Verksamhetsplan för elevhälsan

Transkript

1 Verksamhetsplan för elevhälsan läsåret Eriksson Katrin Verksamhetschef elevhälsan Inger Hansen Skolkurator Kristina Ernvik Skolsköterska

2 Datum Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Verksamhetsplan för elevhälsan i Degerfors kommun Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Styrdokument för elevhälsa... 4 Nationella styrdokument... 4 Styrdokument i Degerfors kommun... 4 Ansvar och ansvarsfördelning... 4 Kultur- och utbildningsnämnden... 5 Organisation och resurser... 6 Elevhälsans ledningsgrupp - kommunövergripande stöd... 7 Elevhälsans kompetenser... 7 Elevhälsans arbete... 8 Elevhälsans organisation... 9 Professionsnätverk... 9 Tillgänglighet... 9 Fördjupad utredning Delaktighet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Sekretess och samtycke Övergångar Rutiner vid överlämningar mellan stadie-/klass- och skolbyten Arbetsgång överlämnanden Överlämnanden förskoleklass- år 1 (maj-juni) Överlämnanden vid klasslärarbyte (maj-juni) Överlämnanden år Överlämnande Särskilda överlämnanden årskurs

3 Datum Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Verksamhetsplan för elevhälsan i Degerfors kommun Delaktiga i särskilt överlämnande Dokumentation och journalhantering Forskning Olika professioners insatser i elevhälsoarbetet Hälsobesök och erbjudande av vaccinationer enligt nationellt vaccinationsprogram Referenser... 21

4 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Sammanfattning Skollagen ställer krav på elevhälsans verksamhet som ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd. Riktlinjer för elevhälsa ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det ställer krav på kompetens och samverkan mellan elevhälsans professioner för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Elevhälsa ska kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete för kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheten. Handledning, kompetensutveckling och verksamhetsnära forskning är en förutsättning för god elevhälsa. Inledning Elever i Degerfors kommun har rätt till god miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Skolan har ett särskilt ansvar att uppmärksamma elevers lärande, emotionella och sociala utveckling. Skolan har också ansvar för att uppmärksamma elever som far illa och som uppvisar tecken på ohälsa. Vid behov av insatser ska dessa ges så tidigt som möjligt och vara av god kvalitet. I elevhälsoarbetet ska hela elevens livssituation beaktas och hänsyn tas till de faktorer som påverkar elevernas hälsa såsom individens behov och förutsättningar, den psykosociala miljön samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Elevers skolprestation och hälsa påverkas av skolans inre arbete och hur det organiseras. Verksamhetsplanen för elevhälsan ska säkra elevers rätt till likvärdig utbildning i god miljö som främjar lärande, utveckling och god hälsa. Likvärdighet innebär att verksamhetens kvalitet säkerställer att fastställda mål uppnås oavsett var i kommunen verksamheten bedrivs. Verksamhetens utformning kan variera utifrån olika förutsättningar i kommunen. Bakgrund De nationella bestämmelserna i den nya skollagen (SFS 2010:800) har ändrat förutsättningarna för elevhälsans arbete. Begreppet elevhälsa infördes i skolförfattningarna i och med nya skollagen. Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan i skollagen I skollagen (2010:800) har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Den nya 3

5 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsovård är inte obligatorisk i de skolformer som riktar sig till vuxna, men givetvis får huvudmannen anordna elevhälsa även för dem. Syfte Verksamhetsplanen för elevhälsan ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning samt säkerställa likvärdigt stöd till elever. Styrdokument för elevhälsa Sverige har förbundit sig att förverkliga FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den definierar vilka rättigheter som ska gälla för alla barn, vilken har haft inverkan på de styrdokument som finns för elevhälsa. Nationella styrdokument På nationell nivå styrs elevhälsan bland annat av skollag, förvaltningslag, socialtjänstlag, offentlighets- och sekretesslag, diskrimineringslag, hälso- och sjukvårdslag, läroplaner samt föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen. Psykolog, skolläkare och skolsköterska lyder under skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9) samt föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1 med ändringsföreskrift 2012:9) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården är aktuella för elevhälsan. Elevhälsan arbetar även utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, Skolverkets allmänna råd (AR) finns om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) samt om Skolverkets allmänna råd (AR) åtgärdsprogram (SKOLFS 2013:8). Styrdokument i Degerfors kommun I Degerfors kommun finns lokalt framtagna styrdokument som ex. kultur- och ungdomsnämndens uppdragsplan, rutinpärmen, riktlinjer för skolfrånvaro, samverkansavtal för barn som far illa, kommunens budgetdokument, riktlinjer för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Ansvar och ansvarsfördelning Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheten i skolan. Förutsättningar ska ges för att nå de nationella målen samt att det finns elevhälsa enligt skollagen. 4

