Försäkringskassans policy inom området försäkringsmedicin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringskassans policy inom området försäkringsmedicin"

Transkript

1 1 (8) Försäkringskassans policy inom området försäkringsmedicin Bakgrund och syfte Regeringen och berörda aktörer inom det försäkringsmedicinska kunskapsområdet har under ett antal år konstaterat behovet av att utveckla området genom yrkesmässig och akademisk kompetenshöjning och genom att stödja utvecklingen av vetenskaplig evidens. Detta krävs för att kunna höja kvaliteten och öka effektiviteten inom berörda försäkringsförmåner och bidrag, fortsättningsvis kallade försäkringsförmåner Försäkringskassan ska ansvara för att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker inom de verksamhetsområden som myndigheten har ansvar för. Detta framgår av 2 2 förordningen (2007:1235) med instruktion för Försäkringskassan. Syftet med en policy inom det försäkringsmedicinska området är att: - skapa en sammanhållen utgångspunkt och inriktning för Försäkringskassans engagemang inom försäkringsmedicin och dess tillämpning - tydliggöra för samverkansparter och uppdragsgivare vilken utgångspunkt och inriktning Försäkringskassan har när det gäller ämnesområdet försäkringsmedicin - underlätta Försäkringskassans vägval för ämnesområdets fortsatta färdriktning Målgruppen för policyn är ledningen och samtliga medarbetare som är berörda men huvudsakligen de inom sjukskrivningsprocessen 1 och processerna för ersättning till personer med arbetsskador/arbetssjukdomar och funktionshinder. Definition av försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Wimi 2005 FK90010_003_G Försäkringskassans policy för ämnesområdet försäkringsmedicin tar sin utgångspunkt i den försäkringsmedicinska definitionen som fastställdes av Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2 i maj Av definitionen framgår att det 1 Sjukskrivningsprocessen avser hela sjukförsäkringen 2 Nätverk med deltagare på ledningsnivå från Försäkringskassan, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen

2 försäkringsmedicinska ämnesområdet befinner sig i skärningspunkten mellan medicin och försäkring men att tyngdpunkten ligger inom det medicinska fältet. Försäkringsmedicin är inte en egen etablerad akademisk disciplin utan ett kunskapsområde som kan belysas ur en mängd olika perspektiv, metoder och vetenskapstraditioner. Det är därför angeläget att inte ha ett reduktionistiskt synsätt på förklaringen av det försäkringsmedicinska ämnesområdet. Genom att utgå från definitionens olika spänningspunkter ges en bred ansats och helhetssyn i arbetet med att utveckla Försäkringskassans utgångspunkt och inriktning när det gäller det försäkringsmedicinska ämnesområdet 3. De fyra spänningspunkterna är: 1. Definitionen anger att försäkringsmedicin är ett kunskapsområde med vetenskapliga anspråk när det gäller vetenskaplig metodik och teorianknytning, men även ett ämnesområde som handlar om praktisk färdighet och klinisk skicklighet. För att utveckla det försäkringsmedicinska ämnesområdet behövs både insatser för att stödja forskning inom området, men även den praktiska färdigheten behöver utvecklas. Den vetenskapliga teoribildningens koppling till den kliniska vardagen är avgörande för det försäkringsmedicinska ämnets attraktivitet. 2. Definitionen anger att försäkringsmedicin handlar om sjukvårdens utredande och behandlande insatser i förhållande till att uppgifter om detta förmedlas i olika medicinska underlag som behövs för tillämpningen av försäkringsförmåner. Ett bra försäkringsmedicinskt förhållningssätt måste relatera till de medicinska insatserna så att försäkringsförmånernas krav på olika underlag på ett naturligt sätt blir en integrerad del av vård och behandling. 3. Försäkringsmedicin handlar också om hur sjukvårdens olika behandlingsinsatser påverkar patientens behov av försäkringsinsatser men även om hur olika försäkringsförmåner påverkar patienten och dennes behov av sjukvård. Denna ömsesidiga växelverkan mellan sjukvårdens insatser och försäkringsförmånernas påverkan behöver belysas inom ramen för det försäkringsmedicinska arbetet. Dialogen och diskussionen gällande området försäkringsmedicin behöver ge plats för ett problematiserande förhållningssätt i frågan om försäkringsförmånernas positiva och negativa påverkan på patienten. 4. Slutligen anger definitionen att det försäkringsmedicinska ämnesområdet behöver både ha ett patientperspektiv och ett vårdgivarperspektiv. Det betyder att en försäkringsmedicinsk strategi måste fokusera på att utveckla själva mötet mellan sjukvården och patienten när det handlar om behovet av försäkringsförmåner av olika slag. 2 (8) Försäkringskassans vision för försäkringsmedicin Försäkringskassans vision för försäkringsmedicin sammanfattas enligt följande. 3 Exklusive det försäkringsodontologiska området

