäthet, snabbhet och prisvärdhet prioriteras högre än trygghetsaspekter. Detta innebär dock inte att trygghetsaspekten ska undervärderas då denna verkar ligga som en underliggande faktor som påverkar värderingen av de övriga parametrarna. Göteborgsundersökningen är gjord i ett storstadsområde och under pendlingstid. (Källa: Persontransporternas- vita fläckar om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv. ) I stadsplaneringen är det viktigt att tänka på hela resan dvs resenären ska känna trygghet längs hela resan på hållplatsen och bussen men också på gångväg och cykelväg dit. Det hjälper inte att hållplatsen är upplyst och trygg om pendlarparkeringen eller cykelstället ligger ödsligt och mörkt. Även turtätheten är en viktig parameter i hela resan, speciellt under sena kvällar och nätter då många kvinnor känner obehag och rädsla om bussen är försenad eller om man missar bussen och måste stå och vänta på hållplatsen på nästa. (Källa: Kön i trafikenjämställdhet i kommunal transportplanering, Sveriges kommuner och landsting.) Det är oftast inte resan ombord på bussen som upplevs otrygg utan resan till och från hållplatsen. Nattstopp som utreds i denna utredning kan vara ett sätt att göra denna resa tryggare men det krävs troligtvis mer i stadsmiljön. För att resenärerna ska känna sig tryggare behöver miljön runt omkring dem också bli och upplevas tryggare. Detta kan göras på många olika sätt. (Källa: Trygghet ur jämställdhetsperspektiv- verktyg för samhällsbyggare (Allingsås).) 9 Utredning Nattstopp
12 Trygghet i Malmö Under 2012 genomförde Malmö stad tillsammans med polisområde Malmö en områdesundersökning, Malmö områdesundersökning 2012, lokala problem, brott och trygghet, Malmö Högskola, då det fanns ett behov av en fördjupad trygghetsmätning. Denna ligger sedan till grund för planering och utförande av trygghetsskapande arbete inom respektive organsiation. I undersökningen undersöktes tre aspekter av otrygghet; - konkret otrygghet, som mäter hur trygg den svarande känner sig i sitt bostadsområde - allmän otrygghet, som mäter i vilken utsträckning den svarande oroar sig för att utsättas för olika typer av brott i bostadsområdet. - allmäna frågor som mäter om den svarande någon gång har avstått från att utföra någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för något brott. En av dessa frågor var om man avstått från att åka tåg/buss. Närmare 83 % av de svarande i undersökningen angav att deras bostadsområde är ett bra område att bo i, endasst 7 % tycker inte detta. I ett tiotal bostadsområden i Malmö hade alla svarande angivit att det är ett bra område att bo i. De områden som fick lägst andel som ansåg att det var ett bra område att bo i var Herrgården, Almhög, Södra Sofielund samt Örtagåden och Hermosdal. 70 % av de svarande känner sig trygga i sitt bostadsområde. Dessa känner sig trygga när de är ute sent på kvällen i sitt bostadsområde. Det finns dock en stor variation mellan stadens olika delområden. I Lockarp känner sig samtliga svarande trygga medan i exempelvis Norra Sofielund, Södra Sofielund, Persborg och Törnrosen känner sig endast % trygga. Måttet för den allmänna tryggheten ligger på 0.8 i Malmö vilket tyder på att de flesta Malmöbor inte oroar sig för att utsättas för något brott. Det brott som flest Malmöbor oroar sig för är att bli utsatt för skadogörelse eller få sin cykel stulen. I hela Malmö är det 14 % av de svarande som någon gång avstått från att utföra en aktivitet pga rädsla eller otrygghet för att utsättas för brott. Av dessa uppger ca 10 % att de avstått från att åka med buss eller tåg. Undersökningen visar att den upplevda tryggheten bland Malmöbor varierar. De områden som har en hög problembild är det också sannolikt att utsattheten för brott och otryggheten är hög. Majoriteten av delområdena som ingår i utredningen i Malmö upplevs dock som trygga. Områden i nära anslutning till knutpunkter för stadens kollektivtrafik lyfs fram som område som har högre nivåer av ordningsproblem, brott och otrygghet än andra områden. 10 Utredning Nattstopp
