Ekonomisk analys av delårets utfall...5 Prognos för helårets ekonomi...9 Medarbetare...13 Resultaträkning...17 Finansieringsanalys...

Transkript

1 Delårsrapport Augusti 2008

2 2

3 Innehållsförteckning Ekonomisk analys av delårets utfall...5 Prognos för helårets ekonomi...9 Medarbetare...13 Resultaträkning...17 Finansieringsanalys...18 Balansräkning...19 Noter...20 Driftbudget och utfall per verksamhet...25 Investeringar per verksamhet...26 Nämndernas verksamhet...27 Kommunfullmäktige och revisorer...27 Kommunstyrelsen...27 Stadsbyggnadsnämnden...30 Kultur- och fritidsnämnden...32 Barn- och utbildningsnämnden...36 Kompetensnämnden...43 Socialnämnden...45 Omvårdnadsnämnden...51 Miljö- och hälsoskyddsnämnden...55 Företagen

4 4

5 Ekonomisk analys av delårets utfall Negativt resultat för januari-augusti Resultatet för perioden januari-augusti är negativt och uppgår till 19,0 mkr. För motsvarande period 2007 var resultatet positivt med 138,3 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av nedskrivning av värdepapper med 75,8 mkr och ett lägre finansnetto med 75,1 mkr. Även nämndernas nettokostnader har ökat med 79,3 mkr. Samtidigt har skatteintäkterna, de generella bidragen och utjämningen ökat med 81,1 mkr. Jämförelsestörande intäkter uppgår till 3,6 mkr från försäljning av anläggningstillgångar. Motsvarande period 2007 uppgick jämförelsestörande intäkter till 3 tkr från försäljning av anläggningstillgångar. Jämförelsestörande kostnader uppgår till 34,4 mkr. Där ingår bland annat kostnader för omstrukturering på 30,7 mkr för avgångsvederlag och särskild ålderspension, (8,5 mkr 2007). Övriga jämförelsestörande kostnader avser bland annat utvecklingsprojekt för dels det internationella projektet Cities of the Future, där 0,2 mkr har nyttjats för att stärka stadens varumärke, dels kostnader på 5,4 mkr för projekt eplattform för att förbättra medborgardialogen. Nettoöverskott i nämnderna för delåret Jämfört med delårets driftbudget (i princip 8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 36 mkr, vilket motsvarar 2,7 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 42,5 mkr. Kostnader för löneökningar 2008 belastar till största delen perioden april till december. Kommunstyrelsens överskott på 6,9 mkr svarar till största delen kommunstyrelsens kontor för. Överskottet avser bland annat lägre kapitalkostnader, e-förvaltningsprojektet som ännu inte genererat kostnader enligt budget samt vakantsatta tjänster del av året. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 10 mkr vilket bland annat beror på högre intäkter än budgeterat avseende hyror, parkering och lantmäteri samt att underhållsåtgärder inom teknik genomförs huvudsakligen under andra halvåret. Affärsverksamheten, stadsbyggnadsnämnden redovisar överskott på 1,9 mkr på grund av högre intäkter än budgeterat. Kultur och fritidsnämndens överskott på 6,1 mkr beror i huvudsak på lägre kapitalkostnader än budgeterat på grund av att investeringar är framskjutna i tiden. Barn och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 2,2 mkr mot periodiserad budget. Överskottet kan bland annat förklaras av lägre kostnader för barn- och eleversättningar samt högre interkommunala intäkter under våren än budgeterat. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 6,4 mkr. Överskottet beror främst på högre intäkter än budgeterat för integrationsenheten och vuxenutbildningen. Socialnämnden redovisar underskott på 0,3 mkr för perioden. Den främsta anledningen är högre kostnader än budgeterat för placeringar av vuxna och ungdomar då antalet placeringar ökat. Samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd är lägre eftersom antalet hushåll som beviljats försörjningsstöd minskat. Omvårdnadsnämnden redovisar ett nollresultat mot budget. LSS-verksamheten redovisar underskott främst beroende på ökade kostnader för boende för vuxna, daglig verksamhet och korttidsvistelse. Omvårdnadsboenden redovisar också underskott för perioden, medan hemtjänsten och övriga verksamheter inom nämnden redovisar överskott. 5

