STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Välfärdsnämnden kallas till sammanträde.

Transkript

1 STORFORS KOMMUN Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Välfärdsnämnden kallas till sammanträde. Tid: Tisdagen den 20 maj Studiebesök vid Kroppaskolan. Plats: Samling vid entrén kl Ärenden Sid Paragraf 1 Sammanträdets öppnande med upprop sammanträdesrum Kerimäki kl Val av protokollsjusterare samt tid och plats för justering. - 3 Godkännande av föredragningslistan. - 4 Information om aktivering på boendena. - Petra Eriksson kl Stående rapporter. - Vikariekostnader vård och omsorg - Hemtjänsttimmar - Kö till boenden Petra Eriksson 6 Meddelanden. 7 Anmälan av delegationsbeslut. -

2 8 Redovisning av utvalda delegationsbeslut. - Sekretess Ewa Hallberg Gunnel Lundmark 9 Rutin missförhållanden. - Hans-Bertil Hermansson kl Verksamhets- och patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården AU 95 Ingmarie Thyr 11 Information om reviderad krisplan förskola-skola. Ingmarie Thyr 12 Ekonomi. Kvartalsrapport. 13 Aktuella frågor. - Glenn Aspnes ordförande

3

4

5 Axelrubrik Hemtjänst timmar jan feb mar apr maj juni juli Hemtjänst tim.tot SOL tim HSL tim Rehab tim aug sept okt nov dec jan febr mars april

6 RAPPORT kö till boenden Särskilt boende Korttidsvistelse Betalningsansvar Datum Antal personer som väntar på plats Beslutsdatum Därav personer väntat mer än 3 månader Antal personer som väntar på plats Därav personer väntat mer än 3 månader Antal personer Aktuell kostnad Betalningsansvar Kostnad per dygn kr Karlstad: 3921 kr/dygn Karlskoga: 4216 kr/dygn , , , , , , , , , , , , , Petra Erikson tf enhetschef

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Balanslista Välfärdsnämnden Nr Paragraf/Ärenderubrik/Dnr Uppdrag Tid för rapportering Ansvarig Återrapportering till beslutsinstans FN FN 135 Skolinspektionens tillsyn FN VFN 2011/125 Handlingsplan för anhörigverksamheten KSAU 14 VFN 2011/27 Hemställan om utökad investeringsram, smartboard 13-2 AU Dörrlås särskilda boenden 13-4 AU VFN 2013/175 Revidering av IT-strategi för förskolor och skolverksamhet 13-6 AU VFN 2013/183 Revidering av skolplan 13-7 AU Aktivering på boendena 14-1 VFN VFN 2014/3 Mål och måluppfyllelse Rapport angående uppföljning av åtgärder beskrivna i svar till Skolinspektionen. Uppföljning Återkomma med hemställan Undersöka vad andra kommuner har för lösningar, försöka hitta andra leverantörer, undersöka om det behövs en offentlig upphandling och beakta låssystem både för boendena och hemtjänsten. Ny Vision kontinuerligt i samband med årsberättelsen När IT-strategi för grundskolan är antagen Ingmarie Thyr Christina Edman Mikael Jareke Ingmarie Thyr Glenn Aspnes Redovisning till Välfärdsnämnden september 2014 Ingmarie Thyr Rapport maj 2014 Anna Blom Petra Eriksson Vidareutvecklas januari 2015 Ingmarie Thyr

20 SJUKFRÅNVARO mars mars 2014 månadsavlönade exkl. vilande Procent av arbetstid Serv och adm Sko och välf Vård och oms Sjukfrånv Ord Sjukfrånv Ord Sjukfrånv Ord Sjukfrånv Ord Totalt Serv och adm Sko och välf Vård och oms tim arb tid tim arb tid tim arb tid tim arb tid mars ,50 8,02 5,92 8, april ,93 10,04 3,86 8, maj ,00 10,17 3,08 6, juni ,72 8,68 2,92 4, juli ,34 8,14 2,22 4, augusti ,13 7,56 2,85 5, september ,42 8,50 5,40 6, oktober ,96 7,66 5,46 8, november ,65 5,56 4,61 6, december ,09 3,65 4,13 6, januari ,43 4,63 3,83 7, februari ,37 6,10 7,16 5, mars ,25 3,15 5,43 6, Totalt 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Totalt Serv och adm Sko och välf Vård och oms 2,00 0,00

21 SJUKFRÅNVARO mars mars 2014 månadsavlönade exkl. vilande Mer än 59 dagar i procent Fr o m dag 60 Totalt Serv och adm Sko och välf Vård och oms Totalt Serv och adm Sko och välf Vård och oms Timmar Timmar Timmar Timmar mars ,94 71,56 10,83 42, april ,97 57,54 22,47 39, maj ,79 57,95 26,30 40, juni ,82 69,47 43,07 65, juli ,74 71,32 69,65 53, augusti ,87 67,02 59,86 46, september ,36 35,75 28,35 53, oktober ,69 24,73 24,20 35, november ,38 33,99 29,10 40, december ,63 39,38 40,22 37, januari ,83 44,51 48,17 32, februari ,57 40,50 23,49 36, mars ,23 65,59 34,07 28, ,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Totalt Serv och adm Sko och välf Vård och oms