13 Trygghetsundersökningen som gjordes i Malmö 2012 visade på att de flesta Malmöbor känner sig trygga i sin stad, dock varierade detta något mellan olika stadsdelar. Runt 10 % uppgav att de någongång avstått från att åka buss eller tåg i Malmö p.g.a. av rädsla för att utsättas för brott, se kapitel trygghet i Malmö. Otryggheten är störst bland kvinnor framförallt äldre kvinnor mellan år medan yngre män känner sig mest trygga. Äldre kvinnor är de som råkar ut för minst brott medan yngre män flest. Logiskt borde då männen känna sig mer otrygga men detta visar på att känslan av otrygghet inte alltid hör ihop med hur stort hotet i verkligheten är. Syftet med nattstopp är att öka tryggheten i samband med resor i kollektivtrafiken kvälls- och nattid. Risken att bli förföljd av en medresenär minskar samt att tryggheten ökar genom att vägen hem blir kortare. Nattstopp gör resan hem från bussen tryggare men den förändrar inte resan till hållplatsen för att stiga på bussen. Trygghetsundersökningen i Malmö visade att många kände sig otrygga vid kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser, vilket gör att väntan på bussen kan kännas väl så otrygg som resan från bussen. För att förbättra denna otrygghet handlar det snarare om att utforma stadsmiljön så att den upplevs som mer trygg. Det har visat sig bl.a. i Kalmar att nattstopp inte används så frekvent utan endast ett fåtal gånger. Trots detta kan nattstopp ändå ha en påverkan på tryggheten hos resenärerna då de vet om att möjligheten finns att utnyttja nattstopp. Resultaten efter införandet av nattstopp i Kalmar visade på att tryggheten bland resenärerna hade ökat trots att nattstopp utnyttjades av så få. Konsekvenser av Nattstopp Tillgänglighet till kollektivtrafiken De flesta hållplatser är i dag tillgänglighetsanpassade d.v.s. de har plattformar som är 14 cm höga samt taktila stråk. Denna höjd gör det lättare för äldre och funktionshindrade samt resenärer med barnvagn att stiga av- och på bussen. Med nattstopp innebär det att resenärerna stiger av mitt på en sträcka där det är långt ned till marken. Den grupp som känner sig mest otrygga dvs äldre kvinnor är den grupp som kommer att ha svårast att utnyttja nattstopp pga det höga steget ned till marken. Det kommer även att vara svårt för funktionshindrade och resenärer med barnvagn att utnyttja nattstopp. Då avstigning kan ske vart som helst kommer beläggningen där resenären stiger av att vara skiftande. På många ställen finns skyddsremsor bestående av smågatsten, vilket inte är det bästa att gå på ur tillgänglighetssynvinkel. På andra ställen kommer det att vara gräs eller ytor mellan parkerade bilar. 11 Utredning Nattstopp
14 Under vintertid kommer det troligtvis att vara svårt att utnyttja nattstopp dels pga att det kan ligga snövallar längs kanterna men också för halkrisken då underhåll på övriga ytor inte behöver vara detsamma som på hållplatsytor. Hållplatserna på stadsbusslinjerna ligger med ca 500 meters mellanrum och ibland tätare. Med extra stopp däremellan innebär det att det blir tätt med stopp, vilket kan hämma attraktiviteten för andra resenärer på bussen. Ett extra stopp bidrar dock till att det blir närmre hem för den enskilde resenären som frågat efter nattstopp. Det närmre avståndet från bussen till hemmet kan göra att fler som har svårt att gå eller känner sig otrygga börjar åka mer buss kvällsoch nattetid. Trafiksäkerhet Placering av befintliga hållplatser är noga utvalda utifrån många aspekter såsom exempelvis sikt och säkerhet. Det finns en ökad trafiksäkerhetsrisk för övrig trafik då bussen stannar mitt på sträckan då den inte förväntas göra detta. Traditionellt har det nästan alltid försökt att ha en säkrad passage vid hållplatsen. Utöver det sätts numera även upp extra belysning vid passagen för att uppmärksamma bilister samt att göra gående mer synliga under den mörka tiden på dygnet. Anledningen till detta är att ett antal olyckor inträffat vid GCM-passager under nattid och olycksbeskrivningen visar tydligt att bilister inte har sett gående p.g.a. att det var mörkt. Nattstopp riskerar att försämra denna situation då passager över gata kommer att ske lite var som helst, vilket i värsta fall kan leda till fler olyckor. Chaufförers arbetsmiljö Det är chauffören enligt trafiklagstiftningen som har det fulla ansvaret för fordonets framförande och som avgör var det är möjligt att stanna på annan plats än hållplats. Nattstopp innebär ett ökat krav på chauffören som