6 Miljö- och hälsoskyddsnämndens överskott på 1,0 mkr beror främst på högre intäkter för energirådgivning och livsmedelskontroll samt lägre kostnader än budgeterat för vakanta tjänster del av året. Entreprenader fortsätter stå för största kostnadsökningen Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 3,7 procent (57,4 mkr) jämfört med augusti Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 47,3 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 38,4 procent. Den största ökningen är kostnader för entreprenader och köp av verksamhet, som ökat med 5,5 procent (39,2 mkr). Barn- och utbildningsnämnden står för den största ökningen (ca 24 mkr) då antalet barn och elever hos annan huvudman ökat. Omvårdnadsnämndens kostnader har ökat dels på grund av indexuppräkning av avtal dels till följd av fler köpta platser för boende enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, och för äldre i andra kommuner samt volymökning av utförda hemtjänsttimmar. Kom-petensnämnden har också haft ökade kostnader för köp av verksamhet till följd av ny organisation från 2008, som inneburit att utbildningsansvaret för vuxenutbildningen lagts ut på externa entreprenörer. Personalkostnaderna har endast ökat med 0,3 procent (2 mkr). En förklaring till att ökningen inte är större trots nya löneavtal är bland annat verksamhetsövergångar inom kompetensnämnden och omvårdnadsnämnden. Intäkterna har minskat Verksamheternas externa intäkter har minskat med 2,2 procent (7,9 mkr) och täcker 22 procent av verksamheternas kostnader (23 procent 2007). Erhållna bidrag utgör 36,8 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 30,1 procent av verksamheternas intäkter. Intäkterna för erhållna bidrag har minskat med 5,1 procent (6,9 mkr). Socialnämndens intäkter för ensamkommande flyktingbarn har minskat med cirka 14 mkr då antalet barn har minskat jämfört med föregående år. Omvårdnadsnämnden har fått ökade intäkter för momskompensation och statsbidrag för projektet VillGott. Även barn- och utbildningsnämnden har fått ökade statsbidrag från Migrationsverket och för lärarlyftet jämfört med motsvarande period Försäljning av verksamhet har minskat med 15,2 procent (7,5 mkr), det beror främst på att antalet elever från annan kommun inom grundskolan och gymnasiet minskat för barnoch utbildningsnämnden. Intäkterna för taxor och avgifter har ökat med 7,9 procent (7,8 mkr) där affärsverksamhetens intäkter för renhållning ökat mest, även omvårdnadsnämndens intäkter för omsorg och barn- och utbildningsnämndens intäkter för föräldraavgifter har ökat. Högre skatteintäkter men ett lägre finansnetto jämfört med augusti 2007 Skatteintäkter och generella statsbidrag för perioden januari augusti har ökat med 81,1 mkr (6,6 procent) jämfört med samma period Det beror på en god tillväxt av skatteunderlaget samt en ökande befolkning. De finansiella intäkterna uppgår till 88,6 mkr jämfört med 163,4 mkr per den 31 augusti Den stora minskningen förklaras av att staden under föregående år genomförde den slutliga anpassningen till en ny förvaltningsstrategi för stadens långsiktiga medelsförvaltning, vilket fick till följd att stora vinster realiserades vid byte av förvaltare och fonder. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår i år till 2,2 mkr jämfört med 78,6 mkr föregående år. Ränteintäkterna uppgår till 74,2 mkr, varav koncernintern utlåning står för 47,7 mkr. Utlåningen mot revers till Norrenergi & Miljö AB har genererat ränteintäkter på 42,7 mkr. De finansiella kostnaderna på 14,4 mkr är i nivå med föregående år och består till största delen av förluster som uppstått vid omsättning av värdepapper i medelsförvaltningen. 6

7 Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till marknadsvärdet på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsbokslutet per den 31 december 2007 uppgick till 12,6 mkr. Vid utgången av augusti 2008 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj mkr, vilket är 88,4 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Värdet har därför skrivits ned med ytterligare 75,8 mkr per den 31 augusti Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar den bokföringsmässiga nedskrivningen inte resultatet enligt balanskravet. Det kapital som förvaltas kommer inte att behöva användas inom tio år enligt stadens nuvarande ekonomiska planering. Därmed behöver inte heller en eventuell värdeminskning realiseras under perioden. Kommunfullmäktige har i samband med årsredovisningarna för 2002, 2003 och 2004 beslutat om synnerliga skäl för att orealiserad värdeförändring inte påverkar resultatet enligt balanskravet. Investeringar satsning på IT Nettoinvesteringarna uppgår per den 31 augusti till 61,7 mkr jämfört med 60,8 mkr samma period Det största enskilda projektet avser eplattform, investeringar i ny IT teknisk plattform på 13,8 mkr. Investeringar i tillhörande projekt datakommunikation och e-tambur uppgår till 2,0 mkr respektive 1,6 mkr. Totalt har kommunstyrelsen investerat för 18,2 mkr. Stadsbyggnadsnämnden har investerat för 24,5 mkr där det största projektet för perioden avser nybyggnaden av ridhus och stall vid Mellanjärva på 10,2 mkr, som beräknas vara klart i november månad. Av övriga investeringar för nämnden kan nämnas tillbyggnaden av förskolan Näckrosen med en avdelning samt avslut av den omfattande ombyggnaden av Skoga omvårdnadsboende. Kultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter uppgår till 10,3 mkr och avser huvudsakligen byggnation av Bergshamra IP. Finansiering med egna medel Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 114,9 mkr för årets åtta första månader. Staden har under samma period investerat 127,7 mkr i anläggningstillgångar. Förutom nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på 61,7 mkr och återinvesteringar inom kapitalförvaltningen har staden tecknat aktier för 6,2 mkr i Stockholmsregionens Försäkrings AB samt betalat kapitaltillskott på sammanlagt 26,4 mkr till bolagen i Swedbank Arena gruppen. Staden har även ökat sin utlåning till Solna Vatten AB med 10 mkr. Trots att kassaflödet från den löpande verksamheten inte fullt ut har kunnat finansiera investeringsverksamheten har likvida medel ökat med 17,4 sedan årsskiftet, vilket förklaras av positiva förändringar av rörelsekapitalet. 7

