Länssamordnare för skolhälsovården

Transkript

1 Ulrika Sharifi, Legitimerad psykolog. Har en bakgrund som förskole- och skolpsykolog i Kil och Forshaga kommun i Värmland, engagerad i frågor som rör barns rättigheter och nu verksam på psykologenheten, Landstinget i Värmland. [ Lat. handling ] Länssamordnare för skolhälsovården Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Sedan våren 2008 erbjuds alla kommuner samt friskolor i Värmland en länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården. Karlstads kommun avsätter delar av en verksamhetschefstjänst för detta uppdrag och länets kommuner och friskolor har möjlighet att teckna avtal med Karlstad kommun för att ta del av samordningsfunktionen och ingå i nätverket för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor. Länssamordnare för skolhälsovården Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Ulrika Sharifi Uppdraget är att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete inom skolhälsovården i länet och utifrån elev/medborgarperspektiv medverka till samverkan mellan kommun, landstingets vårdsystem och andra aktörer inom länet så som Länsstyrelsen, Universitetet, och frivilligorganisationer. Rapport 2/2011 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 LÄNSSAMORDNARE FÖR SKOLHÄLSOVÅRDEN Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Ulrika Sharifi Karlstad 2011

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2011 ISSN

4 Innehåll Sammandrag...7 Inledning...8 Utvärderingens frågeställningar... 9 Bakgrund...10 Beskrivning av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland...13 Länsövergripande nätverk för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor Avgränsning och metod...16 Avgränsning Metod Resultat av utvärderingen...18 Bortfallsanalys Beslut om att teckna avtal med Karlstads kommun om samverkan Vilka verksamheter är samverkansparter? Nyttan av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? Information Gemensamma rutiner och riktlinjer Samverkan Jämlikhet i hälsa Stärka folkhälsan Förbättra åtgärder för att hantera hälsorisker Kostnadseffektivitet Möjlighet till forskning på barns hälsa Hur kan funktionen se ut i framtiden? Sammanfattning...27 Uppdraget Roll och funktion Nyttan av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? Vilka verksamheter är samverkansparter? Hur kan funktionen se ut i framtiden? Slutsatser...31 Uppdraget Nya förutsättningar Första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar Roll och funktion

5 Nyttan Samverkanspartners Rekommendationer...35 Referenser...37 Bilagor Enkät riktad till ansvariga chefer för skolhälsovården i Värmland Enkät riktad till skolhälsovårdens personal i länet Enkät riktad till samverkanspartners till skolhälsovården i Värmland... 42

6 Sammandrag Utvärdering av vilken nytta varje kommun/friskola som ingått avtal, har av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland och hur funktionen skulle kunna se ut i framtiden? Huvudmännen anger samordningsvinster, likvärdighet och behov av information och kvalitetsutveckling som motiv för att ingå avtal om samordningsfunktion och kostnaden anses rimlig eller liten i relation till fördelarna. Resultaten visar med stor tydlighet att såväl skolhälsovården som de man samverkar med i länet erfar en stor nytta av samordningsfunktionen. Den underlättar arbetet för skolhälsovårdens personal och ger fart åt utvecklingsarbetet. Den är en källa till information och stöd och innebär kvalitetssäkring och likvärdighet i länet. Samverkansparter når ut till skolhälsovården i hela länet på ett enkelt och effektivt sätt vilket skapar förutsättningar för konstruktiv och resultatrik samverkan. Såväl länssamordnarens, som de medicinskt ledningsansvariga skolsköterskorna som utgör kontaktpersoner i nätverkets roll, ansvar och mandat, behöver tydliggöras ytterligare. Det föreligger ett fortsatt ökat behov av samordning och samverkan för att möta de krav som ställs på kvalitet, effektivitet och likvärdighet i de styrdokument som reglerar skolhälsovården och elevhälsans verksamhet, vilket i sin tur talar för att det finns behov av att se över såväl uppdragets omfattning som ansvarsområde samt lämplig organisatorisk placering. Det behövs en länsövergripande diskussion och dialog mellan främst landstinget och länets kommuner för att kunna fördjupa samverkan, tydliggöra uppdragen, samordna och effektivisera vårdprocessen när det gäller den första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och skapa likvärdighet i länet avseende kompetens och resurser. 7

7 Inledning Sedan våren 2008 erbjuds alla kommuner samt friskolor i Värmland en länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården. Karlstads kommun avsätter delar av en verksamhetschefstjänst för detta uppdrag och länets kommuner och friskolor har möjlighet att teckna avtal med Karlstad kommun för att ta del av samordningsfunktionen och ingå i nätverket för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor. Uppdraget är att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete inom skolhälsovården i länet och utifrån elev/medborgarperspektiv medverka till samverkan mellan kommun, landstingets vårdsystem och andra aktörer inom länet så som Länsstyrelsen, Universitetet, och frivilligorganisationer. Syftet med den samordnande funktionen är att: Förbättra och öka jämlikheten i hälsa för barn och ungdomar i Värmland Utifrån ett elevhälsoperspektiv medverka till spridning av förebyggande och hälsofrämjande insatser som stärker folkhälsan i Värmland Förbättra möjligheter till att bevaka, samordna och vidta åtgärder för att hantera hälsorisker vid exempelvis en epidemi Öka kostnadseffektiviteten inom skolhälsovården Öka möjligheterna till forskning på barns hälsa Funktionen har vid halvårsskiftet 2010 funnits i två år och ett behov finns att utvärdera funktionen för att få underlag inför framtida beslut. Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland har uppdragit åt psykolog Ulrika Sharifi vid landstingets psykologenhet att genomföra denna utvärdering. Eva Almer vid Folkhälsa och samhällsmedicin har varit behjälplig i utformningen och administrering av de webbaserade enkäterna. Resultaten sammanfattas i en rapport och förmedlas till förvaltning och ledning inom berörda kommuner, friskolor och landsting. 8

8 Utvärderingens frågeställningar: Vilken nytta har kommuner och friskolor som tecknat avtal, av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? När och hur fattades beslut om att teckna avtal med Karlstads kommun, vilka var motiven och vilken betydelse har kostnaden för beslutet. Vilka verksamheter är samverkansparter? Vilken nytta med funktionen ser olika samverkansparter? Hur kan funktionen se ut i framtiden? 9