6 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. För hälsooch sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 respektive 22 HSL vårdgivarens representant. Den nämnd som svarar för skolverksamheten är vårdgivarens representant för hälso- och sjukvården och elevhälsans medicinska insats i kommunen. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett sådant hälsobesök. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för elevhälsans verksamhet och för att elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola har tillgång till elevhälsa. Kultur- och utbildningsnämnden har som vårdgivare ansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ska genom ett ledningssystem fastställa verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet. 5

7 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Organisation och resurser Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande Kultur- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Kultur- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp (KUL) Förvaltningschef Rektorer Administrativ chef Förskolechefer Kulturchef Verksamhetschef för elevhälsa Elevhälsans ledningsgrupp Verksamhetschef för elevhälsa Samordnare för special pedagoger Samordnare för kuratorer/ psykolog Rektorer Elevhälsan Verksamhetschef för elevhälsa Kuratorer Skolsköterskor Specialpedagoger Psykolog Elevhälsoteam (EHT) Leds av rektor Kurator Skolsköterska Specialpedagog Skolläkare, köp av tjänst Psykolog Studie - och yrkesvägledare EHT Bruket och Åtorp EHT Strömtorp och Svartå EHT Parken och särskolan EHT Stora Valla Professionsnätverk kurator/psykolog Professionsnätverk skolsköterska 6

8 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Elevhälsans ledningsgrupp - kommunövergripande stöd Elevhälsans ledningsgrupp ansvar för att stödja arbetet med elevhälsa genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering, samordna kommunövergripande insatser inom elevhälsoområdet samt ansvara för riktade stödinsatser till elevhälsans professioner. Huvudmannen ansvarar för kontinuerlig fortbildning för de professioner som finns inom elevhälsan. Elevhälsans kompetenser Elevhälsan omfattar medicinsk-, psykologisk-, psykosocial- kompetens i Degerfors kommun. Den specialpedagogisk kompetensen inom elevhälsan är organiserad under rektor på respektive skola. Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Medicinsk kompetens omfattar kunskap som är baserad på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet inom pediatrik, ungdomsmedicin, allmänmedicin, folkhälsa och farmakologi. Den omfattar också kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ- och gruppnivå samt att identifiera, bedöma, åtgärda hälsoproblem. Medicinsk kompetens omfattar kunskap inom område egenvård och arbetsmiljö. Skolsköterskan ska vara rektor behjälplig i egenvårdsfrågor och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolsköterskan ska ha kännedom om författningar som reglerar det medicinska arbetet. Skolsköterska har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Skolläkaren ska utöver vad som nämns ovan även omfatta kunskap inom diagnostik och behandling. Skolläkaren ska enligt skollagen arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolläkare har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Psykologisk kompetens omfattar kunskap om barns- och ungdomars utveckling och förutsättningar för inlärning, neuropsykologi, psykometri och förändringsprocesser. Den omfattar också kunskap om livskriser och deras samband med tidigare livserfarenheter och kunskap om kommunikation och samspel mellan människor på grupp- och organisationsnivå. Psykologens kompetens ska även omfatta kunskap i att diagnostisera och behandla. Den psykologiska kompetensen möter pedagoger i skolan i kvalificerade samtal, konsultation och handledning enskilt eller i grupp. Psykologer ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Psykolog har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Psykosocial kompetens omfattar kunskap om barns- och ungdomars utveckling och situation i samhället samt kunskap om vårt välfärdssystem. Psykosocial kompetens omfattar även kunskap i beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen såsom socialt arbete, sociologi, psykologi, statsvetenskap, juridik, psykosocialt behandlingsarbete och socialt förändringsarbete. Centrala utgångspunkter i socialt arbete är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Kurators skolsociala arbete består av att identifiera, bedöma och undanröja sociala 7