måste ta ställning till om det är lämpligt och trafiksäkert att stanna på aktuell plats. En plats som var lämplig att stanna på under förra turen kanske inte är det nu om det exempelvis står parkerade bilar längs kanten. Vid varje extra stopp tar chauffören en risk. Om något oväntat händer vid avstigning, exempelvis resenären halkar eller blir påkörd av en cyklist, eller om skador sker på annan egendom så är det idag bussbolagets ansvar att ersätta på ordinarie hållplatser. Frågan är om detta även ska gälla på tillfälliga lägen. Risken med nattstopp är också att konflikterna med resenärerna kan öka. Vad händer exempelvis om chaufför och resenär inte kommer överens om ett stopp eller om det är fler än en som vill gå av på samma ställe. Dessa konflikter kan leda till diskusioner eller i värsta fall hot. Chauffören kan då känna sig tvingad att stanna även om trafiksituationen inte är den bästa. 12 Utredning Nattstopp
15 Framkomlighet och rättidighet Stadsbusstrafiken i Malmö har idag en medelhastighet på 19 km/h utslaget på hela dygnet och regionbusstrafiken i Malmö har en medelhastighet på 18,9 km/h. Busstrafiken har på många sträckor svårt att konkurrera med bilen då dess hastighet och framkomlighet är bättre. Kollektivtrafiken har endast 21 % marknadandel i trafiken idag. Malmö stad och Skånetrafiken arbetar mycket med att förbättra framkomligheten för bussen för att på detta sätt göra den mer attraktiv. MalmöExpressen är ett exempel på en större åtgärd men även mindre görs hela tiden. Risken med införande av nattstopp vilket innebär extra stopp är att medelhastigheten och rättidigheten blir ännu sämre än vad den är idag. Flest resor inom kollektivtrafiken görs som arbets-eller studieresor och sker då vanligtvis under dagtid eller tidig kväll och berörs därmed inte av nattstopp. Det är troligtvis denna grupp som är mest känslig för hur snabbt resan går. På kvälls-och nattid är flertalet resor troligtvis fritidsresor och bussarnas beläggningsgrad är lägre än under rusningstid. Fritidsresenärer är troligtvis inte lika tidskänsliga som arbetspendlarna och av denna grupp kan kanske nattstopp därför bli accepterat. Troligtvis kommer dock många ställa sig frågande till detta då det inte är många som känner sig otrygga i Malmö, se kapitel trygghet i Malmö. Trygghet Trygghetsundersökningen som gjordes i Malmö 2012 visade på att de flesta Malmöbor känner sig trygga i sin stad, dock varierade detta något mellan olika stadsdelar. Runt 10 % uppgav att de någongång avstått från att åka buss eller tåg i Malmö p.g.a. av rädsla för att utsättas för brott, se kapitel trygghet i Malmö. Otryggheten är störst bland kvinnor framförallt äldre kvinnor mellan år medan yngre män känner sig mest trygga. Äldre kvinnor är de som råkar ut för minst brott medan yngre män flest. Logiskt borde då männen känna sig mer otrygga men detta visar på att känslan av otrygghet inte alltid hör ihop med hur stort hotet i verkligheten är. Syftet med nattstopp är att öka tryggheten i samband med resor i kollektivtrafiken kvälls- och nattid. Risken att bli förföljd av en medresenär minskar samt att tryggheten ökar genom att vägen hem blir kortare. Nattstopp gör resan hem från bussen tryggare men den förändrar inte resan till hållplatsen för att stiga på bussen. Trygghetsundersökningen i Malmö visade att många kände sig otrygga vid kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser, vilket gör att väntan på bussen kan kännas väl så otrygg som resan från bussen. För att förbättra denna otrygghet handlar det snarare om att utforma stadsmiljön så att den upplevs som mer trygg. 13 Utredning Nattstopp
16 Det har visat sig bl.a. i Kalmar att nattstopp inte används så frekvent utan endast ett fåtal gånger. Trots detta kan nattstopp ändå ha en påverkan på tryggheten hos resenärerna då de vet om att möjligheten finns att utnyttja nattstopp. Resultaten efter införandet av nattstopp i Kalmar visade på att tryggheten bland resenärerna hade ökat trots att nattstopp utnyttjades av så få. Synpunkter Skånetrafiken Skånetrafiken förordar att ett införande av Nattstopp i första hand sker under en testperiod i en mindre stad i Skåne för att på så vis få kundskap om för- och nackdelar samt utvärdera införandet i sin egen trafik för att skapa kundskap