2. Utbildningens mål 2a. Doktorandexamen. Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden
|
|
- Niklas Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fastställt datum Revideringsdatum Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2017/ Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i skogsindustriella produktionssystem Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet skogsindustriella produktionssystem är fastställd av fakulteten för teknik datum och börjar gälla från Ämnesbeskrivning Forskarutbildningsämnet skogsindustriella produktionssystem vid Linnéuniversitet täcker hela skogsnäringens försörjningskedja från råvaruanskaffning via förädling till slutprodukter där trä ingår i någon form. Det innebär att ämnet innehåller flera olika delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, bioenergi, skogsteknik, logistik, virkeslära, ekonomi och marknad. Dessa utgör basala områden inom forskarutbildningsämnet. Skogsindustriella produktionssystem hanterar således olika alternativa sätt att sköta skog, där man tar hänsyn till skogens olika nyttigheter (produktion av skogsråvara, naturvärden, rekreation, klimatnytta etc.) och de anpassningar som krävs för framtiden. För att få fram träråvara med goda egenskaper krävs det studier över hur olika skötselregimer inverkar på virkets kvalitet och slutprodukten. Forskarutbildningsämnet handlar därför även om att följa skogsråvaran efter avverkning till slutprodukt med fokus på trämaterialet, där man fokuserar på virkesegenskaper, virkessortiment, virkets lagring och skydd samt virkets förädling och användning. Ämnesområdet handlar också om utveckling av teknik och system för framtagning av energiråvaror från skogen samt hur man kan tillverka biodrivmedel. Parallellt med materialperspektivet, inbegriper forskarutbildningsämnet utveckling av tekniker och system för förädlingsprocesser. Doktorander väljer normalt inriktning för sina studier i början av forskarutbildningen och knyts till en forskargrupp inom forskarutbildningsämnet. 2. Utbildningens mål 2a. Doktorandexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden 1
2 - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem krävs det antingen att känna till skogsskötsel, skogsproduktion med koppling till virkets kvalitet och slutprodukten, eller virkesegenskaper och råvaruanskaffning via förädling till slutprodukter. Det krävs en utvecklad analys- och problemlösningsförmåga som vilar på vetenskaplig grund samt en förståelse för sambanden mellan skogsskötsel-tillväxt-virkeskvalitet-användning och slutprodukt. Vidare krävs - insikter i ämnets delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion, ekonomi och marknad, - att vetenskapliga metoder kan hämtas från respektive delområde och kan variera för olika doktorander inom ämnesområdet, och - fördjupning och specialistkunskap inom området för det egna avhandlingsarbetet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. För en doktorsexamen i Skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa, - förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på olika nivåer inom det specifika forskningsområdet, - förmåga att bidra till att ny kunskap eller att nya verktyg kommer fram inom en begränsad del av ämnet, såsom att utveckla och verifiera en ny analysmetod eller att tillämpa en befintlig sådan för att besvara nya frågeställningar av vetenskaplig och praktisk betydelse, - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom samma eller angränsande forskningsområde, - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt, - förmåga att säkerställa att nya resultat är logiskt konsistenta, där osäkerheter i metoder och data är analyserade och att tillräcklig och relevant fakta är inhämtad, och - förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder. 2
3 Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera behov av etiska överväganden och bedömningar i anslutning till forskningsprojekt och studier som doktoranden medverkar i, - förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där det är känt att sådana överväganden behöver göras, - förmåga att göra värderingar mellan olika tekniska, ekonomiska, biologiska aspekter, och - kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör). Utbildningsspecifikt mål För doktorsexamen i Skogsindustriella produktionssystem skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till: - perspektiv och insikter som krävs för arbete med breda och komplexa frågeställningar avseende skogsskötsel, träteknik, användandet av trä och marknad liksom förutsättningar för att arbeta som specialist inom något delområde, - förmåga att bedriva forskning och utbildning vid universitet och institut, - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön, och - kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet. Innehåll och måluppfyllelse En doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om minst hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om hp. Forskarutbildningen i skogsindustriella produktionssystem vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls. Utbildningen på forskarnivå sker inom en forskningsmiljö vid fakulteten för teknik som omfattar flera institutioner. Miljön inom Skog och Träteknik består av forskare med intressen inom skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion, ekonomi och marknad samt deras kopplingar till användandet av trä för den byggda miljön och inom skogsnäringen i övrigt. Institutionen säkerställer att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare så att de kan bidra till avhandlingsarbetet. De som väljs till huvudhandledare väljs bland de forskare som har erhållit anslag för forskning och som har docentkompetens, samt på senare år har uppvisat en framgångsrik publiceringsverksamhet. Doktoranderna väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan. 3