9 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) och psykosociala hinder för lärande samt förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem. Elevhälsans arbete Elevhälsoarbete är ett arbete för hela skolan som främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Olika professioner bidrar i elevhälsoarbetet utifrån kompetens, elevhälsans professioner är både generalister och specialister. Elevhälsans olika professioner ska samverka för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. De olika professionerna ska kunna användas flexibelt. Elevens bästa ska alltid vara avgörande. Vad som är mest gynnsamt sett ur ett barn- och familjeperspektiv är avgörande vid val av insats. Elevhälsans inriktning Förebyggande Främjande Generella insatser Grupp/organisation Särskilda insatser på Individnivå Resurser inom elevhälsan Insatser i syfte att tidigt identifiera och förändra beteendemönster som har relevans för fortsatt skolgång, utveckling och hälsa Insatser i syfte att kartlägga och utreda barnets/elevens behov av stöd Insatser i syfte att undanröja hinder och som möjliggör lärande, utveckling och hälsa Insatser i syfte att undanröja hinder för barnet/eleven i dess utveckling och lärande Elevhälsan i Degerfors kommun består under läsåret av tre kuratorer 3,0 ssg, tre skolsköterskor 2,5 ssg, skolpsyolog 0,4 ssg och. Skolläkartjänst köps med avtal från Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga. Antal elever per skola läsåret enlig PMO F-6 Parkskolan inkl grundsärskola/träningssärskola Strömtorp Svartå Bruket Åtorp 7-9 Stora Valla-skolan Totalt: 175 elever 189 elever 30 elever 178 elever 60 elever 304 elever 936 elever 8

10 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Elevhälsans organisation Elevhälsoteam I det dagliga arbetet är elevhälsans olika kompetenser organiserade i olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen är placerade på kommunens olika skolor: Varje rektorsområde har ett elevhälsoteam. Elevhälsoteamen leds av rektor. Elevhälsoteamen består av följande professioner: Specialpedagog Skolkurator Skolsköterska Studie och yrkesvägledare (7-9) Skolpsykolog (gemensam i kommunen) Elevhälsoteamen ingår i stora elevhälsan som leds av elevhälsans ledningsgrupp. I ledningsgruppen ingår representanter från olika professioner inom elevhälsan. De professioner som är representerade är skolsköterska, specialpedagog samt kurator. Ledningsgruppen träffas en gång i månaden. Den stora elevhälsan träffas två halvdagar per termin för gemensam kompetensutveckling. Representanterna i ledningsgruppen ansvarar för och leder de olika professionsträffarna. Professionsnätverk Leds av utsedd samordnare inom den egna professionen Diskuterar frågor som är specifika för den egna professionen. Ser kontinuerligt över den egna professionens arbetsuppgifter. Verksamhetschef för elevhälsan/skolhälsovården kontaktas när professionen behöver stöd och hjälp. Tillgänglighet Elevhälsans professioner ska finnas tillgängliga för elever och dess vårdnadshavare, finnas tillgängliga för rektor och pedagoger för samråd och konsultation samt bidra i elevhälsoarbetet utifrån kompetens. Samtliga professioner inom elevhälsan ska vara tillgängliga i krissituation. 9

