Rapport Sweco Strategy. Helena Lund, Thomas Westerberg och Malin Lindberg

Transkript

1 Rapport Sweco Strategy Helena Lund, Thomas Westerberg och Malin Lindberg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrunden till Resurscentraprogrammet Resurscentras historia Den nya programperioden i korthet Uppföljningsuppdraget Resurscentraprogrammet Från jämställdhet och tillbaka till kvinnor igen - vad innebär de förändringar som har gjorts inför denna programperiod? Programmets mål och syfte Analys av programmets innehåll och fokus Geografisk spridning Insatsområden Teman Arbetssätt och metoder Resurscentras förändringstrappa Summering och övergripande slutsatser - Vart befinner sig programmet idag?

3 2

4 1. Inledning 1.1. Bakgrunden till Resurscentraprogrammet I Sverige har vi jämställdhetspolitiska mål som syftar till att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Alla myndigheter, landsting, länsstyrelser, kommuner och andra regionala aktörer är skyldiga att följa och förverkliga dessa. Syftet med regeringsuppdraget Resurscentra för kvinnor är att synliggöra kvinnors villkor och öka inflytandet i det regionala tillväxtarbetet. Grunden till det som nu är Resurscentraprogrammet bildades redan i början av 90-talet då kvinnors behov, erfarenheter och potential inte ansågs tillvaratas fullt ut i det regionala tillväxtarbetet. Regeringens och dåvarande Nuteks (idag Tillväxtverket) satsningar på Resurscentra för kvinnor var, och är, ett försök att bidra till att balansera denna ojämlikhet. 1 Jämställdhet kan ses som både ett medel för att uppnå andra mål eller som en målsättning i sin egen rätt i arbetet. I rapporten Att välja jämställdhet som sammanfattade Tillväxtverkets regeringsuppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet menade man att: En slutsats som går att dra är att arbetet med och engagemanget för jämställdhetsintegrering verkar variera över landet. Rent formellt finns jämställdhet med som perspektiv i styr- och policydokument och i riktade insatser och projekt, men arbetet med jämställdhetsintegrering inom den regionala nivån har tappat fart. Ansvarsfrågan upplevs som otydlig och det saknas ibland nationellt stöd Resurscentras historia Ursprunget till resurscentra går att spåra tillbaka till landsbygdskampanjen Hela Sverige ska leva anordnades ett nordiskt seminarium om kvinnor i lokal utveckling vilket senare resulterade i att en kvinnogrupp bildades. Under åren knöts denna sammanslutning till Arbetsmarknadsdepartementet med syfte att ge regionalpolitiken ett kvinnoperspektiv samt verka för en bättre könsmässig fördelning av de regionalpolitiska medlen. I det handlingsprogram som gruppen antog 1989 föreslås inrättandet av regionala resurscentra för kvinnor. Dessa verksamheter skulle riktas till en bred grupp av kvinnor och initiera kompetensutveckling, utvecklingsprojekt och forskning. Trots att förslaget uppmärksammades av den regionalpolitiska 1 rt pdf 3

5 kommittén innehöll 1989 års regionalpolitiska proposition inga skrivningar eller finansiering till en sådan verksamhet. Trots detta startades resurscentra för kvinnor i Jämtland och Gävleborgs län. Kvinnogruppen drev från 1992 sin verksamhet vidare i projektet Kvinnokraft. Projektet knöts till dåvarande Glesbygdsmyndigheten (senare Glesbygdsverket) och finansierades både av Glesbygdsmyndigheten och av arbetsmarknadsdepartementet. Projektet bedrev aktiviteter över hela landet i form av konferenser, seminarier, studieresor och mässor med det övergripande syftet att arbeta för och med glesbygdens, landsbygdens och skärgårdens kvinnor. Det huvudsakliga målet för projektet var att kunna förverkliga önskemålen om regionala resurscentra. En rapport av Tora Friberg, Den andra sidan av myntet om regionalpolitikens enögdhet, blev ett officiellt dokument till propositionen Bygder och regioner i utveckling. I rapporten uttryckte Friberg följande önskemål: föreslås att inom det regionala utvecklingsarbetets ram inrättas Regionala utvecklings- eller resurscentra. Den här gången mötte förslaget gehör och landets länsstyrelser fick i uppgift att omprioritera befintliga medel så att inrättandet av regionala resurscentra kunde ske. Nutek fick även uppdraget att i samarbete med Glesbygdsmyndigheten bilda ett nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Detta skulle fungera som ett stöd till insatserna på regional nivå och samordna arbetet ute i landet bemannades det nationella resurscentrat vilket inordnades i Nuteks organisation och ordinarie verksamhet. Under åren utvärderades Resurscentraprogrammet av följeforskare som i sin slutrapportering bland annat framhöll att resurscentras roll och uppdrag behövde förtydligas för att öka resurscentras möjligheter att uppnå programmets målsättningar. Följeforskningens resultat samt den översyn av resurscentras verksamhet som Regeringskansliet genomförde under 2009 låg också till grund för en omstöpning av programmet inför den nu avslutade programperioden Programmet har i och med omstöpningen fått delvis nytt fokus som innebar att den primära målgruppen för resurscentra ändras från kvinnor till beslutsfattare. Bakom denna förändring låg en önskan från Tillväxtverket att öka resurscentras strukturpåverkande effekter. Resurscentra skulle arbeta med att påverka det regionala tillväxtarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv på en strukturell nivå. Förändringen av programmet inför den nuvarande programperioden har lett till att en stor del av resurscentras verksamhet har förändrats i grunden. Följeforskningen av det föregående programmet visade att det nya programmet inneburit en risk att förlora kopplingen till gräsrotsnivån och individuella 4

6 kvinnor lokalt samtidigt som utformningen stärkte resurscentras möjligheter att påverka och nå resultat fanns cirka 160 regionala och lokala resurscentra för kvinnor spridda över Sverige. Dessa drivs i många olika organisatoriska former: inom regionförbund, självstyrelseorgan, länsstyrelser och kommuner eller som ideella föreningar eller företag. Den gemensamma nämnaren för resurscentra är målet att utveckla och tillvarata kvinnors kompetens och bevaka kvinnors intressen i det regionala och lokala utvecklingsarbetet. 2 Idag finansieras 36 resurscentraverksamheter regionalt i Sverige tillsammans med Winnet Sverige på nationell nivå. Regeringen har i och med inrättandet av en nationell handlingsplan för en jämställd regional tillväxt höjt ambitionerna på jämställdhetsområdet. Ansvaret för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet har tydliggjorts gentemot de organ som har ansvar för att samordna tillväxtarbetet i respektive län. De har fått i uppdrag att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att stärka jämställdheten i tillväxtarbetet. Följeforskning om verksamheten hos resurscentra för kvinnor visar att resurscentra är en viktig resurs och i allt högre grad deltar och bidrar med kunskap i arbetet för en jämställd regional tillväxt. Regeringen anser därför att det är viktigt att resurscentra för kvinnor kan fortsätta att bidra med kunskap och vara en resurs i det arbetet för en jämställd regional tillväxt, exempelvis i genomförandet av de regionala handlingsplanerna för en jämställd regional tillväxt Den nya programperioden i korthet Det nya programmet är i mångt och mycket en fortsättning på föregående program. Det är i stor utsträckning samma verksamheter som har fått finansiering för att fortsätta det arbete man påbörjade under föregående programperiod. I regeringsbeslutet står det att beslut om fördelning av verksamhetsbidrag ska vara treåriga och ska i första hand skapa förutsättningar för att vidareutveckla den verksamhet som bedrivits under verksamhetsperioden Detta motiveras av Tillväxtverket med att resurscentra skulle kunna bibehålla upparbetade nätverk och få en långsiktighet i sitt arbete. Tillväxtverket har i uppdrag av Regeringen att fördela verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor med högst 36 miljoner kronor per år under 2013, 2014 och Medlen ska utgöra ett verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor med målet att bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala 2 Tillväxtanalys, Resurscentra för kvinnor - En utvärdering av projektverksamheten

7 tillväxtarbetet. Verksamheten vid resurscentra för kvinnor ska främja kunskapsförmedling och kunskapsutveckling, vilket ska ske i nära samverkan med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan och andra relevanta aktörer. Målet ska uppnås genom att bedriva verksamheten inom följande insatsområden (samma som föregående programperiod): 1. Entreprenörskap och innovativa miljöer 2. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 3. Tillgänglighet 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete 5. Landsbygdsutveckling Resurscentra som beviljas bidrag ska i första hand skapa förutsättningar för att vidareutveckla den verksamhet som bedrivits under verksamhetsperioden Vid beviljande av medel ska lokal förankring och delaktighet i det civila samhället beaktas och samråd ske med länsstyrelsen och den aktör som har det regionala tillväxtansvaret i länet Uppföljningsuppdraget I Regeringsbeslutet framgår att Tillväxtverket ska genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Uppföljningen ska innehålla en länsvis beskrivning av verksamheten hos resurscentra för kvinnor samt en bedömning av hur resurscentra för kvinnors insatser, i samverkan med relevanta aktörer, bidragit till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Redovisning ska ske inom vart och ett av ovan nämnda insatsområden. Redovisningen ska även innehålla en beskrivning och analys av vilka utvecklingsbehov som har identifierats vid uppföljningen. Tillväxtverket har upphandlat Sweco Strategy (f.d. Sweco Eurofutures) för att genomföra uppföljningen av programmet, som även ansvarade för följeforskningen i föregående programperiod. Uppföljningen kommer att ske löpande och rapporteras halvårsvis. Uppföljningen handlar om att granska, analysera, dokumentera och regelbundet återföra synpunkter, resultat och slutsatser till Tillväxtverket. Fokus i uppföljningen är uppnådda resultat och effekter av resurscentraverksamheterna. En annan viktig del av uppföljningsarbetet är att kontinuerligt stötta Tillväxtverket i genomförandet av programmet. Dels genom att löpande återföra synpunkter, råd och lärdomar från uppföljningen av resurscentras verksamheter. Följande delrapporter/övergripande arbetssteg är planerade för uppföljningen: 6