22

23

24

25

26

27

28

29 Krisplan Handlingsplan vid kris, dödsfall bland elever, lärare och anhöriga Material för personal Reviderad hösten

30 Att skapa beredskap att hantera kriser som berör elever och personal Innehåll l Viktiga telefonnummer - sidan 3 l Handlingsmodell vid akuta kriser - sidan 3 l Krissituationer med olyckor och dödsfall under skoltid - sidan 3 l Dödsfall bland elever eller skolpersonal utanför skoltid - sidan 4 l Elev som mister nära anhörig - sidan 5 l Uppföljning - sidan 5 l Handlingsplan vid svår sjukdom i elevgrupp - sidan 6 l Samtal med klassen när något svårt inträffat - sidan 6 l Tänkvärt - sidan 7 l Bilagor (Information till föräldrar, litteraturförteckning och Krisplan i Storfors) - sidorna 8-10 Låda med material En låda med material märkt KRIS finns i lärarrummet. Lådan innehåller ljus, tändstickor, vit duk, musik, elevlista med anhörigas telefonnummer och krisplan. 2

31 VIKTIGA TELEFONNUMMER Allmänt nödnummer: 112 Polisen: Ledningsgrupp Ing-Marie Thyr Sven-Erik Rhen Mårten Axnér Gunnel Eriksson Ann-Christin Sigmund Giftinformationscentralen: Sjukvårdsupplysningen: 1177 Vårdcentralen Storfors: Handlingsmodell vid akuta kriser l Rektorn informeras först. l Rektorn samlar skolans personal som tillsammans kommer överens om hur övrig information ges. Vid behov rådgör rektorn med yrkesmässig personal t ex skolkurator. l Informationen från skolan sköts av rektorn. Krissituationer med olyckor och dödsfall under skoltid l Ta reda på vad som har hänt. (Vid lindriga skador som kan åtgärdas vid läkarmottagningen följer alltid en vuxen med i första hand vårdnadshavare.) l Kalla på hjälp. l Ge första hjälp. Lämna aldrig den skadade ensam. l Alla elever visas bort från olycksplatsen. l Meddela omedelbart föräldrarna. l Ta om möjligt kontakt med någon ur krisgruppen, (rektor, skolsköterska eller skolkurator) - sidan 11. l Ge en saklig, kort sammanfattning till eleverna om vad som hänt. Endast fakta. l Ifall möjlighet finns sänd en skriftlig information till varje hem. 3

32 Dödsfall bland elever eller personal utanför skoltid Rektor och klasslärare l Tag kontakt med de anhöriga. l Lyssna. l Ta reda på de anhörigas åsikt om hur de vill att man skall informera om dödsfallet i skolan. l Bedöm med varsamhet vilka uppgifter som ges vidare. l Berätta om krisarbetet i skolan. I skolan l Rektorn underrättar klassläraren, andra lärare och övrig personal om möjligt också chaufförerna som sköter skolskjutsarna. l Skolans elever underrättas öppet och enkelt av rektorn och klassläraren. l När samtliga elever har underrättats, hissas flaggan på halvstång. (Flagghissning och halning görs så att flaggan först hissas upp till toppen och först därefter halas till halvstång.) Gemensam samling sker vid flaggan. l Minnesstund med samtliga elever hålls i samråd med vårdnadshavare och elever. l Lärarna och personalen försöker se till att eleverna känner sig trygga när de går hem. l I skolan kommer man överens om vem som deltar i begravningsceremonin. l Om klassen deltar i begravningen är det viktigt att på förhand diskutera ingående vad som kommer att ske vid jordfästningen. l Deltagande i begravning bör vara frivilligt för den enskilda eleven. l Om en elev dör under ett lov kan skolans personal, elever och föräldrar samlas till en gemensam minnestund vid skolan eller någon annan vald plats. Minnesstunden kan också hål - las första skoldagen efter lovet. l Var observant på reaktioner under tiden efter begravningen. Tid bör ges i skolan för att bearbeta det som har hänt. Vid behov arbeta med frågor runt döden VAR TILLSAMMANS. 4

33 Elev som mister nära anhörig l Rektorn informeras först. l Rektorn informerar skolans personal. l Rektorn/klassläraren bör vid lämpligt tillfälle tala enskilt med eleven och visa sin medkänsla. l Budskap om dödsfall i familjen bör eleven i första hand få av annan familjemedlem. Att minnas vid samtal med den drabbade eleven l Var sensitiv, inte påträngande. l Var lyhörd. Hör hur eleven vill ha det. Lyssna. l Trösta på ett sätt som faller sig naturligt. Var dig själv. l Det viktigaste är att du vågar vara nära och att du vågar ta emot de reaktioner som kommer och att du finns till för eleven. l Var nära och närvarande. Visa att du finns, att du ställer upp. Visa din egen sorg, men förlora inte kontrollen. Var inte rädd för gråten. l Sök gärna kroppskontakt. När orden inte räcker till är det bra att hålla handen eller ge en kram. l Var delaktig. Man skall vara tillsammans med de sörjande, inte lösa deras problem. l Ta reda på om eleven vill att man berättar om vad som har hänt för klassen eller skolan. l Ge barnen åldersanpassad information och fakta. Det finns situationer då man måste nöja sig med att berätta vad som hänt inte hur. l Undvik oförberett offentliggörande. l Ta inte till välmenande fraser såsom stackars dig, det kommer nog att ordna sig, jag vet hur det har varit. l Elevens skolprestationer kan påverkas även en lång tid efter det som skett. l Se till att eleven blir tryggt omhändertagen efter skolan. l Lämna inte eleven ensam. l Om eleven blir borta från skolan och skolan har fått vetskap om anhörigs bortgång; tag kontakt med eleven och hemmet. Elever som varit med om ett dödsfall i familjen mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas av en tidig kontakt mellan läraren och hemmet. Uppföljning l Klassläraren följer upp eleven. l Var observant på elevens sorgereaktioner. Somliga kommer snabbt igång med sorgearbetet efter dödsfallet. Andra uppvisar inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Hos barn är skuldkänslorna ofta knutna till om de kan fortsätta att leka och ha roligt. l Dra försorg om att eleven har möjlighet att diskutera det skedda med någon. l Acceptera att alla har sitt sätt att sörja och att ingen sorg är riktig eller felaktig l Låt eleven leva normalt. 5