8 8

9 Prognos för helårets ekonomi Ett positivt resultat enligt balanskravet Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 27,0 mkr, en positiv avvikelse mot budget på 17,0 mkr. Detta innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål på ett resultat på minst 10,0 mkr klaras. skaffningsvärdet även vid årsskiftet och prognos för nedskrivningen blir därmed 75,8 mkr. Prognosen är mycket osäker och beroende av marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett stort underskott Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas överstiga budget med 28,1 mkr. Det beror framförallt på att Solnas befolkning ökat mer än vad som prognostiserades i budgeten för I reserverat eget kapital finns efter beslut i kommunfullmäktige medel främst för att täcka kostnader för strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till en sänkt kostnadsnivå för staden. Medel finns även reserverat för utvecklingsprojekt för att förbättra medborgardialogen och för att stärka stadens varumärke. Strukturomvandlingsinsatserna har inte budgeterats utan redovisas som en jämförelsestörande kostnad att täckas av reserverade medel. De reserverade medlen uppgår enligt prognosen sammantaget till 39,9 mkr. Av dessa poster svarar strukturomvandlingskostnader för 32,0 mkr, kostnader för att utveckla eplattformen 6,9 mkr och kostnader för att stärka stadens varumärke (Cities of the Future) 1,0 mkr. Vid avstämning mot balanskravet påverkas inte resultatet av kostnader som uppkommit till följd av att medel som tidigare reserverats i eget kapital disponeras. Finansnettot kommer enligt prognosen att uppgå till budgeterade 112,5 mkr. Ränteintäkterna beräknas bli högre än budgeterat och samtidigt beräknas de finansiella kostnaderna överskrida budget på grund av de förluster som uppstår löpande vid omsättning av värdepapper i medelsförvaltningen. Värdepappersportföljens marknadsvärde har, enligt samma princip som tidigare, delårsbokslut antagits vara 88,4 mkr lägre än an Nämnderna prognostiserar sammantaget ett underskott på 15,6 mkr. De nämnder som prognostiserar underskott är barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och socialnämnden. Kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden prognostiserar överskott. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 15,3 mkr. Nämndens budgetram utökades i augusti 2008 med 1,5 mkr för att täcka kostnader för införande av vårdnadsbidrag. Nämndens prognostiserade nettounderskott beror till största delen på att resultatenheterna förväntas lämna ett sammanlagt underskott på 14,4 mkr. Förskolorna redovisar ett sammanlagt underskott på 2,5 mkr. De senaste åren har det varit brist på platser och förskolorna har därför kunnat fylla sina barngrupper. Inför våren 2009 finns det liksom tidigare barn i kö i Solna, men under hösten finns ett överskott på platser. Förskolorna är inte vana vid denna situation och har inte haft beredskap att i tid anpassa organisationen till de nya förutsättningarna. Skolverksamheten prognostiserar ett underskott på 12,6 mkr. Huvuddelen av underskottet återfinns i två skolenheter (Hagalunds respektive Bagartorps skolområde) som tillsammans står för 11,9 mkr av skolornas totala underskott. Från och med höstterminen 2008 är Hagalundsskolan nedlagd och därmed kan en stor del av underskottet förväntas minska inför Bagartorpsskolans underskott beror på att skolan har svårt att finna en optimal organisation på grund av att det är för få elever per årskurs. Inom ett eller två år 9

10 bör skolan enligt barn- och utbildningsförvaltningen kunna fylla sina klasser i och med att inflyttningen i Västerjärva tar fart. Särskoleverksamheten redovisar ett underskott på 0,3 mkr medan Solna gymnasium redovisar ett överskott på 0,9 mkr. I nämndens budget 2008 finns en reserv på 5,1 mkr avsatt för att motverka den ekonomiska effekten av eventuella budgetunderskott hos resultatenheterna. Dessa medel räcker dock inte utan prognosen pekar på ett nettounderskott, inklusive justering och reserv, på 9,3 mkr. Volymförändringarna (barn- och elevpeng, interkommunala intäkter, föräldraavgifter och buffert för volymökningar) visar på ett beräknat underskott jämfört med budget på 6,2 mkr. Omvårdnadsnämnden redovisar en prognos med ett underskott på 6,9 mkr. Underskott finns till övervägande del inom LSS-verksamheten (6,9 mkr). Det beror främst på att kostnaderna för boende för vuxna, daglig verksamhet och korttidsvistelse beräknas bli högre än budgeterat. Öhrlings PWC Komrev har på omvårdnadsförvaltningens uppdrag redovisat en genomlysning av LSS-verksamheten i Solna. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 1,5 mkr. Den främsta anledningen är att kostnaderna för placeringar av vuxna och ungdomar är högre än budget. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 6,0 mkr. Överskottet avser främst kapitalkostnader, som beror på att investeringar blivit framskjutna i tiden. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 0,4 mkr, det beror bland annat på vakanta tjänster del av året. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 0,3 mkr. Det beror bland annat på högre intäkter på lantmäteriverksamheten och lägre kostnader för bland andra plan- och bygg och exploateringsverksamheten. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i verksamheterna är uppnådd då uppdragen enligt majoritetens program genomförts och målen som kommunfullmäktige fastställt för verksamheterna uppfyllts inom de ekonomiska ramar som beslutats. Kommunfullmäktige har i budget 2008 fastställt finansiella mål och mål för verksamheterna. De finansiella målen kommer enligt prognosen att kunna uppfyllas. Resultatmålet på 10 mkr kommer att uppnås. Nettoinvesteringarna de senaste fem åren kommer enligt prognosen att sammanlagt understiga 600 mkr. Därmed är målet att investeringarna inte får överstiga 600 mkr över en rullande femårsperiod uppfyllt. Verksamheten bedöms ha bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt så att tillgängliga resurser och verksamhetens omfattning i stort stämmer överens. Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna ser ut att till största delen uppfyllas helt eller delvis, i de fall där mätningar kunnat göras under året (se vidare under respektive nämnd). De uppdrag som majoriteten formulerat i regeringsprogrammet för hela mandatperioden har kommit en bra bit på väg i genomförandet. Detta har till största delen skett inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat. Verksamheten kan därför sägas fylla kraven på god ekonomi. Stora investeringar försenade Prognosen för 2008 års nettoinvesteringar uppgår till 147,5 mkr vilket är 44,6 mkr lägre än budgeterat. Stadsbyggnadsnämnden räknar med redovisa ett överskott på 35,5 mkr. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till att beslut om ishallen i Ritorp ännu inte tagits och att en ny förskola Ulriksdal/Järva tro- 10

11 ligtvis inte kommer att byggas i stadens regi samt till följd av att Bergshamra IP inte hinner bli klart innan årsskiftet. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 8,2 mkr då upphandlingar förbereds eller pågår i ett flertal investeringsprojekt. Socialnämnden förväntas lämna ett överskott på 0,5 mkr eftersom investeringar i verksamhetssystem försenats och beräknas inte starta förrän Kompetensnämnden prognostiserar ett överskott på 0,4 mkr. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till augusti respektive för hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. Företagen, delårets utfall och årsprognos Uppgifter om koncernföretagens delårsresultat och prognoser för helåret framgår av av- snittet Företagen. Bostadsstiftelsen Signalisten, Norrenergi AB och Råsunda Förstads AB visar såväl positiva delårsresultat efter finansnetto som positiva utfall för helåret i sina prognoser. För de två största koncernföretagen, Bostadsstiftelsen Signalisten och Norrenergi AB beräknas utfallet vid årets slut bli i nivå med budget. Övriga företag i koncernen visar sammantaget ett negativt delårsresultat efter finansnetto på cirka 10 mkr. Vid årets slut beräknas det negativa utfallet uppgå till ungefär 15 mkr. Under perioden har staden inte åsamkats förlust på grund av utlöst borgensåtagande. Såväl bostadsbolag som energibolag har under flera år haft en tillfredsställande resultatutveckling. Med nuvarande kännedom om framtida marknad, lagstiftnings- och, finansieringsfrågor etcetera kan även utsikterna i ett längre perspektiv bedömas som goda för dessa företag. Stadens borgensåtaganden torde för närvarande inte innebära någon större risk. Inte heller torde medlemsskapet, i de kommunalförbund där staden ingår, för närvarande medföra någon större risk för staden. 11