9 Bakgrund När uppdraget för den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland utformades 2008 var skolhälsovården ett eget verksamhetsområde inom skolan som regleras genom flera regelverk så som Skollagen; Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter; Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; Patientjournallagen, Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling; Sekretesslagen och socialtjänstlagen samt Arbetsmiljölagen (Socialstyrelsen 2004). Även barnkonventionen bildar utgångspunkt i arbetet Skollagen 1985:1100 definierar skolhälsovårdens uppdrag: Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Lag (1993:800). För att skolhälsovården ska kunna fullfölja sina uppdrag i enlighet med regelverk och aktuell kunskap har det sedan 20 år tillbaka funnits en diskussion om behov av en samordnande funktion som kan förmedla information och skapa kontakt med samverkansparter. Samordning har under åren skett genom ett frivilligt länsövergripande nätverk för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor med koppling till den nationella skolsköterskeföreningen, men det har varit svårt att formalisera denna samordning, då inte någon part velat ansvara för att organisera det. Efterhand har olika rapporter och utredningar på nationell nivå, bl a från socialstyrelsen som i januari 1997 övertog tillsynsansvaret för skolhälsovården, alltmer betonat vikten av att skolhälsovården följer kunskapsutvecklingen inom området, att ny evidensbaserad metodik används och att skolhälsovården är tydlig i sitt hälsopreventiva arbete vilken förutsätter ett utökat samarbete mellan en rad aktörer såväl inom som utanför skolan. 10

10 I de större städerna så som Stockholm, Göteborg och Malmö har man inrättat samordningsenheter för att samordna kvalitets- och utvecklingsarbetet i stadsdelsnämndernas skolhälsovård. Dessa enheter benämns ofta skolhälsan och har till uppdrag att ansvara för att arbetet utförs enligt gällande lagar, för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering av skolhälsovårdsarbetet, yrkesspecifik kompetensutveckling, samt samverkan med personal inom och utom skolan och verksamheter i samhället som rör barn och ungdomars hälsa. Mindre kommuner saknar ofta tillräckliga resurser för att inrätta särskilda utvecklings- och samordningsenheter enligt ovan och på vissa ställen går man samman länsvis med stöd av t ex landstinget för samverkan och kvalitetsutveckling, som t ex i Örebro län, vårt grannlän, där det finns en samordnande skolsköterska från landstinget som arbetar övergripande med utvecklingsfrågor. I Värmland löste man behovet av att formalisera samordningen av skolhälsovården i länets 16 kommuner och friskolor genom att Karlstads kommun 2008 avsatte delar av en verksamhetschefstjänst för att inrätta en samordningsfunktion för skolhälsovården. Därefter erbjöd man övriga kommuner och friskolor samordningsfunktionen mot en kostnad av 5 kronor per elev och år. Inledningsvis tecknade samtliga kommuner utom Kristinehamn, samt 8 friskolor avtal med Karlstads kommun. Under sommaren och hösten 2010 har Kristinehamns kommun och ytterligare en friskola tecknat avtal. Den 1 augusti 2010 trädde den nya skollagen 2010:800 i kraft och ska tillämpas i utbildning från och med den 1 juli Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens och den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Nuvarande skolhälsovården, skolläkare och skolsköterska kommer att utgöra elevhälsans medicinska insatser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och fokus ska inte vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv, även om det också ska vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. 11

11 Skillnaderna mellan befintlig skollag och den nya är framför allt att skolhälsovården, den särskilda elevhälsan och den specialpedagogiska kompetensen samlas i en gemensam verksamhet vilket förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal. Den nya lagen betonar att också bredare hälsofrämjande insatser och att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. För att det hälsofrämjande arbetet ska fungera så bra som möjligt är det värdefullt om skolsköterskan även har folkhälsovetenskaplig kompetens, se skolverkets publikation Elevhälsan i skollagen Skolverket

12 Beskrivning av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland Samordningsfunktionen innehas sedan starten av Lisbet Engh Kraft, verksamhetschef för skolhälsovården i Karlstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen. Hon samlar ett länsövergripande nätverk med som består av de medicinskt ledningsansvariga skolsköterskorna i respektive kommun samt Karlstad- och Hammarö gymnasieförvaltning, och en kontaktperson för friskolorna som tecknat avtal. Folkhälsostrateg Anna-Carin Johansson vid Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland deltar som kontaktperson från landstinget och som sakkunnig i frågor som rör folkhälsa. Nätverket träffas en heldag varannan månad och arbetar med gemensamma kvalitets- och utvecklingsfrågor och arrangerar gemensamma aktiviteter för utbildning och informationsutbyte. Det är inte något beslutande nätverk, varje kommun och friskola har eget ansvar och beslutar om skolhälsovården inom sin verksamhet. De medicinskt ansvariga skolsköterskorna tillika kontaktpersonerna i nätverket är aktörer och utgör ett forum för informationsutbyte mellan verksamheterna, länssamordnaren och samverkansparter. Länsövergripande nätverk för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor 13

13 Sedan starten i augusti 2008 har man arbetat med en rad olika frågor, till exempel: Utvecklat en IT-baserad plattform för aktuell information. Där samlas dokumentation från nätverksträffar, pågående utvecklingsarbete och aktiviteter samt länsövergripande handlingsplaner, nationella riktlinjer, information från landsting, kommuner och andra aktörer. Elevhälsodatabas, i samarbete med enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin vid landstingets kansli utvecklar man en elevhälsodatabas med sammanställda och analyserade hälsodata från elevernas hälsosamtal. Elevhälsodatabasen skall ge en samlad och aktuell bild av hälsoläget bland barn och unga 6 17 år i Värmland. I samband med den nya influensan H1N1 fyllde samordnaren och nätverket en viktig funktion att i samarbete med landstinget förbereda, planera, informera och mobilisera massvaccineringen hösten Ett arbete som sannolikt bidrog till att andel av befolkningen som vaccinerades i Värmland låg betydligt över riksgenomsnittet. Utvecklat riktlinjer och rutiner som underlättar informationsöverföringen mellan landstinget och skolhälsovården för asylsökande barn. Ett kvalitetssäkringsarbete som sparar mycket tid ute i kommunen. Påbörjat arbetet med en gemensam handbok för skolhälsovården. Elevhälsodata Ett avtal har upprättats mellan kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland gällande hälsodatabas, för elever i alla skolformer från förskoleklass till gymnasieskolan. Syftet är att reglera överföring av avidentifierade hälsodata mellan huvudmännen, kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. En styrgrupp med representation från skolhälsovården, skolchefer samt landstingets enhet Folkhälsa och samhällsmedicin har bildats. Länssamordnare för skolhälsovården leder arbetet. Varje kommun äger sina kommunspecifika hälsodata. Landstinget i Värmland har tillgång till men äger ej hälsodata. Rutiner för uttag ur databasen har upprättats och kan hämtas hos länssamordnare för skolhälsovården. 14

