Sammanträde. Kallelse 1 (4) Tid: , kl. 13:00. Fullmäktigesalen. Val av protokolljusterare. Fastställande av dagordningen

Transkript

1 Kallelse 1 (4) Kommunfullmäktige Helena Balthammar, ordförande Marie Nikonoff, sekreterare Sammanträde Tid: , kl. 13:00 Plats: Fullmäktigesalen Val av protokolljusterare Fastställande av dagordningen Ärende Diarienr Notering 1 Tema - Ett delaktigt Linköping (inför antagande av nytt funktionshinderpolitiskt program) 2 Tema - FN:s globala mål för hållbar utveckling KS kl kl Ledamöternas allmänna frågestund 4 Anmälan av motioner, interpellationer och enkla frågor 5 Svar på interpellationer och enkla frågor Beslutsärenden 6 Kommuninvest ekonomisk förening, antagande av erbjudande om medlemskap, finansiering, val av ombud KS Kompletteras med KS LKPG1002, v2.1, Funktionshinderpolitiskt program, antagande 8 Policy för kameraövervakning, revidering KS KS Kompletteras med KS Kompletteras med KS

2 2 (4) 9 Kommunikationspolicy, antagande KS Kompletteras med KS 10 Lån- och borgensram för kommunen och kommunens bolag år Starta projekt Låna en svensk för ökad integration, svar på motion (M) 12 Minska barngrupperna i Linköpings förskolor, svar på motion (V) 13 Undersök möjligheterna att förvandla skyddsrummet i Trädgårdsföreningen till en attraktiv samlingsplats, motion (KD) 14 Placering efter partitillhörighet av ledamöter i kommunfullmäktige, svar på motion (SD) Valärenden 15 Avsägelse av uppdrag som ledamot i bygg- och miljönämnden 16 Avsägelse av uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden 17 Val till kommunala uppdrag Medborgarförslag, redovisning 18 Medborgarförslag - Starta generationskör, redovisning 19 Medborgarförslag - Trafikskyddsåtgärder för oskyddade trafikanter, redovisning 20 Medborgarförslag - Bygg villor istället för idrottshall vid Ånestad ridhus, redovisning KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS Kompletteras med KS Kompletteras med KS Kompletteras med KS

3 3 (4) 21 Medborgarförslag - Belysning vid pulkabacke i Ullstämma, redovisning 22 Medborgarförslag - Återskapa kiosken vid Ladugårdskällan, redovisning 23 Medborgarförslag - Bikepark, redovisning 24 Medborgarförslag - Pulkabacke i Sturefors, redovisning 25 Medborgarförslag - Barns rätt till vistelse på fritidshem, redovisning 26 Medborgarförslag - Integrationsverksamhet Kompis Sverige, redovisning KS KS KS KS KS KS Övrigt 27 Handlingar för kännedom KS Allmänhetens frågestund Allmänheten är välkommen att besöka kommunfullmäktiges sammanträde. Handlingarna i ärenden finns tillgängliga på kommunens webbplats och i Stadshuset. Allmänhetens frågestund Innan sammanträdet avslutas kan allmänheten få svar på frågor om kommunens verksamhet. Frågorna ska lämnas, skickas eller ringas in till Kommunledningskontoret, Marie Nikonoff, Linköping, tel , e-post: kommun@linkoping.se senast kl 12 dagen före sammanträdet. Webb-TV Sammanträdet direktsänds i webb-tv På internetadressen ovan finns också kommunfullmäktiges sammanträdeshandlingar, protokoll och annan information om Linköpings kommun.

4 4 (4) Linköpingsförslaget Pågående och avslutade Linköpingsförslag som publiceras på kommunens webbplats hittar du här: Helena Balthammar Ordförande Marie Nikonoff Sekreterare

5 Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunledningskontoret Hans Asplund Reviderad Dnr KS Kommunstyrelsen Kommuninvest ekonomisk förening, antagande av erbjudande om medlemskap, finansiering, val av ombud Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunledningskontorets förslag till beslut tillstyrks. LKPG1002, v2.1, Förslag till kommunfullmäktige 1. Linköpings kommun antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomiska förening. 2. Linköpings kommun inbetalar, till föreningen, den maximala medlemsinsatsen om 900 kr per invånare (ca 137 mnkr). 3. Likviden för medlemsinsatsen föreslås tas från portföljen långsiktiga placeringar. Medlemsinsatsen föreslås sedan utgöra en placering i den långsiktiga placeringsportföljen. 4. Linköpings kommun tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser, som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. 5. Linköpings kommun ska, i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening, ingå som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras. 6. Linköpings kommun ska ingå som part i det avtal där kommunen tillsammans med övriga medlemmar ansvarar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. 7. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med kommundirektören bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar. 8. CC med DD som ersättare utses till ombud på föreningsstämman i Kommuninvest. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras med anledning av kommunen medlemskap i Kommuninvest ekonomiska förening.