12 12

13 Medarbetare Antalet anställda minskar Den första maj 2008 hade Solna stad anställda, varav tillsvidareanställda och 157 visstidsanställda. De största minskningarna av tillsvidareanställda beror på verksamhetsövergång på kompetensförvaltningen, nedläggning av en skola inom barn- och utbildningsförvaltningen samt på effektiviseringar inom omvårdnadsförvaltningen. Antalet visstidsanställda fortsätter att minska i antal till 157 personer den 1 maj 2008 från 227 personer samma tidpunkt Orsaken till minskningen av antalet visstidsanställda kan också hänföras till nedläggning inom barn- och utbildningsförvaltningen samt effektiviseringar inom omvårdnadsförvaltningen. Antal medarbetare per den 1 maj Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Medelåldern för stadens samtliga anställda är 45,2 år den 1 maj 2008, vilket är en liten höjning jämfört med maj 2007 (45,0 år). Lägst medelålder har medarbetarna på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och den högsta finns hos medarbetarna på stadsledningsförvaltningen. Medelåldern hos stadens tillsvidareanställda var 46,1 år den 1 maj 2008 (46,0 år 2007) och medelåldern hos de visstidsanställda har sjunkit till 34,4 år 2008 jämfört med 36,3 år den 1 maj Av stadens alla anställda är nästan 79 procent kvinnor och drygt 21 procent män. 62 ungdomar sommarjobbade i staden Kommunstyrelsen beslutade i början av året att avsätta medel för att ge ett sextiotal solnaungdomar, i åldern år, sommarjobb inom stadens verksamheter. De förvaltningar som tog emot ungdomarna var omvårdnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt stadsbyggnadsförvaltningen. Sommarjobben ger ungdomarna arbetslivserfarenhet och staden får möjlighet att visa upp de kommunala yrkena för framtida rekryteringar. Arbetsmiljö och hälsoarbetet i Solna stad Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden och metoden för att uppnå hälsa på arbetsplatsen och är ett styrnings- och ledningsverktyg för arbetsgivaren. Ett stöd i stadens arbete med arbetsmiljö och hälsa är stadens nya tjänster inom området. Målsättningen är att sjukfrånvaron ska minska och hälsan öka bland stadens anställda. Det är ännu för tidigt att se några effekter av de nya tjänsterna, sjuk- och friskanmälan, personalstöd samt stöd till chefer i arbetsmiljöarbetet, eftersom avtalen med leverantörerna av tjänsterna trädde i kraft den 1 december Fram till den 31 juli 2008 hade 130 problemställningar kommit från stadens medarbetare till Personalstödet. Ungefär 25 procent av problemställningarna var av arbetsrelaterad art och 75 procent privatrelaterad art. Till största delen handlade de arbetsrelaterade problemen om stress, utbrändhet och samarbetsproblem på arbetsplatsen. Av de privatrelaterade problemen var övervägande juridiska frågeställningar. För att möta de nya reglerna inom sjukförsäkringsområdet är det viktigt att Solna stads förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete är kraftfullt så att ohälsa fångas upp i ett tidigt skede. Stadens nya tjänster inom området ligger väl i linje med detta arbete. Stadens chefer och ledare utvecklas och stärks Ett program för ledarskapsutveckling för stadens chefer och ledare har påbörjats under våren och kommer att fortsätta under hösten 2008 och år Programmet innehåller bland annat utveckling av det personliga 13

14 ledarskapet knutet till Solna stads värderingar och verksamhetsmål samt ledarskapsutbildning för ökad hälsa och god arbetsmiljö. Utbildningen bygger på föreläsningar varvat med frågeställningar om den egna arbetssituationen med coachning som en viktig del i arbetet. Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka men flera är sjuka oftare Sjukfrånvaron i Solna stad har under de senaste åren minskat stabilt men försiktigt. Den totala sjukfrånvaron var under perioden december 2007 juli ,4 procent. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period (9,1 procent). Sjukfrånvaron i staden har sjunkit ur flera mätperspektiv. Sjukfrånvaron, exklusive personer sjukskrivna med sjuk- och aktivitetsersättning (det vill säga de som oftast varit sjukskrivna mer än 12 månader), har sjunkit med 0,6 procentenheter jämfört med samma period De långa sjukskrivningar, 60 dagar eller längre, utgjorde 66,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Motsvarande för samma period föregående år var 67,2 procent. Kvinnor har liksom tidigare tidsperioder högre sjukfrånvaro än män och sjukfrånvaron tenderar att öka med stigande ålder. Sjukfrånvaron avseende personer i åldern upp till 29 år har dock ökat något perioden december 2007 juli 2008 jämfört med samma period Även den upprepade korttidssjukfrånvaron, det vill säga medarbetare som varit sjuka sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna, har ökat något. Förvaltningarnas sjukfrånvaromönster under perioden december 2007 juli 2008 ser i stort sett ut som stadens sjukfrånvaromönster för samma period. Sjukfrånvarotalen för de långa sjukskrivningarna har under den aktuella perioden minskat i samtliga förvaltningarna förutom i omvårdnadsförvaltningen, där den har ökat (79,0 procent december 2007 juli 2008 jämfört med 75,8 procent för december 2006 juli 2007). I barn- och utbildningsförvaltningen, minskade även sjukfrånvaron för gruppen 29 år och yngre december 2007 juli 2008 (6,7 procent) jämfört med samma period (7,1 procent). Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden Grupp december juli 2008 december juli 2007 Samtliga medarbetare 8,4 9,1 Kön: - kvinnor - män Ålder: - personer upp till 29 år - personer år - personer 50 år och äldre Andel av sjukfrånvaron 60 dagar eller mer Total sjukfrånvaro exklusive medarbetare med sjukoch aktivitetsersättning 9,4 5,2 5,7 8,3 9,2 10,3 5,4 5,4 8,9 10,4 66,2 67,2 6,5 7,1 14