3 Det försäkringsmedicinska kunskapsbyggandet ska 2015 ha bidragit till att: de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna för ohälsotalet har utjämnats de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna har utjämnats både i sjukvården och inom försäkringen de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna i beviljande av kostnadsersättningar för personer med funktionsnedsättning har utjämnats sjukskrivningstiderna är i nivå med medelvärdet för beslutsstödets rekommendationer de försäkringsmedicinska bedömningarna inom arbetsskadeförsäkringen sker på ett transparent och rättssäkert sätt med tillämpning av ett likformigt arbetssätt Försäkringsmedicinen bygger på den värdegrund som kommer till uttryck i det försäkringsmedicinska beslutsstödets övergripande principer delas, förvaltas och utvecklas i samverkan med berörda partners har medicinsk förankring har klinisk förankring har försäkringsjuridisk förankring utvecklas och närmar sig angränsande ämnesområden har vetenskaplig evidens och akademisk status 3 (8) Ämnesområdet bygger på den värdegrund som kommer till uttryck i det försäkringsmedicinska beslutsstödets övergripande principer Den försäkringsmedicinska värdegrunden tar sin utgångspunkt i det försäkringsmedicinska beslutsstödet 4 och i Försäkringskassans värdegrund. Syftet med beslutsstödet är att utforma en enhetlig, rättssäker och kvalitetssäkrad process inom hela socialförsäkringen. Några av beslutsstödets övergripande principer förtjänar att särskilt framhållas: Fokus ska vara individbaserade bedömningar som bygger på respekt för individens integritet och unika förhållanden. Förhållningssättet ska präglas av individens delaktighet och tilltro till att individen vill äga och kontrollera sitt liv, men att han eller hon periodvis kan behöva stöd av aktörer inom försäkringsmedicinens område för att återta denna kontroll. De försäkringsmedicinska överväganden som görs påverkar på olika sätt individens livssituation och hälsa. Övervägandena ska därför göras med samma medvetenhet och kvalitet som inom sjukvården i övrigt och ses som en del av den medicinska vården och behandlingen. Att balansera och kritiskt beakta skillnaden mellan sociala och generella livsproblem i förhållande till sjukdom är en ständigt pågående uppgift för försäkringsmedicinen. Syftet är att förhindra att normala livsprocesser medikaliseras och att inte sjukdomsbegreppet glider eller utvidgas. 4 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd; vägledning för sjukskrivning, Socialstyrelsen 2007