och vinna accept hos trafikföretagen. Förslaget innebär att att nattstopp införs i en mindre stad under hösten 2015 i en stad i Skåne med trafik efter kl. 21. Skånetrafikens hela svar finns i bilaga 1. Nobina Nobina anser inte att nattstopp bör införas i Malmös stadstrafik. De är överens med Kommunal om detta. De anser att Nattstopp kommer att skapa ännu mer problem i en redan ganska tuff och krävande arbetssituation för deras busschaufförer. Nobina är oroliga för att antalet hot- och våldsstuationer kommer att öka då det finns risk för att chaufför och resenär inte har samma uppfattning eller inte kommer överens. Antalet tillbud när resenärer är på väg ut från bussen har ökat. Risken med Nattstopp är att antalet tillbud ökar ännu mer då bussen inte stannar intill en upphöjd hållplats utan resenärerna stiger ned på gatan. De anser även att det kan vara svårt för en chaufför att i en stressad och pressad situation att säkerställa att stoppet sker på ett trafiksäkertställe både för kund och för trafiksituationen i övrigt. De undrar även vem som betalar vid eventuell skada/olycka om resenären skadar sig på annan plats än hållplats. Erfarenheten som Nobina har ifrån Kalmar är att nattstopp utnyttjas mycket lite trots marknadsföring. De tror att Nattstopp kan vara lämpligt i en mindre stad som Kalmar men inte i en storstad som Malmö. Nobinas hela svar finns i bilaga 2. Invånare Varken Malmö stad eller Skånetrafiken har fått in några önskemål från allmänheten angående nattstopp. Detta kan bero på att invånarna inte känner till att detta finns på andra ställen eller så är intresset för detta inte så stort. 14 Utredning Nattstopp
17 Slutsats Erfarenheter från andra städer i Sverige som infört Nattstopp är att detta utnyttjas i relativt liten omfattning men uppskattas av resenärerna. Nattstopp verkar trots den låga utnyttjande graden ha en positiv effekt på den upplevda tryggheten. Då Nattstopp endast är under lågtrafik då resandet är mindre samt andelen fritidsresenärer är större, bedömms inte de extra stoppen påverka i så stor grad. Skånetrafiken har därför gjort en bedömning att införa Nattstopp i Skåne, men vill först testa och utvärdera i sin egen trafik i en mindre stad. Visar det sig då att erfarenheterna från detta test är positiva så är det möjligt att även detta kan införas i Malmö så småningom. 15 Utredning Nattstopp
18 Bilaga 1. Skånetrafiken svar Beslutsunderlag för införande av Nattstopp Bakgrund - Syfte Nattstopp innebär att en ensam person kan komma överens med chauffören att bli avsläppt mellan två ordinarie hållplatser nattetid. Ingen annan resenär får vid samma tillfälle stiga av bussen, avstigning för resenärer som begärt nattstopp sker i framdörren med påseende av föraren. Chauffören avgör själv om säkerheten är tillräcklig och bedömer var det är mest lämpligt att stanna mellan hållplatserna. Chauförren kan också upplysa resenären om att Nattstopp tyvärr inte är möjligt mellan begärda hållplats på grund av säkerhetsrisk. Nattstopp brukar börja gälla från kl 21 och har införts i flera andra städer i Sverige (Östersund, Kalmar, Växjö, Borås & inom Västra Götaland). De erfarenheter man har från andra områden i Sverige är att Nattstopp utnyttjas i relativt lite omfattning men uppskattas av resenärerna. Syftet med införande av nattstopp är framförallt att skapa ökad trygghet, jämställdhet och skapa en positivare bild av varumärket Skånetrafiken som ett företag som värnar om individens säkerhet. Beskrivning av förändringen inklusive riskanalys Utredning av införande av Nattstopp i Malmö har utretts i Koll2020. Skånetrafiken förordar en lösning där förändringen i första hand sker under en testperiod i en mindre stad i Skåne. Vi behöver lära oss mer om nattstoppets för- och nackdelar och utvärdera förändringen i vår egen trafik för att skapa kunskap och vinna accept hos trafikföretagen. Förslaget är att Nattstopp ska införas på försök under hösten 2015 i en stad i Skåne med trafik efter kl 21. Vi föreslår en testperiod på ett år. Kontakt kommer att tas med aktuella trafikföretag i god tid innan genomförande. Förändringen innebär att vi behöver informera brett både internt och externt om förändringen, inte minst behöver chaufförerna utbildas i hur de ska agera i de situationer där