34 Handlingsplan vid svår sjukdom i elevgrupp l Klassläraren rådgör med den som är sjuk och anhöriga om vilken information som skall ges åt elever och personal. l Visa alltid respekt för familjens önskemål. l Rådgör med föräldrarna om det är orsak att informera alla elevers hem. l Informationen till elever och föräldrar kan gärna ges av medicinsk kunnig personal eller föräldrar. l Klassen håller kontakt med den som är sjuk genom t.ex. besök, telefonsamtal, brev, teckningar eller annan uppmuntran. l Klassläraren/rektorn bör skapa en trygg och kontinuerlig kontakt med eleven och hemmet. Klassen informeras regelbundet om hur eleven mår. Samtal med klassen när något svårt inträffat l Gör upp en plan för samtalet. l Inledning - fakta - reaktioner tankar-information och avslutning. l Planera tillsammans eventuella vidare åtgärder uppföljningen. l Det som andra har sagt, tänkt, känt eller upplevt, förs inte vidare till dem som inte har varit närvarande l Berätta så konkret som möjligt om det som har inträffat. Ta med konkret material t ex tidningsurklipp ifall sådana finns. l Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. Ge hjälp med orden. l Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kompisar. Förbered eleverna på att de kan komma att reagera på olika sätt efter en tid och att detta är fullständigt normalt. l Erbjud dig att finnas tillhands när så behövs l Var under en tid observant på olika reaktioner hos eleverna. 6

35 TÄNKVÄRT 1. Skicka aldrig hem elever tidigare med anledning av ett dödsfall. Följ gärna med eleven hem. 2. Ge eleverna möjlighet att ringa hem om de har behov av det. 3. Försök få det krisdrabbade barnet snabbt tillbaka till skolan. Rutiner är bra. 4. Vänta aldrig med att ge besked i skolan då en olycka har inträffat. 5. När något allvarligt har hänt uppstår det lätt rykten, vilka ofta är värre än verkligheten. Rektorn sköter om det är nödvändigt - kontakterna med massmedia och allmänheten. Ifall ingen information kommer att ges bör rektorn avvisa massmedia på ett korrekt sätt. 6. Om elev eller lärare har dött, glöm inte bort en minnessamling för hela skolan. 7. Om en elev har dött behövs det ofta flera samtal i klassen under en längre tid. Men det är också viktigt att avsluta sorgearbetet på skolan efter en tid och återgå till normalt skolarbete. 8. Glöm inte bästa vännen - iaktta reaktioner. 9. Den som hjälper behöver också själv hjälp. Personalen bör om möjligt få yrkeskunnig hjälp t ex av kurator eller psykolog. ATT MINNAS Ett öppet förhållande mellan elever, lärare och hem underlättar när en kris står för dörren. 7

36 Bilaga 1 INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Skriftlig information till hemmen, då en sådan anses vara av behov, ges av rektorn och klassläraren. Informationen kan utformas enligt som denna som följer, men kan också skrivas mer personligt. I dag har vi fått veta att har avlidit. Vi har ägnat dagen åt samtal med eleverna. finns i våra tankar och vi kommer under den närmaste tiden att tala om honom/henne. Det är viktigt att eleverna får, ifall de önskar, uttrycka vad de känner. Önskar Er familj kontakt med skolan, är Ni naturligtvis välkomna på besök eller att ringa. Med vänlig hälsning Storfors / Rektor : Klasslärare: Tel. Tel : Hem: Hem: 8