4 Ämnesområdet delas med samt förvaltas och utvecklas i samverkan med berörda partners Försäkringsmedicin är ett tvärvetenskapligt eller mångvetenskapligt ämne som Försäkringskassan inte ensam förfogar över. Försäkringskassan ska därför respektera och uppmuntra andra aktörers engagemang, kompetens och erfarenhet. Ämnesområdet utvecklas bäst i samverkan och konstruktiv dialog mellan olika aktörer med ömsesidig respekt för varandras olika roller och perspektiv. 4 (8) Ämnesområdet har medicinsk förankring Försäkringsmedicinen ska innehållsmässigt och nivåmässigt fördjupas genom en tydligare medicinsk förankring. Ämnet behöver etableras starkare inom den medicinska vetenskapstraditionen vilket innebär en bättre balans mellan de juridiska och de medicinska inslagen. För att stärka det försäkringsmedicinska ämnesområdet behöver de försäkringsmedicinska överväganden som sjukvården gör ses som en naturlig del av den medicinska vården och behandlingen. Kunskaper om sjukskrivningens positiva och negativa konsekvenser för individen bör utvecklas och integreras i sjukskrivningsprocessen. Ämnesområdet har klinisk förankring Det försäkringsmedicinska ämnesområdet har haft en svag ställning i Sverige, inte minst i den kliniska vardagen. Det försäkringsmedicinska ämnesområdet handlar till stor del om färdighet och klinisk skicklighet i mötet med patienten och förmåga att adekvat beskriva olika typer av begränsning och nedsättning som ställer krav på försäkringsförmåner. Hanteringen av ärenden där det finns kopplingar till försäkringsförmåner av olika slag utgör en stor del av sjukvårdens arbete, särskilt inom primärvården. Här finns ett starkt samband mellan praktisk relevans och ämnesområdets attraktivitet. Det är därför viktigt att ämnet försäkringsmedicin har en stark koppling till praktisk klinisk verklighet och till försäkringshanteringens verksamhetsfrågor. Detta är också själva grunden till att Försäkringskassan behöver vara en ledande aktör i att utveckla det försäkringsmedicinska ämnesområdet. Tyngdpunkten inom den försäkringsmedicinska tillämpningen inom arbetsskadeområdet ligger inom tre områden, exponering, diagnos och sambandsbedömning. Sambandsbedömningen ska bygga på en god och redovisad kunskap avseende det aktuella vetenskapliga kunskapsläget rörande etiologiska förhållanden. När diskussionen om ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen blir aktuell ska tillståndet anses ha en varaktig karaktär. Detta tillstånd ligger vanligen långt fram i tiden vad gäller de flesta arbetsorsakade sjukdomar och det är tveksamt om några försäkringsmedicinska överväganden med bäring på arbetsskadeförsäkringen kommer upp tidigt i sjukdomsförloppet, där fokus i stället kommer att ligga på diagnostiska, terapeutiska och prognostiska frågor. Tillämpningen av försäkringsmedicin i arbetsskadeförsäkringen är i allt väsentligt avhängig hur de försäkringsmedicinska principerna tillämpas i det tidiga sjukfallet. Genom ökad försäkringsmedicinsk kunskap och tillämpning av detta i den kliniska vardagen kan sjukdomsförloppet begränsas.

5 5 (8) Ämnesområdet har försäkringsjuridisk förankring Ersättning för inkomstbortfall vid frånvaro från arbete på grund av sjukdom kan bara betalas inom de ramar som sjukförsäkringen anger. Samtidigt kan sjukskrivning vara en del av vård och behandling. Läkare och övrig vårdpersonal behöver kunskap om försäkringen, till exempel om hur begreppen sjukdom och arbets(o)förmåga definieras inom försäkringens ramar. Sådan kunskap bidrar till att Försäkringskassan får de medicinska beslutsunderlag som behövs för god kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen. Sådan kunskap bidrar också till ett gott samarbete mellan Försäkringskassan och vården. Försäkringskassan bör inte bara bidra till kunskapsspridning utan också kunskapsutveckling på detta område. Genom att aktivt ta del i den akademiska och professionella diskussionen på det försäkringsmedicinska området bidrar Försäkringskassan med sin specifika kompetens till utvecklingen av ämnesområdet. Försäkringsmedicin utvecklas och närmar sig angränsande ämnesområden En viktig förutsättning för visionens förverkligande är att det försäkringsmedicinska ämnesområdet utvecklas och att ny kunskap tillförs från flera håll och med nya infallsvinklar. De försäkringsmedicinska frågorna vinner på att bli belysta av olika discipliner som medicin, sociologi, ekonomi, juridik, filosofi och pedagogik. Försäkringsmedicinen som ämnesområde behöver breddas och närma sig närliggande ämnen som företagshälsovård, yrkesmedicin och rehabiliteringsmedicin. Detta gör att dessa ämnesområden blir mer intressanta att arbeta inom eftersom det finns fler valmöjligheter. På sikt kommer det att innebära att organisationer och myndigheter får tillgång till ett bredare urval av kompetenta läkare. Ämnesområdet har vetenskaplig evidens och akademisk status Skillnaden avseende försäkringsmedicinens status jämfört med våra nordiska grannländer är påfallande. I Norge och Finland finns sedan flera år tillbaka flera professorer inom området men i Sverige finns endast en professor. I Sverige har vi däremot sedan flera år flera professorer inom socialförsäkring, men detta ämnesområde får anses mer övergripande, och missar ofta den viktiga kliniska förankringen, såväl internt inom Försäkringskassan som i den behandlande läkarens vardag. Försäkringsmedicinska frågor har inte heller någon stark och etablerad förankring i den svenska läkarutbildningen på grundnivå. I en SBU rapport från 2003 framkommer att det försäkringsmedicinska ämnesområdet är tämligen outforskat. 5 Även om antalet studier ökat på senare år så saknas det vetenskaplig evidens för konsekvenserna av sjukskrivning, sjukersättning och aktivitetsersättning 6. Det finns anledning att göra en genomgång av de studier som publicerats efter att SBU-rapporten publicerats. Men även om antalet studier ökar så är 5 Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis, SBU Rapport nr 167, Sjukersättning och aktivitetsersättning - Tidigare sjukbidrag eller förtidspension