kunderna önskar Nattstopp. Marknadsföring & information till kund bör gå i flera av Skånetrafikens kanaler för att få användande i sådan utsträckning att en bra utvärdering kan genomföras. Framförallt ser vi risker i att chauffören själv måste avgöra var det är lämpligt att stanna för att avstigning ska ske på ett trafiksäkert sätt. Ansvarsfrågan är viktig att utreda kopplat till försäkringar. Det är också en risk i att man i vissa fall inte kan erbjuda kunder Nattstopp då föraren antingen inte nåtts av informationen eller är ovilligt inställd till att utföra ett Nattstopp. Det är viktigt att förarkåren får en förståelse av det positiva värdet för resenären och att man får en bred förankring av beslutet om införande. 16 Utredning Nattstopp
19 Påverkan på antal resor Vi tror att förändringen på lång sikt kan leda till nya resor på kvällstid då invånare i städerna känner en ökad trygghet och därigenom väljer en kollektiv resa även på tider på dygnet då de känner en otrygghet. På kort sikt ser vi dock att användandet av Nattstopp i andra referensstäder i Sverige inte utnyttjats i sådan omfattning att det ger någon effekt på resandet. Målgrupper/Ansvar Ansvarig för genomförandet är aktuell Affärsutvecklare i staden som blir aktuell för genomförande, Informatör och marknadsförare på Skånetrafiken bistår i arbetet för att nå ut externt. Genomförande Hösten 2015 (ej specificerat datum) Kontaktuppgifter Jonathan Pershaf Affärsutvecklare Malmö Tel Utredning Nattstopp
20 Bilaga 2. Nobinas svar Att arbeta som bussförare i Malmö är tufft. Det krävs tålamod, planering, uthållighet och ett öppet sinne. Var dag handskas våra förare med resenärer som inte vill betala, gående och cyklister som inte ser sig för vid passage, resenärer som missar sina hållplatser och därmed vill hoppa av vid t.ex. en korsning eller liknande. Det är inte tillåtet, enligt lag och ska därför inte förekomma men vi tror också att det förekommer, dock i väldigt kort utsträckning. Att införa nattstopp, med allt vad det innebär, utöver ovan nämnda bekymmer som är i en busschaufförs vardag får nog anses ge mer problem än lösningar, ur vår synvinkel. Föraren får därmed ansvaret att utifrån trafiklagsstiftningen ha det fulla ansvaret för fordonets framförande och avgör var det är möjligt att stanna på annan plats än hållplats. Att ha det fulla ansvarandet för framförandet har dem idag men att även få det fulla ansvaret för var det är möjligt att stanna blir något nytt. Vad händer om föraren och resenären inte kommer överrens om vad som är trafiksäkert? Troligt är att diskussion kommer att uppstå under färd, vilket ökar olycksrisken. Även om resenären vid påstigning säger till föraren var denne vill stiga av, är det inte säkert att platsen är trafiksäker när bussen anländer. Under år 2014 hade Nobina i Malmö & Lund 90 st. anmälda hot- & våldsituationer. Hittills i år har vi haft strax över 60 st. Det är vad vi har kännedom om, siffran är med all sannolikhet högre i verkligheten. Situationerna kan uppstå med anledning av biljettköp, diskussion angående barnvagnar men även vid tillfällen då resenärer missar sina hållplatser och därför vill hoppa av någonstans i en korsning, vilket då leder till en diskussion. Tillbud som rapporterades under förra året var 72 st. Ett tillbud kan ske på väg in i bussen, på väg ut ur bussen, i bussen eller utanför bussen. Vanligast förekommande var i bussen. Hittills i år har vi 89 st. tillbud rapporterade. Det är fortfarande i bussen som är vanligast men på väg ut ur bussen har ökat med 144%! Olyckshändelser på väg ut ur bussen har därmed ökat kraftigt och lär öka än mer vid ett eventuellt nattstopp. Det säger sig själv egentligen, om vi har så många incidenter vid avstigning på en hållplats som dessutom är anpassad med rätt höjd o.s.v., då lär olycksrisken öka än mer, även om föraren anser att det vid aktuell plats är trafiksäkert. Inte nog med att det ska vara i stort sett obefintlig trafik, vägen ska inte luta, det ska finnas trottoar, det ska vara upplyst m.m. m.m. 18 Utredning Nattstopp