37 Bilaga 2 Förslag på SKÖNLITTERATUR OCH FAKTABÖCKER l Allmänna Barnhuset Vad gör vi i skolan när det händer l Björklund, Lars & Eriksson Bernt Barnet i mötet med livets mörka sidor l Beck - Friis, Barbro & Ewald, Erik Livets gåva och gräns l Dyregrov & Raundalen Sorg och omsorg l Dyregrov, Atle Barn i sorg l Dyregrov, Atle Beredskapsplan för skolan l Dyregrov, Atle Att ta avsked l Dyregrov, Atle Katastrofpsykologi l Einerstam, Gerd & Hiort af Ornäs, Ingrid Mitt i livet händer att döden kommer l Ekvik, Steiner Skolan och elever i sorg l Hoffman, Alice En helt vanlig familj l Hemmets bönbok l Jonsson, Stig & Hagström, Annika En bro över mörka vatten l Lewis, C.S Anteckningar under dagar av sorg l Peters, Cyndee Timme för timme, dag för dag l Petri, Birgitta Fundera tillsammans l Rehnstam Marie Att vara ledare vid krissituation l Rehnstam Marie När klassen berörs av dödsfall l Sjögren, Vivi-Ann & Slotte Kristina Mamma är död l Westerlund, Yrsa (red) Zachert, Christel och Isabel Vi möts i himlen BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER l Coerr, Eleonor Sadako och de tusen papperstranorna l Donnerly, Elfie Hejdå farfar, viskade jag l Fagerholm, Tove & Långström, Helena Dikt till dig l Hallqvist, Britt G Bönbok för barn l Lindgren, Astrid Mio, min Mio l Lindqvist, Marita Malena och glädjen l Mundy, Michaelene Visst får du gråta l Möller, Cannie Liv och döden l Phipson, Joan Pojken och albatrossen l Pohl, Peter & Gieth, Kinna Saknar dig, jag saknar dig! l Reuterswärd, Marie Dagar med knubbe l Skeie, Eyvind Sommarlandet l Stark, Ulf & Höglund, Anna Kan du vissla Johanna l Thun, Margareta & af Enehielm, Chris Ängelungen l Linn Persson, Gunilla Allis med is LITTERATUR SOM FINNS I SKOLAN (på biblioteket Vargbroskolan) l Dyregrov, Atle Beredskapsplan för skolan l Dyregrov Atle Sorg hos barn l Coerr, Eleonor Sadako och de tusen papperstranorna l Lindgren, Astrid Mio, min Mio l Mundy, Michaelene Visst får du gråta l Möller, Cannie Liv och döden l Pohl, Peter & Gieth, Kinna Saknar dig, jag saknar dig l Thun, Margareta & af Enehielm, Chris Ängelungen l Höijer Dan, Kärlek och sorg l Ehring Anna, Syltmackor och oturslivet l Stark Ulf, Dårfinkar och dönickar l Stark Ulf, En stjärna vid namn Ajax l Jacobsson Anders, Håkan Bråkan och morfar i himlen l Lyrevik, När vi kom till paradiset Mitt svarta liv Decembergatans hungriga andar 9

38 Bilaga 3 Krisplan Checklista för förskolor och skolor i Storfors kommun Innehåll 1. Tillvägagångssätt vid katastroflarm - sidan Central ledningsgrupp - sidan Lämpliga lokaler - sidan Checklista för åtgärder i samband med dödsfall bland elever och personal eller annan katastrof - sidan 13 10

39 Tillvägagångssätt vid katastroflarm 1. SOS-alarmering. 2. Ambulans och räddningstjänst larmas. 3. Räddningstjänsten rycker ut och förman bedömer olyckans omfång. 4. Meddelande till skolan. Central ledningsgrupp Ingmarie Thyr Tel arb Tel bostad Sven-Erik Rhen Tel arb Mårten Axnér Tel arb Tel bostad Gunnel Eriksson Tel arb Tel bostad Ann-Christin Sigmund Tel arb Bostad Mobilnr Resurser Till ledningsgruppens disposition finns följande personer att tillgå: Kurator Monika Olsson Tel arb Mobil Skolsköterska Pernilla Günther Tel Tel bostad POSOM-grupp, Storfors. Nås via 112. Ewa Hallberg, Enhetschef Individ- och familjeomsorgen, kontaktperson Gunilla Bengtsson, Församlingsassistent Sven-Erik Rhen, Rektor Gunilla Österberg, Assistent IFO Gunnel Blomgren, Präst Toni Lysholm Christensen, Civilförsvaret Henrik Winkler, Räddningstjänsten Karlskoga Joakim Nyman, Polis Kanslisten har en central uppgift. Vid en krissituation lämnar inte kanslisten sin plats ( ). Kanslisten anvisar elever, personal och ev. föräldrar till lämpliga lokaler. Hon ska även ha tillgång till närvarolistor vid studiebesök och friluftsverksamhet. 11

40 Lokaler att tillgå Vargbroskolan/Kroppaskolan Runebergs rum, Vargbroskolan andra våningen ledningsgruppen Lilla konferensrummet, Vargbroskolan andra våningen informationsavd. Bollhallen elevsamling Gymnastiksalen föräldrasamling Matsalen personalsamling Arbetsrum, Vargbroskolan andra våningen press Bjurtjärns skola Nedre klassrum ledningsgruppen Övre klassrum informationsavd. Fikarummet - personalsamling Matsalen - elev/föräldrasamling Gymnastiksalen - elev-/ föräldrasamling Rektors rum press Förskolan Lillåsen Avd 1 informationsavd., ledningsgruppen, personalsamling Avd 2 - föräldrasamling Kerimäki - press Förskolan Ängslyckan Ängslyckan- ledningsgruppen Ängslyckan-föräldra-/ personalsamling Bjurtjärns skola, rektors rum- press Förskolan Änglagård Änglagård- ledningsgruppen Änglagård- föräldra-/ personalsamling Bjurtjärns skola, rektors rum - press Förskolan Hagen Hagen- ledningsgruppen Hagen- föräldra/ personalsamling Kerimäki- press Folkets Hus Personalrummet personalsamling Valsaren Elevsamling Datasal- press Förskolan Viken Avd 1 informationsavd., ledningsgruppen, personalsamling Avd 2 - föräldrasamling Kerimäki- press Öppna förskolan Solbacken Solbacken ledningsgruppen Solbacken föräldra/ personalsamling Kerimäki - press 12