6 området fortfarande tämligen outforskat och det finns starka skäl att aktivt stödja framväxten av ny evidensbaserad kunskap inom området. Det är viktigt att Försäkringskassan fortsätter att stödja denna utveckling. Det handlar bland annat om att vara en offensiv och engagerad aktör och samtalspartner i de försäkringsmedicinska frågorna externt. Det handlar även om att använda det försäkringsmedicinska kunskapsområdet internt exempelvis när arbetsmetoder ska utvecklas eller vid uppföljningar och analyser. Till skillnad från frågan om arbetsförmågebedömning inom sjukförsäkringen är sambandsbedömning inom arbetsskadeförsäkringen ett område som är relativt väl utforskat och har en stark vetenskaplig förankring. Framför allt gäller detta inom den arbets- och miljömedicinska specialiteten som dessutom har ett speciellt verktyg, epidemiologin. Det finns inom flera områden, men inte alla, en god vetenskaplig evidens till grund för sambandsbedömningen. Inom några områden föreligger fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller sambandsbedömningen samt en skillnad i hur framtagen kunskap förvaltas. 6 (8) Försäkringskassans inriktning för försäkringsmedicin Utifrån den försäkringsmedicinska definitionen och dess olika aspekter samt den grundläggande vision som tecknats ovan kan man härleda flera viktiga strategiska vägval för ämnesområdets fortsatta färdriktning inom Försäkringskassan. Det berör många områden. Det handlar exempelvis om själva ämnesutvecklingen, olika sätt att stödja forskningen, fortsatt utveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, olika typer av försäkringsmedicinsk utbildning och det handlar om Försäkringskassans egen följsamhet i förhållande till det försäkringsmedicinska kunskapsområdet. Försäkringskassans syn på den försäkringsmedicinska forskningen Den försäkringsmedicinska forskningen ska bidra till att kunskapsområdet ska ha såväl bredd som spets att den evidensbaserade kunskapen ska vara stark att försäkringsmedicinen ska vara förankrad i berörda fakulteter att ämnets vetenskapliga status ska lyftas tillhandahålla statistiska underlag till forskningen formulera forskningsbehov och göra behoven kända i olika forskningssammanhang utveckla metoder för att snabbt och effektivt ta tillvara och tillägna sig ny vetenskaplig kunskap Försäkringskassans syn på försäkringsmedicinska beslutsstöd Det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska bidra till att förhållningssättet till sjukskrivning är det samma inom vården och sjukförsäkringen