11 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Fördjupad utredning Syftet med en bedömning/kartläggning/utredning är: att få fördjupad kunskap och förståelse om elevens behov som underlag för åtgärder i lärandemiljön att vid behov ligga till grund för beslut när vårdnadshavare ansöker om plats i särskola för sitt barn att vid behov ligga till grund för remiss till BUP eller annan specialistsjukvård att vid behov ligga till grund för anmälan enligt Socialtjänstlagen Specialpedagogisk och psykosocial bedömning utförs på uppdrag av rektor. En första kartläggning ska ligga till grund för samråd i elevhälsoteamet och inför ställningstagande till ytterligare kartläggning/utredning. Psykolog och skolläkare bedömer tillsammans med skolsköterskan behov av psykologutredning respektive medicinsk utredning. Det är en del och ett ansvar i den legitimerade psykologens/läkarens/skolsköterskans profession att kunna bedöma vilken åtgärd som är relevant för att förstå en problematik. När bedömningen gjorts och medicinsk/psykologisk utredning inte är aktuell ansvarar rektor för, att i samråd med elevhälsa, vidta andra relevanta åtgärder. Vid en utredning eftersträvas ett tvärprofessionellt perspektiv då elevens hela livssituation ska beaktas. Elev remitteras till annan hälso- och sjukvård vid behov. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande möjliggörs genom god samverkan mellan hem och skola. Huvudprincipen är att vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga så långt det är möjligt. Samverkan bygger på respekt och tillit. Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsans arbete kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete där arbetet fortlöpande följas upp. Kvalitetsindikatorer ska identifieras. Effekten av insatserna ska kunna mätas och redovisas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Årlig statistik kan vara ett verktyg för att tydliggöra vad verksamheten gör, för att utveckla den och för att bevaka dess kvalitet Huvudmannen följer upp: samverkansavtalen 10

12 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) antal anställda inom elevhälsan elevhälsans kvalitetsrapport Följande områden är viktiga att följa upp: omfattning och förhållanden för anställningen, antal elever, antal arbetstimmar, väntetider för nya ärenden tyngdpunkten i respektive yrkesgrupps arbetsinnehåll kontakt med elever som visar tecken på psykisk ohälsa kompetensutveckling skolsköterska vidareutbildning, hälsosamtal, kartläggning av samarbetskontakter psykologer omfattning, väntetid för ärenden, tillgång till handledning arbetsuppgifter kuratorer - omfattning, tillgång till handledning, arbetsuppgifter Samverkan Skollagen framhåller att elevhälsans professioner ska samverka. Samverkan ska utövas mellan elevhälsans professioner, med personalgrupper, med externa verksamheter inom stat, kommun och landsting enligt Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Utgångspunkt för samverkan är helhetssyn, hemmaplanslösningar och gemensamma genomförandeplaner. Samverkan i Degerfors kommun styrs av en styrgrupp Degerfors modellen bestående av förvaltningschefer från kommunen, tjänstemän från de olika berörda förvaltningarna. Styrgruppen ska hålla ihop, ansvara för och utvärdera verksamheter och arbetsgrupper som arbetar kommunövergripande med samverkan. Sekretess och samtycke Enligt Offentlighets- och sekretesslagen är huvudregeln sekretess för skolsköterskor, skolläkare, kurator och psykolog. Kurator och psykolog får dock om det gynnar eleven samarbeta med övrig personal inom skolan när det gäller elevärenden. Kurator och psykolog har möjlighet, dock ingen skyldighet, att lämna ut uppgifter om elev. I kontakter utanför skolan gäller sekretess. När vårdnadshavare eller myndig elev ger sin tillåtelse bryts sekretessen. För lärare och övrig skolpersonal är offentlighet huvudregel. Sekretess ska dock iakttas för känsliga uppgifter. Beslut i elev- och disciplinärenden är alltid offentlig handling. Administrativ personal har samma sekretess som den personal de biträder inom skolan. Samtycke krävs från vårdnadshavare/elev utifrån gällande sekretessregler, för samverkan med verksamhet som lyder under annan huvudman samt för överföring av elevinformation och hälsouppgifter till annan huvudman. Samtycke kan inhämtas skriftligt eller muntligt och ska dokumenteras. Skolhälsovården har rutin för samtycke inom verksamheten. 11