41 Checklista datum Tid Utförd av Åtgärd Ledningsgruppen samlas. Personal från skolan på sjukhus vid behov. Vakthavande polisbefäl informerar anhöriga. Information till närmaste berörda på skolan, personal och klass. Ev. ljus och musik. Kontakt med anhöriga. Vilken information får vi ge? Press informeras. OBS! Inblandade alltid information först. Information lämnas endast av räddningsledare eller skolledning. Information till övriga elever/personalgrupper. Flagga hissas på halv stång. OBS! Information först. Vanlig undervisning/verksamhet fortsätter om så är lämpligt, Organisation av extra stöd till närmaste grupper. Se resurser. Ev. skriftligt meddelande hem. Finns det någon hemma? Återsamling nästa dag. Hur vill eleverna ge uttryck för sitt deltagande? Minnesstund. Begravning. Kontakta anhöriga. Respektera önskemål. Samling med eleverna efteråt. Ytterligare uppföljning av närmast drabbade klass/grupp. 13

42 Kvartalsrapport

43 Innehållsförteckning Kvartalsrapport OMVÄRLDSEKONOMI... 2 Svensk ekonomi mot ljusare tider... 2 Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart Upprevidering jämfört med februariprognosen... 4 STORFORS KOMMUN... 5 Skatteprognos Storfors kommun... 5 Befolkningsutveckling Storfors kommun... 5 Volymer och nyckeltal... 6 Arbetade timmar... 6 Utfall & prognos kommuntotal... 6 Politisk verksamhet... 8 Verksamhet... 8 Ekonomi... 8 Kommunstyrelsen... 8 Verksamhet... 8 Volymer och nyckeltal... 9 Ekonomi Välfärdsnämnden Volymer och nyckeltal Ekonomi Skola och Välfärd Verksamhet Volymer och nyckeltal Ekonomi Vård och omsorg Verksamhet Volymer och nyckeltal Ekonomi Miljö och byggnadsnämnden Verksamhet Ekonomi VATTEN OCH AVLOPP Verksamhet Volymer och nyckeltal Ekonomi

44 Kvartalsrapport Omvärldsekonomi Källa: SKL cirkulär 14:17 30 april 2014 Svensk ekonomi mot ljusare tider Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Det är i stort sett samma bedömning som gjordes i februari även om tillväxten nu justerats upp för 2014 och ned för Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Relativ arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,2 1,9 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,7 1,8 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. 2

45 Kvartalsrapport Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För i år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och klart större lönehöjningar än förra året. Men den underliggande skatteunderlagstillväxten, exklusive regeländringar, vill ändå inte ta fart (diagram 1). När även höjningen av grundavdrag för personer som fyllt 65 år beaktas blir ökningstakten till och med lite lägre än år Det beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: SKL. För 2015 och 2016 förutspår vi en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den 3

46 Kvartalsrapport automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 räknar vi med att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln hela perioden. Upprevidering jämfört med februariprognosen Vår nya bedömning innebär en upprevidering jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär 14:6). Det beror framförallt på att vi nu räknar med lägre grundavdrag 2015, men i viss mån också på att löneökningstakten är uppjusterad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) brukar övergå från en långsiktig beräkningsmodell till en prognos för nästföljande år i de planeringsförutsättningar som presenteras i april. För att de långsiktiga beräkningarna ska bli så realistiska som möjligt baseras de bland annat på att bidrag till hushållen följer löneutvecklingen och att grundavdragen totalt sett ökar i samma takt som taxerad inkomst. Det sistnämnda beror på att en tillämpning av gällande regler skulle innebära successiv urholkning av grundavdragen, och därmed risk för överskattning av skatteunderlaget på några års sikt. Grundavdragen indexeras med prisbasbeloppet, som de flesta år ökar långsammare än lönerna. Det betyder att övergången från långsiktig beräkningsmodell till prognos brukar innebära en viss nedrevidering av grundavdragen, med motsvarande positiva effekt på skatteunderlaget. Eftersom vi nu förutser en sänkning av prisbasbeloppet år 2015 samtidigt som timlönerna beräknas öka med drygt tre procent är nedrevideringen av grundavdragen ovanligt stor denna gång. 4

47 Kvartalsrapport Storfors kommun Storfors Kommun har under de senaste åren haft för stora nettokostnader i förhållande till de skatteintäkter och bidrag kommunen får varje år och arbetar intensivt med att komma i kostymen vad det gäller kostnadsnivån på verksamheten. Skatteprognos Storfors kommun Den senaste skatteprognosen från SKL 14:17 visar en förbättring för 2014 med nästan 500 tkr jämfört med den föregående prognos vilket beror på ett antagande om en mer positiv slutavräkning för För åren är prognos 3 mnkr bättre per år än tidigare prognos med ett bibehållet antagande om minskad befolkning med 70 personer varje år de kommande åren tkr tkr tkr tkr tkr Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Summa intäkter Slutavräkning 2013, korrigering -159 Slutavräkning Summa intäkter (inkl. avräkning) Fastighetsavgift Summa intäkter (inkl. avräkning)+fskatt Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Befolkningsutveckling Storfors kommun Antalet invånare i Storfors Kommun uppgick vecka 14 till 4127 personer. Kommunen har minskat antalet invånare med 4 st sedan årsskiftet men antalet har ökat från 1/ då antalet kommuninvånare var Antalet invånare har legat stabilt +-10 personer sedan 1/ vilket är positivt. 5

