Jag har möjlighet att kontakta skolläkare Anders Skoglund vid behov.

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Skolhälsovården Wallbergsskolan Verksamhetens mål: Skollagen 14 kap 2 paragrafen: Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Socialstyrelsen kom i augusti 04 ut med nya riktlinjer för skolhälsovården. Svenska skolbarns hälsoläge framstår som gott, men allt fler rapporter pekar på en förändrad bild med ökande förekomst av psykisk ohälsa, stressrelaterande besvär och livsstilssjukdomar. Skolhälsovården måste bli tydligare med fokuseringen på prevention och att tidigt upptäcka problem och svårigheter hos eleverna. Socialstyrelsen menar att en bra fungerande skolhälsovård tillsammans med skolans övriga elevvård och pedagogiska personal kan vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället. Individens möjlighet att påverka sin tillvaro har stor betydelse för hälsan. Vid hälsobesöken har jag en dialog med eleven om möjligheten att påverka sin egen hälsa. Eleverna och föräldrarna är de viktigaste samarbetspartnerna för skolan och det är viktigt att de känner att de har stöd från skola vid eventuella svårigheter men även att de känner att de har inflytande på skoldagen. Skolsköterskearbetet är variationsrikt, utmanande och inspirerande och den möjlighet som man som skolsköterska har, att man träffar alla barn enskilt, gör att man ofta får förtroendet att lyssna på barnens tankar och funderingar och på så sätt får man en möjlighet att fånga upp eventuella problem. Mötet ger möjlighet till att stärka eleven i deras förmåga till att kunna fatta sina egna beslut och genomföra de förändringar de tänkt sig. Jag har möjlighet att kontakta skolläkare Anders Skoglund vid behov.

2 Dokumentationen inom skolhälsovården sker sedan ett antal år i en databaserad skolhälsovårdsjournal vilket fungerar bra. Att dokumentera är en skyldighet man har som skolsköterska. Det ger dock en utmärkt möjlighet att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Här kan jag t.ex. se att jag haft 764 besök under läsåret varav 162 besök är akuta. Besöken har en relativt jämn könsfördelning. Kvalitetssäkringen av journalhanteringen är en process under ständig utveckling. Ett stort antal år framöver blir det både datajournal samt pappersjournal på varje elev. Under hösten uppdaterades journalsystemet och jag har även gått en utbildning till systemadministratör. Detta innebär att jag själv, till viss del, kan gå in och ändra i journalsystemet så att jag på så sätt får ett journalsystem som är välfungerande för mig och skolsköterskan på Eketånga Montessoriskola som jag även är behjälplig med detta. I F-klass åk 5 finns 20 elever/klass samt 89 elever i åk 6-9 fördelat på elever/klass. Detta gör att Wallbergsskolan sammanlagt har 209 elever. Som skolsköterska arbetar jag 80 % på skolan vilket gör att det blir 268 elever på en heltid. Mina arbetsuppgifter är väldigt varierande. Den ena dagen är inte den andra lik vilket gör att skolsköterskearbetet är så stimulerande. Min mesta tid blir det samtal med eleverna som jag ser som en av mina viktigaste uppgifter. Samtalen kan handla om allt möjligt både smått och stort. Att en vuxen har möjlighet att sitta enskilt och samtala med dem kan många gånger hjälpa dem med deras tankar och funderingar. Jag har detta läsåret valt att även vara rastvakt, vid två tillfällen/vecka, på D- villan. Detta har varit värdefullt eftersom jag får möjlighet att ännu mer lära känna barnen och se dem i den sociala situationen som rasterna är. Jag avlastar rektorn med att organisera det mesta som har med hälsoarbetet på skolan att göra.

3 I tjänsten ingår även arbetsuppgifter som innebär att jag gör hälsoundersökningar, på den personal som så önskar. Detta kan vara t.ex. blodtryck, vikt, syn och hörselkontroller. Kan även vara samtal kring kost och andra hälsofaktorer. Vb ber jag dem att söka sin husläkare eller skolläkaren tillika företagsläkare. Även personalens psykosociala miljö ingår i detta. Där arbetar jag gemensamt med rektorn, kontinuerligt, förebyggande genom t.ex. arbetsmiljöenkäter. Höstterminen 2012 fick skolan en ny rektor eftersom skolans förre rektor valde att gå i pension. För att man som skolsköterska ska ha möjligheter att göra ett bra arbete är det viktigt att ha en rektor bakom sig som stöd, för i vissa situationer kan det bli jobbigt. Fast skolans rektor är en, för mig, ny arbetsledare upplever jag det positivt. Jag känner ett stöd och förtroende från henne. Skolan har även anställt en specialpedagog på heltid och vi tre utgör skolans elvhälsoteam. Eftersom vi tre personer är nya för varandra har vi under terminen arbetat fram rutiner som vi kontinuerligt utvärderar samt, vid behov, ändrar. Detta för att vi på bästa sätt, utifrån våra respektive kompetenser, ska finnas som stöttning för pedagogerna.

4 Hälsokontrollerna Hämtat BVC-journalerna på de nya förskolebarnen samt upprättat skolhälsovårdsjournaler vilket innebär en ordentlig genomgång av BVCjournalerna. Gick igenom alla SHV-journaler och flyttade fram dem till rätt årskurs. Kallat F-klassen på hälsobesök tillsammans med föräldrar, ca 30 min/elev samt efterarbete. (20 elever) Gjort hörseltest på eleverna i åk 1, ca 10 minuter/elev med efterarbete. (20 elever) Hälsobesök i åk 2 med prorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ca 20 minuter/elev samt efterarbete. (20 elever) Hälsobesök i åk 4 med Infanrixvaccinering (vaccin mot stelkramp, difteri samt kikhosta), ca 30 min/elev samt efterarbete. (20 elever) Vaccination av flickorna i åk 5 samt åk 6 med Gardasil(HPV vaccin), 20 minuter/elev samt efterarbete. Vaccinationen gavs vid två tillfällen under vårterminen och den tredje vaccinationen ges ht-12.(23 flickor samt 3 som tackade nej) Hälsobesök i åk 6 med priorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund), ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (22 elever) Hälsobesök i åk 8 samt medicinsk studie och yrkesvägledning, ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (20 elever) Gjort extrakontroller t.ex. syn, rygg, hörsel längd eller vikt kontroll. Alla nya elever som börjar på skolan träffar jag efter att jag fått deras skolhälsovårdsjournal och har även här ett samtal om hur de trivs mm.

5 Upphandlingen kring HPV vaccin mot livmodershalscancer blev klart i slutet av Detta innebar att skolhälsovården ska erbjuda vaccination till både flickor födda 1999, som alltå inte blev erbjudna det föregående år, samt flickor födda 2000 enligt socialstyrelsens nya riktlinjer angående vaccinationer. Flickorna som tackade ja skulle ha tre vaccinationer var med ett ganska förutbestämt mellanrum. Under januari samt februari-12 blev skolsköterskorna i hela Halland utbildade utav olika nyckel personer från Region Halland som informerade kring denna nya vaccination. I Halmstad valde kommunens skolsköterskor att påbörja vaccineringen först ht-12. Vi tre skolsköterskor på grundskolans friskolor(wallbergsskolan, Eketånga Montessori skola samt Vittra skolan) valde dock att börja med vaccineringen omgående när vi fick tillgång till vaccinet dvs 1/3-12. Vi tre skolsköterskor på friskolorna beslutade att vi skulle vara varandra behjälpliga vid vaccinationerna. Denna vaccination ingår såvida numera, enligt socialstyrelsens riktlinjer, i skolhälsovårdens vaccinationsprogram och gäller därför hela Sverige. Inför hälsobesöket i F-klassen går jag igenom BVC-journalen igen. Vid hälsosamtalet pratar barnet, föräldern/föräldrarna samt jag kring hur det har varit under småbarnsåren d.v.s. barnets utveckling. Vi pratar både fysisk och psykosocial hälsa. Jag berättar även hur elevhälsan på skolan arbetar. Övriga hälsobesök sker utan föräldrarna om inte elev eller föräldrarna själva speciellt önskar att vara närvarande. Vid hörseltesten på eleverna i åk 1 pratar vi, bland annat, kring hur de mår samt hur de trivs i skolan och om det är något de funderar kring. När det gäller barn födda år 2002 eller senare erbjuds de vaccination MPRmässling, påssjuka, röda hund i åk 2 samt dtp- difteri, stelkramp, kikhosta i åk 8. Flickor födda 1999 och senare kommer även att erbjudas HPV vaccin mot livmodershalscancer. Äldre elever följer tidigare riktlinjerna från socialstyrelsen.

6 Inför hälsobesöken i åk 2, 4, 6 samt 8 informerar jag först klassen om hur hälsoundersökning och eventuell vaccinering går till. Eleverna i åk 4 får med hälsodeklaration hem som de, tillsammans med föräldrarna, fyller i. Alla eleverna får även ett papper där föräldrarna godkänner vaccineringen. Inför varje elev måste jag gå igenom journalen och kontrollera övriga vaccineringar ev. allergier mm. När eleven sedan kommer bjuder jag först på frukt och juice, därefter vaccinerar jag. När jag träffar åk 2 och åk 6 eleverna pratar vi också kring deras hälsa och hur de har det samt hur de trivs hemma, i skolan med kamrater mm. Vid hälsobesöket i åk 4 samt åk 8 utgår samtalet från hälsoprofilen som eleverna själva fyllt i samt från den hälsouppgift som eleverna fyllt i tillsammans med sina föräldrar. Vid alla hälsobesöken pratar vi kring hur eleven mår, har det i skolan, trivsel, kroppsutveckling, pubertetsutveckling, livsstil, samlevnad och liknande allt utifrån vilken ålder eleven har. Vid hälsobesöken görs även vissa undersökningar t.ex. vikt, längd, syn samt rygg kontroller. Allt detta ger en sammanfattande uppfattning av elevens hälsotillstånd och utveckling.

7 Undervisning Tillsammans med en pedagog har ungefär var 6: te vecka haft möte med kamratstödjarna i åk 2-5. Kamratstödjare finns i alla klasser från åk 2. De väljs två stycken, en tjej och en kille, genom en sluten omröstning i klassen. Deras uppgifter är att vara goda förebilder för sina kamrater, att hjälpa till att stoppa bråk genom att själva ingripa eller säga till någon vuxen. De ska även hälsa och prata med den som är utanför, ta med sig den som är utanför in i gemenskapen. De träffar jag och pedagogen har med kamratstödjarna samtalar vi kring hur det är på skolan och i klasserna. De får även vissa uppgifter med sig tillbaka till klassen som alla elever ska arbeta med. Detta arbete görs på lite olika sätt beroende på ålder. Arbetet kan vara att man t.ex. diskuterar i klassen hur en bra kompis ska vara. Kamratstödjarna i åk 2-åk 5 var på en utbildningsdag i mitten av vårterminen då vi åkte iväg från skolan och arbetade med olika värderingsövningar samt pratade kring vad de hade för uppdrag. På högstadiet fortsatte jag och pedagogen Möllan att arbeta med både kamratstödjare samt elevrådet tillsammans för att få lite mer dynamik i gruppen. Numera är även rektorn närvarande på dessa möten för att eleverna på så sätt ska kunna få snabbare svar på vissa av sina frågor. På Möllan hade vi möten med ca 6 veckors mellanrum. Där sitter fyra representanter, en tjej/åk samt en kille/åk är kamratstödjare och en tjej/åk samt en kille/åk är elevrådsrepresentanter. För varje läsår som går har eleverna bättre utnyttjat sina möjligheter att påverka. Det märks att eleverna har mer förslag att framföra nu när gruppen är större. Där finns dock betydligt mer att arbeta med för att få elevinflytandet att bli bättre. Det som kan stressa representanterna är att periodvis är det mycket stressigt med allt skolarbeten, inlämningar samt prov. Det kan även bero på saker som att eleverna inte alla gånger får gehör för sina åsikter och förslag. En annan anledning kan vara att alla representanter inte är lika engagerade i sitt uppdrag även om deras engagemang ökat. Kamratstödjarna samt elevrådet i åk 6-åk 9 fick detta läsåret inga hela utbildningsdagar framförallt beroende på tidsbrist. Lightversion av likabehandlings-planen som eleverna arbetade fram föregående läsår finns nu i en färdigtryckt folder som kan delades ut till föräldrarna i blivande F-klassen och som fortsättningsvis kommer att delas ut på föräldramöten samt till andra intresserade. Slussen vid Möllans ingång var färdigbygd inför skolstarten. Detta var något som eleverna pratat med hyresvärden om föregående läsår eftersom uppehållsrummet är kallt under vintertid. Sittplatser upp mot D-villan som skolan själv skulle bekosta har inte gjorts på grund av att kostnaden blev för hög. Vissa förbättringar är gjorda på skolgården som t.ex dränering samt ny grus utanför befintlig skolgård så att elevernaskulle kunna vara där med olika aktiviteter.ch Kamratstödjarnas samt Möllans elevråd framarbetade enkät gjordes i slutet av vårterminen.

8 På Möllan har arbetet med Livsviktigt fortsatt. Varje klass har haft Livsviktigt en gång/månad uppdelat i tjej - och killgrupper. Uppdelningen klassvis gör att eleverna känner sig tryggare. Under höstterminen gick jag igenom respektive klass enkätsvar som då var sammanställda. Därefter har vi fortsatt att arbeta med kommunikation och olika sätt att kommunicera på. Lektionerna innehöll även samarbetsövningar samt arbete med social och emotionell kompetens samt frågor kring genus och jämställdhet. Jag använde mig av olika värderingsövningar. Detta gör att eleverna själva får tänka till och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, lära sig lyssna på andra samt reflektera över olika attityder. En viktig del av skolans arbete är att träna ungdomar, till just detta, att ta ställning. Lära dem att kunna uttrycka sig samt förstå andras tankar och känslor. Våga uttrycka sina åsikter men även, efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter, våga ändra uppfattning. Vårens arbete fortsatte på samma sätt dock med mer inriktning mot sex och samlevnad, där vi bl.a. fysiologisk gick igenom hur kvinnor och män ser ut och fungerar. Vi pratade även, bl.a. kring relationer, kärlek samt olika sorters sexualitet. Arbetet med Livsviktigt sker hela tiden åldersrelaterat. Under hela läsåret var livsviktigt schemalagt. Under vårterminen hann jag inte med Livsviktigt i åk 9 som då däremot fick utbildning i Hjärt och lungräddning HLR. Arbetet med värdegrunden sker, hela tiden, på olika sätt beroende på ålder hos eleven. De yngre eleverna har, oftast, mindre allvarliga konflikter som glöms bort när de är lösta. Hos de äldre eleverna kan konflikterna bli större och de är inte alltid lika lätta att lägga bakom sig. Kränkningarna sker oftast verbalt eller via SMS, MSN, facebook och liknande. Arbetet med värdegrunden måste hela tiden hållas levande därför är det viktigt att all personal är väl insatt i likabehandlingsplanen och att värdegrunden genomsyrar skolarbetet. Även elever och vårdnadshavare bör känna till likabehandlingsplanen och veta vad den innehåller. Det är viktigt att alla vuxna reagerar när de hör eller ser kränkande saker. Här är vi också beroende av att eleverna berättar när de hör och ser sådant. Ju äldre eleverna blir ju svårare är det sistnämnda eftersom det kan vara så att de eleverna som styr i klassen gör att man inte skvallrar. Varje individ har rätt att bli bemött med respekt och få skydd för sin integritet.

9 Utbildning Undertecknad och tre pedagoger på skolan påbörjade i april en 7,5 poängs utbildning, värdegrund och likabehandling i teori och praktik, på Göteborgs Universitet. Utbildningen är en uppdragsutbildning från Skolverket och det var skolans rektor som initierade kursen och anmälde oss till den. Sedan hade vi tur som fick möjlighet att gå den eftersom söktrycket var så högt så kom inte alla sökande skolor med. Syftet är: Stärka kursdeltagarens kompetens i att utveckla förskolans och skolans värdegrundsarbete och främjande av likabehandling, samt dess arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Redan efter de två kurstillfällena i Göteborg samt den lästa litteraturen gör att vi som går på utbildningen ser att vi på Wallbergsskolan har kommit långt i vårt värdegrundsarbete men vi ser också att vi har en hel del kvar att förändra och förbättra. Normerna i vårt samhälle fungerar som gränssättare för vad som är socialt accepterat. Genom att bryta mot normen blir man en avvikare. Men vem bestämmer vad som är normalt? På kursen pratar föreläsarna mycket om normkritiskt tänkande och vi läser även litteratur kring detta att kritiskt granska de förgivettaganden som finns i vårt samhälle. I en av böckerna som ingår i kurslittteraturen, Normkritiska perspektiv Elisabeth Elmeroth, skriver hon att Brade med flera(2008) utgår från begreppet i stormens öga dvs centrum av stormen där det oftast inte blåser alls. Om man byter ut ordet storm mot norm så kan ett liknande resonemang användas när det gäller normer dvs om man följer normen så känner man sig ganska bekväm i det sociala sammanhanget man befinner sig i. Vi som arbetar inom skolan står inför en stor utmaning att göra normens öga större, mycket större.

10 Elevhälsoarbete Jag, specialpedagogen och rektorn utgör basen i elevhälsoteamet och pedagogerna är med när det gäller deras elever. Jag finns med i skolans Trygghetsgrupp där ett antal vuxna med olika yrkeskompetens ingår. Även två föräldrar är delaktiga i den gruppen. Jag sitter med i skolans krisgrupp där rektor, styrelseordföranden, samt två föräldrarepresentanter deltar. Vi träffades en gång föregående läsår. Tillsammans med rektorn träffar vi alla klassföreståndare i början på höstterminen enskilt och går igenom varje klass, klasskonferens. Mycket tid går åt till samtal med elever, föräldrar samt personal. Dessa samtal sker ibland gemensamt med alla och ibland enskilt med någon av de nämnda. Samtalen med elever och föräldrar kan handla om det mesta, från småsår, stickor i fingret och annan praktisk sjukvård till svåra psykosociala problem. Det är många som inte mår bra i dagens samhälle och det speglar sig mycket hos barnen. En hel del av dessa samtal uppkommer efter hälsosamtalen med eleverna. Har även en del samtal med överviktiga barn och deras föräldrar. Samtalen med barnen sker tätt från en gång/ vecka till en gång/månad och regelbunden uppföljning med föräldrarna är viktigt. Jag och specialpedagogen är med på respektive arbetslagsmöten en gång/månad. Där utvärderar vi insatser som är gjorda för enskilda elever men även för klasserna som helhet. Jag samt specialpedagogen är även med på ett flertal möten med barn och föräldrar där barnen har åtgärdsprogram. Jag är alltid med på möten där det skrivs sociala åtgärdsprogram. Jag har kontakter med t.ex. barnhabiliteringen, barnkliniken, BVC, barnpsykiatriska kliniken, socialkontoret, kärnhuset(pedagogiskt resurscentrum) och vårdcentraler. Jag har möten med barnhabiliteringen, berörda på skolan, föräldrar och ibland berörd elev rörande särskilda behov hos den enskilda eleven. Dessa möten har även skett med barnpsykiatriska kliniken. Undertecknad är oftast sammankallande. Jag försöker alltid ha dörren öppen för elever och personal. Skulle jag vara upptagen kan de alltid lämna ett meddelande att de vill nå mig. Jag är ute i klasserna så mycket som tiden tillåter för att se eleverna i deras arbetsmiljö.

11 Jag har haft nätverksgruppsmöten med 8 skolsköterskor, alla med arbetsplats inom centrumområdet. Där samspråkar och diskuterar vi aktuella frågor vilket utgör en del av kvalitetssäkringen för vårt arbete. Vi har ofta fått en frågeställning från kommunens verksamhetschef att diskutera. Dessa möten känns viktiga för oss skolsköterskor på grund av vårt ensamarbete. Grundläggande styrdokument för skolhälsovård. Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering, socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, arkivlagen, lag om tillsyn över hälso- och sjukvård, sekretesslag, lag om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården, skollagen, Lpo 94, FN:s barnkonvention Ulla Jönsson Skolsköterska Wallbergsskolan