21 Vem betalar vid en eventuell skada/olycka om resenären skadar sig vid avstigning på plats annan än hållplats? Om det skulle ske står det skrivet att vi äventyrar vår ansvarsförsäkring om olyckan anses ha uppstått som konsekvens av förarens oaktsamhet vid trafikant-utbytet på plats som inte är uppskyltad som hållplats". Det är svårt att i en stressad och pressad situation säkerställa att man stannar trafiksäkert både för kunden och trafiken. Det nämns tidigare i dokumentet att bl.a. Kalmar har nattstopp. Efter att ha pratat med Trafikchefen på Nobina i Kalmar har vi förstått att det är väldigt få nattsstopp som sker, trots marknadsföring. Med all respekt för Kalmar, de har ett invånarantal på nästan medan Malmö kommun har nästan invånare. Även Kommunal har en del i denna rapport. De har fört samtal med fackliga representanter på områden som redan idag har nattstopp, bl.a. Kalmar. Nobina och Kommunal är överrens om att nattstopp inte bör införas i Malmö stadstrafik. 19 Utredning Nattstopp
22 Malmö stad Tekniska nämnden 1 (1) Datum Adress Kommunfullmäktige Diarienummer TN Utredningsuppdrag till tekniska nämnden från kommunfullmäktige om att införa "nattstopp" på bussar i MalmöUtredningsuppdrag från kommunfullmäktige om att införa nattstopp på bussar i Malmö (STK ) Tekniska nämnden vid sitt sammanträde godkänt utredningen Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö och översänder härmed utredningen till kommunststyrelsen för vidare handläggning. Tjänsetskrivelsen bifogas. Ordförande Milan Obradovic Nämndsekreterare Eva Kristiansson
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö 150814
Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö 150814 2015-09-09 Denna utredning är framtagen inom Koll2020. Arbetsgruppen bestod av Cecilia Eriksson och Inge Melin från Malmö stad, Jonathan Pershav och Fredrik
Läs merMotion från Ewa Bertz (FP) om förbättrade ljusförhållanden i trafikmiljöer för cyklister och fotgängare STK-2015-302
SIGNERAD 2015-08-04 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-07-27 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Ewa Bertz (FP) om förbättrade ljusförhållanden
Läs merDe flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid
Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merMotion av Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) avseende fördelar med elbilar i Malmö stad STK-2015-204
SIGNERAD 2015-08-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-08-05 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) avseende
Läs merHastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Läs merFörsäljning (friköp) av fastigheten Vagnslidret 1 i Malmö, Hyllie (projekt nr 7018)
Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-01-14 Vår referens Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Försäljning (friköp) av fastigheten Vagnslidret 1 i Malmö, Hyllie
Läs merMALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 107 Förändring av valdistrikten inför 2014 års val (Dnr STK-2013-829) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen 6/11 2013
Läs merPolisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006
Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA
Läs merHur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2013-12-16 TN-295/2012 623 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2012 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn
Läs merMALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 109 Motion från Anders Olin (SD) avseende planprogram och detaljplaner för mindre och billigare lägenheter (Dnr STK-2013-431) Till
Läs merMalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?
MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma
Läs merMalmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering
Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning
Läs merUndersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken
1(6) Handläggare Karin Crawford 08-6861582 crawford.karin@gmail.com Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken Bakgrund och syfte Trafikförvaltningen har sedan tidigare kunskap kring vad som
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merSkrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merHur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010
Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs mer2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.
Läs merca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.