48 Kvartalsrapport Volymer och nyckeltal Verksamheterna arbetar sedan 2012 med att belysa kommunens verksamheter på fler sätt än de rent ekonomiska, bland annat genom att ta fram relevanta volym- och nyckeltal för kommunens olika verksamheter där antalet arbetade timmar är en del av detta. Under 2014 kommer verksamheterna titta närmare på vilka volym och nyckeltal som används av andra kommuner för att få tillstånd relevanta mål och resultatindiaktorer på kommunens verksamheter. Tanken är att samma volymer och nyckeltal ska återkomma i samtliga rapporter så att en bättre möjlighet till likartad uppföljning kan ske. Arbetade timmar Arbetade timmar är den faktiskt arbetade tiden som kommunens medarbetare utfört, all form av frånvaro tex sjukdom, semester är borträknad. Arbetade timmar på kommuntotalen är i stort sett lika som motsvarande period under 2013 men högre än slutet på Utfall & prognos kommuntotal Helårsprognos för Storfors kommun exklusive VA verksamheten som ska vara självfinansierat är ett negativt resultat om tkr. Verksamheterna kommer att fortsätta arbeta med att nå budgeten och ett positivt resultat för Under 2014 kommer arbetet med mål/resultatstyrning att intensifieras. Verksamheterna och nämnderna kommer att på ett strukturerat sätt arbeta med bland annat SKLs öppna jämförelser för att både jämföra kommunens eget resultat över tid men också gentemot andra kommuner. 6

49 Kvartalsrapport Kommuntotal Budget 2014 Budget 2014 UTFALL kv Riktp 25% PROGNOS 31 DEC 2014 AVVIKELSE MOT BUDGET Verksamhet Politisk verksamhet % Kommunstyrelsen % VA-verksamhet % Skola och välfärd % Vård och omsorg inkl LSS % Miljö och byggnadsnämnden % Korrigering arbetsgivaravgifter Summa netto % Försäkringar Pensioner % Pensioner, löneskatt % Summa arb giv avg mm % Verksamhet netto % Cirkulär 14:017 Allmän kommunalskatt % Slutavräkning % Inkomstutjämn.bidrag % Strukturbidrag % Reglering % Kostnadsutjämn.bidrag % Fastighetsavgift % Avgift till LSS utjämn % Summa skatteintäkter % Finansiella intäkter % Finansiella kostnader % Summa finansnetto % Totalt % Posten korrigering arbetsgivaravgifter består av mellanskillnaden mellan den normala arbetsgivaravgiften på 31,42% och de faktiska lägre avgifterna för ungdomar och pensionärer. 7

50 Kvartalsrapport Politisk verksamhet Verksamhet Utöver de normala aktiviteterna inom den politiska verksamheten så pågår förberedelserna inför de två olika allmänna valen som sker i Sverige i år pågår för fullt, Val till Europa parlamentet nu under våren och val till riksdag, landsting och kommun under hösten. Ekonomi Avvikelsen mot budget beror på ökade kostnader för överförmyndarverksamheten. Politisk verksamhet Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar NETTOKOSTNADER % Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens angelägenheter, och har uppsikt över hela kommunkoncernen. Kommunstyrelsen är organisatoriskt indelad i Kommunledning samt Kommunservice & administration. Kommunservice och administration är i sin tur indelad i Administration, Teknisk drift och Kultur & fritid. Verksamhet Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i Värmland samt Region Värmland utarbetat ett generellt svar på remissen för utökat strandskydd. Kommunen har även för avsikt att utarbeta ett kompletterande underlag som detaljerat anger förslag till gränser för det utökade strandskyddet. Från årsskiftet har kommunen anställt en näringslivsutvecklare på halvtid, vars huvudsakliga arbete under första kvartalet har varit att utarbeta ansökan till Region Värmland för Tillväxtskapande åtgärder. Kommunen får tillgång till 1 mnkr av de statliga medel som är avsedda för utvecklingsåtgärder. Arbetet med konkreta åtgärder kommer att starta under andra kvartalet. Utöver en ny näringsutvecklare har en organisatorisk förändring gjorts mellan kommunledningen och ekonomikontoret där kommunledningen förstärkts med en Controllertjänst, som på halvtid även fungerar som verkställande tjänsteman för Stiftelsen Björkåsen. Ekonomikontoret har ersatts med en ekonomtjänst som även kommer att arbeta med ekonomin/administrationen kring ensamkommande flyktingbarn. Under kvartal 1 har receptionen i kommunhuset varit bemannat med befintlig personal från administration. En utvärdering av verksamheten har gjorts som visar att formerna för att driva och bemanna receptionen bör ses över. 8