4 Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna är förlagda utanför den egna forskningsmiljön. Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp - inledande litteraturkurs för det specifika ämnesområdet 4hp - högskolepedagogik 7,5 hp - institutionens seminarieserie 4 hp - vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp - institutionsgemensam kurs som spänner över hela kedjan planta till slutprodukt 5 hp - behörighetsgivande högskolepedagogik del 1, 7,5 hp, är obligatorisk för doktorander som undervisar Valbara kurser Minst 20 hp av de valbara kurserna ska representera något eller några av områdena - skogsskötsel - skogsproduktion - virkeslära - träproduktion och skogsindustriella processer Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen, se nedan. Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsavhandling) eller som ett sammanhängande verk (monografiavhandling), där den senare varianten är ovanlig inom skogsindustriella produktionssystem. Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet. En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare 4
5 opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling. För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en intern disputation. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsavhandling så ordnas ett seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen. Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Måluppfyllelse Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp. En institutionsgemensam kurs, som tar upp sambanden mellan skogsskötsel-tillväxtvirkeskvalitet-användning och slutprodukt, kommer att ge doktoranden en allmän förståelse och överblick över ämnesområdet. Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet. Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Vistelse vid en annan forskningsmiljö, antingen i Sverige eller utomlands är ett utmärkt sätt att bredda sin forskningserfarenhet och perspektiv samt att etablera nätverk. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I forskarutbildningsämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar. Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg. Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet, Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktoranden. 5
6 Seminarieserien ger en bred överblick för de olika huvudområdena inom skogsindustriella produktionssystem samtidigt som kommunikation och pedagogik övas för alla doktorander. Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranden för en kommande arbetsmarknad. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed valbara. 2 b. Licentiatexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem krävs det antingen att känna till skogsskötsel, skogsproduktion med koppling till virkets kvalitet och slutprodukten, eller virkesegenskaper och råvaruanskaffning via förädling till slutprodukter. Det krävs en grundläggande analys- och problemlösningsförmåga som vilar på vetenskaplig grund. Vidare krävs - insikter i ämnets delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion, - att vetenskapliga metoder kan hämtas från respektive delområde och kan variera för olika doktorander inom ämnesområdet, och - fördjupning inom området för det egna avhandlingsarbetet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa, - förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på olika nivåer inom det specifika forskningsområdet, - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom samma eller angränsande forskningsområde, - förmåga att säkerställa att nya resultat är logiskt konsistenta, där osäkerheter i metoder och data är analyserade och att tillräcklig och relevant fakta är inhämtad, och - förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder. 6
7 Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera behov av etiska överväganden och bedömningar i anslutning till forskningsprojekt och studier som doktoranden medverkar i, - förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där det är känt att sådana överväganden behöver göras, och - kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör). Utbildningsspecifikt mål För licentiatexamen i Skogsindustriella produktionssystem skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till - perspektiv och insikter som krävs för arbete med breda och komplexa frågeställningar avseende skogsskötsel, träteknik, användandet av trä, - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön, och - kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet. Innehåll och måluppfyllelse Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om minst högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats på hp. Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp - inledande litteraturkurs för det specifika ämnesområdet 4 hp - vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp - institutionsgemensam kurs som spänner över hela kedjan planta till slutprodukt 5 hp - behörighetsgivande högskolepedagogik del 1, 7,5 hp, är obligatorisk för doktorander som undervisar Valbara kurser Minst 10 hp av de valbara kurserna ska representera något eller några av områdena - skogsskötsel 7
8 - skogsproduktion - virkeslära - träproduktion och skogsindustriella processer Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring För licentiatexamen ska doktoranden författa en uppsats och ämnet för uppsatsen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Uppsatsen kan utformas som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsuppsats) eller som ett sammanhängande verk (monografiuppsats), där den senare varianten är ovanlig inom skogsindustriella produktionssystem. Sammanläggningsuppsatser innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden ska ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, ska den doktoranden deklarera sina insatser i förordet. En monografiuppsats är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiuppsats. En monografiuppsats ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsuppsats. För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsuppsatsen ordnas ett seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som möjliggör att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen. Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Måluppfyllelse Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsmiljö. En institutionsgemensam kurs, som tar upp för sambanden mellan skogsskötsel-tillväxtvirkeskvalitet-användning och slutprodukt, kommer att ge doktoranden en allmän förståelse och överblick över ämnesområdet. Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet. 8
9 Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I forskningsutbildningsämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar. Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg. Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet, Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktorander. Seminarieserien ger en bred överblick för de olika huvudområdena inom skogsindustriella produktionssystem samtidigt som kommunikation pedagogik övas för alla doktorander. Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranderna för en kommande arbetsmarknad. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed valbara. 3. Övrigt I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma. 4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser, avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29. Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende 9
10 om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen. Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål. Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta. Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter. En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår. 5. Examination Licentiatseminarium Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande. Disputation En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle. Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå. Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda. 6. Behörighet 6a. Grundläggande behörighet 10
11 Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 och HF 7 kap 39. 6b. Särskild behörighet Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i skogsindustriella produktionssystem erfordras - minst 90 högskolepoäng i ämnet skogsindustriella produktionssystem eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet, och - goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska. 7. Bedömnings- och urvalskriterier Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen. Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar. De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning. Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 ) 8. Antagning Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. 9. Övergångsregler Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet skogsindustriella produktionssystem, Dnr: 2014/218 kan byta till gällande allmän studieplan. 10. Examensbenämningens förled 11
12 För forskarexamina inom ämnet skogsindustriella produktionssystem används förledet teknologie om inte grundexamen anger annat förled. 11. Möjlighet att avlägga delexamen Inom ämnet skogsindustriella produktionssystem finns möjlighet för doktoranden med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen. 12
2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen. Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse
Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsnämnd för teknik Dnr 2016/624 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap
Fastställd datum 2012-05-09 Dnr FAK 2012/157 Revideringsdatum 2016-06-02 Dnr 2016/1978-4.1.1.2 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Bilaga 1, utdrag ur Högskole- förordningen Utbildning på forskarnivå
Läs mer2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen
Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/627 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk vetenskap
Fastställd datum 2012-05-09 Dnr FAK 2012/155 Revideringsdatum 2016-06-02 Dnr 2016/1980-4.1.1.2 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Bilaga 1, utdrag ur Högskoleförordningen Utbildning på forskarnivå
Läs mer2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen
Fastställt datum 2014-09-12 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/621-4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merFastställt datum Revideringsdatum Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/
Fastställt datum 2012-11-07 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/625 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekologi
Fastställd datum 2012-05-09 Dnr FAK 2012/156 Revideringsdatum 2016-06-02 Dnr 2016/1979-4.1.1.2 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Bilaga 1, utdrag ur Högskoleförordningen Utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i data- och informationsvetenskap
Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/623 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merFastställt datum Revideringsdatum Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/
Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/629 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK TFN-ordförande 2012-10-30 1 Ämnesområde Ämnet omfattar studier av hållbara system för elgenerering, transport av elektrisk energi samt växelverkan
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik
Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå
Läs merUtbildningens mål Doktorsexamen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda:
Fastställd datum 2013-12-16 Dnr UF 2013/407-3.1.1 Fakultetsstyrelsen för fakulteten för konst och humaniora Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI FFN-ordförande 2014-10-15 1 Ämnesområde Fysioterapi kännetecknas av synen på människan som fysisk, psykisk, social och existentiell helhet