6 2 (4) 10. Linköpings kommun medger att Kommuninvest i Sverige AB får använda Linköpings kommuns vapen. Antagande av medlemskapserbjudande i Kommuninvests ekonomiska förening Kommunledningskontoret föreslår att kommunen antar medlemsskapserbjudande i Kommuninvests ekonomiska förening. Medlemskapet innebär en ny finansieringskälla för kommunkoncernen och stärker kommunkoncernens finansiella beredskap betydligt. Kommuninvest har möjlighet att låna i Riksbanken och medlemmarna kan därför, indirekt via Kommuninvest, få tillgång till sådan finansiering vid tider då likviditetssituationen i marknaden är ansträngd. Medlemskapet gör det möjligt för kommunkoncernen att konkurrensutsätta marknadsfinansiering och bilateral bankfinansiering. Då det är kommunen som blir medlem i Kommuninvest erhåller kommunkoncernen finansiering till en kostnad som baseras på kommunens kreditvärdighet, det vill säga den part i kommunkoncernen som har den starkaste kreditvärdigheten. Upplåningskostnaden i Kommuninvest blir därför betydligt lägre jämfört med kostnaden när bolagen lånar i marknaden endast med rating som säkerhet. Kommunen har inga egna lån, endast koncernbolagen lånar. Kommunen har därför inte några marknadsprogram för lånefinansiering och inte någon kreditrating. Om kommunen vill lånefinansiera en specifik enskild investering utgör medlemskapet i Kommuninvest en kostnadseffektiv och administrativt enkel finansieringskälla. Medlemskapet innebär bland annat ett åtagande om att teckna solidarisk borgen såsom för egens skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Det betyder att om Kommuninvest i Sverige AB inte fullföljer någon av sina förpliktelser kan en fordringsägare kräva kommunen på hela dennes fordran och kommunen ansvarar då för att kräva ersättning från övriga medlemmar. Medlemskapet innebär också ett åtagande om att inbetala medlemsinsatsen, ett åtagande om att tillsammans med övrig medlemmar ansvara för Kommuninvest i Sverige ABs motpartsexponeringar avseende derivat. Medlemskapet innebär också att kommunen skall ingå som part i det regressavtal, mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras. Bilaga: Kommuninvest presentation för PLU

7 3 (4) Bakgrund Koncernen Linköpings kommun strävar löpande efter att effektivisera finansförvaltningen. Koncernens finansiering ska vara så säker och kostnadseffektiv som möjligt. Ett medlemskap i Kommuninvest skulle utgöra ytterligare en finansieringskälla för kommunen och kommunkoncernen samt en möjlighet att konkurrensutsätta den finansiering som erbjuds via andra kanaler. Ett medlemskap skulle betyda att kommunkoncernen får ytterligare en möjlig finansieringskälla och får möjlighet att sänka upplåningskostnader samtidigt som kommunens intäkter ökar i form av ränta på medlemsinsatsen samt återbäring. Ett medlemskap utgör inget hinder för att andra finansieringskällor används parallellt och medlemskapet innebär inget åtagande om att låna i Kommuninvest. Ekonomiska konsekvenser Med nu gällande priser är upplåning via Kommuninvest betydligt billigare jämfört med att koncernbolagen lånar i marknaden endast med rating som säkerhet. Kommunen förbinder sig att betala in medlemsinsatsen. Kommunledningskontoret föreslår att maximalt beloppet inbetalas det vill säga 900 kr per kommuninnevånare (ca 137 mnkr). Räntan på medlemsinsatsen är förnärvarande 2 % per år, ingen ränteförändring är planerad. Medlemskap innebär också att kommunen får del av den återbäring som Kommuninvest lämnar till sina medlemmar. Återbäringen innebär att nettokostnaden för att låna pressas ytterligare Det solidariska borgensåtagandet innebär att om Kommuninvest i Sverige AB inte fullföljer sina åtaganden så kan en fordringsägare vända sig till Linköpings kommun och kräva att kommunen fullföljer åtagandet. Om så skulle ske kan kommunen då, enligt regressavtal, kräva ersättning från övriga medlemmarar. Det kan i så fall uppstå en finansieringskostnad för den tid som löper mellan att kommunen fullföljer åtagandet till att kommunen får ersättning från övriga medlemmar. Kommunala mål Medlemskap i Kommuninvests ekonomiska förening. stödjer målet om att kommunens verksamheter skall vara kostnadseffektiva Jämställdhet Medlemskapet varken gynnar eller missgynnar någon särskild grupp.