7 att underlätta för de försäkrade att förstå och känna sig delaktiga i sjukskrivningsbesluten beslutsstödet implementeras fullt ut i sjukskrivningsprocessen och får genomslag i ärendehandläggningen. beslutsstödet tillämpas likformigt utifrån diagnoser/diagnosgrupper oavsett kön, social status och geografisk hemvist använda beslutsstödet som en konkret del i handläggningen av sjukpenningärenden och vid grupphandledningar av personliga handläggare som även försäkringsmedicinska rådgivare kommer att delta i tillämpningen av beslutsstödet kontinuerligt följs upp och utvärderas tillsammans med våra samarbetspartners verka för att identifiera och stödja forskning och kunskapssammanställningar som kan tjäna som ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd inom arbetsskadeförsäkringen. Beslutsstödet kan utgöra en grund för enhetliga och rättssäkra bedömningar 7 (8) Försäkringskassans syn på de försäkringsmedicinska utbildningarna De försäkringsmedicinska utbildningarna ska bidra till att grund- och vidareutbildningen för läkare omfattar kvalificerad och kvalitetssäkrad försäkringsmedicinsk utbildning att universitetens profilområden nyttjas att våra samverkanspartners höjer kunskapen i försäkringsmedicin hos sin egen personal att berörda yrkesroller inom Försäkringskassan har grundläggande försäkringsmedicinsk kunskap samarbeta med institutioner som utvecklar kunskap inom området driva på att strukturer för försäkringsmedicinsk forskning och utbildning etableras där läkarutbildning bedrivs driva på och medverka till att sjukvården vidareutbildar sin personal inom det försäkringsmedicinska området verka för att kunskapsöversikter inom ämnesområdet försäkringsmedicin görs stärka den försäkringsmedicinska kompetensen hos berörda medarbetare inom Försäkringskassan utforma enhetliga koncept och moduler för Försäkringskassans medverkan i försäkringsmedicinska utbildningar på olika nivåer med en kvalificerad lärarbank, väl utvecklade forum och verktyg samt ett kvalitetssäkrat utbildningsmaterial med en tydlig struktur och ett tydligt ansvar för den försäkringsmedicinska utbildningen säkra upp att utbildningsmaterialet bygger på evidensbaserad kunskap och modern pedagogik

8 Försäkringskassans syn på försäkringsmedicin inom berörda försäkringsförmåner En bättre samordning genom samtliga processer ska bidra till att försäkringsmedicinsk kompetens utgör grunden för en professionell process inom respektive försäkringsförmån att kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker med olika professioner inom områdena arbetsförmåga, sjukskrivning, funktionshinder, arbetsskador mfl ha dialog och påverka samverkansparter till ett ökat ansvar för kvaliteten i aktuella underlag underlätta och effektivisera kommunikationen mellan berörda samverkansparter och Försäkringskassan ta aktivt ansvar för kvaliteten i besluten verka för ett närmande mellan försäkringsmedicin, företagshälsovård, rehabiliteringsmedicin och yrkes- och miljömedicin. 8 (8) Försäkringskassans syn på försäkringsmedicinska rådgivare De försäkringsmedicinska rådgivarna ska bidra till att stödja Försäkringskassans medarbetare med försäkringsmedicinsk kunskap grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet att i dialog med hälso- och sjukvården skapa ökad förståelse för de försäkringsmedicinska frågorna ha anställda läkare som försäkringsmedicinska koordinatorer och rådgivare och hålla ihop resursen i en sammanhållen ledning och styrning använda försäkringsmedicinska rådgivare externt i förebyggande insatser i samverkan med hälso- och sjukvården och internt i kompetensstärkande handledning av handläggare. tillvarata och strategiskt använda försäkringsmedicinska rådgivares specialistkompetens genom olika nätverk och särskilda uppdrag Adriana Lender Eva Alner Liljedahl

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Information om FK Sida 1

Information om FK Sida 1 Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Sofie Östling & Anna Martinmäki Försäkringsmedicin på Försäkringskassan I november 2016 fattades beslut om riktlinjer för det försäkringsmedicinska

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU

genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 INNEHÅLL FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR I FORM AV TMU OCH SLU 1

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016.

Regeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016. Protokoll I:11 vid regeringssammanträde 2015-12-17 S2015/08166/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU 1 bilaga Regeringens beslut

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Försäkringsmedicinska utredningar

Försäkringsmedicinska utredningar Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2016-10-06 nr I:XX genomga Försäkringsmedicinska utredningar Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan Laura Hartman Februari 2015 Sida 1 Laura Hartman Februari 2015 Sida 2 Två utmaningar Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Vision för specialistområdet habilitering

Vision för specialistområdet habilitering Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk färdplan Kortversion Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer