Landstinget Sörmlands hygienregler

Transkript

1 Landstinget Sörmlands hygienregler Personalinformation

2 Innehållsförteckning Ansvar 3 Ledningens ansvar 3 Den anställdes ansvar 3 Basala hygienrutiner 3-4 Handhygien 4 Handdesinfektion 4 Handtvätt 4 Handskar 5 Hår 5-6 Smycken 6 Arbetsdräkt 6 Skyddskläder 7 Stänkskydd 7 Vårdrum, undersökningsrum 7 Operationsverksamhet 7-8 Personalmatsal, restaurang 8 Hygienregler för vård i hemmen och i särskilda boenden 8 Källförteckning: författningar, litteratur, referenser 9-11

3 Ansvar Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa hygienregler är möjliga att följa åvilar enligt gällande författningar arbetsledning på alla nivåer. Landstinget förbinder sig att tillhandahålla arbetskläder och skyddskläder, handdesinfektionsmedel (inklusive patientnära utrustning), väggklockor med sekundvisare, värdefack och klädskåp för alla anställda, så att dessa hygienregler blir möjliga att genomföra. Den anställdes ansvar Den anställde är skyldig att följa gällande författningar, vilket innebär att följa givna hygienregler för Landstinget Sörmland. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta: från patient till personal och från personal till patient direkt kontaktsmitta mellan patienter via personalens händer, kläder och föremål indirekt kontaktsmitta. I basala hygienrutiner ingår: handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion och ibland handtvätt 3

4 ibland handskar skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock ibland stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. Dessa samlar mikroorganismer och förhindrar effektiv handhygien. Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Långa vassa naglar riskerar att orsaka hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper. Avsluta med handdesinfektion. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före patientkontakt och före rent arbete. 4

5 Desinfektera händerna efter patientkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avsluta med underarmarna. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod, sår och sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera händerna efteråt. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Byt handskar mellan patienterna och mellan olika arbetsmoment. Välj rätt handske för det arbete du utför och de kemikalier du arbetar med. Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt, eftersom risken för kontakteksem då ökar. När naturgummi-/latexhandskar används ska de vara av god kvalitet och ha låga halter av allergiframkallande ämnen. Nitrilhandskar är latexfria och är förstahandsvalet. Vissa handskar har begränsad hållbarhet och ska förvaras svalt. Läs på förpackningen. Hår Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Den som är bärare av stafylokocker kan även

6 6 sprida smitta via hårstrån. Långt hår ska fästas upp vid arbete i vården. Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. På vissa arbetsplatser som storkök, operationssal och sterilcentral krävs hårskydd. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar en effektiv handdesinfektion. De kan även skada patienten. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercning är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt vid patientnära vård och behandling. Arbetsdräkten är som regel byxor och blus. Arbetsdräkten byts helst dagligen och då den blivit våt eller synligt förorenad. Arbetsdräkten tillhandahålls av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansvarar för tvätt av arbetsdräkten. Kortärmad ren tröja/ skjorta får användas under arbetsdräkten. Överplagg med lång ärm såsom läkarrock eller värmejacka bör inte användas i patientnära vårdarbete. Om sådant plagg måste bäras ska ärmen högst vara trekvartslång.

7 Skyddskläder Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid kroppskontakt med patienten eller patientens säng och då smutsiga föremål hanteras. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar. Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av vätskeavvisande/ vätsketätt material. Plastförklädet är patientbundet och är av engångstyp. ginalflaska ska finnas i anslutning till varje patientplats. Tvättställ och klocka med sekundvisare ska finnas i varje vård- och undersökningsrum. Operationsverksamhet På operationsavdelning ska mörkblå specialarbetsdräkt användas. Blusen ska vara nedstoppad i byxan. Dessa ska bytas dagligen samt efter kontamination. Alternativt kan engångsdräkt, som c-op tillhandahåller, användas. Vid patientnära arbete till exempel i sänghall, använd plast- Skyddsrocken är patientbunden. Den byts dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Vårdrum, undersökningsrum Handdesinfektionsmedel i ori- 7

8 förkläde eller skyddsrock. Vid ärende utanför operation ska knäppt vit, ren rock användas. Alternativt engångsrock. Vid patientnära arbete utanför avdelningen ska arbetskläderna bytas innan återgång till arbete på operation. Personalmatsal, restaurang I restaurangerna äter både besökande, patienter och personal. Arbetskläder bör därför av trivselskäl inte förekomma där. Arbetsdräkt och överplagg, till exempel rock, bör bytas mot privata kläder. Operationsarbetsdräkt får inte användas! Hygienregler för vård i hemmen och i särskilda boenden Hygienregler för Landstinget Sörmland, daterade , gäller även vid vård i hemmen och i särskilda boenden. Följande förtydliganden och modifieringar föreligger dock: - Vid förflyttning från huvudarbetsplatsen till eget eller särskilt boende används civila kläder alternativt arbetsdräkt med särskilda överdragskläder som arbetsgivaren tillhandahåller. - Om civila kläder används skall skyddsrock/plastförkläde tas med att använda vid patientnära arbete. - Använda plagg ska tas tillbaka till huvudarbetsplatsen för vidare befordran till landstingets tvätthantering. 8