13 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Den del av elevhälsan som motsvarar dagens skolhälsovård ska också i fortsättningen vara självständig i förhållande till resten av elevhälsan och den särskilda elevstödjande verksamheten. Skolläkaren och skolsköterskan har en sträng sekretess och får inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller de närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolhälsovården ändå lämna uppgiften till resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten. Sträng sekretess gäller också inom den del av elevhälsan som rör uppgifter hos kurator och psykolog. Men för särskild elevstödjande verksamhet gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Övergångar Alla övergångar mellan skolformer och byten av lärare kan innebära en ökad risk för att överlämnande av information inte sker på ett korrekt sätt. Överlämnande av information bygger på ömsesidig respekt och förtroende mellan vårdnadshavare och skola. Likaså att dokumentation håller hög professionell nivå både för att vårdnadshavare ska vara positiva till att den överlämnas och för att det ska leda till en bra lärandesituation för eleven. Riktlinjer för övergångar och hur dokumentation ska hanteras ska finnas. Rutiner vid överlämningar mellan stadie-/klass- och skolbyten Vid stadieövergång samt vid lärarbyten sker s.k. överlämnanden. Detta innebär att avlämnande pedagog/elevhälsoteam lämnar över pedagogisk/ relevant social information till mottagande pedagog/elevhälsoteam. Arbetsgång överlämnanden Överlämnanden sker vanligtvis från förskoleklass till år1, år 2 till år 3, år 4 till år 5, år 6 till 7, år 9 till gymnasieskolan eller vid lärarbyten. Dokumentation upprättas vid sittande möte Överlämnanden förskola -förskoleklass (mars-april) Ett dokument som omfattar samtliga barn överlämnas från förskola till mottagande pedagog när denne besöker förskolan. I dokumentet har vårdnadshavaren fått tillfälle att lämna ytterligare information kring sitt barn. Träffar kring enskilda barn där ett särskilt överlämnande behöver göras. Förskolechef, avlämnande pedagog, vårdnadshavare, rektor, specialpedagog och pedagog från skolan deltar. Ett didaktiskt utbyte sker i svenska, matematik och naturkunskap mellan pedagoger från förskolan och förskoleklassen. Detta sker både i det överlämnande dokumentet samt den samarbetsgrupp som ansvarar för det utökade samarbetet mellan förskolan och förskoleklass. Gruppen träffas en gång per månad där förskolechef/rektor deltar varannan gång. 12

14 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Överlämnanden förskoleklass- år 1 (maj-juni) Elevhälsan deltar. Vid önskemål sker särskilda överlämnanden tillsammans, med vårdnadshavare, pedagoger och elevhälsa innan höstterminens start. Överlämnanden vid klasslärarbyte (maj-juni) Vid önskemål och behov sker särskilda överlämnanden tillsammans med vårdnadshavare, pedagoger och elevhälsa. Överlämnanden år 6-7 Elevhälsan går, tidigt under våren, ut till år 6 för att få en första överlämning gällande blivande år 7. Pedagoger/Mentorer och EHT från avlämnande skola träffar EHT på mottagande skola och informerar om samtliga elever i år 6. Exempel på vad informationen kan innehålla: Den enskilda elevens måluppfyllelse. Resultat på nationella prov. Eventuella läs och skrivscreeningar /DLS /andra utredningar. Lärarens uppfattning om vilket språkval som är mest lämpligt för respektive elev 1 Hur eleven behärskar läsförståelse och det skriftliga språket Information om vilka stödinsatser eleven haft, tankar om vilka stödinsatser som kan behövas på 7-9 Hur fungerar eleven socialt med kompisar/vuxna Har eleven klarat simprov i idrotten. Information om vilka elever som bör ha särskilt överlämnande Överlämnande När elever lämnar år 6 och flyttar till Stora Vallaskolan, är det viktigt att relevant information lämnas över till mottagande lärare. Syftet är att mottagande lärare kan bemöta eleven så bra som möjligt och att eleven får det stöd som eleven behöver för att nå målen. I juni månad, efter terminsavslut kommer avlämnande lärare träffa mottagande lärare i en överlämnandekonferens. Lärarna i år 6 lämnar information som anses vara viktig för lärare på Stora Vallaskolan för att möta eleverna på bästa sätt. 13