8 Del 1: Kartläggning och analys av nuläget. Programmets utgångsläge beskrivs som kommande resultatuppföljningar kan relateras till. Del 2: Contribution Analysis. En analys av resurscentras verksamheter, mållogik, utamningar och risker. Utifrån detta arbetar Sweco dessutom vidare med utvecklingen av förändringstrappan som uppföljnings- och utvärderingsmetod ur ett teoretiskt perspektiv. Del 3: Halvtidsrapportering. Resurscentras förändringstrappa testas vid en halvtidsutvärdering. Detta ger en indikation på hur den vidareutvecklade trappan fungerar och om den behöver kompletteras eller förtydligas ytterligare. Del 4: Fördjupad regional analys. Denna delrapport analyserar resurscentras omvärld och kontext som påverkar de resultat som uppnås inom verksamheterna. Del 5: Slutrapport. Den utvecklade resultatuppföljningsmetoden används i slutrapporten för att identifiera resultat och effekter av programmet. Fokus delrapport 1 Kartläggning och nuläge Denna inledande uppföljning av programmet innebär alltså att beskriva och analysera programmets nuläge genom en analys av beviljade ansökningar, en så kallad portföljanalys. Portföljanalys är ett verktyg för att undersöka vad programmet innehåller och vad som därmed finansieras. Portföljanalysen gör det också möjligt att differentiera bland på ytan liknande verksamheter och hitta en lämplig analytisk kategorisering av programmets innehåll. Kategoriseringen kopplas sedan ihop med tidigare erfarenheter från utvärderingar, följeforskning och forskning på området. I denna inledande uppföljning analyseras även hur denna programperiod skiljer sig från föregående t ex med avseende på målgrupp, typ av aktiviteter och teman. Sammantaget kommer portföljanalysen att besvara frågan om programmets sammansättning och, tillsammans med föregående slutrapport från följeforskningen av det föregående programmet, ges en bild av var Resurscentraprogrammet står idag. Det blir således en nollmätning inför det fortsatta uppföljningsarbetet. Teamet som arbetar med uppföljningen Teamet som arbetar med uppföljningen är särskilt sammansatt för att täcka in de kärnkompetenser som har identifierats som särskilt viktiga för uppföljningen. Denna kommer att genomföras i nära samarbete mellan Swecos konsulter med specialisering 7

9 inom svensk närings- och regionalpolitik, uppföljning och utvärdering m.m. och forskare med specialisering på genus och jämställdhet i regionalt tillväxtarbete och jämställdhetsintegrering i offentliga organisationer. De konsulter och forskare som ingår har lång erfarenhet av uppföljningar och analyser av insatser för regional tillväxt, entreprenörskap och innovation, landsbygdsutveckling, kompetensförsörjning, tillgänglighet och strategisk samverkan ur ett tillväxt- och ett genusperspektiv. Uppföljningen tar därmed avstamp i befintlig kunskap för att undvika upprepning och för att skapa mervärde för programmet. Genom medverkan av forskarna Malin Lindberg, Anne-Charlott Callerstig och Gerd Lindgren sätts följeforskningen in i ett forskningsbaserat kunskapssammanhang om jämställdhetsintegrering, genus och jämställd regional tillväxt. Helena Lund (projektledare), Thomas Westerberg och Malin Lindberg har gemensamt författat rapporten. Rapportens disposition Kapitel 1 har beskrivit bakgrunden till programmet Resurscentra för kvinnor samt gått igenom det nya programmet och Swecos uppföljningsuppdrag. Rapportens andra kapitel kommer att beskriva programmet på en övergripande nivå för att förklara de förändringar som har gjorts av programmet och hur resurscentras verksamheter kopplat till programmets övergripande mål. Kapitel 3 analyserar programmets innehåll och fokusområden ur ett verksamhetsperspektiv. Det fjärde kapitlet beskriver det som kallas för resurscentras förändringstrappa. Denna modell är en viktig utgångspunkt för uppföljningen och kommer att återkopplas till under hela Swecos uppföljning av programmet. Det sista kapitlet sammanfattar och väver samman rapportens olika delar och analyserar programmets nuläge inför den kommande uppföljningen. 2. Resurscentraprogrammet I detta kapitel diskuteras programmet på en övergripande nivå. vilka förändringar har gjorts av programmet och hur är tanken att programmets övergripande mål/syfte ska uppnås? 2.1. Från jämställdhet och tillbaka till kvinnor igen - vad innebär de förändringar som har gjorts inför denna programperiod? I detta avsnitt diskuteras vilka ramar som programmet för Resurscentra för kvinnor sätter för resurscentras verksamheter. I den föregående programperiodens 8

10 följeforskning drogs nämligen slutsatsen att verksamheternas inriktning och genomförande i hög utsträckning påverkas av hur regeringen och Tillväxtverket formulerat uppdrag, riktlinjer och kriterier. Inte minst sätts ramar kring vilken typ av påverkan på samhället som resurscentra förväntas bidra till. I förra programperioden uppgavs programmets syfte vara att bidra till jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande inom ett eller flera insatsområden. I den nuvarande programperioden uppges programmets syfte vara att fördela verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor som bidrar till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande inom det regionala tillväxtarbetet. Således har jämställdhet tagits bort i programmets syfte för att istället fokusera på kvinnors villkor och kvinnors inflytande. Detta är ett genomgående mönster i hela programmet där alla tidigare skrivningar om genus och jämställdhet tagits bort. I förra programmet angavs exempelvis att resurscentras verksamheter skulle baseras på kunskap om genus. I det nuvarande programmet står istället att resurscentra ska basera sin verksamhet på kunskap om kvinnors villkor och inflytande och regionalt tillväxtarbete. Det anges att resurscentra ska främja kunskapsutveckling och kunskapsförmedling, men vilken typ av kunskap som åsyftas specificeras inte. Att man i den nuvarande programomgången valt att helt ta bort begreppen genus och jämställdhet i programmets riktlinjer och kriterier kan ses som kontrasterande till regeringens syn på resurscentras centrala roll för att uppnå jämställd regional tillväxt. I uppdraget till Tillväxtverket anger regeringen att resurscentras verksamhet ska bidra till att uppnå en jämställd regional tillväxt och att resurscentra är en viktig resurs i genomförandet av de regionala handlingsplanerna för en jämställd regional tillväxt. I programmets kriterier och riktlinjer avspeglas detta endast på ett ställe som en av totalt tretton punkter i grundkriterierna där det anges att resurscentra ska ha kännedom om de regionala handlingsplanerna för en jämställd regional tillväxt. Borttagandet av genus och jämställdhet kan också anses kontrastera mot tidigare slutsatser om vad som kännetecknar framgångsrika jämställdhetsinsatser. Där har det bland annat konstaterats att framgångsrika jämställdhetsinsatser ofta bygger på kunskaper och erfarenheter från genusforskning (Norrbin & Olsson 2010). Denna koppling till befintlig systematiserad, vetenskaplig kunskap om jämställdhetsarbete och förändring av genusstrukturer saknas i det nya programmet. Som bilaga till det förra programmets kriterier fanns definitioner av centrala begrepp som till exempel genus och jämställdhet, vilka i det nya programmet ersatts av en definition av kvinnors villkor och inflytande. Det senare uppges omfatta aspekter som exempelvis vilka grupper som gynnats, vems behov som uppmärksammats och vilka 9