15 Antal medarbetare i lång respektive upprepad sjukfrånvaron, per den 31 juli Sjukskrivna ett år eller mer Sjukskrivna sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna Ny medarbetarundersökning har gjorts En medarbetarundersökning har genomförts bland stadens medarbetare under våren Det är tredje gången som Solna stad genomfört denna typ av undersökning bland sina medarbetare. Svarsfrekvensen för undersökningen är 80 procent, vilket är högre jämfört med tidigare undersökningar (77 procent år 2006 och 68 procent år 2004). Resultatet från undersökningen ska presenteras i september månad. Strukturomvandling för framtiden I bokslut 2005, 2006 och 2007 beslutade kommunfullmäktige att den delen av årets resultat enligt balanskravet som översteg stadens resultatmål, det vill säga 161 mkr, skulle reserveras för att möta framtida kostnader för omstrukturering. Kvar av reservationen är 107,5 mkr, se Tilläggsupplysning, reserverat kapital. Förutsättningar för att nyttja medel för strukturåtgärder är att kravet på en god ekonomi uppfylls, vilket innebär att strukturåtgärderna på sikt ska leda till en sänkt kostnadsnivå för staden. Tjänster som blivit vakanta på grund av omstruktureringsåtgärder får inte återbesättas. Hittills under år 2008 har 30,7 mkr använts, varav 17,4 mkr till avgångsvederlag, 12,8 mkr till särskild avtalspension samt 0,5 till övriga strukturåtgärder. Avtal har träffats med 56 personer, 43 avgångsvederlag och 13 avtalspensioner, som under 2008 lämnar sin anställning i staden. Under samma period 2007 skrevs avtal med 20 personer, som medförde en omstruktureringskostnad på 8,5 mkr. Omfattningen av omstruktureringarna 2008 beror på omorganisation inom omvårdnadsförvaltningen, nedläggning av Hagalundsskolan och verksamhetsövergång av vuxenutbildningen från kompetensförvaltningen. För hela året 2008 beräknas omstruktureringskostnaderna uppgå till cirka 32 mkr. Omstruktureringskostnader, mkr januari augusti 2008 januari augusti 2007 Avgångsvederlag 17,4 2,5 Avtalspension 12,8 6,0 Övriga strukturåtgärder 0,5 0,0 Totalt 30,7 8,5 Solna Lean med kunden i fokus Under 2007 prövades Lean tanke- och arbetssätt som ett verktyg för processkartläggning inom stadsförvaltningens lönefunktion och överförmyndarkansli. Arbetet har fortsatt under 2008 och värdeflödeskartläggningar har gjorts inom social- och omvårdnadsförvaltningen. Effektiva processer har kunnat skapas för att möta kundbehovet med kortare ledtider, högre kvalitet och lägre kostnader. Löneöversyn 2008 Löneöversyn 2008 för Solna har inneburit att alla avtal var klara före sommaren med undantag för Vårdförbundet, där de lokala över- 15

16 läggningarna ska påbörjas i september månad. Utfallet för Kommunals grupper blev 8,7 procent och för övriga stora förbund runt 3 procent. Förklaringen till Kommunals kraftiga höjning hänför sig helt till det centrala löneavtalet. Före en löneöversyn påbörjas i Solna stad görs en omvärldsanalys över hur löneläget ser ut i kranskommunerna runt Stockholm och andra relevanta arbetsmarknader. Årets lönekartläggning och analys visade att staden har få traditionellt mansdominerande yrkesgrupper som kan jämföras med typiska kvinnoyrken och att det inte förekommer några löneskillnader som kan hänföras till kön. Pensionskostnader Pensionskostnaderna för perioden uppgår till 65,1 mkr jämfört med 64,9 mkr motsvarande period Helårsprognosen för pensionskostnaderna är ett resultat i nivå med budget. Staden bytte pensionsadministratör från SPP till KPA den 1 maj. Bytet av administratör innebär ingen förändring för stadens anställda och pensionärer. Semesterlöneskuld Stadens semesterlöneskuld till de anställda för outtagen semester och okompenserad övertid uppgår till 30,5 mkr, jämfört med 33,4 mkr motsvarande period 2007, en minskning med 8,7 procent. Det är den okompenserade övertiden som står för den relativt sett högsta minskningen, 18,8 procent, mellan åren. Beloppen inkluderar personalomkostnadspålägg. Prognosen för helåret är att årets semesterdagar förbrukas och att skulden därmed blir oförändrad jämfört med bokslut Från årsskiftet 2005 redovisas förändringen av semesterlöneskulden per förvaltning. Från och med 2006 redovisas förändringen centralt i delårsboksluten och per förvaltning vid årsskiftet. 16