15 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Särskilda överlämnanden år 6-7 Särskilda överlämnanden sker på önskemål från vårdnadshavare och avlämnande pedagog. De särskilda överlämnandena syftar till att ge eleven en så god start som möjligt då han/hon börjar på Stora Vallaskolan. De elever som blir aktuella för ett särskilt överlämnande är elever som är i behov av särskilt stöd. Detta kan innebära både pedagogiskt och socialt stöd. Avlämnande lärare kommer överens med föräldrar om vilka elever som ska lämnas i Särskilt överlämnande. Särskild blankett ska ifyllas och skickas till EHT på Stora Vallaskolan 7-9. Veckan innan skolstart sker särskilda överlämnanden på Stora Valla. EHT på Stora Vallaskolan ansvarar för planering och kallelser till dessa möten (särskild blankett). Vid behov sker även särskilda överlämnanden redan på våren. Vid särskilt överlämnande och uppföljning av särskilt överlämnande används blankett för ändamålet. Uppföljning sker automatiskt efter ca en månad. Blanketten Elevuppgifter fylls i vid särskilda överlämnandet. Delaktiga i särskilt överlämnande Rektor Pedagoger Specialpedagoger Kuratorer Skolsköterskor Avlämnande/mottagande pedagoger Alla professioner ingår i elevhälsan och arbetar tillsammans kring eleverna och bör vara delaktiga i särskilda överlämnanden. Alla professionerna har värdefull kunskap om eleverna och ska föras vidare under sådana former att professionerna kompletterar varandra. Dokumentation och journalhantering Inom kommuner utgör varje nämnd en egen myndighet. En kommunal skola är en del av den myndighet dvs. nämnd som den lyder under. Skolan har som myndighet enligt förvaltningslagen (1986:223) skyldighet att skriftligt dokumentera betydelsefulla åtgärder som vidtagits och beslut som fattats inom ramen för ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild. Varje yrkeskompetens ansvarar för sin dokumentation. Journalhantering regleras av lagar, förordningar och lokala regler såsom patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen samt socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring, lokal dokumenthanteringsplan. I Degerfors kommun har skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog behörighet till datajournal, PMO, i respektive journaltyp. Skolläkare, skolsköterska och psykolog har enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att journalföra. Kurator dokumentation sker i elevvårdsakter. Arkivering: Se den kommun gemensamma dokumenthanteringsplanen. 14

16 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Forskning Verksamhetsnära forskning ska prioriteras inom elevhälsan i syfte att vara ett stöd i skolutveckling. Huvudmannen ansvarar för att implementera god praxis och bedriva verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt ansvara för kompetensutveckling. Det ska finnas tillgång till forskningsresultat och ett gott kunskapsläge vad det gäller aktuella arbetsmetoder. 15

17 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Olika professioners insatser i elevhälsoarbetet Kurator Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp- eller organisationsnivå Individnivå Bidra med psykosocial kompetens i samrådsmöten. Bidra med psykosocial kompetens angående bemötande och tidiga insatser för elevers behov av anpassad lärmiljö. Kartlägga, analysera och arbeta med sociala processer och insatser. Bidra med psykosocial kompetens i skolans kris och katastrofberedskap. Arbeta med grupper i akuta situationer och i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utföra sociala kartläggningar, utredningar och analysera elevens svårigheter som utgör hinder för lärande, utveckling och hälsa. Erbjuda utredande samtal med elev och vårdnadshavare Handleda, erbjuda konsultation i psykosociala frågor i syfte att undanröja hinder i undervisnings- och lärandemiljöer. Initiera och delta i nätverksarbete kring elever. Medverka i arbetet att upprätta, implementera och revidera handlingsplaner i syfte att bevaka och utveckla arbetet med värdegrundfrågor, främja likabehandling och motverka kränkning. Bidra med kompetens i studieekonomiska frågor Erbjuda stöd-, motivations-, kris och konfliktsamtal. Erbjuda rådgivande och bearbetande samtal med elev och vårdnadshavare. Initiera och medverka i anmälan enligt socialtjänstlagen (SOL) 16

18 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Skolpsykolog Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp- eller organisationsnivå Individnivå Bidra med psykologisk kompetens i EHT vid behov. Bidra med psykologisk kompetens angående bemötande och tidig identifiering av elev i behov av anpassad lärmiljö. Kartlägga och bedöma beteende/svårigheter på grupp- och organisationsnivå. Bidra med psykologisk kompetens i kris- och konflikthantering i vardagen och i krissituation Kartlägga, analysera och bedöma beteende/svårigheter på individnivå Utreda inför placering i särskola Bidra till ökad kunskap och kompetens i bemötande av elever, och vårdnadshavare. Handleda, erbjuda konsultation i psykologiska frågor i syfte att undanröja hinder i undervisningsoch lärandemiljö Bidra med psykologisk kompetens i arbetet med metodutveckling på skolan Initiera och delta i nätverksarbete kring elever Bidra med psykologisk kompetens i utförande av åtgärdsprogram. Erbjuda psykologiskt stöd Skolsköterska Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp eller organisationsnivå Bidra med medicinsk kompetens i samrådsmöten. Bidra med medicinsk kompetens angående bemötande och tidiga insatser för elevers behov av anpassad lärmiljö. Bidra med medicinsk kompetens i elevhälsoarbetet. Bistå rektor i egenvårds- och arbetsmiljöfrågor. 17

19 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Bidra med medicinsk kompetens i skolans krisoch katastrofberedskap. Arbeta med elevgrupper tillsammans med övriga professioner inom elevhälsan. Bistå rektor i frågor som rör smittprevention. Individnivå Erbjuda hälsoundersökning hälsosamtal. Erbjuda medicinsk studieoch yrkesvägledning. Erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens nationella program. Erbjuda medicinsk kompetens i dialog med elev/vårdnadshavare kring hälsa och livsstilsfrågor Erbjuda medicinsk kompetens i egenvårdsfrågor Skolläkare Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp eller organisationsnivå Bidra med medicinsk kompetens i samrådsmöten vid behov Bidra med medicinsk kompetens i elevhälsoarbetet 18

20 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Hälsobesök och erbjudande av vaccinationer enligt nationellt vaccinationsprogram Elevhälsans medicinska insats basprogram Innehåll i hälsobesök med skolläkare och skolsköterska Förskoleklass Årskurs 2 Genomgång av hälsouppgift från vårdnadshavare Hälsobesök med elev Undersökning av: längd, vikt och syn Läkarundersökning Resultat från undersökningen skickas hem till vårdnadshavare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling Innehåll i hälsobesöket Årskurs 4 Hälsosamtal med elev Hälsoenkät med elev Undersökning av längd och vikt Resultat från undersökningen skickas hem till vårdnadshavare Erbjudande om vaccination mässling, påssjuka och röda hund Innehåll i hälsobesöket Årskurs 5 Hälsobesök med elev Hälsoenkät med elev Genomgång av hälsouppgift från vårdnadshavare Undersökning av längd, vikt. Rygg- och synundersökning vid behov Resultat från undersökningen skickas hem till vårdnadshavare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling Tjej-grupp 19

21 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Årskurs 6 Innehåll i hälsobesöket Hälsosamtal med elev Årskurs 8 Hälsoenkät med elev Undersökning av längd, vikt och rygg Resultat från undersökningen skickas hem till vårdnadshavare Kill-grupp Erbjudande om vaccination Humant papillom virus (HPV), flickor Erbjudande om vaccination - mässling, påssjuka och röda hund Innehåll i hälsobesöket Hälsobesök med elev Hälsoenkät med eleven Undersökning av längd, vikt, rygg, syn och färgsinne Medicinsk SYV (studie- och yrkesvägledning) Samtal om pubertetsutveckling (menstruation, bröstutveckling, behåring, testiklar och förhud) Genomgång av hälsouppgift från vårdnadshavare Resultat från undersökningen skickas hem till vårdnadshavare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling Uppföljningar av kontrollelever erbjuds vid behov mellan hälsobesöken Alla nyanlända elever undersöks enligt särskild arbetsrutin Hörsel- rygg och synundersökning erbjuds mellan hälsobesöken vid behov Tid till skolläkare bokas av skolsköterska 20

22 Kultur- och utbildningsförvaltningen (22) Referenser Allmänna råd om diskriminering och kränkningar SKOLFS 2012:10 Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram SKOLFS 2013:8 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) FN: S Barnkonvention Förvaltningslagen (1986:223) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9) Skollagen 2010:800 Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1 med ändringsföreskrift 2012:9) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 21