11 tillväxtmöjligheter som förbisetts i regionala satsningar. Detta bekräftar ovan konstaterade skillnad mellan det nya och gamla resurscentraprogrammet. Att identifiera grupper, behov och förbisedda möjligheter med avstamp i kvinnors erfarenheter och verksamheter finns dock med som ingrediens i båda programmen. Eftersom detta tillvägagångssätt ursprungligen inspirerats av statsvetaren Carol Lee Bacchis genusvetenskapliga analysmetod What s the problem represented to be? (Bacchi 1999) kan förekomsten av detta i båda programmen tolkas som att ett visst genusvetenskapligt perspektiv överlevt övergången, om än endast implicit. Samma tolkning kan göras av det arbetssätt som Tillväxtverket anger att resurscentra bör tillämpa, det vill säga att de kritiskt ska granska och synliggöra de befintliga strukturer som begränsar kvinnors inflytande och delaktighet samt försämrar kvinnors förutsättningar i det regionala tillväxtarbetet. Att identifiera sådana strukturer utgör en grundsten i genusvetenskapliga analyser, likt den som förespråkas av Bacchi. Samtidigt har kraven på vad en sådan identifiering innebär sänkts i det nya programmet. Där anges att resurscentra i sina ansökningar ska göra en analys av problembilden inom det insatsområde som resurscentra verkar och beskriva hur resurscentras planerade aktiviteter inom insatsområdet kommer att bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Det tidigare programmet innehöll mer omfattande krav på att resurscentra skulle analysera på vilket sätt jämställdheten brister i arbetet för regional tillväxt utifrån ett genusperspektiv och beskriva hur det regionala tillväxtarbetet behöver förändras för att bli jämställt. En annan genusvetenskaplig rest i det nuvarande programmet kan skönjas i angivelsen att resurscentras verksamheter ska arbeta strategiskt på en strukturell nivå där insatserna inte riktar sig till enskilda företag eller företagerskor. I det tidigare programmet fanns en nästan identisk skrivning om att resurscentra ska arbeta strategiskt på en strukturell nivå där insatserna inte riktar sig till enskilda företag eller enskilda företagare som är kvinnor. I följeforskningen till den tidigare programomgången drogs slutsatsen att inriktningen på strukturell nivå kan vara ett uttryck för en vilja hos Tillväxtverket att öka resurscentras förmåga att motivera och bedriva sina insatser utifrån ett genusvetenskapligt underbyggt perspektiv. Det konstaterades att riktade insatser till kvinnor kan riskera att cementera traditionella könsroller, snarare än att utmana dessa och fylla dem med ett mer mångfacetterat och varierande innehåll (se Stensöta 2009). Samtidigt hänvisades till annan genusforskning som föreslagit en mellanväg där både riktade och strukturella insatser kan ingå i som en del i jämställdhetsintegrering (se t.ex. Squires 2005, Walby 2005), samt att det kan, men inte behöver vara, skillnad på att stödja kvinnor och förändra strukturer (se Forsberg 2005). 10

12 2.2. Programmets mål och syfte Tillväxtverket fördelar verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor som bidrar till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Verksamheten vid resurscentra för kvinnor ska främja kunskapsförmedling och kunskapsutveckling, vilket ska ske i nära samverkan med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan samt andra relevanta aktörer. Detta är programmets övergripande mål och syfte. Genom kunskapsförmedling och kunskapsutveckling tas underlag fram som i sin tur leder till att det finns välgrundad kunskap om kvinnors villkor som resurscentra kan synliggöra för relevanta aktörer på den regionala nivån. Detta gör att resurscentra på ett effektivt sätt kan samverka med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan samt andra relevanta aktörer. Lyckas man med detta bidrar man till att öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Kunskapsförmedling och kunskapsutveckling Resurscentras verksamheter ska bidra till kunskapsförmedling och kunskapsutveckling. Detta arbete var intensivt under föregående programperiod och mycket av den kunskap som togs fram då är fortfarande aktuell, men vidareutvecklas och nyttiggörs under nuvarande programperiod. Flera resurscentra samarbetar t.ex. med olika experter för att ta fram kunskap. Ett exempel är Winnet Kronoberg som avser att i samarbete med genusforskare vid universitetet fördjupa sin studie av kvinnors villkor som företagare och ett annat exempel är Kvinnobyrån Åtigårn som avser att bilda en Hjärntrust med experter på områdena jämställdhet och kvinnors villkor med målet att kvalitetsäkra sina insatser. Nya kunskapsrapporter kommer också att tas fram under nuvarande programperiod. Regionalt resurscentrum i Stockholms län planerar t.ex. att genomföra en förstudie om möjligheter och svårigheter som möter potentiella nyanlända företagare vid start av egna företag samt dokumentera goda erfarenheter av att nå utrikesfödda potentiella företagare. Flera resurscentra fungerar också som kunskapsförmedlare/rådgivare till regionala aktörer i jämställdhetsfrågor. Bland annat Winnet Dalarna som uppger att de ska bistå aktörer inom gruvnäringen i Dalarna med kunskap och stöd gällande genusmedveten kommunikation för att få fler kvinnor till branschen.. De har även tagit fram kunskapsunderlag gällande Dalarnas lokala genuskontrakt och ska under våren diskutera hur kunskapen kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Winnet Jönköping driver utbildningen Jämställda styrelser i kommunala bolag? för kommunernas 11

13 valberedningar. ResQ i Västerbotten kommer att genomföra workshops på temat Kunden i fokus med länets företagsfrämjande aktörer för att öka deras genuskompetens inom professionell rådgivning. De kommer även att genomföra workshops om styrelsearbete och ledarskap med kvinnor för att stärka och inspirera dem att anta nya uppdrag/positioner samt stärka dem som redan har sådana. Andra exempel på kunskapsspridande och kunskapsutvecklande arbete är Winnet Norrbottens arbete med att erbjuda kunskap och kompetens till kommuner för att implementera den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR i sina verksamheter. Synliggöra kvinnors villkor Flera resurscentra har under föregående programperiod tagit fram analyser av jämställdheten i regionerna eller av regionala planer och andra styrdokument. Kunskap som man nu kommer att använda för att arbeta mer strategiskt på den strukturella nivån. Ett exempel är Winnet Kalmar län som under förra programperioden arbetade med insamling av kunskap för att synliggöra kvinnors villkor samt brister i jämställdheten i Kalmar. Under nuvarande programperiod kommer de att arbeta på en mer strukturell nivå för att i länet synliggöra kvinnors villkor som entreprenörer och innovatörer genom att samarbeta med partnerskapet genom påverkan samt implementera erfarenheterna från förra programperioden. GAC i Västra Götaland vill granska och synliggöra de faktorer som idag missgynnar kvinnor inom regeringens satsning på kulturella kreativa näringar och Winnet Västmanland avser medverka till att ett gemensamt arbetssätt för könsuppdelad statistik genomfört redan 2014 i hela länet och att det finns ett systematiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete kopplat till det. Samverkan med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan samt andra relevanta aktörer Arbetet med kunskapsförmedling och kunskapsutveckling ska enligt programmets riktlinjer ske i nära samarverkan med relevanta regionala aktörer. Detta för att kunskapen ska föras över till dem som påverkar de regionala strukturerna så att kvinnors villkor synliggörs i relevanta forum och kvinnors inflytande ökar. Samtliga resurscentra arbetar med detta, men har kommit olika långt i sitt arbete och har olika bra nätverk på den regionala nivån. Detta påverkar vilka metoder och arbetssätt som man kan använda sig av. Winnet Jönköping utformar och genomför t.ex. aktiviteter i Regionförbundets handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. De deltar aktivt i Länsstyrelsens jämställdhetsråd (och i dess fokusgrupper inom Makt och inflytande, Ekonomisk 12

14 jämställdhet, Obetalt hem och omsorgsarbete, Mäns våld mot kvinnor, Hälsa) samt ingår som nyckelorganisation i Länsstyrelsens partnerskap för landsbygdsprogrammet EDCS i Skaraborg har i samarbete med Skaraborgs kommunalförbund utvecklat en modell för att stötta jämställdhetsutvecklingen inom tillväxt- och utvecklingsarbetet. Modellen ska skapa förutsättningar för olika aktörer att kunna leva upp till de krav som kommunalförbundet ställer på aktivt jämställdhetsarbete inom tillväxt- och utvecklingsarbetet. Modellen består av utbildningsinsatser med genuskunskap som en viktig beståndsdel, stöd för praktisk tillämpning kartläggning, analys, aktivitetsplanering - under en implementeringsfas, samt kontinuerlig rådgivning och gemensam reflektion. Öka kvinnors inflytande Att öka kvinnors inflytande handlar främst om att bedriva olika typer av påverkansarbete. För att öka kvinnors inflytande avser därför samtliga resurscentra att på olika sätt fortsätta samverka och samarbeta med olika kommunala, regionala och/eller nationella aktörer. Regionförbundet Södra Småland vill med sin verksamhet öka kunskapen hos målgrupperna om genus och jämställdhet, vilket långsiktigt är tänkt ska få genomslag i hur det regionala tillväxtarbetet bedrivs och därigenom öka kvinnors inflytande och delaktighet i tillväxtarbetet. Winnet Västmanland avser arbeta för att länets strategiska planer och dokument ska beskriva på vilket sätt kvinnors kompetenser och intressen tas tillvara i länet och att länet ser det som en prioriterad fråga, med avseende på hur kvinnor ges möjligheter att verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer. Kvantitativa och kvalitativa mål ska anges och strategierna ska beskriva hur dessa mål och indikatorer ska nås. Winnet Uppland har bildat ett partnerskap i länet som ska leda till samverkan mellan offentliga aktörer, beslutsfattare och näringslivet för att öka kvinnors möjlighet till påverkan i samhället och NAW i Skåne har målet att upp till tio kvinnor med invandrarbakgrund blir politiskt aktiva till slutet av Detta ska uppnås genom mobilisering, utbildning, konferenser och krav på politiker. 13