9 Källförteckning Hygienregler för Akademiska sjukhuset, Klädregler, Karolinska universitetssjukhuset Författningar Basal hygien inom hälso- och sjukvården m. m., SOSFS 2007:19 (M)Hälsooch sjukvårdslagen 1982:763 med tillägg 2006 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SFS 1998:531 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker, AFS 2005:1 Litteratur Att förebygga infektioner i vården Ett kunskapsunderlag III Handbok för hälso och sjukvårdsarbete Lokala anvisningar för Landstinget Sörmland Referenser 1. Wong D, Nye K & Hollis P. Microbial flora on doctor s white coats. BMJ 1991; 303: Beslut Åtgärder för bekämpning av MRSA- epidemin. Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt. 3. Perry C, Marshall R & Jones E. Bacterial contamination of uniforms. Journal of Hospital Infection (2001) 48: Nystöm B. The contamination of gowns in an intensive care unit. Journal of Hospital Infection (1981) 2; Speers R Jr, Shooter RA, Gaya H & Patel N. Contamination of nurses uniforms with Staphylococcus aureus. Lancet Aug 2;2 (7614): Hambraeus A. Transfer of Staphylococcus aureus via nurses uniforms. J Hyg (Camb) 1973; 71:

10 7. William E. Trick, Michael O. Vernon, Robert A. Hayes, Catherine Nathan, Thomas W. Rice, Brian J. Peterson, John Segreti, Sharon F. Welbel, Steven L. Solomon and Robert A. Weistein. Impact of Ring Wearing on Hand Contamination and Comaprison of Hand Hygiene Agents in Hospital. Clinical Infectious Diseases 2003;36: Diana M. Salisbury, Peggyann Hutfilz, Lisa M. Treen, Gary E. Bollin, Shiva Gautam. The effect of rings on microbial load of health care workers hands. American Journal of Infection Control 1997;25: G. E. Bartlett, T. C. B. Pollard, K. E. Bowker and G. C. Bannister. Effect of Jewellery on surface bacterial counts of oprating theatres. Journal of Hospital Infection 2002; 52: Trick WE, Vernon MO, Hayes RA, Nathan C, Rice TW, Peterson BJ, Seg reti J, Welbel SF, Solomon SL & Weinstein RA. Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hos pital. Clinical Infectious Diseases 2003, 36; Hoffman, P.N., et al., Micro-organisms isolated from skin under wedding rings worn by hospital staff. Br Med J (Clin Res Ed), (6463): p Jacobson G, Thiele JE, McCune JH & Farrell LD. Handwashing: Ringwearing and number of microorganisms. Nursing Research, 1985, 34 (3); McGinley, K.J., E.L. Larson, and J.J. Leyden, Composition and density of microflora in the subungual space of the hand. J Clin Microbiol, (5): p Shelly A. McNeil, Catherine L. Foster, Sara A. Hedderwick and Carol A. Kauffman. Effect of hand Cleansing with antimicrobial Soap or Alcohol-Ba sed Gel on Microbial Colonization of Arytificial Fingernails Worn by Health Care Workers. Clinical Infection Diseases 2001;32: Summers M. M., Lynch P. F. and Black T. Hair as a reservoir of staphylococci. Journal of Clinical Pathology 1965;18: Noble W. C. Staphylococcus aureus om the hair. Journal of Clinical Pathology 1966;19: Hoborn J. Human as disperses of microorganosms - Disperson, pattern and prevention. Med. avhandling, Mikrobiologiska Institurtionen, Universitetet 10

11 i Göteborg. Göteborg Puzniak, LA, Gillespie KN, Leet T, Kollef M, Mundy LM. A cost-benefit analysis of gown use in controlling vancomycin-resistant Enterococcus transmission: Is it worth the price? Infect Control Hosp Epidem 2004;25: Hambraeus A & Malmborg A-S. The influence of different footwear on floor contamination. Scand J Inf Dis 1979; 11: Hambraeus A, Bengtsson S & Laurell G. Bacterial contamination in a modern operating-theatre.4. Bacterial contamination of clothes worn in the suite. J of Camb 1978; 80: Ransjö et al. Methicillin-resistent Staphylococcus aureus in two burn units: Clinical significance and epidemiological control. J Hosp Inf 1989; 13: Loh W, Ng V, Holton J.Bacterial flora on the white coats of medical stu dents. J Hosp Infect 200;45: Zachary K, Bayne PS, Morrison VJ, Ford DS, Silver LC, Hooper, DC. Contamination of gowns, gloves and stethoscopes with vancomycinresistant enterococci. Infect Control Hosp Epidemiol 2001;22: Steinlechner C, Wilding G, Cumberland N. Microbes on ties: do they correlate with wound infection? Ann R Coll Surg Engl (Suppl) 2002;84: Lintott P, Parry D. Let s lose the tie. J Hosp Infect 2001;48: Socialstyrelsen, Uppdrag hälsorisker vid tatuering, piercing m m. Skrivelse, artikelnummer Internetpublicering ( 27. Boyce JM, Chenevert C. Isolation gowns prevent health care workers (HCSs) from contaminating their clothing, and possible their hands, with methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA) and resistant enter cocci. Presented at the Eight Annual Meeting of the Society for Healthcare Epidemiology of America; April 5-7, 1998; Orlando, FL. Abstract S74: Boyce JM, Opal SM, Chow JW, Zervos MJ, Potter-Bynoe G, Sherman CB, Romulo RL, Fortna S, Medeiros AA. Outbreak of multidrug-resistant Enterococcus Faecium with transferable van B class vancomycin resis tance. J. 11

12 Produktion: Informationsenheten, Landstinget Sörmland Manus: Smittskydd/Vårdhygien Foto: Erica Lindblom Tryck: Dahlströms tryckeri