14 Ett exempel på informationsutbyte mellan nätverket och samverkansparter är att avdelningen för Folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, informerat nätverket om en studie om samverkan kring barn med multihandikapp. Ett annat exempel är när Karlstads kommuns skolhälsovård tillsammans med barn och ungdomspsykiatrin ordnat en länsövergripande föreläsning om självskadebeteende. Länssamordnaren ingår också i en rad länsövergripande nätverk och arbetsgrupper. Kontaktperson i ett nätverk för distriktsköterskeutbildningen för att ordna praktikplatser, samt en referensgrupp för att utforma utbildningen. Länsstyrelsens styrgrupp för Skolan förebygger Länsövergripande arbetsgrupp med Region Värmlands utvecklingsarbete, Nya perspektiv Den sårbara familjen Länsövergripande handlingsplan för förebyggande arbete mot STI (sexuellt överförbara infektioner) arbetsgrupper och nätverk I samarbete med Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland, tas metoder och utbildning fram för att stärka sex och samlevnadsundervisningen i länets skolor. Länsövergripande handlingsplan för barn med övervikt, projektgrupp, arbetsgrupp och nätverk. Samverkan med Länsstyrelsens sociala enhet. I samarbete med Smittskydd Värmland arbeta fram nya enkäter för samtycke vid vaccinationer samt utbildning i vaccinationsregistret Svevac Länsnätverket för Apotekets egenvårdsgrupp Styrgrupp för Stella (länsövergripande ideell stödgrupp för flickor som utsätts för hedersrelaterat våld) Olika kontakter med Landstinget i Värmland för t ex hörselkontroller, ryggbedömningar, motoriska färdigheter. Samverkan med barnhälsovårdsenheten angående övergången för barn mellan barnhälsovården och skolhälsovården. 15

15 Avgränsning och metod Avgränsning När utvärderingen inleds har 15 av de 16 kommunerna i länet inklusive Karlstad- Hammarö gymnasieförvaltning tecknat avtal med Karlstads kommun om samordningsfunktion för skolhälsovården i länet samt 8 friskolor. Skolhälsovårdens personal i dessa verksamheter ingår som informanter i denna utvärdering. Under utvärderingens gång har även friskolan Stellatus och Kristinehamns kommun tecknat avtal och därmed ingår samtliga kommuner i Värmland, samt 9 friskolor i nätverket med länsövergripande samordningsfunktion, men de senare ingår därför endast delvis i denna utvärdering. De samverkansparter i länet, inom landstinget och övriga som angetts av samordnaren och nätverket har också besvarat frågor och ingår som informanter i utvärderingen. Metod Intervju med länssamordnaren för skolhälsovården i Värmland Lisbet Engh Kraft den 28 maj 2010 om bakgrund och beskrivning av samordningsfunktionen, nätverket och uppgifter man arbetat med fram till nu, samt synpunkter inför föreliggande utvärdering. Intervju i maj 2010 med folkhälsostrateg Anna-Carin Johansson vid Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland som ingår i det länsövergripande nätverket som kontaktperson från landstinget och som sakkunnig i frågor som rör folkhälsa. Deltagande vid det länsövergripande nätverket för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskorna den 1 juni 2010 för att presentera och hämta in synpunkter inför föreliggande utvärdering. Frågor om när och hur och med vilka motiv beslut fattats om att teckna avtal med Karlstads kommun har ställts till skolchefer i samtliga kommuner i länet och till rektorer för de friskolor som deltar inklusive Kristinehamns kommun och friskolan Stellatus. En skriftlig enkät riktad till ansvariga chefer för skolhälsovården i Värmland (bilaga1) och bifogat frisvarskuvert skickades i september 2010, med en påminnelse via e-post i oktober. 16

16 Skolhälsovårdens personal i de kommuner och friskolor som hade tecknat avtal när utvärderingen inleds har besvarat frågor om vilken nytta man har av samordningsfunktionen i sitt vardagliga arbete och vilket värde det har för verksamheten. Det webbaserade enkätverktyget Webropol har använts och frågorna har bestått av både flervalsfrågor, och skalfrågor och möjlighet för respondenten att lämna utförligare kommentarer och synpunkter. (bilaga 2) Eva Almer vid Folkhälsa och samhällsmedicin har varit behjälplig i utformningen och administrering av enkäterna. Enkäten förmedlades via e-post till skolhälsovårdens personal via det länsövergripande nätverket i september Enkäten skickades via de medicinskt ledningsansvariga som finns med i länsnätverket som i sin tur vidarebefordrade enkäten till 50 skolhälsovårdspersonal. Eftersom friskolorna är förhållandevis små enheter med få respondenter per skola har de erbjudits möjligheten att inte uppge vid vilken friskola man är verksam för att tillförsäkra anonymitet. De samverkansparter i länet som angetts av samordnaren och nätverket har tillfrågats om vilken samverkan man har med samordningsfunktionen och hur den skulle kunna utvecklas, liksom i enkäten riktad till skolhälsovårdens personal, med hjälp av det webbaserade enkätverktyget Webropol (bilaga 3) förmedlad via e-post i början av oktober

17 Resultat av utvärderingen Bortfallsanalys Skriftlig enkät riktad till skolchefer i Värmland besvarades av 10 av de 16 kommunerna samt Karlstad- Hammarö gymnasieförvaltning. Kristinehamn besvarade frågorna per telefon av skolsekreterare. Trots att inte samtliga kommunföreträdare besvarat frågorna är det en god täckning med svar från såväl grundskola som gymnasium, de tre största kommunerna Karlstad, Arvika och Kristinehamn, några mellanstora kommuner samt den minsta kommunen Munkfors. Från friskolan har endast 3 av 9 skolchefer/rektorer svarat vilket innebär ett litet underlag att dra slutsatser ifrån. De som svarat har uttryckt en positiv uppfattning om samordningsfunktionen och det är svårt att han någon uppfattning om orsaken till den låga responsen. Enkäten riktad till skolhälsovårdens personal besvarades av 45 respondenter, 30 skolsköterskor, 13 medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor samt 2 skolläkare. Samtliga kommuner med avtal finns representerade bland respondenterna, utom Karlstad - Hammarö gymnasieförvaltning p.g.a. att dess medicinskt ledningsansvariga skolsköterska, tillika kontaktperson i nätverket inte ansåg frågorna i enkäten relevanta för skolhälsovårdens personal och därför valde att inte vidarebefordra den. Från de 8 friskolorna som ingår i nätverket har 7 personer besvarat enkäten. 5 av dessa 7 respondenter valde att inte uppge vid vilken friskola man var verksam. En förhållandevis god svarsfrekvens från skolhälsovårdens personal som täcker in alla kommuner och flera friskolor med avtal och utgör ett rimligt underlag att dra slutsatser från. Enkäten riktad till samverkansparter besvarades av 14 respondenter, från landstinget: Barn och ungdomspsykiatri, Barn och ungdomsmedicin, Barnhälsovården, Smittskydd Värmland, Hörselvården, Närsjukvården, Folkhälsa och samhällsmedicin och Flyktingsamordnare. Från övriga, Region Värmland och Karlstads Universitet. En god respons från landstingets samverkansparter men ett sämre gensvar från övriga. Det verkar som att de som har ett mer frekvent samarbete med länssamordnaren också besvarat enkäten i högre utsträckning. I viss mån kan den låga responsen från samverkansparter utanför landstinget bero på att enskilda personer inte längre finns kvar på den befattning eller uppdrag i vilken man samverkat med länssamordnaren och nya befattningshavare inte 18

18 nåtts av enkäten. Resultaten ger en bild av hur en del samverkansparter uppfattar att samverkan fungerar. Beslut om att teckna avtal med Karlstads kommun om samverkan Frågor om när och hur beslut om avtal fattats och motiven för detta besvaras av 9 kommuner och 3 friskolor: Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Karlstad, Karlstad - Hammarö gymnasieförvaltning, Kristinehamn, Munkfors, Torsby, Årjäng, Lillerudsgymnasiet, Stellatus, Forshagaakademin. 15 kommuner samt Karlstad Hammarö Gymnasieförvaltning och 8 friskolor tecknade avtal i samband med starten 2008 och 2 har tecknat avtal i år, Stellatus och Kristinehamns kommun. Tjänstemannabeslut till övervägande delen. Nämndbeslut i 3 kommuner, Filipstad, Hagfors och Årjäng. Motiven för att ingå avtal har varit ett behov av samordning och kvalitetsutveckling. Man pekar på nyttan av samverkan och samordning. Friskolorna nämner som motiv samordningsvinster och att man anser att det är viktigt att vara uppdaterad och ge samma service/ ha samma system som den kommunala skolan. Kostnaden har ansetts som rimlig eller liten i relation till vinsterna. Inte någon har angett att kostnaden utgjort ett hinder. Vilka verksamheter är samverkansparter? Aktuella samverkansparter i länet är: Inom landstinget: Barn och ungdomspsykiatrin, Barn och ungdomshabiliteringen, Barn och ungdomsmedicin, Barnhälsovården, Hörselvården, Ögonmottagningen, Ortopedkliniken, Ungdomsmottagningen, Flyktingsamordning samt enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin m. fl. Övriga i länet: Region Värmland, Socialtjänst, Barnahus, Brottsofferjourerna, Kvinnojour, Tjejjour, Karlstads universitet avdelningen för Folkhälsovetenskap samt distriktsköterskeutbildningen m.fl. 19

19 Nyttan av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? Ansvariga chefer pekar på nyttan av samverkan och samordning för att hålla ihop allt arbete och komma överens om och skapa gemensamma riktlinjer och utvecklingsområden. Det är betydelsefullt för utvecklingsarbetet och innebär en kvalitetssäkring och likvärdighet i länet. Ett fungerande nätverk gör det möjligt för kommunerna att ta del av nyheter och forskning. De mindre kommunerna framhåller särskilt betydelsen av möjligheten att ta del av information och nyheter. Samordningsfunktionen underlättar arbetet för skolsköterskorna. Flera ger uttryck för att man är mycket nöjd med samordningsfunktionen som ger fart åt utvecklingsarbetet. Samordnaren Lisbet Engh Kraft beskrivs som en mycket kompetent administratör och organisatör, påläst, intresserad och engagerad i utvecklingen av skolhälsovården, vilket anses vara av betydelse för att arbetet fungerar väl och leder till nytta. Information Ett uppdrag som länssamordnaren för skolhälsovården har är att sprida information och aktuell kunskap till skolhälsovården. Samtliga respondenter anser att de fått aktuell information från länssamordnaren. I första hand via nätverk för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor och i någon mindre utsträckning från IT-baserade plattformen. Man uppger också att man får information på andra sätt, t ex via e-post och telefonsamtal direkt från länssamordnaren och gemensamma utbildningsdagar för skolhälsovården. Någon uppger att tack vare länsnätverket har man fått personlig kännedom och därmed lättare att ta kontakt med varandra runt om i Värmland när behov uppstår. Skolhälsovårdens informanter ger många olika exempel på information man fått genom länssamordnaren. Aktuell information om det mesta som rör skolhälsovårdens uppdrag och som gör att man håller sig uppdaterad i skolhälsovårdsfrågor. Man har blivit uppmärksammad på aktuell information från skolverket, socialstyrelsen och smittskydd om STI (sexuellt överförde infektioner) och HPV (Humant papillomavirus). Implementering av aktuella riktlinjer, rutiner och styrdokument som gör att var och en inte behöver uppfinna hjulet själv. Samordnaren förmedlar frågeställningar och diskussioner och ger återkoppling. Svar på en hel del juridiska frågor. 20

20 Tips om kursutbud, utbildningar, forskningsrapporter. De flesta nämner vaccinationsplanering i samband med den nya influensan; arbetet med hälsoenkäter och den gemensamma elevhälsodatabasen och återkoppling av resultat och statistik ur denna; allt som skrivs in i den nya metodhandboken för skolhälsovården. Information om olika samverkansprojekt och utvecklingsarbeten som pågår i länet, t.ex. första linjens psykiatri, Nya perspektiv den sårbara familjen, Barnahus, asylinformation, handlingsplan mot övervikt och information från BUP, t. ex. angående skol- och elevutredningar. Samordnaren Lisbet Engh Kraft är också verksamhetschef för skolhälsovården, Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad, och för skolhälsovårdens personal där, kan det vara svårt att särskilja om informationen kommer från henne som chef eller som länssamordnare. Det är flera informanter som uppger att de upplever att kontaktpersoner i nätverket inte förmedlar vidare information från samordnaren eller återför frågor som man undrar över ute i verksamheten på det sätt som det är tänkt att fungera. Några får inte någon information, andra får information sporadiskt eller i perioder och då ofta för sent, t.ex. för att kunna anmäla sig till en kurs eller liknande. Någon önskar att kontaktpersonen skulle sålla i informationen, lyfta fram särskilt relevant information istället för att bara vidarebefordrar mail, eller hänvisa till den IT-baserade plattformen. Att man inser att man har ett ansvar för att vara en länk mellan samordnaren och skolsköterskorna ute i länet och att man känner ett engagemang för det. Informationsöverföring från den IT-baserade plattformen till landstingets datorer fungerar inte till fullo. Skolläkarna kan t.ex. inte hämta hem enkäter etc. Något man inte heller lyckats åtgärda. Det framgår inte om felet ligger i landstingets eller skolans IT-system. Samverkansparter upplever även de att länssamordnaren underlättar kommunikationen med skolhälsovården i länet. Det är bra att veta vem man ska vända sig till och man får en formell kanal ut till samtliga kommuner och friskolor som deltar i nätverket. Samordnaren har överblick, kunnighet, trovärdighet och tillgång till arenor i länet samt initiativförmåga. Det ger möjlighet att förmedla och få information från skolhälsovården på ett snabbt och enkelt sätt. 21

21 Exempel på kommentarer: Det innebär att vi har en enda person att kontakta och vi vet att informationen kommer ut på ett bra sätt till berörda personer. Hon har bra kunskap om våra frågor och är lätt att diskutera med. ; Att få information om hur det förebyggande arbetet i skolorna sker samt att kunna ge ut information på ett smidigt sätt. Gemensamma rutiner och riktlinjer I det länsövergripande nätverket utarbetar man gemensamma rutiner och riktlinjer. Skolhälsovårdens respondenter anser att de har stor nytta av dessa i sitt vardagliga arbete. Man känner sig säkrare i sin roll och vågar stå på sig mer i olika frågor. Gemensamma riktlinjer för årskursvisa hälsobesök och hälsosamtal är de rutiner som man uppger sig ha allra störst nytta av. Över 90 % av respondenterna anser att de haft nytta av dessa riktlinjer och över 80 % anser att de haft nytta av dem en hel del eller i hög utsträckning. Därefter följer gemensam handbok för skolhälsovården. Gemensamt dokument för att underlätta informationsöverföring avseende asylsökande elever har de flesta av respondenterna haft nytta av, men några har inte haft asylsökande elever och därmed mindre nytta av dokumentet. På samma sätt när det gäller rutiner vid överlämning till gymnasiet, där alla respondenter inte har elever på högstadiet att överföra till gymnasiet. Handlingsplan för barn med övervikt anser övervägande delen haft nytta av, men några är också kritiska och anser att den inte fungerar, inte ger förväntade resultat och därför borde utvärderas. En annan kritisk synpunkt är sammanställning av hälsoenkäten som görs manuellt, vilket man inte anser är motiverat skolsköterskearbete. En respondent uppmärksammar ett problem, hon uppfattar en osäkerhet hos medicinskt ledningsansvarig skolsköterska att uttala sig och fatta beslut kring sådant som inte diskuterats med samordnaren. På något sätt uppfattas samordnaren ha blivit den medicinska ledningsansvariga för deras kommun, vilket man anser är bekymmersamt. Samverkan Länssamordnaren medverkar till att samordna aktiviteter mellan kommun och landsting kring flera frågor, t. ex. säkra övergången mellan Barnhälsovården och skolhälsovården, Svevac (Nationellt vaccinationsregister), STI-förebyggande arbete, förebyggande arbete mot 22

22 barns övervikt, smittskydd och elevhälsodataprojekt. Skolhälsovårdens personal anser att länssamordnaren medverkar till att samordna dessa aktiviteter en hel del. Framför allt när det gäller smittskydd och Svevac. Samverkansparter beskriver att länssamordnaren och nätverket skapar möjligheter till bättre samsyn och samarbete kring aktuella samordningsfrågor som dyker upp. Vaccinationsprogram, STI-frågor har varit värdefulla att skapa gemensamma rutiner för. Ansvarig för den epidemiologiska bevakningen i länet tycker att gemensamma rutiner för hälsoenkät och elevhälsodatabas skapar en god bild över skolbarns hälsa i länet. Barnhälsovården säger: Det är samma barn och föräldrar man har kontakt inom barnhälsovård och skolhälsovård. Möjligheten att arbeta gränsöverskridande mellan barnhälsovården (landstinget) och skolhälsovården som finns i 16 kommuner med rutiner riktlinjer, överenskommelser m.m. har underlättat betydligt sedan samordningsfunktionen tillsattes. Det är så värdefullt och det finns behov av ytterligare samverkan och utveckling av våra verksamheter kring rutiner för medicinering och uppföljning. Närsjukvårdskoordinator pekar på betydelsen av arbetet med samverkan i Nya perspektiv. Jämlikhet i hälsa Skolhälsovårdens respondenter anser att samordningsfunktionen förbättrar och ökar jämlikheten i hälsa för barn och ungdomar en hel del. Exempel: Samordningsfunktionen bidrar till att barnen i Värmland ska få likvärdig och säker skolhälsovård, genom att skolhälsovårdens personal i länet gör på samma sätt. Det skapar trygghet för alla oberoende av skola eller ort. Samarbetet ger alla en gemensam plattform och det blir mer likvärdigt och rättssäkert för eleverna. Stärka folkhälsan Skolhälsovårdens respondenter tycker att samordningsfunktionen bidrar till spridning av förebyggande insatser som stärker folkhälsan och dessa insatser hade inte varit möjligt att genomföra utan samverkan. Därför är det särskilt angeläget att alla kommuner deltar. Genom att alla barn i Värmland får svara på samma enkäter när det gäller hälsa och vi kan se med hjälp av statistiken var vi ska sätta i insatser. 23

23 Någon lyfter fram att man måste arbeta mer med utbildning av elevernas hälsa på gruppnivå för utan hälsopedagogiska insatser är det svårt att se resultat på hälsan. Samtidigt är det viktigt med rättvis resursfördelning inom skolhälsovården vilket personen inte finner idag. Förbättra åtgärder för att hantera hälsorisker Länssamordnarens arbete med att förbättra möjligheter att bevaka, samordna och vidta åtgärder för att hantera hälsorisker vid exempelvis en epidemi, är det skolhälsovårdens respondenter skattar högst. Som exempel ges arbetet med riktlinjer och massvaccinering i samband med pandemi, den nya influensan 2009 som man anser blev föredömligt skött via samordningsfunktionen. Kostnadseffektivitet Skolhälsovårdens respondenter återkommer i olika frågor till betydelsen av länssamordnaren för att spara tid och resurser för verksamheterna och för den enskilde medarbetaren i vardagen. Exempel: Samarbetet ger alla en gemensam plattform som sparar mycket tid. Gemensamma rutiner för hälsobesök, tillgång till statistik över barns hälsa, mindre behov av att lägga "egen tid" på t. ex. utformande av information. Små kommuner med lite administrativ tid får åka snålskjuts. Nätverket är särskilt viktigt för dem som arbetar ute i de små kommunerna där man inte har samma möjlighet att utveckla arbetet p.g.a. få personer, begränsade resurser. Samtidigt pekar några respondenter på att man inte kan lösa resursbrister inom skolhälsovården endast genom samordning. Man kan inte effektivisera skolhälsovården mer när vi redan går på knäna. Möjlighet till forskning på barns hälsa. Arbetet med gemensam elevhälsodatabas ger möjlighet till forskning på barns hälsa en hel del anser skolhälsovårdens respondenter. Skolan som ett samhälle i miniatyr är en enorm källa för forskning och borde ha varit intressant för forskning mycket tidigare. Med en övergripande drivande funktion har detta viktiga arbeta äntligen kommit igång i Värmland och borde prioriteras högt. 24

24 Hur kan funktionen se ut i framtiden? Näst intill alla skolhälsovårdens informanter anser att Länssamordnaren bör finnas kvar, endast 2 av 44 som besvarat frågan var osäkra. Flera, såväl bland skolhälsovårdens personal som bland samverkanspartners anser att det finns behov att utöka tiden för uppdraget till en heltidstjänst. Eftersom det är en länsgemensam resurs anser flera att den bör finnas på Region Värmland. Man betonar också att det är viktigt att alla kommuner och friskolor är med för att åstadkomma kvalitet och likvärdighet. Majoriteten tycker att samordningsfunktionen fungerar bra i den form den har för närvarande, men flera respondenter framför idéer om hur funktionen skulle kunna utvecklas. Ökad delaktighet för alla skolsköterskor och lyhördhet för synpunkter och förslag. Man efterlyser en form för att alla skolsköterskor ska få ge sin syn och framföra sina synpunkter och därmed känna sig delaktiga i det gemensamma arbetet. Kanske något slags remissförfarande i vissa frågor, kanske enkäter i andra, för att ge några förslag. Just att förankra beslut innan nya uppgifter läggs ut är viktigt. En informant föreslår att man arbetar i olika grupper beroende på i vilket skolstadium man är verksam. En informant föreslår en länk med kontaktuppgifter till alla skolsköterskor i Värmland i den IT-baserade plattformen för att underlätta att ta kontakt och känna gemenskap. Någon vill ha ökad tydlighet för skolhälsovården om vad som görs i länet i denna funktion och en skarpare struktur för uppdraget med fokus på gemensamma riktlinjer. Barnhälsovården ser behov av ytterligare samverkan och utveckling av verksamheterna avseende rutiner, riktlinjer och överenskommelser. Det föreslås att man skulle vidga nätverket genom att samordnaren träffar representanter från andra delar av Sverige där det pågår kvalitetsarbete som man kan ta del av. Samordnaren själv ser fler potentiella samverkanspartner som hon skulle vilja ha ett samarbete med. Vuxenpsykiatrin, dels utifrån att barn kan ha föräldrar med psykisk sjukdom, dels kan äldre elever på gymnasiet ha egen kontakt med vuxenpsykiatri, samt med polisen som möter många barn och ungdomar i utsatta situationer och deras familjer. De frågor skolhälsovårdens personal önskar uppmärksamma mer framöver är att färdigställa en gemensam metodhandbok, ta fram aktuella dokument på olika språk, och att verka för en mer jämlik fördelning av antal elever per heltid skolsköterska i länet. 25

25 Från såväl skolhälsovården som samverkansparter anser man att det skulle vara lämpligt att utveckla samordningsfunktionen med en samordnande skolläkare i likhet med barnhälsovården med hänvisning till länsenheten för barnhälsovård som utgörs av samordnande barnsjuksköterska och barnhälsovårdsöverläkare samt sekreterare. Skolläkarna är ofta ensamma i organisationen och behöver ett forum för att utveckla sin roll och funktion och säkerställa kvaliteten inom sitt ansvarsområde. Man tycker att det är viktigt med hög medicinsk kompetens i samordningsfunktionen. Karlstads universitet ser behov av fördjupat samarbete kring utbildningen och om hur verksamheten förändras. Närsjukvårdskoordinator skulle vilja utveckla samverkan avseende den psykiska ohälsan som i dag finns bland barn och unga. Att stödja barn och ungdomar så de inte hamnar i missbruk eller riskbruk av olika slag. 26

26 Sammanfattning Utvärderingen försöker ta reda på vilken nytta varje kommun/friskola som tecknat avtal har, av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? Med hjälp av intervjuer och frågeformulär riktade till såväl samordnaren, de i nätverket ingående kontaktpersonerna, skolchefer, skolhälsovårdens personal och samarbetspartners har information samlats in. En förhållandevis god svarsfrekvens från skolhälsovårdens personal som täcker in alla kommuner och några friskolor med avtal utgör ett rimligt underlag att dra slutsatser från. Också en god respons från landstingets samverkansparter men ett sämre gensvar från övriga vilket innebär att de resultaten inte kan sägas ge en komplett bild av hur de uppfattar att samverkan fungerar. Alla kommuner i länet och 9 friskolor har nu valt att ingå avtal om samordningsfunktion för skolhälsovården med Karlstads kommun och motiven är samordningsvinster, likvärdighet och behov av information och kvalitétsutveckling. Kostnaden anses rimlig eller liten i relation till vinsterna och har inte utgjort hinder för någon huvudman. Uppdraget Karlstads kommun avsätter delar av en verksamhetschefs tjänst för en länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i länet, kommunal som enskild. Uppdraget är att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete inom skolhälsovården i länet och utifrån elev/ medborgarperspektiv medverka till samverkan mellan kommun, landstingets vårdsystem och andra aktörer inom länet. Samordningsfunktionen innehas sedan starten 2008 av Lisbet Engh Kraft som samlar ett länsövergripande nätverk som består av de medicinskt ledningsansvariga skolsköterskorna i respektive kommun samt Karlstadoch Hammarö gymnasieförvaltning, och en representant för friskolorna som tecknat avtal. Folkhälsostrateg Anna-Carin Johansson vid Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland deltar som sakkunnig i frågor som rör folkhälsa. Nätverket arbetar med gemensamma kvalitets- och utvecklingsfrågor. De medicinskt ledningsansvarig skolsköterskorna tillika kontaktpersonerna i nätverket är aktörer och utgör ett forum för informationsutbyte 27

27 mellan verksamheterna, länssamordnaren och samverkansparter. Man har utvecklat en IT-baserad plattform för aktuell information, elevhälsodatabas som ska ge en samlad och aktuell bild av hälsoläget bland barn och unga i Värmland; i samband med den nya influensan mobiliserat massvaccineringen hösten 2009; utvecklat rutiner och riktlinjer avseende informationsöverföring för asylsökande barn och påbörjat arbetet med gemensam handbok för skolhälsovården. Länssamordnaren ingår också i en rad länsövergripande nätverk och arbetsgrupper. Roll och funktion Länssamordnaren underlättar kommunikationen inom skolhälsovården i länet och ger en formell kanal för samverkansparter att nå ut till skolhälsovården i länet. Samordnaren har överblick, kunnighet, trovärdighet och tillgång till arenor i länet samt initiativförmåga. Det ger möjlighet att förmedla och få information från skolhälsovården på ett snabbt och enkelt sätt. Varje kommun eller skola har eget ansvar och beslutar om skolhälsovården inom sin verksamhet. Samordnaren har inte något övergripande formellt ansvar för skolhälsovården i respektive kommun eller skola. Det framgår i utvärderingen att detta inte är helt tydligt för all skolhälsovårdspersonal eller samverkansparter. Samordnaren är också verksamhetschef för skolhälsovården i Karlstad och för dem kan det vara svårt att särskilja om informationen kommer från henne som chef eller länssamordnare. Det är flera informanter som uppger att de upplever att kontaktpersoner i nätverket inte förmedlar vidare information från samordnaren eller återför frågor som man undrar över ute i verksamheten på det sätt som det är tänkt att fungera. Nyttan av den länsövergripande samordningsfunktionen för skolhälsovården i Värmland? Resultaten visar med stor tydlighet att såväl skolhälsovården som de man samverkar med i länet erfar en stor nytta av samordningsfunktionen. Det underlättar arbetet för skolhälsovårdens personal och ger fart åt utvecklingsarbetet. Förebyggande och hälsofrämjande insatser som stärker folkhälsan hade inte varit möjligt att genomföra med framgång utan samverkan, liksom möjligheten att hantera en epidemi, vilket man gjorde mycket framgångsrikt i samband med den nya influensan

28 Genom hälsoenkäten och elevhälsodatabasen kan man se var man behöver göra insatser ur ett folkhälsoperspektiv, men också skapa förutsättningar för forskning på barns hälsa. Det är en källa till information och stöd som ger trygghet för personalen och rättsäkerhet för eleverna och innebär kvalitetssäkring och likvärdighet i länet. Samordningen spar tid och resurser särskilt för de som är verksamma i de mindre kommuner och friskolor. Samverkansparter når ut till skolhälsovården i hela länet på ett effektivt och lätt sätt vilket skapar förutsättningar för konstruktiv och resultatrik samverkan. Trots att man överlag ser stor nytta av samordningsfunktionen framförs även kritiska synpunkter. För att kunna öka jämlikhet i hälsa behöver man också åstadkomma en likvärdig resursfördelning och en tillräcklig resurstilldelning. Mer hälsopedagogiska insatser behövs. Kontaktpersonerna i nätverket fungerar inte alltid som den länk mellan samordnaren och skolsköterskorna ute i länet som det är tänkt. Fungerande IT-system underlättar ett fungerande informationsutbyte. Vilka verksamheter är samverkansparter? Aktuella samverkansparter i länet är inom landstinget: Barn och ungdomspsykiatrin, Barn och ungdomshabiliteringen, Barn och ungdomsmedicin, Barnhälsovården, Hörselvården, Ortopedkliniken, Ungdomsmottagningen, Flyktingsamordning samt enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin och övriga i länet: Region Värmland, länsövergripande Socialtjänst, Barnahus, Brottsofferjourerna, Kvinnojour, Tjejjour, Karlstads universitet avdelningen för Folkhälsovetenskap samt distriktsköterskeutbildningen. Hur kan funktionen se ut i framtiden? Den övervägande majoriteten anser att samordningsfunktionen bör finnas kvar och många tycker att den behöver utökas till en heltidstjänst. Några anser att den bör flyttas över från Karlstad, en enskild kommun till förslagsvis Region Värmland. Det finns olika synpunkter på hur samordningsfunktionen skulle kunna utvecklas i framtiden. Någon vill avgränsa och förtydliga uppdraget med fokus på gemensamma riktlinjer och andra vill att samordningsfunktionen ska utgöra ett mer allmänt stöd och bollplank och skapa forum för samarbete och gemenskap för skolhälsovårdens personal i länet. Önskemål framförs om ökad delaktighet för skolsköterskor i det gemensamma arbetet och att beslut förankras innan nya uppgifter läggs ut. Man pekar också på ett behov att utveckla samordningsfunktionen med en samordnande skolläkare. 29