17 Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Prognos Budget jan-aug jan-aug helår helår Verksamhetens intäkter Not 1 352,3 360,2 809, ,2 Jämförelsestörande intäkter Not 2 3,6 3,6 Verksamhetens kostnader Not , , , ,6 Jämförelsestörande kostnader Not 4-34,4-10,5-38,1 0,0 Avskrivningar -39,3-37,4-63,0-69,1 Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader , , , ,5 Skatteintäkter Not , , , ,8 Generella statsbidrag och utjämning Not 6-197,2-180,9-295,8-295,8 Finansiella intäkter Not 7 88,6 163,4 131,0 116,4 Finansiella kostnader Not 8-14,5-14,1-18,4-3,9 Värdeminskning/-ökning värdepapper Not 9-75,8-75,8 Resultat före extraordinära kostnader -19,0 138,3-85,1 10,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Delårets resultat -19,0 138,3-85,1 10,0 (förändring av eget kapital) Avgår realisationsvinster -3,6-3,6 Värdeminskning/-ökning värdepapper (synnerliga skäl) 75,8 75,8 Reserverat eget kapital (synnerliga skäl) (Tilläggsupplysning) 36,3 9,9 39,9 Delårets resultat enligt balanskravet 89,5 148,2 27,0 10,0 Utfall Utfall Prognos Bokslut jan-aug jan-aug helår helår Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 1) 93,3 87,8 98,7 94,9 Den relativa utvecklingen av nettokostnaderna och finansnettot 1) 13,3 5,4 10,8 6,8 Den relativa utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag 6,6 4,4 6,5 4,4 1) Exklusive jämförelsestörande poster, nedskrivningar, och värdeminskning/-ökning värdepapper 17

18 Finansieringsanalys (mkr) Aug Aug Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 352,3 360,2 Jämförelsestörande intäkter 3,6 Verksamhetens kostnader , ,6 Jämförelsestörande kostnader -34,4-10,5 Skatteintäkter 1 498, ,2 Generella statsbidrag och utjämning -197,2-180,9 Finansiella intäkter 88,6 163,4 Finansiella kostnader -14,5-14,1 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Not 10 18,8-54,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 114,9 121,7 Investeringar Inköp av immateriella anläggningstillgångar -0,4 Inköp av materiella anläggningstillgångar -65,6-68,9 Investeringsbidrag 3,9 8,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,7 Inköp av finansiella anläggningstillgångar -611,4-654,5 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 541,7 523,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -127,7-191,7 Finansiering Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar -10,0-11,8 Återbetald utlåning/minskning långfristiga fordringar Upplåning Ny upplåning Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10,0-11,8 Justering för förändring av rörelsekapitalet exkl. likvida medel Ökning/minskning exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga fordringar 14,5-68,7 Ökning/minskning kortfristiga skulder 25,7-17,4 Förändring av likvida medel 17,4-167,9 18

19 Balansräkning Utfall Utfall Bokslut (mkr) Aug Aug Dec Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 11 2,8 4,5 3,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , , ,6 Maskiner och inventarier Not 13 40,7 43,0 44,7 Finansiella anläggningstillgångar Not 14, , , ,5 Summa anläggningstillgångar 3 939, , ,7 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. 2,3 2,3 2,3 Fordringar Not ,9 234,8 228,4 Kassa och bank 247,4 224,2 230,0 Summa omsättningstillgångar 463,6 461,3 460,7 Summa tillgångar 4 403, , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not , , ,1 därav delårets resultat -19,0 138,3 142,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not ,6 101,9 111,0 Andra avsättningar 46,4 46,9 47,8 Summa avsättningar 173,0 148,8 158,8 Skulder Långfristiga skulder Not 19 5,3 5,3 5,3 Kortfristiga skulder Not ,9 394,8 423,2 Summa skulder 454,2 400,1 428,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 403, , ,4 Panter och ansvarsförbindelser 3 001, , ,1 Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 241, , ,9 Övriga ansvarsförbindelser 1 760, , ,2 Aug Aug Prognos Bokslut Finansiella nyckeltal Soliditet, % Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mkr Långfristiga lån, mkr

20 Noter till resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug Not 1. Verksamhetens intäkter (tkr) - inkl interna poster , ,0 - interna poster , ,9 Summa externa intäkter , ,1 - varav försäljningsmedel , ,4 - varav taxor och avgifter , ,3 - varav hyror och arrenden , ,5 - varav bidrag , ,3 - varav försäljning av verksamhet och entreprenader , ,6 Not 2. Jämförelsestörande intäkter (tkr) - realisationsvinster 3 620,9 3,2 Summa 3 620,9 3,2 Not 3. Verksamhetens kostnader (tkr) - inkl interna poster , ,5 - interna poster , ,9 Summa externa kostnader , ,6 - varav personal , ,3 - varav inköp underhållsmaterial , ,0 - varav bidrag , ,2 - varav entreprenader och köp av verksamhet , ,3 - varav konsulttjänster , ,9 - varav lokal- och markhyror, fastighetsservice , ,8 - varav övriga verksamhetskostnader , ,1 Not 4. Jämförelsestörande kostnader (tkr) - strukturomvandlingskostnader , ,7 - utvecklingsprojekt Cities of the Future -195,0-530,3 - utvecklingsprojekt e-plattform ,6-901,3 - avsättning Solna Sundbybergs brandförsvarsförbund -434,0-600,0 - återbetalning ovillkorat aktieägartillskott f.d. Ny Nationalarena AB 2 280,0 Summa , ,3 Not 5. Skatteintäkter (tkr) Skatteintäkter, preliminärt - egna skatteintäkter , ,0 - skatteavräkning , ,3 Summa , ,3 20

21 Not 6. Generella statsbidrag (tkr) Bidragsintäkter: - införandebidrag 82,3 - regleringsbidrag ,7 - kommunal fastighetsavgift ,6 Bidragskostnader: - utjämningsavgift inkomstutjämning , ,9 - utjämningsavgift kostnadsutjämning , ,5 - utjämningsavgift LSS , ,5 - regleringsavgift ,5 Summa , ,9 Not 7. Finansiella intäkter (tkr) - utdelning på aktier i koncernföretag 750,0 - utdelning på aktier 9 890, ,6 - ränteintäkter , ,1 - realisationsvinst 2 236, ,4 - borgensavgifter 389,5 373,1 - övriga finansiella intäkter 1 876, ,7 Summa , ,9 Not 8. Finansiella kostnader (tkr) - räntekostnader , ,1 - realisationsförlust , ,4 - ränta på pensionsskuld , ,0 - förvaltningsarvode, bankavgifter m.m. -379,5-376,9 Summa , ,4 Not 9. Värdeminskning värdepapper - värdeminskning värdepapper ,5 Summa ,5 Not 10. Justeringsposter (mkr) justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: - förändring pensionsavsättning 15,6 14,4 - förändring övriga avsättningar -1,4-0,5 - realisationsvinst -3,6 - reavinst försäljning av finansiell anläggningstillgång -2,2-78,6 - reaförlust försäljning av finansiell anläggningstillgång 10,5 10,7 Summa 18,8-54,0 21