15 Kunskap Synliggörande Samverkan Ökat inflytande 3. Analys av programmets innehåll och fokus I detta kapitel analyserar vi hur fördelningen av medlen ser ut, dvs. hur målen med programmet är tänkt att uppnås - genom vilka arbetssätt och fokusområden resurscentra kommer att arbeta för att påverka de regionala strukturerna. Kapitlet belyser även skillnaderna mot föregående programperiod och utgår ifrån en analys av framförallt resurscentras ansökningar, men även de lägesrapporter som har inkommit under våren. De verksamheter som beviljats bidrag ska arbeta strategiskt och bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande inom det regionala tillväxtarbetet på en strukturell nivå inom något av de fem utpekade insatsområdena. Verksamheten vid resurscentra för kvinnor ska främja kunskapsförmedling och kunskapsutveckling och ska arbeta i nära samverkan med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan samt andra relevanta aktörer. 36 resurscentraverksamheter har tilldelats medel från programmet om sammanlagt 103,6 mkr över en treårsperiod. En ambition med det nya programmet är att stärka långsiktigheten i resurscentras arbete. De medel som finns tillgängliga i programmet har därför tilldelats verksamheter i ett initialt skede i programmet (till skillnad från föregående programperiod där man fördelade medel över tre ansökningsomgångar). Det är även framförallt tidigare resurscentraverksamheter som har beviljats medel för att fortsätta det arbete man påbörjade under föregående programperiod Geografisk spridning I den nya programperioden kommer RESURSCENTRA att finnas representerade i samtliga län förutom på Gotland. Detta innebär att den geografiska täckningen är god och ger förutsättningar för att det regionala jämställdhetsarbetet ska premieras i stora delar av landet om resurscentra når fram med sina budskap. Figur 1: De projektägare som har beviljats medel Län/region Resurscentra/projektägare Beviljade medel, kr 14

16 Region Skåne IKF, NAW, Grid, RC Skåne Västra Götalandsregionen 2CORE AB, Bergsjön, GAC, RC Västra Götaland Stockholm Astarcan, Baltic fem, Interfem, MaxHelp, Winnet Sthlm Sverige Winnet Sverige, tilläggsansökan Gävleborg IRIS, Winnet Gävleborg Uppsala Arena2020, Winnet Uppland Norrbotten HSSL, Priorum Kronoberg Qvinnor på G, Regionförbundet Södra Småland Södermanland Neem, Sweet business Dalarna Winnet Dalarna Västmanland KvinnTätt Östergötland Lst Östergötland Halland Winnet Halland Örebro Lst Örebro Värmland Region Värmland Jämtland Kvinnobyrån Åtigårn Kalmar RC Sydöstra Sverige Västernorrland Winnet Västernorrland Västerbotten ResQ Jönköping Nätet Blekinge Region Blekinge Region Gotland 0 Störst andel beviljade medel går till storstadslänen som samtliga får mer än 10 mkr var. I storstadslän är det också flera resurscentra som har beviljats medel (Stockholm har 5 resurscentra, Skåne 4 och Västra Götaland 4 resurscentra). Gävleborg, Uppsala, Norrbotten, Kronoberg och Södermanland inhyser två resurscentra vardera, medan resterande län har ett resurscentra vardera som arbetar för att öka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Detta innebär att även om den geografiska spridningen är god så sticker storstadslänen ut med en koncentration av beviljade medel. Hälften av Sveriges kvinnor bor i storstadslänen så ur det perspektivet får dessa län inte oproportionellt mycket medel utan snarare tvärt om. Men om man ser till var/i vilka län som man särskilt belyser att det finns en tydlig jämställdhetsproblematik i det regionala tillväxtarbetet så är kanske frågan en annan? 15

17 I föregående programperiod fanns det inledningsvis betydligt fler län utan resurscentra. Detta sågs som en konsekvens av att den då nya inriktningen på programmet främst innebar att stötta verksamheter som omfattade ett större geografiskt område. Den betydligt bättre geografiska spridningen över landet i nuvarande programperiod kan tolkas som att fler resurscentra har anpassat sina verksamheter efter programmets nya inriktning. Att fördela resurserna till färre, men större, verksamheter var en av grundtankarna i programmets förändring, för att på så sätt öka möjligheterna för de finansierade verksamheterna att verkligen göra avtryck i de regionalpolitiska strukturerna. Att koncentrera offentliga utvecklingsmedel till några få stora insatser är en trend som kännetecknar hela västvärlden. Denna strategi bygger på antagandet att det gäller det att kraftsamla kring några få utvalda styrkeområden för att insatserna ska få effekt Insatsområden Resurscentras verksamhet ska ske inom ramen för något av de fem insatsområden som Tillväxtverket har formulerat för programmet. För vart och ett av insatsområdena finns även ett antal övergripande mål formulerade som resurscentra ska inrikta sina insatser mot (för mer information se Tillväxtverkets hemsida 3 ): 1. Entreprenörskap och innovativa miljöer 2. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 3. Tillgänglighet 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete 5. Landsbygdsutveckling Insatsområdena ovan överensstämmer med de insatsområden som presenteras i En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Insatsområde 4 och 5 betraktas som horisontella och kan kopplas samman med insatsområde 1-3. De insatsområden som dominerar i de beviljade ansökningarna är 1) Entreprenörskap och innovativa miljöer (30 ansökningar), och 2) Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud (21 ansökningar). Därefter kommer insatsområde 4) Strategiskt gränsöverskridande samarbete (14 ansökningar), 3) Tillgänglighet (10 ansökningar) och 5) Landsbygdsutveckling (9 ansökningar). 3 naltillvaxt/resurscentraforkvinnor/verksamhetsbidrag.4.5a5c cd7fea337df.html 16

18 Figur 2: Fördelning per insatsområde Region Blekinge x Winnet Dalarna x x x Winnet Gävleborg x x x IRIS x x Winnet Halland x x Åtigårn x Nätet x x x x x RC Sydöstra Sverige x x Qvinnor på G x Regionförbundet Södra Småland x x HSSL x x x Priorum x x IKF x x NAW x Grid x RC Skåne x x x x Astarcan x Baltic fem x Interfem x MaxHelp x Winnet Sthlm x x Neem x x Sweet business x Arena2020 x Winnet Uppland x x Region Värmland x x x x ResQ x Winnet Västernorrland x x KvinnTätt, Winnet Västmanland x x x EDCS 2CORE AB x x x Bergsjön x GAC x x x RC Västra Götaland x x x Lst Örebro x x x Lst Östergötland x x Winnet Sverige x x x x x Winnet Sverige tilläggsansökan, Nordiskt forum x x x x x Fördelningen mellan olika insatsområden som resurscentra väljer att arbeta inom är väntad. I och med att det nuvarande programmet i mångt och mycket är en fortsättning 17

19 av föregående program och de verksamheter som då fick medel ser fördelningen likartad ut som i föregående programperiod. Det är viktigt att poängtera att även om insatsområdena var nya inför föregående programperiod var fördelningen per insatsområde inte någon överraskning då heller. Resurscentras arv och historia lyste tydligt igenom i val av insatsområde och gör så även i detta programs ansökningar. Att Entreprenörskap och innovativa miljöer dominerar hos resurscentra beror troligen på att många resurscentra historiskt sett har arbetat med att främja kvinnors företagande och stötta företagande kvinnor. 4 Det var också inom just resurscentrarörelsen som de segregerande könsmönstren i innovationspolitiken först uppmärksammades i början av 2000-talet. Exempel på arbetssätt inom Entreprenörskap och innovativa miljöer är: Region Blekinge uppger att de inom resurscentraverksamheten ska undersöka behovet av att komplettera den befintliga strukturen för företagsstödjande åtgärder med stöd som har fokus på entreprenören och inte affärsidén alternativt fokus på en kvinnodominerad bransch. Vidare uppger man att man ska undersöka vilka strukturella hinder som finns för att erbjuda alla gymnasieelever samma möjlighet att starta UF-företag ur ett jämställdhetsperspektiv. Winnet Jönköping ska verkar för att förändra stödstrukturen inom finansiering och inkubatorverksamhet så att den även omfattar kulturella och kreativa näringar. GAC i Västra Götaland vill främja jämställdhet inom de konstnärliga processerna och i förlängningen inom fältet kulturella kreativa näringar genom att utveckla en metod för att stärka idéutveckling som föregår traditionell affärsrådgivning och som främjar tillväxten i entreprenörskapet med fokus på kvinnor inom kulturella kreativa näringar. De vill även kvalitetssäkra affärsrådgivning genom att ta fram en modell för hur referensgrupper för olika kunskapsområden kan se ut inom kulturella kreativa näringar. Sweet Business i Södermanland vill förbättra möjligheterna för kvinnor att verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer genom tre delmål. Delmål 1 är att påverka det regionala innovationsstrategi- och jämställda tillväxtarbetet genom att ingå i gruppen för regionens innovationsstrategiarbete. Delmål 2 är att frigöra tillväxtpotential hos kvinnor med utländsk bakgrund genom att utbilda idélotsar (drivna individer med utländsk bakgrund som har många kontaktytor till kvinnor med utländsk bakgrund) som ska påverka innovationsstödsystemet att bli bättre 4 Delrapport 1 följeforskningen av resurscentraprogrammet Sweco. 18

20 på att möta upp utlandsfödda kvinnors behov och skapa framkomliga vägar för idé- och företagsutveckling. Delmål 3 är att bedriva forskningsdriven kunskapsutveckling genom forskningsråd och innovationsarbetssätt. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud är det näst vanligaste insatsområdet i de beviljade ansökningarna. Även detta är ett arv från resurscentras tidigare insatser för att öka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. 5 Exempel på verksamheter inom insatsområdet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud är: Region Blekinge uppger att de inom resurscentraverksamheten ska visa på hur ett aktivt jämställdhetsarbete inom de mansdominerade branscherna kan bidra till en ökad tillväxt samt skapa ett nätverk med personalchefer inom de mansdominerade företagen, om hur fler kvinnor kan bidra till företagens utveckling. Winnet Gävleborg avser att kartlägga bemanningsföretagens roll på arbetsmarknaden och att fortsätta att genomföra branschkartläggningar utifrån ett genusperspektiv som de inledde under förra programomgången. Winnet Norrbotten har initierat samarbete med Arbetsförmedlingen för att jämställdhetssäkra vägledningsprocessen av arbetssökande. Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet kommer att arbeta vidare utifrån studien Unga Kronobergares gymnasieval som de tog fram under föregående programperiod. Studien mottogs positivt från politiker, studie- och yrkesvägledare, utvecklingsledare m.fl. och har väckt nya frågor som de kommer att arbeta vidare med under nuvarande programperiod. Regionalt resurscentrum i Stockholms län planerar att påverka kvinnors förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden utifrån ett storstadsperspektiv med fokus på integration. De vill på ett nytänkande sätt tillvarata kvinnoorganisationers kompetenser, kunskap och erfarenheter i arbetet för ökad sysselsättning för långtidsarbetslösa och nyanlända. Interfem har utvecklat en metod för en icke-diskriminerande och kompetensbaserad rekryteringsprocess. De sprider denna metod genom en handbok, utbildningar och mini-workshops på olika forum som exempelvis antirasistiska forum. 5 Delrapport 1 följeforskningen av resurscentraprogrammet Sweco. 19

21 Andelen resurscentra som uppger att de ska arbete inom insatsområdet Tillgänglighet har ökat jämfört med föregående programperiod och det är 10 resurscentra som på något sätt kommer att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Tillgänglighet har adresserats tidigare och då främst kopplat till IT-utveckling i olika former. Dock har tillgänglighet till transporter och annat fysisk infrastruktur inte direkt uppmärksammats tidigare och är ett område som kan komma att bli allt mer aktuellt i och med att jämställdhetsanalyser utifrån ett tillgänglighetsperspektiv idag är relativt vanligt. Exempel på verksamheter inom insatsområdet Tillgänglighet är: Hela Sverige Ska Leva Resurscentrum i Norrbotten har på olika sätt försökt uppmärksamma politiker på den dåliga mobiltäckningen i länet. De arbetar även för en ökad samordning av offentliga resor i länet (t.ex. sjukresor, färdtjänst, skolskjuts). Samt att de har inlett en dialog med Vägverket om frågor som rör vägarna i länet. Winnet Västra Götaland avser arbeta vidare med sitt planeringsverktyg som genom att visualisera hur ojämställdhet/jämställdhet fördelas geografiskt i en stad, kommun eller region ger underlag för ett aktivt jämställdhetsarbete i privat, offentlig och ideell sektor. Strategiskt gränsöverskridande samarbete och Landsbygdsutveckling ses i programmet som horisontella insatsområden som kan integreras i insatsområde 1-3. Båda dessa kan härröras till resurscentras historia. 6 Resurscentrarörelsen växte ursprungligen fram ur det behov som identifierats bland kvinnoorganisationer på landsbygden och genom organisationen Hela Sverige ska leva. Insatsområdet Landsbygdsutveckling har därför en stark grund i dessa kretsar, men resurscentra finns idag ofta centrerat till städerna. Denna tendens kan ha förstärkts genom regionaliseringen av resurscentra som bidrog till att flera små resurscentra med lokalisering utanför regionala centra blev utan finansiering. Exempel på verksamheter inom insatsområdet Landsbygdsutveckling är: Winnet Jönköping ska verka för att öka antalet godkända ansökningar från kvinnor inom landsbygdsprogrammet och för att de nationella kriterierna inom landsbygdsprogrammet skrivs in i den regionala handlingsplanen. Hela Sverige Ska Leva Resurscentrum i Norrbotten har som mål att påverka strukturerna så att tillgängligheten för kvinnorna på Norrbottens landsbygd kan öka. De avser utveckla en metod för att stötta kvinnors organisering inom landsbygdsutvecklingen i länet. Under förra programperioden initierade de ett 6 Delrapport 1 följeforskningen av resurscentraprogrammet Sweco. 20

22 samarbete med byagrupper i Gällivare kommun för att få kommunen att lyssna mer på deras behov. Det har nu bildats ett nätverk för kvinnor i Gällivare som kommunen vill ha resurscentrats hjälp med att bygga upp och stärka. Strategiskt gränsöverskridande samarbete är också något som resurscentra har arbetat med sedan tid tillbaka. Winnetorganisationen har t.ex. sedan starten byggt allianser på olika geografiska nivåer för att kunna finnas till och göra skillnad. Exempel på verksamheter inom insatsområdet Strategiskt gränsöverskridande samarbete är: Winnet Västmanland planerar att öka samarbetet över länsgränserna, både med de företagsfrämjande aktörerna och mellan resurscentra, för gränsöverskridande erfarenhetsutbyte. Winnet Kronoberg uppger att de ska arbeta gränsöverskridande regionalt och nationellt och att de ser vikten av samverkan med det civila samhället i Quadruple Heelix konstellationer liksom med andra resurscentra och med aktörer på lokal nivå. Winnet Sverige bedriver också ett internationellt arbete. Till exempel genom Nordiskt Forum Malmö 2014 som är en kraftsamling för att manifestera Winnet Sveriges beslutsamhet att tillsammans med Sveriges Kvinnolobby utveckla ett jämställt samhälle där kvinnor och män deltar på lika villkor, i Norden, i Europa och internationellt. Nordiskt Forum Malmö 2014 kommer att ge de nordiska kvinnorna och kvinnorörelsen i Norden möjlighet och utrymme att formulera tydliga uppmaningar och krav till de nordiska regeringarna och andra politiker om betydelsen av ett jämställt samhälle för tillväxt och utveckling. Den slutsats som drogs i samband med följeforskningens första delrapport i februari om att kopplingen till de fem insatsområdena inte bidrar så mycket till att vidga resurscentras verksamhetsområden som till att förtydliga för omvärlden vilka verksamheter som resurscentra i realiteten bedriver kvarstår därmed i det nya programmet. Men även om resurscentras verksamhetsområden inte direkt har ändrats till följd av att man gjorde om programmet så har förändringarna påverkat resurscentras arbetssätt och mål. Vissa resurscentra hade sedan tidigare börjat arbeta med att påverka de regionala strukturerna, medan för andra påbörjades det arbetet i och med omstöpning av programmet 2010 då resurscentras primära målgrupp gick från att ha varit enskilda kvinnor till att vara regionala aktörer. Vi kommer därför att titta närmare på resurscentras arbetssätt och metoder i kommande avsnitt. 7 Delrapport 1 följeforskningen av resurscentraprogrammet Sweco. 21

23 3.3. Teman Under följeforskningen av Resurscentraprogrammet identifierade Swecos följeforskningsteam ett antal teman (inriktningar) som var gemensamma och återkommande för flera resurscentra utöver de fem insatsområden som resurscentra enligt Tillväxtverkets riktlinjer ska verka inom. I detta kapitel kommer vi att analysera dessa teman utifrån frågeställningen: Ser vi tendenser till samma teman som identifierades sist eller kan vi se tematiska förändringar i programmet utifrån resurscentras ansökningar? Genom att analysera teman utöver de insatsområden som Tillväxtverket har tagit fram skär vi materialet på en ny ledd vilket gör det möjligt att fördjupa kunskapen om de insatser RESURSCENTRA genomför för att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Vi kommer här att belysa de tendenser som vi kan se i ansökningar och lägesrapporter. En fördjupning av dessa teman kommer att ske senare under uppföljningen. De teman som identifierades i det föregående Resurscentraprogrammet är: Mötesplatser och nätverk för kvinnor Resursfördelning och prioritering av branscher Genusmedveten rådgivning/handläggning Handlingsplaner för jämställdhet Temana är fortfarande aktuella, men med vissa förskjutningar Det första temat som berördes i följeforskningen av föregående program är Mötesplatser och nätverk för kvinnor. Flera resurscentra hade valt att skapa olika typer av mötesplatser och nätverk för att samla kvinnors erfarenheter och för att exempelvis ge dem chans till ömsesidig inspiration. Även i denna omgång är flera insatser inriktade mot att skapa möteplatser och nätverk för kvinnor, men vi ser också tydliga tendenser till att resurscentra arbetar för att skapa möteplatser och nätverk för andra typer av aktörer som verkar i regionen. Ett exempel är att flera resurscentra vill skapa regionala partnerskap för att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnor inflytande. Resurs X (IRIS) planerar t.ex. att etablera ett partnerskap för civilsamhället för att stärka dem i deras jämställdhetsarbete och Balticfem vill fördjupa det partnerskapsarbete som påbörjades med lokala företagare under föregående programperiod. Winnet Uppland är ytterligare ett exempel då de har bildat ett partnerskap i länet som ska leda till samverkan mellan offentliga aktörer, beslutsfattare och näringslivet för att öka kvinnors möjlighet till påverkan i samhället. 22

24 I föregående programperiod hade ett antal resurscentra valt att starta eller arbeta med kluster eller Triple Helix modeller som en metod för att skapa olika typer av mötesplatser och nätverk. Triple Helix innebär samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I denna programperiod tar flera resurscentra istället upp Quadraple Helix som en modell för att samla regionala aktörer från olika sektorer. Det betyder att man i högre grad lyfter fram den ideella/civila sektorn som en viktig part i utvecklingsarbetet. Det andra temat, Resursfördelning och prioritering av branscher, är mindre tydligt framträdande i ansökningarna till denna programperiod. HSSL i Norrbotten kommer fortsatt att arbeta inom detta tema genom att kritiskt granska regionala satsningar som görs inom områdena tillgänglighet samt entreprenörskap och innovativa miljöer på landsbygden. Ett par resurscentra väljer en ny inriktning inom detta område genom att fokusera på genusmedvetna utbildnings- och yrkesval, t.ex. Winnet Dalarna som kommer att arbeta med genusmedveten rekrytering till gruvbranschen och RRC Örebro som planerar för insatser för att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. Även RC Västra Götaland kommer att arbeta med kompetensförsörjning inom mansdominerad industri där man ofta saknar arbetskraft och kompetens, men belastas av en traditionell syn på kompetens inom och utanför verksamheten. Denna nya infallsvinkel på temat är intressant i och med att det är en prioriterad fråga i många regioner och kommer troligen att vara prioriterad i det kommande strukturfondsarbetet. Flera resurscentra har tidigare valt att bedriva insatser inom temat Genusmedveten rådgivning/handläggning för att utbilda rådgivare och handläggare i ett mer genusmedvetet sätt att stötta utvecklingen av nya och befintliga företag eller att prioritera mellan olika projektansökningar i regionala stödprogram. Detta arbete fortsätter i denna programperiod med resurscentra som en kompetensfrämjande aktör. ResQ i Västerbotten kommer t.ex. att genomföra workshops på temat Kunden i fokus med länets företagsfrämjande aktörer för att öka deras genuskompetens inom professionell rådgivning. Det fjärde temat som identifierades i Swecos följeforskning av den föregående programperioden är Handlingsplaner för jämställdhet. Flera resurscentra planerade inför den förra programperioden att arbeta med handlingsplaner för jämställdhet eller med att påverka befintliga planer och planprocesser i regionerna. Med handlingsplaner menades då antingen resurscentras insatser för att påverka olika befintliga program för regional tillväxt eller skrivna dokument där resurscentra och andra regionala aktörer åtar sig att vidta åtgärder för en jämställd regional tillväxt. Under föregående programperiod fick dock regionerna i uppdrag av regeringen att ta fram en Regional handlingsplan för jämställd tillväxt. I och med detta föll vissa av 23

25 resurscentras egna planer på att ta fram regionala handlingsplaner, men det sågs framförallt som ett möjlighetsfönster för resurscentra att komma in på den regionala arenan och bidra med sin kunskap och kompetens om jämställdhetsfrågor. Flertalet resurscentra var också aktiva i arbetet med de regionala handlingsplanerna. I denna programperiod upplever vi dock att arbetet med de Regionala handlingsplanerna för jämställd tillväxt har tonats ned. Arbetet med att ta fram handlingsplanerna är avslutat varför detta kan te sig naturligt. Men det är relativt få som nämner att de nu ämnar vara med i arbetet med att realisera planerna. Resurscentras roll i framtagandet av planerna varierade från att vara en part som var med och skrev planen till att inte komma in i arbetet alls, vilket kan påverka hur man ser på sin roll i det fortsatta arbetet med handlingsplanerna. Nya potentiella teman I ansökningarna framträder också ett par nya teman/tendenser till återkommande fokusområden för flera resurscentra. Det civila samhället/civila sektorn och ideella sektorn lyfts t.ex. fram som en viktig resurs i flera av resurscentras ansökningar. I regleringsbrevet framhålls också att Vid beviljande av medel ska lokal förankring och delaktighet i det civila samhället beaktas och samråd ske med länsstyrelsen och den aktör som har det regionala tillväxtansvaret i länet. Resurscentra har under en relativt lång tidsperiod diskuterat samverkan med det civila samhället och den viktiga roll som detta spelar i samhällsutvecklingen. Att det civila samhället lyfts tydligare i resurscentras ansökningar i denna omgång kan bero på att den civila/ideella sektorn får allt mer utrymme och uppmärksamhet i andra delar av strukturerna och att det därmed blir mer och mer legitimt att arbeta med denna sektor. Resurs Uppland skriver t.ex. i sin ansökan Ideell sektor har unika erfarenheter och kompetenser som kan bidra till arbetet med innovation och förnyelse. Genom att arbeta med den ideella eller civila sektorn skulle resurscentra dessutom kunna få en stärkt koppling till gräsrotsnivån. Interfem är ett exempel på ett resurscentrum som planerar att arbeta mot att stärka den ideella sektorns arbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv genom utbildningar riktade mot olika typer av organisationer. Ytterligare en tendens som går att se i ansökningarna är att fler resurscentra än tidigare verkar utgå ifrån en intersektionell ansats i sitt kommande arbete. Intersektionalitet är ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades för att kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor och för att visa att det finns andra faktorer som spelar in i diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass. För resurscentra innebär det att man arbetar med utgångspunkt i både jämställdhet och integration. NAW arbetar t.ex. för att synliggöra invandrarkvinnors 24

26 villkor och stärka deras ställning i samhället. Man vill bland annat få fler invandrarkvinnor att ta plats på den politiska arenan. Nätet, Winnet Jönköpings län, kommer att arbeta för att fler utlandsfödda kvinnor startar företag, bland annat genom att lyfta goda förebilder. Under den kommande uppföljningen av programmet kommer vi att fördjupa vår analys av programmet och resurscentras verksamheter. Dessa teman, eller tendenser till teman, kommer då också att analyseras vidare Arbetssätt och metoder Sett till ansökningarna så har samtliga resurscentra som ambition att påverka rådande strukturer. Däremot så presenterar ansökningarna skillnader kring på vilket sätt som resurscentra avser att arbeta med påverkan och mot vilka målgrupper. Varierande målgrupper Oavsett hur resurscentra bedriver sitt påverkansarbete är politiker och offentliga tjänstemän primära målgrupper. Andra organisationer utgör dock också viktiga mottagare för resurscentras påverkansarbete. Exempel på organisationer är myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt näringslivet och näringslivsorganisationer. Till skillnad mot tidigare programperiod, pekar idag fler resurscentra på ett aktivt arbete med att nå ut till organisationer och aktörer inom civila samhället i sina ansökningar. Resurscentra arbetar med direkt påverkan genom information eller kommunikation med politiker och högre offentliga tjänstemän. Detta arbete syftar till att direkt påverka de regionala strukturerna. Det sker dock också ett arbete som kan ses som en indirekt påverkan mot beslutsfattarna. Den indirekta påverkan sker genom relationer med exempelvis näringslivsorganisationer och aktörer inom civila samhället. Genom att skapa nätverk med näringslivsorganisationer och ideell sektor, skapas möjlighet för resurscentra att använda dessa organisationer som bärare av sitt budskap till regionala och lokala beslutsfattare. Sammantaget täcker således påverkansarbete in ett stort och ett brett antal aktörer, även om det finns skillnader mellan regioner och mellan resurscentra i samma region, avseende vilka aktörer som resurscentra vänder sig till. Eventuellt finns en tendens att man vänder sig till andra organisationer. Detta kan vara en omtolkning av uppdragets frihetsgrad och att man ser mer alternativa påverkansvägar i denna programperiod utifrån vilka man samverkar med. 25

27 Informatörer och kommunikatörer Resurscentras arbetssätt och metoder kan beskrivas som informativa eller kommunikativa. Flertalet resurscentra arbetar både informativt och kommunikativt, medan andra har sin tyngpunkt åt det ena eller det andra. Några resurscentra lägger tyngd i att vara informatörer. Genom att informera om jämställdheten i regionen, inom en sakfråga eller om pågående jämställdhetsarbete vill man synliggöra kvinnors villkor. Utskick av rapporter, framtagande av broschyrer och presentation av analysmaterial är viktiga delar i det informativa påverkansarbetet. Flera resurscentra intar en mer kommunikativ roll och vill genom deltagande i nätverk och riktade samtal mot olika aktörer, i dialog arbeta strategiskt med att påverka strukturbilderna. Det är inte helt ovanligt att man har en informativ ansats i sitt påverkansarbete gentemot politiker och tjänstemän på regional nivå, beslutsfattare, och en mer kommunikativ ansats i det mer indirekta påverkansarbetet gentemot andra relevanta aktörer. Vilken ansats man väljer beror troligen på vilken relation man har till respektive aktörsgrupp. För vissa resurscentra innebär det nya programmet att man allt mer rör sig mot kommunikatörens roll. Detta kan bero på att resurscentra i högre utsträckning än tidigare, blivit en regional aktör som finns med i diskussionerna inom olika regionala nätverk och partnerskap. Den organisatoriska tillhörigheten Var resurscentra är lokaliserat organisatoriskt kan spela roll i deras möjlighet att påverka de regionala strukturerna. Vissa resurscentra återfinns inom de organisationer som har det regionala utvecklingsansvaret i länet, medan många andra resurscentra befinner sig utanför dessa organisationer. Den organisatoriska lokaliseringen är en aspekt som fortsättningsvis blir intressant att följa. Kommer t.ex. resurscentra lokaliserade inom organisationer med det regionala utvecklingsansvaret att uppvisa en tydligare koppling mot arbetet med regionala mål och program/strategiskrivningar än de som befinner sig utanför? Oavsett hur resurscentrat är organisatoriskt lokaliserat, finns idag skillnader i vilken grad som resurscentra medverkat i framtagande av regionala utvecklingsstrategier och handlingsplaner. I vissa regioner har resurscentra haft en tydlig roll i framtagandet av exempelvis de regionala handlingsprogrammen för jämställd regional tillväxt. I andra regioner har resurscentra inte alls varit delaktig och har därför fått möta de ambitioner kring jämställt regionalt tillväxtarbete som andra aktörer i länet satt. 26

28 I viss mening kan delaktigheten i framtagande av regionala handlingsplaner och strategier indikera en proaktiv och kommunikativ roll hos resurscentra, men samtidigt kan delaktigheten i ett strategiframtagande till viss del även kännetecknas av ett reaktivt beteende. Proaktivt eftersom resurscentra ges möjlighet att kommunicera sin syn på ett jämställt regionalt tillväxtarbete. Reaktivt då resurscentra tvingas in i ett på förhand givet programmeringssystem. Proaktiva och reaktiva arbetssätt och metoder Påverkansarbetet bedrivs till stor del genom traditionella former, såsom distribution av broschyrer, medverkan vid konferenser, i nätverk och partnerskap. I ansökningarna framgår dock att också nya former av kommunikationskanaler börjat användas, där framförallt sociala medier blivit alltmer förekommande och begreppet lobbying används i högre utsträckning än tidigare. I förra programperioden var kunskapsframställning en relativt stor aktivitet bland många resurscentra. Även om kunskapsproduktion fortfarande är en del i flera resurscentras verksamhet, bedöms framtagandet av ny kunskap inom området, vara mer nedtonat i ansökningarna relativt tidigare. I nuvarande period koncentrerar sig merparten av resurscentra istället mot att sprida den kunskap som tidigare byggts upp Flera resurscentra har därigenom gått från en roll som kunskapsproducent till att mer aktivt utgöra rollen som kunskapsdistributör. Det finns intressanta aspekter utifrån hur begreppen reaktivt och proaktivt kan relateras till resurscentras verksamheter och arbetssätt. Vissa resurscentra kan anses ha en proaktiv roll i sitt påverkansarbete. Det proaktiva arbetssättet kännetecknas av att resurscentra då de söker upp och bjuder in sina målgrupper till olika samtal eller arenor för att arbeta med resurscentras frågor. Andra resurscentra utgår i istället från ett mer reaktivt förhållningssätt där de driver sina frågor inom grupper och partnerskap dit resurscentrat blir kallade, de blir inbjudna till samtal eller arenor. Det är dock inte möjligt och inte heller önskvärt att kategoriskt måla in resurscentra som antingen proaktiv eller reaktiv. De allra flesta resurscentra bedöms arbeta proaktivt mot vissa målgrupper och reaktivt mot andra. Framförallt kan resurscentra anta en mer reaktiv roll mot målgrupper där de redan finns upparbetade kontakter och istället vara kommunikativ i sitt agerande på mötena. Mot nya aktörer däremot, finns skäl att anse att resurscentra antar en mer proaktiv hållning för att vissa upp och sälja in resurscentrats kompetens mot nya aktörer. Även om resurscentra i vissa fall intar en proaktiv roll och i andra fall en reaktiv roll, är en samlad bedömning att vissa resurscentra intagit en mer aktiv hållning i sitt 27

29 Informatör Kommunikatör påverkansarbete i nuvarande programperiod. Antingen som part i redan etablerade nätverk eller genom att arbeta för att komma in i nya nätverk/partnerskap/mötesforum. Trenden mot ett mer strategiskt påverkande strukturomvandlingsarbete, märks bl. a genom att begrepp som lobbyarbete, förekommer som aktivitet i ett flertal projektansökningar. Figur 3 ger exempel på resurscentras olika roller och arbetssätt för kunskapsspridning och påverkansarbete. Figur 3: Resurscentras roller och arbetssätt för kunskapsspridning och påverkansarbete Proaktiv Reaktiv Initiering av processer, partnerskap, referensgrupper och/eller nätverk Drivande aktör inom processer och nätverk Lobbyarbete Arrangör av konfenser/ workshops/utbildningar Medverkande i partnerskap etc. Remissinstans Deltagande på samråd och regionala möten, arbetsgrupper för regional tillväxt. Dialogmöten Sociala media, bloggar Informationsutskick, nyhetsbrev Debattinlägg/-artiklar Utskick av rapporter Presentatör av kunskapsunderlag på relevanta möten, arenor Informationsmöten Delta på mässor 4. Resurscentras förändringstrappa Som en del av följeforskningen av Resurscentraprogrammet tog Sweco fram en resultatuppföljningsmodell i form av en förändringstrappa. En av Swecos övergripande tankar med uppföljningen av Resurscentra för kvinnor är att löpande vidareutveckla resurscentras förändringstrappa till en än bättre långsiktig 28

30 resultatuppföljningsmodell för resurscentraverksamheten. Detta för att tydliggöra resultat och effekter från verksamheterna som vi av tidigare erfarenhet vet är svåra att belysa. Trappan byggde på den förändringsteoretiska tanken att ett resurscentrum efter beviljad ansökan till programmet inleder arbetet med att (steg 1) formera sitt budskap och/eller att bädda för ett inträde på den regionala tillväxtarenan. Därefter måste resurscentra (steg 2) ta sig in på/bli insläppta på en relevant arena där det regionala tillväxtarbetet kan påverkas. Väl inne på arenan (steg 3) framför eller kommunicerar resurscentra sitt budskap. Givet att man får möjligheten att framföra sitt budskap kan resurscentra (steg 4) få gehör hos relevanta parter i det regionala tillväxtarbetet (eller inte). Avslutningsvis kan sedan detta gehör (steg 5) leda till konkret förändring i det regionala tillväxtarbetet (eller inte). Resultaten av studien presenterades under följeforskningen av föregående programperiod genom att resurscentra placerades ut på förändringstrappans olika steg. Jämställd regional tillväxt 2. Tagit sig in på relevant arena 3. Fått möjlighet att framföra eller kommunicera det budskap man för med sig 4. Fått gehör hos relevanta parter i det regionala tillväxtarbetet (för det man har att säga) 5. Konkret förändring (baserat på det aktuella budskapet) i det regionala tillväxtarbetet Beviljad ansökan 1. Formera budskap eller insteg på arenan Slutsatsen var att olika resurscentra nått olika långt i sitt arbete, men att en majoritet (när den fjärde delrapporten för föregående programperiod skrevs) hade nått steg 3 29

31 eller längre och att de därmed fått möjlighet att framföra sitt budskap. De resurscentra som återfinns längre ner på trappan befann sig ofta i en tidigare fas av arbetet, men det finns också exempel på resurscentra som stött på ett tydligt motstånd från andra regionala aktörer i sitt arbete. Placeringarna ska ses som en nulägesbild från slutet av föregående programperiod och är en viktig utgångspunkt för uppföljningen av det nuvarande resurscentraprogrammet. Övergripande kunde följeforskarna konstatera att förutsättningarna är olikartade i olika regioner bland annat beroende på att verksamheterna historiskt byggt olika starkt strukturkapital i form av relationer, nätverk, organisationer, resurser etc. I enskilda regioner fanns centrala beslutfattare med stort inflytande som kunnat lyfta frågan och därmed stärka resurscentras förutsättningar (vilket också bidragit till starka resurscentraorganisationer), samtidigt som detta saknades i många andra regioner. När de rätta grundförutsättningarna fanns på plats underlättades ofta arbetet och positiva spiraler kunde starta där graden av motstånd avtog parallellt med att effekterna ökar. Den paradoxala slutsatsen var att behovet av insatserna kan vara minst i regioner med tydligast resultat. Satsningen blir särskilt viktig i regioner där man inte når de övre stegen på trappan om detta beror på ett stort motstånd mot att arbeta med jämställdhetsfrågan i regionen (exempelvis då man inte nått steg 4 och får gehör för sina synpunkter). Detta gör att det är viktigt att en uppföljnings- och utvärderingsmodell inte bara tar hänsyn till faktiska resultat utan även hur resultaten tolkas och det sammanhang som resultaten uppkommer inom. För att göra detta är det viktigt att följa upp såväl inre som yttre faktorer, vilket också kräver regionala analyser och kunskaper om hur resurscentras insatser kan påverka på en strategisk nivå i regionerna. I ljuset av de svårigheter som delvis förelegat med att mäta resurscentras utveckling samt att sätta fingret på de steg som resurscentra tar framåt, bakåt (och uppåt) är det viktigt att trappan i framtiden ger än bättre förutsättningar för att utveckla en mer långsiktig modell för resultatuppföljning i verksamheten. Uppföljningsteamet kommer att arbeta vidare med trappan för att göra det till ett mer transparent uppföljningsverktyg som gör det möjligt för resurscentra själva och för Tillväxtverket att se vad som krävs för de olika stegen på trappan. För att det ska vara möjligt är det viktigt att förändringstrappan tydligare visar vad man har uppnått på de olika stegen. Detta innebär att förändringstrappan kommer att utvecklas med: Tydligare kriterier och riktlinjer för de olika stegen. Utvecklade uppföljnings- och utvärderingsfrågor samt en bedömningsmodell för de olika stegen 30

32 Tydliggörande av kopplingen mellan trappan och teorier för påverkansarbete. Att analysen av trappan tydliggör de varierande regionala förutsättningar som Resurscentra verkar inom. 5. Summering och övergripande slutsatser - Vart befinner sig programmet idag? Denna rapport belyser programmet Resurscentra för kvinnor ur ett flertal perspektiv, på både program- och verksamhetsnivå. Syftet med delrapport 1 är att beskriva och analysera programmets nuläge. Denna inledande uppföljningsrapport är en kartläggning av resurscentra och sammantaget besvarar rapporten frågan om programmets innehåll och, tillsammans med föregående slutrapport från följeforskningen av det föregående programmet, ges en bild av var resurscentraprogrammet står idag. Antal resurscentra som beviljats medel Tillväxtverket har 36 miljoner kronor att fördela per år för perioden , totalt 108 miljoner kronor under perioden , till de resurscentra som arbetar strukturerat och strategiskt för att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande inom det regionala tillväxtarbetet. I ansökningsomgången har Tillväxtverket fått in ett fyrtiotal ansökningar till ett totalt belopp på cirka 245 miljoner kronor. Tillväxtverket har beviljat medel till 36 resurscentra, fördelade över samtliga län/regioner med undantag för Gotland. I Stockholms län finns 5 resurscentra, i Västra Götalandsregionen respektive Region Skåne finns 4 resurscentra i vardera region. Av de dryga 80 miljoner kronor som så långt beviljats inom programmet, har 25 procent av medlen gått till storstadslänen. Gävleborg, Uppsala, Norrbotten, Kronoberg och Södermanland inhyser två resurscentra vardera, medan resterande län har ett resurscentra vardera. I genomsnitt har varje resurscentrum beviljats medel för kronor med en spridning från 2.1 miljoner kronor för det resurscentra med lägst belopp beviljade medel, till 4.1 miljoner kronor för det resurscentra med störst belopp beviljade medel. En reflektion är att ansökta medel i programmet vida överskrider resurserna i programmet. En konsekvens av detta är att samtliga resurscentra fått beviljat lägre medel än vad de ansökt om. I de flesta fall har beslutade medel endast beviljats till omkring hälften av de belopp som resurscentrumet ansökt om. En konsekvens har blivit att resurscentrana har fått omprioritera och dra ner på planerade aktiviteter. 31

33 Resurscentras inriktning Av 36 resurscentra så har 13 valt att koncentrerar sin verksamhet mot 1 insatsområde, medan resten berör flera insatsområden och har en relativt bred ansats i sitt arbete. Bland de resurscentra som inriktar sin verksamhet mot ett insatsområde gör det vanligtvis mot Entreprenörskap och innovativa miljöer alternativt Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Bland samtliga resurscentra är det 2 stycken Nätet och Winnet Sverige (+ Winnet Sverige Nordiskt forum (tilläggsansökan) som bedriver insatser mot samtliga 5 områden. Sammantaget bedriver 30 resurscentra aktiviter riktade mot Entreprenörskap och innovativa miljöer, 21 stycken mot Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, 10 stycken mot Tillgänglighet, 14 stycken mot Strategiskt gränsöverskridande samarbete och 9 stycken mot Landsbygdsutveckling. Bryggan mellan gräsrotssamtal och strategiska diskussioner Det civila samhället lyfts fram som en viktig samverkansaktör i flera av resurscentras ansökningar. Målgruppen är viktig för att stödja resurscentras ambitioner med lokal förankring och delaktighet i sin verksamhet. Samtidigt så är bedömningen utifrån resurscentras ansökningar att resurscentras verksamhet i synnerhet inriktar sig mot samtal med politiker och ledande tjänstemän med ansvar för regionens strategiska tillväxtarbete. Utifrån ett sådant perspektiv utgör resurscentra en viktig aktör för att lyfta civila samhällets insikter till strategiska beslutsfora. Direkt och indirekt påverkansarbete I ansökningarna framkommer att resurscentra i allt högre omfattning avser söka kontakt med näringslivsfrämjande organisationer och som nämns ovan, aktörer inom civila samhället. Denna målgrupp bedöms viktig av två skäl. Dels för att det breddar kanalerna för att nå ut med resurscentrats verksamhet, men också för att målgrupperna indirekt blir bärare av resurscentras budskap, mot målgruppen politiker och högre tjänstemän. Den primära målgruppen för resurscentras verksamhet är dock enligt ansökningarna beslutsfattare inom offentlig sektor. Ansökningarna indikerar stor aktivitet av direkt riktat påverkansarbete mot denna målgrupp. Teman Arbete mot det civila samhället är ett område som lyfts i flera ansökningar. En anledning till att många resurscentra tematiskt inriktar sin verksamhet mot civila/ideella sektorn kan antas vara det större utrymme och uppmärksamhet i andra delar av 32

34 strukturerna som sektorn ges. Av den anledningen blir sektorn en viktig part i resurscentras regionala påverkansarbete. Ytterligare en tendens är att fler resurscentra än tidigare utgår ifrån ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle - en s.k. intersektionell ansats. Arbetssätt och metoder Resurscentra anslår ett antal arbetssätt och metoder, vilket i huvudsak kan anses styras utifrån vilken målgrupp som arbetet riktas mot och vilka frågor som skall presenteras. Mot redan upparbetade nätverk kan resurscentra i vissa fall inta ha mer en reaktiv roll där resurscentra verkar inom de möten de blir inbjudna till. Mot nya målgrupper kan man dock behöva inta en mer proaktiv hållning för att visa upp och tydliggöra sin roll som aktör inom det regionala tillväxtarbetet. Resurscentras arbetssätt varierar mellan resurscentra och inom ett resurscentrum mot olika aktörer/målgrupper. Generellt sett är ambitionerna hos resurscentra att arbeta med strategiskt påverkansarbete. Resurscentra drar nytta av den kunskap de erhållit under tidigare programperioder och använder kunskapen i kommunikationen med aktörer inom det lokala/regionala utvecklingsarbetet. Resurscentra intar också rollen som informatör till en bredare målgrupp av aktörer, genom att sprida tidigare erhållen kunskap eller inom programperioden utvecklad kunskap, genom medverkan vid konferenser, seminarier och sociala medier. Resurscentras arbete och programmets övergripande mål Genom att analysera programmet ur flera olika perspektiv ges en bild av programmets innehåll och av hur resurscentras verksamheter planerar att arbeta för att uppfylla programmets övergripande målsättningar och syfte. Resurscentras förändringstrappa är en viktig utgångspunkt för uppföljningen av programmet och trappan kan relateras till både programmets övergripande mål och resurscentras arbetssätt och metoder. 33

35 Figur 4: Resurscentras förändringstrappa kopplat till programmets övergripande mål och verksamheternas arbetssätt. Kunskap Synliggörande Samverkan Ökat inflytande Jämställd regional tillväxt 2. Tagit sig in på relevant arena 3. Fått möjlighet att framföra eller kommunicera det budskap man för med sig 4. Fått gehör hos relevanta parter i det regionala tillväxtarbetet (för det man har att säga) 5. Konkret förändring (baserat på det aktuella budskapet) i det regionala tillväxtarbetet Beviljad ansökan 1. Formera budskap eller insteg på arenan Genom att analysera resurscentras arbetssätt och metoder kopplat till programmets övergripande mål framkommer en bild av var resurscentra befinner sig på förändringstrappan. Resurscentras verksamheter är en vidareutveckling av det arbete som bedrevs under föregående programperiod. Detta syns t.ex. genom att det finns ett minskat fokus på att ta fram ny kunskap och ett ökat fokus på att arbeta strategiskt med andra regionala aktörer. Utvecklingen från kunskapsutveckling till mer strukturpåverkande/strategiskt arbete kan vara en spegling av resurscentras rörelse uppåt/framåt i trappan. En rimlig slutsats är att man i den nuvarande programperioden börjar arbetet längre upp på trappan än vad man gjorde i förra programperioden. Detta stärker också den slutsats som gjordes av följeforskningen i föregående programperiod (och av följeforskarna på programmet ) att kontinuitet banar väg för lånsiktiga resultat. 34