Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Transkript

1 Tillbakablick: Övning 1.2 Fordonsdynamik med reglering I c-uppgiften lutar vägen 0.5 grader och räknar man ut krafterna som verkar på bilen när bilen står still så ser det ut så här: Jan Åslund jaasl@isy.liu.se Associate Professor R r R g Dept. Electrical Engineering Vehicular Systems inköping University Sweden Föreläsning 4 Resultanten pekar bakåt, men detta betyder inte att bilen kommer att börja rulla uppför backen. Modellen som används för rullmotståndet R r förutsätter att bilen rullar framåt och är alltså inte giltig i detta fall. Slutsats: Bilen rullar inte iväg utan kommer att stå kvar utan att röra sig. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 1 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 2 / 31 Stillastående bil Sidkrafter: Frågeställning 1 Från föreläsning 2 Vid simulering av en bil som står stilla och ska starta och rulla iväg är det viktigt att ta hänsyn till följande: En bil som har kommit lite snett: Problem 1: Måste hålla koll på rullmotståndet. Problem 2: Hur skall slippet i definieras? Rörelseriktning Problem 3: Vilken modell för däcket ska användas när hastigheten är noll? Fungerar modellen som visas i figur 1.16? Åt vilket håll kommer bilen att vrida sig? Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 3 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 4 / 31

2 Sidkrafter: Frågeställning 2 Sidkrafter: Frågeställning 3 Antag att en sidkraft F y verkar i tyngdpunkten på en bil som kör rakt fram. v Antag att bilen kör runt i en cirkel med konstant fart. F y Antag att farten ökar. Vilket håll ska ratten vridas för att bilen ska ligga kvar på samma cirkel? Åt vilket håll vrider sig bilen? Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 5 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 6 / 31 Sidkrafter När ett hjul även rör sig i axiell led uppstår en sidkraft F y och ett återställande moment M z = t p F y Sidkrafter Figur 1.25 i läroboken visar hur sidkraften kan bero av avdriftsvinkeln α och normalkraften F z. v α Fy t p Vi börjar med att använda en linjär modell F y = C α α där C α kallas för sidkraftskoefficienten. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 7 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 8 / 31

3 Frågeställning 1 Frågeställning 1 Sidkrafterna på däcken ger ett moment kring tyngdpunkten: Förutsätter att bilen initialt inte roterar och att framhjulen pekar i samma riktning som bilen. Rörelseriktning Då är avdriftsvinkeln α samma för fram- och bakhjulen. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 9 / 31 M z = 2l 2 C αr α 2l 1 C αf α = 2α(C αr l 2 C αf l 1 ) där C αf och C αr är sidkraftskoefficienterna för fram- resp. bakhjulen. Räknar med positivt moment medurs. Tre fall: M z är positivt och bilen vrider sig tillbaka mot färdriktningen. M z är noll M z är negativt och bilen vrider sig bort från färdriktningen. Vi kommer senare se att de tre fallen motsvarar att bilen är Understyrd Neutralstyrd Överstyrd Dessa begrepp definieras när vi studerar kurvtagning. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 10 / 31 Frågeställning 2 Frågeställning 2 Antag att en sidkraft F y verkar i tyngdpunkten på neutralstyrd bil som kör rakt fram. v Visar att påståendet stämmer: Kraftjämvikt i lateral led: F y = 2C αf α + 2C αr α F y Moment kring tyngdpunkten: M z = 2α(C αr l 2 C αf l 1 ) = 0 eftersom bilen enligt förutsättningarna är neutralstyrd. Påstående: Då kommer bilen att börja röra sig i sidled utan att vrida sig och avdriftsvinkeln är alltså samma för fram- och bakdäcken. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 11 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 12 / 31

4 Frågeställning 3: Kurvtagning Frågeställning 3: Stationär kurvtagning Figur 5.5 Använder följande förenklade modell: Betraktar en tvåhjuling med ett fram- och ett bakhjul med dubbla sidkraftskoefficienterna, se figur 5.5. Använder följande approximativa samband för vinklarna: δ f α f + α r = R Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 13 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 14 / 31 Stationär kurvtagning Stationär kurvtagning Jämviktsekvationerna Jämviktsekvationerna ger sidkrafterna F yf + F yr = ma y = W g F yf l 1 F yr l 2 = 0 F yf = ma y l 2 = W g F yr = ma y l 1 = W g V 2 R V 2 R l 2 l 1 V 2 R ger normalkrafterna W f + W r = mg 2 = W 2 W f l 1 W r l 2 = 0 W f = mg 2 W r = mg 2 l 2 = W 2 l 1 = W 2 l 2 l 1 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 15 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 16 / 31

5 Stationär kurvtagning Understyrningsgradienten Avdriftsvinklarna α f = F yf 2C αf = W f a y C αf g Styrvinkeln Understyrningsgradienten α r = F yr = W r a y 2C αr C αr g δ f = R + K V 2 us gr = R + K a y us g Definierar K us > 0: Bilen är understyrd K us = 0: Bilen är neutralstyrd K us < 0: Bilen är överstyrd K us = W f C αf W r C αr = W 2C αf C αr (C αr l 2 C αf l 1 ) Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 17 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 18 / 31 En enkel dynamisk modell En enkel dynamisk modell Om den laterala accelerationen är liten så kan följande approximation användas: Vidare gäller att där θ är bilens riktning. Detta ger sambandet δ f R V = R θ θ = V δ f Om styrvinkeln varierar långsamt kan följande dynamiska modell användas Bivillkor: där R min är bilens svängradie. ẋ = V cos θ ẏ = V sin θ θ = V δ f m V = F C ae V 2 δ f R min Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 19 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 20 / 31

6 Split µ Split µ: Maximal acceleration Ibland hamnar man i situationer där friktionen mellan däck och underlag är olika för höger och vänster sida Antag att bilen är bakhjulsdriven och att friktionskoefficienten till höger är µ h och till vänster är µ v. Försummar rullmotståndet. Enkel momentjämvikt ger att normalkraften är lika på vänster och höger bakhjul, dvs W r /2. Maximal acceleration fås då F r = µ h W r /2 + µ v W r /2 = µ h + µ v 2 Vi får alltså en effektiv friktionskoefficient µ = µ h + µ v 2 W r Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 21 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 22 / 31 Split µ Klassisk differentialväxel Hur skall vi göra för att fördela kraften mellan höger och vänster sida så att vi får maximal acceleration F r = µ h W r /2 + µ v W r /2 Vid inbromsning så ser ABS-systemet till att kraften fördelas på rätt sätt. Vid acceleration så kan en aktiv differential lösa problemet. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 23 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 24 / 31

7 Differentialväxel Funktion Medger att hjulen på drivaxeln roterar olika snabbt, t.ex. i en kurva. Fördela momentet lika mellan båda axlarna. Med en aktiv differentialväxel kan man låsa den, helt eller delvis. Detta gör att man kan fördela momentet olika mellan axlarna. Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 25 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 26 / 31 Styrgeometri: Ackermann Styrgeometri: Ackermann Figur 5.2 Figur 5.2 visar hur vinklarna på framhjulen skall förhålla sig för att avdriftsvinkeln ska var noll för alla hjul vid låga hastigheter. Med d = OF får vi sambanden cot δ o = d + B och cot δ i = d cot δ o cot δ i = B Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 27 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 28 / 31

8 Styrgeometri: Ackermann Styrgeometri: Ackermann Å andra sidan har vi sambanden och Sambanden ovan ger cot δ o = B/2 + e 2 e 1 cot δ i = B/2 e 2 e 1 cot δ o cot δ i = 2e 2 e 1 e 2 = B/2 e 1 Figur 5.4 visar en enkel konstruktion med ett styrstag och vinklade styrarmar. Figuren visar hur punkterna O 1, O 2 och O 3, som motsvarar punkten Q, ligger i förhållande till linjen MF. Punkten Q ligger alltså på linjen MF Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 29 / 31 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 30 / 31 Styrgeometri: Ackermann Figur 5.4 Jan Åslund (inköping University) Fordonsdynamik med reglering Föreläsning 4 31 / 31