2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt
Läs merUndersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län
T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett
Läs merUngdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Läs merUtredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun
2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun
Läs merPURPLE FLAG FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI
FÖR EN TRYGG, SÄKER OCH LÖNSAM KVÄLLSEKONOMI Vi har ändrat vårt konsumtionsmönster Stadens kvällsutbud har större betydelse numera Vem tar ansvar för hur kvällsekonomin utvecklas i en stad? Engagera nya
Läs merTrygghetsundersökning 2014 Kalmarlän
Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner
Läs merStrategi för mer cykling
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av
Läs merTrygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005
Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,
Läs merMedborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan
Tekniska nämnden 2010 02 25 20 60 Tekniska nämndens arbetsutskott 2010 02 11 35 90 Dnr 2009/776.008 Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Ärendebeskrivning Anders Winsa anför följande i
Läs merMotion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer
Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum 2014-06-02 Diarienummer STK-2014-308 Kommunstyrelsen Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer STK-2014-308
Läs merAtt åka. Skoltaxi. norrkoping.se
Att åka Skoltaxi norrkoping.se Åka skoltaxi Den här broschyren är för dig som har beviljats skoltaxi. Att åka skoltaxi till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste
Läs merMotion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden
SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera
Läs merBlomlådor för en bättre trafiksäkerhet!
! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning
Läs merINFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016
INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Läsåret 2015/2016 KOMMUNENS SKYLDIGHETER OCH ANSVAR VID SKOLSKJUTS. Enligt skollagen, 10 kap 32 samt 11 kap 31, har elever i grundskola
Läs merSkrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merFokus Genarp minnesanteckningar arbetsgrupp Kommunikation och infrastruktur
1(5) Fokus Genarp minnesanteckningar arbetsgrupp Kommunikation och infrastruktur Datum: Onsdagen den 4 april 2018 Tid: Kl. 18:00 20:00 Lokal: Medborgarhuset, Genarp Närvarande: Karin Berg Genarp Tommy
Läs merTestresenärer på Öresundståget
Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra
Läs merSärskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)
SIGNERAD 2015-09-14 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-09-14 Vår referens Malin Eggertz Forsmark Avdelningschef malin.eggertzforsmark@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskilt ekonomiskt stöd till
Läs merÖppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015
Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning
Läs merFörslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta
Malmö stad Kommunfullmäktige 1 (1) Datum 2013-12-0912 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer Beredningsbrev Motion från Anja Sonesson (M) om fri wifi i Malmö Förslag till beslut Demokratiberedningen
Läs merMarknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter
Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter
Läs merKOLBAR Kundnöjdhet
27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern
Läs merSkolskjutsreglemente Laxå kommun
Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,
Läs merProjektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Läs merBlomlådor för ökad trafiksäkerhet
1(6) Blomlådor för ökad trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
Läs merTrafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011
Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14
Läs merMotion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2014-11-14 Ewa Rosén 0451-288511 Ewa.rosen@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under år 2016 löper ett antal
Läs merSå fungerar FLEXLINJEN. i Göteborg
Så fungerar FLEXLINJEN i Göteborg Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Flexlinjen kör i begränsade områden och kan komma närmare
Läs merDnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad
Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden ORDFÖRANDEBESLUT Datum 2012-07-09 Dnr 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Svar till Malmö Stad med anledning av motion om att förbättra kollektivtrafiken i Limhamn Bunkeflo Ordförandens
Läs merTN 2015/ Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
TN 2015/0208-1 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november 2014 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts. Syftet
Läs merAtt åka skolskjuts MED SKOLBUSS ELLER SKOLTAXI. norrkoping.se
Att åka skolskjuts MED SKOLBUSS ELLER SKOLTAXI norrkoping.se Åka skolskjuts Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts och information om hur vi tillsammans kan göra resan trygg, säker och
Läs merMalmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola
Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016 Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under
Läs merSvar på motion om översyn av övergångsställen
1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.
Läs merTidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?
Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05
Läs mer1. Betydelsen av trafikhändelserapportering (THR)
VÄGLEDNING FÖR EN TRYGG OCH SÄKER KOLLEKTIVTRAFIK TRAFIKHÄNDELSERAPPORTERING (THR) 2017 Innehållsförteckning 1. Betydelsen av trafikhändelserapportering (THR) Sid 2 2. Förare och övrig ombordpersonals
Läs merMotion (M) om busstrafiken i södra Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande
Läs merBARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merTjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB
Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning
Läs merAtt åka. Skolbuss. norrkoping.se
Att åka Skolbuss norrkoping.se Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi
Läs merPressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.
Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång
Läs merÅtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister
Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att
Läs mer2015-03-31. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-31 96 Medborgarförslag om utökning av kollektivtrafik till och från orter utanför Falkenbergs centralort
Läs merGenomförandeavtal Elbuss Ystad
Emma Eriksson emma.eriksson@skanetrafiken.se 0451-284000 2018-04-27 Genomförandeavtal Elbuss Ystad 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Ystads kommun, org. nr 212000-1181 nedan benämnt Kommunen, och Region
Läs merN Time. Trafik & Miljö
N Time Trafik & Miljö On Time är en digital busstidstabell som ska göra det enklare för många att åka buss. On Time kan visa vart och när man ska byta buss för att minska väntetiden, Buss tiderna kommer
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merEn tryggare & mer jämställd miljö
En tryggare & mer jämställd miljö Halmstad Centrum Vallås TEKNIK- OCH FRITID Upplägg av projektet Sammanfattning av Forskningen Varför är det viktigt att vara trygg? Vad är otryggt? Vem är otrygg? Varför
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 71 Den 2009-06-02 Kommunstyrelsen 2009-06-02 9 Teknik- och fritidsutskottet 2009-05-19 16 Ks 71 Tfu 65 Dnr 2009.146 512 Riktlinjer
Läs merNTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000
NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.
Läs merFörslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning
SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende
Läs merSvevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Läs merTillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman
Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick
Läs merInformation om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister
TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merÅterrapportering av E-förslag - Gångoch cykelväg utmed Lundåkravägen i Hofterup Ärende 18 KS 2018/89
Återrapportering av E-förslag - Gångoch cykelväg utmed Lundåkravägen i Hofterup Ärende 18 KS 2018/89 Sida 3 av 9 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-04-10 Dnr: KS 2018/89 Kommunstyrelsen Återrapportering av E-förslag
Läs merPolicy för en trygg och säker kollektivtrafik
09-01-23 1(15) Syfte Omfattning Ansvar Uppföljning Att göra kollektivtrafiken tryggare och säkrare för både resenärer och personal Västtrafik AB VD Respektive enhet inom Västtrafik Referens Bilagor Policy
Läs merDen som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.
1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler
Läs merSå här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Läs merPARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA
PM PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA SLUTRAPPORT 2017-05-22 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 NULÄGE... 3 3 BEDÖMNING... 4 3.1 ICAS BEHOV AV YTTERLIGARE PARKERING...4 3.2 YTTERLIGARE PARKERINGSBEHOV
Läs merMin skolskjuts på webben
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merBLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor
BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2012-02-23 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska
Läs merTjänsteskrivelse. Remiss: Strategi för jämställd personalpolitik
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-04-29 Vår referens Daniel Blennow Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Daniel.Blennow@malmo.se Remiss: Strategi för jämställd personalpolitik FRI-2013-766
Läs merDen självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!
1 PM 2017:58 Jonas Åström Nina Hvitlock Christer Ljungberg 2017-10-03 Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort! Foto av Oskar Elfving Söderström Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund
Läs merTjänsteskrivelse. Avtal om överlåtelse av rättigheter och skyldigheter enligt säljoptionsavtalet (2003-04-16) avseende fastigheten Orkanen 1 i Malmö
SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-24 Handläggare Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Avtal om överlåtelse av rättigheter och skyldigheter
Läs merKostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn
SIGNERAD 2014-12-18 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-18 Vår referens Elisabeth Eklund Enhetschef elisabeth.eklund@malmo.se Tjänsteskrivelse Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se
Läs merÖstgötaTrafikens undersökningar 2013
ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA
Läs merRiktlinjer för skolskjuts och andra elevresor
1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler
Läs merSom gående blir man luttrad
HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över
Läs merPiteå kommun Trygghetsundersökning 2016
Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...
Läs merBLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ
BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs mer1. Cykeln som motion och fordon
Musklerna och skelettet stärks och konditionen blir bättre. Cykeln är ett fordon. Cykelbana i första hand. Håll dig långt till höger på vägbanan. Diskussionsfrågor: Fördelar respektive nackdelar med att
Läs mer2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.
SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S
Läs merTrygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018
Bilaga 10 Verksamhetsberättelse 2017 Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 stockholm.se Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018
Läs merNYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
Läs merFörändringar i SL-trafiken 2015/2016
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken
Läs mer