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik
Fastställd datum 2012-10-03 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Revideringsdatum 2017-06-07 Dnr 2017/3033-4.1.1.2 Bilaga 1, utdrag ur Högskoleförordningen Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2015-01-29 1 Ämnesområde Träteknik omfattar tvärvetenskaplig forskning på trämaterialet och industriella processer inom kedjan
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap
Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2014-06-18 1 Ämnesområde Träteknik omfattar industriella processer och metoder inom kedjan från skog till färdig träprodukt. Centrala
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik
Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn
Läs merUtbildningens omfattning. Utbildningens mål
Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/81 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN TFN-ordförande 2015-01-15 1 Ämnesområde Industriell design omfattar teorier och metoder för design av varor och tjänster med utgångspunkt
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Energiteknik omfattar utveckling av teknik och processer för en uthållig energiförsörjning. Forskningen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik
Fastställt datum 2014-12-12 FTK Dnr: 2014/389 4.3.1 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2015-01-15
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2015-01-15 1 Ämnesområde Teknisk psykologi behandlar mänskliga förmågor och beteenden vid design och användning av teknik
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy. Filosofiska fakultetsnämnden ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy Filosofiska fakultetsnämnden ordförande 2018-12-20 1 Ämnesområde Arbetsterapi omfattar kunskap om människans dagliga
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP TFN-ordförande 2017-12-12 1 Ämnesområde Arbetsvetenskap omfattar analys och utveckling av arbetsmiljö, teknik, produktionssystem, organisation,
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION FFN-ordförande 2018-05-16 1 Ämnesområde Entreprenörskap och innovation omfattar organisationsutveckling med särskilt fokus
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TILLÄMPAD GEOKEMI. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TILLÄMPAD GEOKEMI TFN-ordförande 2015-12-10 1 Ämnesområde Tillämpad geokemi omfattar studier av grundämnenas förekomst och mobilitet i miljön, med särskilt
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK TFN-ordförande 2016-02-11 1 Ämnesområde Genus och teknik omfattar studier av människa, teknik och organisation i arbetslivet ur ett genusperspektiv.
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia FFN-ordförande 2016-10-13 1 Ämnesområde Historia omfattar studier av människan som samhällsvarelse i det förflutna med tonvikt på historiska samhällens
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK-VETENSKAPLIGA BERÄKNINGAR. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK-VETENSKAPLIGA BERÄKNINGAR TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Teknisk-vetenskapliga beräkningar omfattar algoritmer och numeriska metoder för
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete
Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna
Läs merUtbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2013-05-16 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik omfattar utveckling av metoder, modeller och verktyg för
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM FFN ordförande 1 Ämnesområde Informationssystem fokuserar på design och användning av informationsteknologi i relation till människor,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden 2008-09-11 1 Ämnesområde Hälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med fokus på människan i friskt tillstånd,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-24 Ämnet bytte namn 2014-03-25 (re-beslut 77-14) från Biokemisk och kemisk processteknik till Biokemisk
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE FFN-ordförande 2018-04-24 1 Ämnesområde Matematik och lärande innefattar studier av praktiker som rör undervisning, lärande och användning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi
Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I OMVÅRDNAD. Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I OMVÅRDNAD Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde Omvårdnad fokuserar på områden som syftar till att hjälpa och stödja en person och dennes
Läs merUtbildningens mål Doktorsexamen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda:
Fastställd datum 2012-04-10 Dnr FAK 2012/140 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARKITEKTUR. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARKITEKTUR TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Arkitektur har en teknisk inriktning som omfattar husbyggnad och stadsbyggnad där konstruktiva, funktionella,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATORSTÖDD MASKINKONSTRUKTION. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATORSTÖDD MASKINKONSTRUKTION TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Forskningsämnet Datorstödd maskinkonstruktion (DMK) omfattar, för tekniska system,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK TFN-ordförande 2015-03-19 1 Ämnesområde Ämnet omfattar experimentell fysik med inriktning mot materialvetenskap inom mikro- och nanoområdet
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap
Sid 20/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i odontologisk vetenskap U 2015/139 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap
Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR
STYRDOKUMENT Dnr U 2016/114 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP. Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden 2008-10-13 1 Ämnesområde Medie- och kommunikationsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Teknisk akustik har en experimentell profil och omfattar utveckling av metoder, modeller och verktyg
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I RÄTTSVETENSKAP. Filosofiska fakultetsnämnden senast reviderad
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I RÄTTSVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 senast reviderad 2009-03-17 1 Ämnesområde Ämnet omfattar sådana delar av civilrätten, den offentliga
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2010-03-31 Dnr 512-1901-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) Fastställande:
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE
STYRDOKUMENT Dnr U 2016/112 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,
Läs merInstitutionen för barn- och ungdomsvetenskap
Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNIKHISTORIA. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNIKHISTORIA TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Teknikhistoria omfattar samspelet mellan tekniska, ekonomiska och sociala förändringar genom historien,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP
STYRDOKUMENT Dnr U 2016/118 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-357-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FUNKTIONELLA PRODUKTER. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FUNKTIONELLA PRODUKTER TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Forskningsämnet Funktionella produkter omfattar främst konceptutveckling, där utvecklingen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-08 1 Ämnesområde Avfallsteknik omfattar alla led i samhällets avfallshantering - bildning, insamling, behandling och
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Gäller from 1 juli 2013 ALLMÄN STUDIEPLAN 2013 06 05 Dnr 512 1030 13 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap med didaktisk inriktning
Fastställd datum 2012-06-13 Dnr FAK 2012/187 Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-364-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIK TFN-ordförande 2007-09-10 Antagning till utbildning på forskarnivå i Fysik har upphört. Ämnet är ersatt av Tillämpad fysik. 1 Ämnesområde Utbildning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP U 2018/715 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs mer2 Utbildningens mål Generella examensmål för doktorsexamen och licentiatexamen regleras i HF, se bilaga 1, punkt 1a.
Fastställd datum 2018-02-12 Dnr: 2018/131-4.1.1.2 Fakulteten för konst och humaniora Bilaga 1, utdrag ur Högskoleförordningen Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I KOMMUNIKATIONS- OCH BERÄKNINGSSYSTEM/ Dependable communication and computation systems
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I KOMMUNIKATIONS- OCH BERÄKNINGSSYSTEM/ Dependable communication and computation systems Tekniska fakultetsnämnden - dekanus 2012-12-05 1 Ämnesområde Ämnet
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK FFN-ordförande 2016-02-10 1 Ämnesområde Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar,
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap
Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ATMOSFÄRSVETENSKAP. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ATMOSFÄRSVETENSKAP TFN-ordförande 1 Ämnesområde Atmosfärsvetenskap omfattar forskning om Jordens och andra planeters atmosfär genom modellering samt utveckling
Läs merLicentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:
Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING FFN 2007-09-17
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING FFN 2007-09-17 1 Ämnesområde Industriell marknadsföring omfattar marknadsföring mellan organisationer och deras kunder med avseende
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN TFN-ordförande 2018-11-20 1 Ämnesområde Industriell design omfattar teorier och metoder för design av varor, tjänster och kommunikation
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i växtfysiologi/växters cell och molekylärbiologi
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-358-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik
Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras
Läs merAllmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. FFN - ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING FFN - ordförande 2016-02-10 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter i studiet av engelskämnets
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Utbildning på forskarnivå i Geoteknik omfattar jords och korniga massors mekanik (inklusive snömekanik).
Läs merSamhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik
UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i experimentell fysik
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-359-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merUtbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de
Läs merFör doktorsexamen ska doktoranden
Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program
Läs merFör Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: 2015/800 Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MINERALTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MINERALTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1. Ämnesområde Mineralteknik behandlar enhetsoperationer och processer för beredning av fasta, partikulära ämnen,
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STRÖMNINGSLÄRA. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STRÖMNINGSLÄRA TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Strömningslära omfattar strömning i porösa material, flerfasströmning och reologi kopplat till industriella
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar
Läs mer