22 Not 11. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) - ingående bokfört värde 3 935, ,1 - nyanskaffningar 37,1 635,0 - periodens avskrivningar , ,3 Summa 2 850, ,8 Materiella anläggningstillgångar (tkr) Not 12. Mark, byggnader och tekniska anläggningar - ingående bokfört värde , ,2 - nyanskaffningar , ,3 - periodens avskrivningar , ,2 - omf pågående investering till drift -30,0-16,0 Summa , ,3 Not 13. Maskiner och inventarier - ingående bokfört värde , ,0 - nyanskaffningar 2 657, ,0 - periodens avskrivningar , ,9 - försäljningar -79,1-2,1 - nedskrivning -12,5-26,7 Summa , ,3 Not 14. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) - aktier , ,0 - svenska aktier (kapitalförvaltning) , ,8 - globala aktier (kapitalförvaltning) , ,0 - obligationer (kapitalförvaltning) , ,2 - certifikat (kapitalförvaltning) , ,8 - värdereglering (kapitalförvaltning) ,4 - andelar , ,1 - bostadsrätter 971,0 971,0 - grundfondskapital - Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000, ,0 - långfristiga fordringar , ,7 Summa , ,5 Not 15. Långfristiga fordringar (tkr) - Norrenergi & Miljö AB , ,7 - Råsunda Förstads AB , ,0 - Solna Vatten AB , ,0 - Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund , ,0 - Stiftelsen Stockholms studentbostäder 500,0 500,0 Summa , ,7 22

23 Not 16. Kortfristiga fordringar (tkr) - kundfordringar , ,5 - statsbidragsfordringar , ,4 - förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,3 - andra fordringar , ,2 Summa , ,4 Not 17. Eget kapital (tkr) - ingående eget kapital , ,5 - delårets resultat , ,4 reserverat i bokslut 2005, , ,0 reserverat i bokslut ,0 kvar av reservation (se tilläggsupplysning) , ,1 - utgående eget kapital , ,9 Not 18. Avsättningar för pensioner (tkr) - ingående pensionsavsättning , ,0 - förändring pensionsförpliktelser under året 5 875, ,0 - förändring löneskatt under året 1 742, ,0 - förändring visstidspensioner under året ,0 914,0 - finansiell kostnad 2 451, ,0 Delsumma avsättning pensioner exkl , ,0 omstruktureringskostnader - Ingående avsättning särskild ålderspension omstrukt , ,0 - förändring avsättning omstrukturering 4 938,0 132,0 - förändring löneskatt under året 1 301,0 49,0 - finansiell kostnad 426,0 69,0 Delsumma avsättning pensioner omstrukturering , ,0 Summa totalt , ,0 Not 19. Långfristiga skulder (tkr) - anläggningslån 4 700, ,0 - Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 - Kulturskolan AB 101,3 101,3 Summa 5 301, ,3 Not 20. Kortfristiga skulder (tkr) - upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,8 - andra kortfristiga skulder , ,8 - pensionskostnader, avgiftsbestämd del inkl löneskatt , ,1 - leverantörsskulder , ,4 - semesterlöneskuld, okompenserad övertid , ,6 Summa , ,7 23

24 Tilläggsupplysning, operationell leasing (mkr) Erlagda hyres-/leasingavgifter (avtalstid längre än 3 år) - hyreskostnad t.o.m / ,5 44,5 - hyreskostnad inom ett år 55,9 57,0 - hyreskostnad senare än ett år men inom fem år 92,2 113,9 - hyreskostnad senare än fem år 34,8 31,9 Summa 223,4 247,3 Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital (tkr) (se not 17) Omstrukturering: - reserverat för strukturåtgärder i 2000 års bokslut , ,0 - ianspråktaget , ,8 - reserverat för omstrukturering i 2005 års bokslut , ,0 - ianspråktaget , ,8 - reserverat för omstrukturering i 2006 års bokslut , ,0 - ianspråktaget ,6 - reserverat för omstrukturering i 2007 års bokslut ,0 - ianspråktaget / , ,7 Summa , ,7 Pensioner - reserverat för pensioner i 2005 o 2006 års bokslut , ,0 - reserverat för pensioner i 2007 års bokslut ,0 - ianspråktaget 0,0 0,0 Summa , ,0 Utvecklingsprojekt stärka stadens varumärke o förbättra medborgardialogen: - reserverat för utvecklingsprojekt i 2006 års bokslut 3 500, ,0 - ianspråktaget 2007, Cities of the Future ,0 - ianspråktaget 2007, e-plattform ,9 - reserverat för Cities of the Future i 2007 års bokslut 1 000,0 - reserverat för e-plattform i 2007 års bokslut 6 000,0 - ianspråktaget / Cities of the Future -195,0-530,3 - ianspråktaget / e-plattform ,6-901,3 Summa 2 305, ,4 varav Cities of the Future 805,0 varav e-plattform 1 500,5 Totalt kvar reservation eget kapital , ,1 24

25 Driftbudget och utfall per verksamhet (tkr) Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse netto netto netto netto netto netto jan-aug jan-aug jan-aug helåret helåret helåret Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen Brandförsvarsförbundet Stadsbyggnadsnämnden Affärsverksamheten Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Summa nämnder Pensionskostnader Semesterlöneskuld Verksamhetens intäkter/kostnader Reserverat eget kapital Realisationsvinster Finansiering m.m Summa finansiering Totalt

26 Investeringar per verksamhet (tkr) Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse netto netto netto netto netto netto jan-aug jan-aug jan-aug helåret helåret helåret Kommunstyrelsen m.m Stadsbyggnadsnämnden exkl. affärsverksamheten Affärsverksamheten Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Totalt