51 Kvartalsrapport Farthinder på Skolgatan med tillhörande utrustning håller på att slutföras. Ombyggnation av Hammargatan 10 har påbörjats för att till halvårsskiftet stå färdigt som HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. I kulturhuset sjuder det av aktiviteter med allt ifrån LAN för ungdomar via seniorsurf till konstutställningar och salsadans. Salsagruppen har fått mycket uppmärksamhet som tv-inslag i såväl Tv4 som SVT. Radio och tidningar har även varit och besökt kulturhuset. Även ett företag har lagt sin kick off i Storfors för att kunna dansa Salsa. Ett flertal projekt är på gång, bland annat den nya strandparken nedanför Vargbroskolan som anlagts med överblivna massor från byggnationen av Vargbroskolan samt massor från ett pilotprojekt som miljöbolaget och kranskommuner till Storfors arbetat med. Ett annat projekt är Mobilscen, ett leaderprojekt att göra om ett lastbilssläp till en mobilscen. Volymer och nyckeltal Utlåningssiffran på de två biblioteksenheterna blev under perioden 8972 utlån, en ökning med 3400 lån jämfört med samma period förra året. Utöver dessa utlån finns också e-boksutlånen som sker direkt över internet och som i dagsläget inte kan komma med i statistiken, utan registreras på biblioteket i Karlskoga. Antalet unika låntagare som minst en gång under perioden lånat någonting från biblioteken blev 534 stycken, vilket är ungefär lika många som samma period förra året. Huvudbiblioteket hade under perioden 9076 besökare, en ökning med 2547 besök om man jämför med samma period föregående år. Arbetade timmar är stabilt mot föregående år. 9

52 Kvartalsrapport Ekonomi Inför året har det statliga bidraget från MSB minskat beroende på att kravet på beredskapshållning av materiel har utgått. De största förändringarna både på intäktssidan och kostnadssidan härrör till att sammarbete om avfallshantering med Karlskoga kommun skjuts fram till årsskiftet 2014/2015. Övriga ökade kostnader beror bland annat på ökade verksamhetskostnader inom IT-området och personalkostnader inom kommunledningen. Komunstyrelsen Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar % NETTOKOSTNADER %

53 Arbetade timmar per månad Kvartalsrapport Välfärdsnämnden Välfärdsnämnden är uppdelad i två Verksamheter Skola & Välfärd som består av följande verksamhetsområden; Förskola, fritidshem, öppen förskola, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, vuxenutbildning, integration, arbetsmarknad och individ- och familjeomsorg samt Vård & omsorg som omfattar Äldreomsorg i särskilda boenden och hemtjänst-, rehabilitering, förebyggande insatser med inriktning mot äldre, hemsjukvård, medicinsk omvårdnad till kommuninvånare över 7 år och LSS. Volymer och nyckeltal Välfärdsnämnden, arbetade timmar per månad, år t.o.m. mars Månad Ekonomi VFN total Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar % NETTOKOSTNADER %

54 Kvartalsrapport Skola och Välfärd Verksamheter Skola & Välfärd som består av följande verksamhetsområden; Förskola, fritidshem, öppen förskola, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, vuxenutbildning, integration, arbetsmarknad och individ- och familjeomsorg. Verksamhet Under första kvartalet har antalet nyanlända barn varit högre än förväntat och för att kunna ta emot eleverna på ett bra sätt har en ny verksamhet, Slussen startats inom grundskolan. Personalkostnaden för Slussen är inte budgeterad men täcks till största delen av bidrag. Arbetsförmedlingens ansvar för Asylsökande föreslås flyttas över till Migrationsverket, med ordalydelsen att alla ska få börja på SFI. Detta kommer troligen att öka SFI verksamheten med cirka 40-50% efter halvårsskiftet. På IFO har en tillfällig personalutökning skett för att arbeta med ett ledningssystem för verksamheten. En Second Hand butik har startat i syfte att få bredare arbetsuppgifter för deltagare och det blir bättre underlag för bedömningar. Detta ger också ett mervärde för integrering och ett tillskott för kommuninnevånarna att handla och lockar även besökare utanför orten till Storfors, vilket är värdefullt för deltagarna som synliggör sitt arbete. Ett arbete inom arbetsmarknad har inletts runt mobilisering av unga, där flera kommuner berörs. Under 2014 ska en kartläggning genomföras om behovet av samverkan kring unga. Därefter kan en gemensam ansökan göras om projektmedel för det fortsatta arbetet. Planeringsarbetet med det kommande HVB-hemmet för ensamkommande barn har pågått under hela perioden och kommer att lokaliseras till Stiftelsen Björkåsens fastighet på Hammargatan 10. Volymer och nyckeltal Under perioden har det varit fyra barn placerade på institution och 17 barn placerade i 11 familjehem. På jobbcentrum har hittills 42 deltagare varit inskrivna samt 11 deltagare har haft praktik i olika kommunala verksamheter utanför Jobbcentrum. 7 stycken utvecklingsanställningar i samarbete med IFO har pågått under året vilket inneburit att personerna har fått lön istället för försörjningsstöd. Inom ramen för integrationsarbetet har kommunen tagit emot 8 nya medborgare under första kvartalet. 12

55 Kvartalsrapport Den stora ökningen av arbetade timmar består framför allt av utvecklingsanställningarna. Ekonomi Det stora underskottet handlar om HVB-hem för ensamkommande där det budgeterades med ett överskott om tkr. I övrigt prognostiseras ett underskott inom arbetsmarknadsenheten som framförallt beror på ett länkningsfel i budgetarbetet om 320 tkr samt att intäkterna från Arbetsförmedlingen förväntas bli lägre än budgeterat. Kostnaderna inom IFOs område beräknas minska med ca 500 tkr framförallt avseende försörjningsstöd. Inom Gymnasiesärskolan har en elev blivit beviljad ledsagning på sina resor till och från skolan vilket ger kostnader på 370 tkr Skola och Välfärd TOTALT Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar % NETTOKOSTNADER %