29 Nya relevanta samverkansparter inom landstinget kan vara vuxenpsykiatrin dels utifrån att barn kan ha föräldrar med psykisk sjukdom, dels kan äldre elever på gymnasiet ha egen kontakt med vuxenpsykiatri. Tandvården har, liksom skolhälsovården, ett förebyggande och hälsofrämjande uppdrag och möter i stort sett alla barn och ungdomar i länet kontinuerligt. Här kan finnas beröringspunkter och behov av informationsutbyte. Polisen möter många barn och ungdomar i utsatta situationer och deras familjer och är en part som länssamordnaren skulle vilja ha ett utökat samarbete med. Det kan vara värdefullt att knyta kontakter med motsvarande funktion och nätverk i andra delar av Sverige där det pågår kvalitetsutvecklingsarbete som man kan ta del av. 30

30 Slutsatser Uppdraget Det finns ett ökat behov av samordning och samverkan för att möta de krav som ställs på kvalitet, effektivitet och likvärdighet i de styrdokument som reglerar skolhälsovården och elevhälsans verksamhet. Det innebär att man bör se över såväl uppdragets omfattning som ansvarsområde. Nya förutsättningar Ny skollag Den nya skollagen 2010:800, som ska tillämpas i utbildning från och med den 1 juli 2011 innebär nya utmaningar för skolhälsovården eller elevhälsans medicinska insatser och möjligen utvidgat uppdrag för samordningsfunktionen. Den nya lagen förutsätter en hög grad av samverkan mellan de olika yrkeskategorierna i den nya samlade elevhälsan: skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens och med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. Lagen framhåller att elevhälsans fokus inte ska vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan betonar bredare hälsofrämjande insatser och pekar på att det är värdefullt om skolsköterskan har folkhälsovetenskaplig kompetens. Utvärderingen visar att skolhälsovården i Värmland ligger väl framme i frågor som rör samverkan med vårdgrannar där man med hjälp av länssamordnaren och det länsövergripande nätverket för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor skapat fungerande former för kontakter. När det gäller fordran på tillgång på folkhälsovetenskaplig kompetens ligger man också i framkant med sitt fokus på folkhälsofrågor, länssamordnarens folkhälsovetenskapliga kompetens 1 och engagemang för hälsofrämjande arbete tillsammans med det länsövergripande nätverket dit man knutit folkhälsovetenskaplig kompetens från landstingets enhet för Folkhälsa och samhällsmedicin och samarbetet med Karlstads Universitet, avdelningen för Folkhälsovetenskap. Den nya samlade elevhälsan är en spännande utmaning och omställning. De olika kompetenserna har bakgrund i olika vetenskapliga och professionella traditioner och uppdrag och snart ska man arbeta med ett 1 Magisterexamen i folkhälsoarbete med fokus på barns hälsa. 31

31 gemensamt uppdrag, förebyggande och hälsofrämjande, för elevernas utveckling mot utbildningens mål. För t. ex. skolläkare innebär detta en något annorlunda inriktning än vad man tidigare varit van vid. I stället för en i första hand sjukvårdande roll arbeta mer med förebyggande insatser och göra bedömningar i samband med skol- och elevutredningar. För att hitta samarbetsformer i den nya samlade elevhälsan kan det vara till hjälp att diskutera och samla erfarenheter på en länsövergripande nivå. Frågor att fundera över är hur man kan förena den nya samlade elevhälsan och dess kompetenser och skapa likvärdighet i länet och förbättra och öka jämlikheten i hälsa för barn och ungdomar i Värmland. Vilken roll kan samordningsfunktionen spela? Bör man utveckla en länsövergripande elevhälsosamordnare och bör då samtliga kompetenser inom den samlade elevhälsan ingå, även läkare, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Är det fortfarande relevant, mot bakgrund av den nya samlade elevhälsan att inrätta en samordnande skolläkare så som föreslagits av några respondenter i undersökningen. Tillgången till de olika yrkeskategorierna i elevhälsan ser idag mycket olika ut i länets kommuner och enskilda skolor liksom hur man utformat arbetsuppgifter och ansvar. På vissa skolor har eleverna tillgång till kurator redan i de tidiga skolåren men i andra skolor från skolår 7. Antal elever per kurator varierar mycket liksom det gör för skolsköterskorna. Tillgången på skolläkare varierar och köps ofta in på timmar, liksom skolpsykologer som finns i mindre än hälften av länets kommuner och ofta köps in per uppdrag. Detta berör också verksamheter inom landstinget, framför allt barn- och ungdomspsykiatrin. Första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar När vården närmast barnen, som bland andra skolhälsovården eller den samlade elevhälsan utgör, inte har tillräcklig kunskap om psykiska problem skapas en överbelastning hos specialistvården framför allt barn- och ungdomspsykiatrin. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har kommit överens om, vid sidan av en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin, att stödja ett antal kommuner som lyckats bra med insatser för att stärka första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar, den så kallade första linjens psykiatri. Målet är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet, det vill säga att de får den hjälp de behöver när de behöver den. 32