27 Nämndernas verksamhet Kommunfullmäktige och revisorer Kommunfullmäktige anger ramen för kommunens verksamhet, antar budget och fastställer utdebiteringen, reglementen, taxor, planer med mera. På fullmäktiges uppdrag granskar kommunens revisorer kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet. Händelser av betydelse Exploateringsavtal och detaljplan för kvarteret. Grönlingen, Västerjärva, etapp 2 i utbyggnaden av Järvastaden antogs i början av året. Avtalet och detaljplanen ger förutsättningar för byggandet av drygt 900 lägenheter i flerbostadshus och cirka 170 radhus, parhus och/eller kedjehus. Exploateringsavtal och detaljplan för kvarteret Turkosen har antagits, vilket ger Bostadsstiftelsen Signalisten förutsättningar att bygga nya hyreslägenheter. Lägenheterna ska företrädesvis förmedlas till personer som är över 65 år. Avtal har tecknats med Ulriksdals utvecklings AB (PEAB) och detaljplan har antagits för den första etappen i utbyggnaden av Ulriksdalsfältet. Detaljplanen möjliggör byggandet av cirka 225 bostäder, cirka kvadratmeter BTA kontor och verksamheter plus parkering, förskola samt kringliggande gatu- och parkstruktur i den östra delen av den nya stadsdelen Ulriksdal i Solna. Kommunstyrelsen Verksamheten Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av stadens angelägenheter och ansvarar för stadens utveckling samt En principöverenskommelse med Råsta Mark AB angående Solna station (Arenastaden) har tecknats. Överenskommelsen reglerar den övergripande kostnadsfördelningen mellan staden och exploatören, samt avgränsningen mellan kvartersmark och allmän plats, VA-frågor, tillfarter till området med mera Överenskommelsen ska följas upp med exploateringsavtal inför varje detaljplan. I området ska bland annat nationalarenan uppföras. En fördjupad översiktsplan för Karolinska Norra station har antagits för Solnas del. Även Stockholms stad ska anta planen. Kommunfullmäktige har fastställt trygghetspolicy för Solna. Ekonomi Nettokostnaderna för kommunfullmäktige uppgår till 3,3 mkr, vilket innebär ett överskott på 0,3 mkr jämfört med periodiserad budget. Nettokostnaderna vid motsvarande tidpunkt föregående år var också 3,3 mkr, vilket innebar ett överskott på 0,2 mkr jämfört med budget. Enligt prognosen för helåret beräknas ett resultat i nivå med budget. Kommunrevisionen visar nettokostnader på 1,2 mkr, vilket innebär ett överskott på 0,5 mkr jämfört med periodiserad budget. Föregående år var nettokostnaderna 1,4 mkr och ett budgetöverskott på 0,2 mkr. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat i nivå med budget. ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens uppsiktsplikt ingår förutom verksamheter inom stadens nämnder även den verksamhet som bedrivs i stadens företag. 27

28 Händelser av betydelse Stadsdirektörens anställningsavtal har förlängts till och med den 31 december En befattning som biträdande stadsdirektör har inrättats från den 1 oktober Kommunstyrelsen har beslutat att teckna avtal med Sundbyberg och Sollentuna om att införa konsumentvägledning från den 1 januari Installation av eplattformen pågår. eplattformen kan successivt nås från allt fler lokaler i staden. Under sommaren anslöts skolornas cirka 600 pedagoger och eleverna. Övriga användare beräknas anslutas under tiden september november. eplattformen möjliggör att staden kan bygga de e-tjänster som krävs för att erbjuda modern service till invånare och företag. Ekonomi Utfall delår De verksamheter som bedrivs inom kommunstyrelsen redovisar nettokostnader på 42,0 mkr, vilket motsvarar ett överskott jämfört med periodiserad budget på 6,9 mkr. Motsvarande period föregående år var nettokostnaderna 38,0 mkr och ett överskott på 4,3 mkr. Stadsdirektörens kansli redovisar ett underskott på 0,4 mkr. Underskottet avser oplanerade kostnader för annonsering och rekrytering av chefstjänster. Vidare har kostnaderna för näringslivsfrågorna blivit något högre än budgeterat. Kommunstyrelsens kansli redovisar ett överskott för delåret på 1,8 mkr. Överskottet avser i huvudsak vakanta tjänster under del av året samt lägre försäkringsoch kapitalkostnader än budgeterat. Kommunstyrelsens kontor redovisar ett överskott på 5,5 mkr. Överskottet avser lägre kapitalkostnader för olika IT-projekt (2,9 mkr), e-förvaltningsprojektet som ännu inte har genererat kostnader enligt budget (1,3 mkr), vakanta tjänster del av året (0,4 mkr), projektmedel som ännu inte nyttjats (0,5 mkr) samt ett antal mindre överskott (0,5 mkr). Den fackliga verksamheten visar ett underskott på 0,1 mkr. Kommunstyrelsens nettokostnader är 4,0 mkr högre än motsvarande period föregående år. Detta beror främst på att kostnaderna ökat med 3,3 mkr för i huvudsak ökade IT-satsningar. Kostnaderna för stadens telefonväxel har dock minskat med 1,2 mkr efter ny upphandling. Intäkterna har minskat med 0,7 mkr efter den nya upphandlingen av telefonväxel. Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för delåret uppgår till 18,2 mkr, vilket innebär ett budgetunderskott på 0,4 mkr. De största investeringarna under perioden avser e-plattform, 13,8 mkr, datakommunikation, 2,0 mkr och e-tambur, 1,6 mkr. Motsvarande period föregående år redovisade kommunstyrelsen nettoinvesteringar på 4,8 mkr och ett budgetöverskott på 4,6 mkr. Prognos helår Prognosen för helåret pekar på nettokostnader på 73,0 mkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budget på 0,4 mkr. Stadsdirektörens kansli beräknas lämna ett underskott på 0,2 mkr för bland annat oplanerade kostnader för annonsering och rekrytering av chefstjänster. För kommunstyrelsens kansli beräknas överskott för kapitalkostnader på 0,2 mkr, vilket beror på senareläggning av stadens webbprojekt. 28