56 Kvartalsrapport Vård och omsorg Vård & omsorg som omfattar Äldreomsorg i särskilda boenden och hemtjänst-, rehabilitering, förebyggande insatser med inriktning mot äldre, hemsjukvård, medicinsk omvårdnad till kommuninvånare över 7 år och LSS. Verksamhet Verksamheten planeras ledas av tillförordnade verksamhetschefer året ut, under ordinarie verksamhetschefs rehabilitering. Den nya planeringsenheten har formerats under första kvartalet och kommer fortsätta arbetet med att optimera schemat utefter verksamheternas behov. Från 31 mars har timecare schemasystem tagits i bruk. Det innebär att mindre tid läggs på schemaläggning. Verksamheterna har påbörjat arbetet med att utveckla kontaktmannaskap samt fortsatt sitt arbete med genomförandeplaner. En riskinventering har startats. Till underlag för detta ligger de tillbudsrapporter samt avvikelser som inkommit under detta kvartal samt sista kvartalet Riskinventeringen görs för att kartlägga risken vid ensamnarbete natt samt hot och våld. Detta sker i samarbete med företagshälsovården, facket, skyddsombuden samt enhetschef. Inom LSS verksamheten kommer det under året ske förändringar då en kund går över till annan anordnare för sin personliga assistans. En kund kommer att få andra insatser under året samt att det tillkommit kunder inom personlig assistans. Volymer och nyckeltal Beläggningsstatistiken i lapscare har ökat sista halvåret till % mot tidigare 70% inom hemtjänsten. För att hålla en god nivå mot kunderna samt en god arbetsmiljö för medarbetare bör lapscare-beläggningen inte överskrida 80%. Hemtjänsten utför ca 320 besök/dag fördelat på 17 personal/dagtid samt 10 personal som arbetar kväll. Nattpatrullen består av 2 usk som har ca 20 besök+ larm/natt. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ligger fortfarande högt medan en minskning av antalet Hemsjukvårdstimmar kan ses. 14

57 Kvartalsrapport Arbetade timmar ligger på en nivå som är högre än 2013 men inte på samma nivå som motsvarande period Det är framförallt inom hemtjänsten som ökningen finns. Ekonomi Inäkterna kommer att minska framförallt till följd av förändring inom LSS verksamheten och personalkostnaderna ökar främst inom hemtjänsten med 1800 tkr men också inom Hemsjukvården på grund av en stor personalomsättning under första halvåret. Vård och Omsorg TOTALT Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar % NETTOKOSTNADER %

58 Kvartalsrapport Miljö och byggnadsnämnden Verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden arbetar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer kan tillförsäkras en hälsosam och god miljö att leva i. Verksamheten består huvudsakligen av myndighetsövning, samhällsplanering och rådgivning inom områdena plan, bygg och miljö- och hälsoskydd. För att uppnå en effektiv verksamhet sker sedan samarbete med Karlskoga kommun inom området miljö- och hälsa och fr o m inom området bygg. I Storfors kommun finns 1.0 tjänst som byggnadsassistent. Utöver det dagliga arbetet med behandling av inkommande ansökningar och anmälningar gällande bygglov, strandskyddsdispenser och t ex installation av eldstärder m m kommer miljö- och byggnadsnämnden under år 2014 bl a att fortsätta arbeta med uppdatering av detaljplanelagda områden och utpekande av s.k. LIS-områden, ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Ekonomi Ökade intäkter beroende på att avgifter för Miljö och hälsoskydd numera tas ut. Miljö- och bygg Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar NETTOKOSTNADER %

59 VATTEN OCH AVLOPP Kvartalsrapport Verksamhet Att förse kommuninnevånare med vatten av god kvalité samt att avloppsvatten tas om hand och renas innan det återgår till naturen. Den dagliga verksamheten VA innebär många kontroller, provtagningar och övervakning av pumpar, ventiler, motorer och övrig maskinell utrustning. Vattenverket vid Vargtorpet i Storfors producerar renvatten genom att man pumpar upp inducerat grundvatten till vattenverket där det i olika processer till slut blir dricksvatten som levereras ut i ledningssystemet till våra brukare inom verksamhetsområdet. Storfors reningsverk tar emot allt spillvatten från Storfors samhälle, Lundsberg, Lungsund samt avloppsslam från reningsverket i Alkvettern. Allt spillvatten renas i olika steg för att sedan släppas tillbaka till naturen. Pumpstationer ser till att flytta på avloppsvattnet genom ledningssystemet till huvudpumpstationen nere vid båthamnen för vidaretransport till reningsverket. Utöver den vanliga driften pågår projekt som finns med i 2014 års investeringsbudget t.ex ventilbyten på ledningssystemet för vatten, relining av avloppsledningar i delar av centrum i Storfors tätort samt byte av avloppsledning i Skolgatan. Volymer och nyckeltal Arbetade timmar inom VA verksamheter ligger i nivå med tidigare år. 17

60 Kvartalsrapport Ekonomi Nytt för i år är att verksamheten slamtömning redovisas tillsammans med övriga VA verksamheten när budgeten antogs i vintras så låg slamtömningen fortfarande under teknisk drift vilket medför att budgeten förbättras med 281 tkr jämfört med den antagna budgeten. Den ökade kostnaden gentemot budget är framförallt miljöavgifter som tidigare inte debiterats från kommunen. Vatten/avlopp 91x Budget 2014 Utfall kv Riktpunkt 25 % mot budget Prognos Avvikelse mot budget Intäkter % Personalkostnader % VHT kostnader % Avskrivningar % NETTOKOSTNADER %