8 4 (4) Samråd Samråd med VD Linköpings Stadshus AB som tillstyrker medlemskap. I samband med intresseanmälan om medlemskap har företagsledningarna i de bolag, inom Stadshus, som har upplåning, uttryckt att de ser det som positivt om kommunen blir medlem i Kommuninvest eftersom man då får tillgång till ytterligare en finansieringskälla. I den koncerninterna internbanksutredningen som genomförts under hösten 2016 konstaterade arbetsgruppen (representanter för kommunen, Lejonfastigheter, Tekniska verken, Stångåstaden och Stadshus AB) enhälligt att finansieringsmöjlighet via Kommuninvest sannolikt är en intressant ytterligare finansiering som komplement till annan finansiering. Uppföljning och utvärdering Kommunledningskontoret följer upp åtagande, ränteintäkter från medlemsinsatsen och eventuella återbäringar i samband med delårs-och årsbokslut. Information eller förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inte påkallat i detta ärende. Kommunledningskontoret Paul Håkansson Peder Brandt Beslutet skickas till: Hans Asplund, finanschef Hans Lander, VD Stadshus AB

9 Linköping Version tre: /gt+el

10 På finansmarknaderna har storleken betydelse Att ha stor upplåning (350 Mdr SEK), både nationellt och internationellt, ger goda villkor. Effektiv verksamhet, stor omslutning, låg risk, små marginaler och medlemsägandet ger utrymme för goda lånevillkor 19 av 20 offerter antas. Vi växer hela tiden och ökar våra marknadsandelar. Har nu halva utlåningen till sektorn. Lånar nu ut 260 Mdr SEK. 2

11 Demokratisk grund kombineras med professionalitet I ekonomiska föreningen: En medlem en röst. Ekonomiska föreningens styrelse består av representanter för folkvalda i de kommuner och landsting som är medlemmar. Delaktighet genom medlemssamråd och föreningsstämma där ägarna anger riktning för verksamheten. Ekonomiska föreningen äger bolaget, Kommuninvest i Sverige AB, där finansverksamheten bedrivs. Bolagsstyrelsen består av fristående experter. 3

12 Affärsmodell Endast kommunsektorn får låna, och då till investeringar. Ägandet genom ekonomisk förening. Driften via aktiebolag. Valfrihet att låna resp. att lämna. Solidarisk borgen. Svenska kommuners grundlagsskyddade självbeskattningsrätt. En svensk kommun kan inte gå i konkurs. Verksamhetens lågriskfilosofi. Kreditkvalitet som ger högsta kreditvärdighetsbetyg. Trippel-A både från Moody s och Standard & Poor s 4

13 Solidarisk borgen Solidarisk borgen är en grundförutsättning för att få låna upp förmånligt och långsiktigt på kapitalmarknaden. Solidariskt borgensåtagande innebär ansvar såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser i dag och i morgon. Notera att ansvaret förstås inte avser andra kommuners verksamhet, utan enbart den verksamhet som bedrivs i Kommuninvest. Regressavtal beskriver medlemmarnas inbördes ansvar och hur proceduren ser ut om krav på betalning framförs. 5

14 Resultatet Resultatet av det ekonomiska resultatet återförs till medlemmarna i form av lån med låga räntor, återbäring (kopplad till lånevolym) och ökat insatskapital. Kommuninvests närvaro på marknaden har en prispressande effekt. Under finanskriser har Kommuninvests stått stadigt och ordnat krediter när andra aktörer dragit sig ur. Verksamheten uppfattas av många som en Kommungäld vilken bland annat driver intressefrågor som rör sektorns finansiella villkor. 6

15 Prisjämförelse (augusti 2016, Swedbanks marknadsrapport) 7

16 Stort intresse för samarbete 274 av Sveriges kommuner är medlemmar. 10 landsting och regioner är medlemmar. Ytterligare medlemmar är på gång. 8

17 Bärande idé Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Tillsammans kan vi skapa lösningar som är fördelaktiga både för finansmarknaden och den egna sektorn. 9

18 10

19 Tjänsteskrivelse 1 (4) Omsorgskontoret Karoline Hällgren Dnr KS Kommunstyrelsen Funktionshinderpolitiskt program, antagande Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Förslag till nytt funktionshindersprogram tillstyrks. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Funktionshinderpolitiskt program Ett delaktigt Linköping antas. 2. Det handikappolitiska handlingsprogrammet upphävs härmed. 3. Riktlinjer för handikappolitiska handlingsprogrammet (Kunskap och forskning samt Tillgänglighet) upphävs härmed. Ärende Kommunstyrelsen beslutade , 375, att revidera det handikappolitiska handlingsprogrammet. En styrgrupp och arbetsgrupp har arbetat med att ta fram ett förslag till nytt funktionshinderpolitiskt program. Förslaget till nytt funktionshinderpoliska programmet har gått på remiss till nämnder, kommunal bolag och Linköpings handikappföreningar (HSO). Programmet syftar till att förtydliga vad Linköpings kommun ska uppnå för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Kommun fullmäktige föreslås anta det nya programmet. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, funktionshinderpolitiskt program, antagande.docx LKPG1002, v2.1,

20 2 (4) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade , 375, att revidera det handikappolitiska handlingsprogrammet som antogs av fullmäktige år En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från utbildningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgskontoret, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och socialkontoret har arbetat med utvärdering och revidering av programmet. Representanter från funktionhindersorganisationerna har också deltagit i arbetsgruppen. Arbetet med revidering av programmet har letts av en styrgrupp på politisk nivå med en representant vardera från barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden, omsorgsnämnden, äldrenämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och bygg- och miljönämnden. Daniel Andersson (L), ordförande i Rådet för funktionshinder och delaktighet (RFD) har lett arbetet. Råd för funktionshinder och delaktighet, RFD, har kontinuerligt fått information och deltagit i diskussioner om innehållet i programmet. Kommunstyrelsen beslutade att gå ut på remiss till nämnder, kommunal bolag och Linköpings handikappföreningar (HSO). Linköpings kommun vill skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga och leva på lika villkor. Alla människor är lika värda och ska erbjudas lika möjligheter. Funktionshinderpolitiska programmet syftar till att förtydliga vad Linköpings kommun ska uppnå för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Programmet är ett styrdokument för alla kommunens nämnder, kommunala styrelser och bolag. Det ska stimulera och vara ett redskap för att uppnå helhetssyn och gemensamt förhållningssätt. I det förslagna programmet föreslås sju områden: bemötande, kommunikation och demokratiskt deltagande, arbete, kultur och fritid, utbildning och fysisk miljö. Inom varje område ges en inriktning vad kommunen ska uppnå för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. I bilagan finns en sammanställning vilken nämnd, styrelse och bolag som ansvarar för de olika inriktningsområdena. Handikappolitiska handlingsprogrammet från år 2008 föreslås att upphävs. Riktlinjer till handikappolitiska programmet (Kunskap och forskning samt tillgänglighet) antaget av fullmäktige år 2010 är delvis inaktuella och ska enligt kommunens nya riktlinjer för styrdokument antas på nämndnivå. Riktlinjerna föreslås därför att upphävas för att vid behov återkomma till bygg- och miljönämnden i reviderad form.

21 3 (4) Kommunstyrelsens riktlinjer för politiska styrdokument har varit utgångspunkt för utformning av dokumentet. Det har varit en medveten strävan att begränsa textmassan i programmet för att öka tillgängligheten och läsbarheten. Ekonomiska konsekvenser Varje nämnd/styrelse/bolag har ansvaret att budgetera medel för att genomföra inriktningen i programmet inom respektive ansvarsområde. Kommunala mål Kommunfullmäktiges övergripande mål: En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv I Linköping ska fler människor nå egen försörjning En kommun med höga kunskapsambitioner och trygga uppväxtvillkor En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet Jämställdhet Kvinnor med funktionsnedsättning har, på många sätt, sämre livsvillkor än män med funktionsnedsättning. I jämförelse med män utan funktionsnedsättning blir skillnaden ännu större. Det handlar exempelvis om ekonomi, hälsa, förankring på arbetsmarknaden, politiskt inflytande och tillgång till välfärd. Programmet syfte är att verka för jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning oavsett kön, ålder, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Samråd Arbetet med att ta fram programmet har styrts av den politiska styrgruppen. Innehållet har arbetats fram av arbetsgruppen och dessutom har avstämningar skett med Rådet för funktionshinder och delaktighet. Programmet har varit ute på remiss till nämnder, styrelser, kommunal bolag och Linköpings handikappföreningar. Inkomna remissvar (11 stycken) har bearbetas av styrgrupp och arbetsgrupp och en del förslag har inarbetats i det slutliga förslaget till program. Uppföljning och utvärdering Programmet ska aktualitetsprövas en gång i början av varje mandatperiod. Rådet för funktionshinder och delaktighet har ett speciellt ansvar att utvärdera programmet inför varje aktualitetsprövning. Uppföljningen ska redovisas till fullmäktige.

22 4 (4) Inriktningsområdena ska följas upp i den ordinarie planerings- och budgetprocessen. Information eller förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Ärendet är inte aktuellt för MBL-behandling. Kommunledningskontoret Omsorgskontoret Paul Håkansson Linda Ljungqvist Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

23 Ett delaktigt Linköping Linköpings funktionshinderpolitiska program Dokumenttyp: Program Antaget av: Status: Förslag Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se

24 Diarienummer: KS KS Dokumentansvarig: Omsorgsdirektören Adresserat till: Kommunens nämnder, styrelser och bolag Tidpunkt för aktualitetsprövning: I början av varje mandatperiod Tidpunkt för senaste revidering: Relaterade styrdokument: Sökord: 2 (12)

25 Ett delaktigt Linköping Innehåll Innehåll Förord 4 1 Inledning 5 2 Bakgrund 5 3 Ett delaktigt Linköping 6 4 Genomförande 9 5 Uppföljning 9 6 Referenser 10 Bilaga 1 Sammanställning av programmets inriktning 10 3 (12)

26 Ett delaktigt Linköping Förord Utgångspunkten för Linköpings funktionshinderpolitiska program Ett delaktigt Linköping är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ratificerade Konventionen syftar till att undanröja allt som hindrar människor från att ta del av de mänskliga rättigheter som tillkommer alla. Delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen bygger på att alla människor har samma rättigheter och skyldigheter. Vi vill utveckla ett samhälle och ett Linköping för alla och då måste människors olika erfarenheter och kunskaper tas tillvara oberoende av funktionsvariationer. Vem som helst kan vid födseln eller senare i livet, få en funktionsnedsättning. Vi har också olika funktionalitet i olika skeden av livet. Var fjärde svensk uppger sig ha någon form av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättningar finns i alla åldrar, klasser och yrkesgrupper. De kommer från när eller fjärran, lever i staden eller på landsbygden, ensamma eller i familj, arbetar eller studerar, söker jobb eller är pensionerade och har olika värderingar, intressen, ambitioner och drömmar. Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp av människor som ska tas om hand. Det är människor som finns överallt och har rätten att utifrån sina individuella förutsättningar vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Målet ska vara att funktionsnedsättningar så långt som möjligt inte ska tillåtas hindra individen från att leva ett självständigt liv och utveckla sina unika förmågor. Funktionhindersperspektivet måste finnas med från början och inom alla politikområden. I detta funktionshinderpolitiska program formuleras därför inriktningar för arbetet att försvara och utveckla rätten till ett bra bemötande, kommunikation och demokratiskt deltagande, arbete, kultur och fritid, utbildning, tillgänglig miljö samt omsorg och hälsa. Ansvaret för detta vilar på kommunens nämnder, styrelser och bolag både enskilt och tillsammans. Linköpings kommun vill på så vis vara ett föredöme i arbetet att möjliggöra för barn, ungdomar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar att få bli sitt bästa jag. I arbetet med att ta fram ett nytt program att ersätta det från 2008 har Rådet för funktionshinder och delaktighet deltagit mycket aktivt. Företrädarna från funktionshindersrörelsen har bidragit med engagemang, klokskap och kreativitet för att formulera ett program för ett delaktigt Linköping. Stort tack för era insatser! Daniel Andersson Kommunalråd 4 (12)

27 Ett delaktigt Linköping 1 Inledning Linköpings kommun vill skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga och leva på lika villkor. Alla människor är lika värda och ska erbjudas lika möjligheter. Kommunen ska verka för jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning oavsett kön, ålder, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Funktionshinderpolitiska programmet syftar till att förtydliga vad Linköpings kommun ska uppnå för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Programmet är ett styrdokument för alla kommunens nämnder, kommunala styrelser och bolag. Det ska stimulera och vara ett redskap för att uppnå helhetssyn och gemensamt förhållningssätt. 2 Bakgrund FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en utgångspunkt i formulering av funktionshinderpolitiska programmet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 antog FN en ny konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. FN-konventionen ska främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Sverige antog konventionen år Det betyder att Sverige är juridiskt bundet av konventionens innehåll. De grundläggande principerna i konventionen är: jämlikhet och icke-diskriminering miljö och omgivning ska vara tillgänglig rätt att få tillgång till hjälpmedel och information möjligheter till stöd och personlig service Exempel på styrdokument och lagstiftningar inom området FN: barnkonvention innebär att alla barn utan undantag har rätt att få del av sina rättigheter. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Diskrimineringslagen omfattar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagstiftning om stöd: socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om bostadsanpassningsbidrag Tillgänglighet inom byggande: Boverkets byggregler (BBR), Enkelt avhjälpta hinder (HIN), Tillgänglighet på allmänna platser (ALM), 5 (12)

28 Ett delaktigt Linköping Möjligheten att ställa krav om Certifierad sakkunnig av tillgänglighet i bygglovsärenden (PBF) Stöd inom skolan: skollagen Resor: lag om färdtjänst och kollektivtrafiklagen Arbete: arbetsmiljölagen Kommunala styrdokument 3 Ett delaktigt Linköping Bemötande på lika villkor Bemötande har många dimensioner. Det handlar i grunden om att alla ska bli respekterade fullt ut för den man är. Funktionsnedsättningar syns inte alltid på utsidan vilket kan öka risken för missförstånd. Attityder och fördomar är ett vanligt upplevt hinder för personer med funktionsnedsättning. Inriktning Öka medvetenheten och kunskapen om personer med funktionsnedsättning bland kommunens anställda. Öka medvetenheten och kunskapen om personer med funktionsnedsättning bland elever och barn i kommunal verksamhet. Kommunikation och demokratiskt deltagande på lika villkor Information och kommunikation från Linköpings kommun ska vara lätt att läsa, höra och förstå. Alla ska ha lika möjlighet att utrycka sina synpunkter, delta i val och vara aktiv som politiker. Kommunen ska samråda med funktionshinderorganisationer och kommunens råd för funktionshinder och delaktighet i frågor som rör människor med funktionsnedsättning. Inriktning Säkerhetsställa att alla har möjlighet till demokratiskt inflytande och verka för likvärdigt valdeltagande Utveckla verktyg för att bättre få fram åsikter, erfarenhet och kunskap från personer med funktionsnedsättning Öka möjligheten att få information via flera olika uttrycksätt om sina rättigheter och möjligheter 6 (12)

29 Ett delaktigt Linköping Utveckla kommunens webbplats enligt internationell standard för tillgänglig webbutveckling Arbete på lika villkor Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning är högre än bland övrig befolkning. Antalet anställda med funktionsnedsättning är låg i Linköpings kommun. Detta är ett område som kan utvecklas betydligt mer exempelvis via social hänsyn i upphandlingar och att stödja och samverka med sociala företag. Inriktning Öka antalet personer med funktionsnedsättning som får anställning av Linköpings kommun och dess utförare och leverantörer Stödja personer med funktionsnedsättning att få anställning i privata sektorn Daglig verksamhet ska hålla hög kvalitet och erbjuda en bred verksamhet Kultur och fritid på lika villkor Alla som bor, verkar eller besöker Linköping ska oavsett funktionsnedsättning kunna delta i kultur- och fritidslivet på likvärdiga villkor. Delta handlar om att både kunna utföra en aktivitet men också kunna vara åskådare. Inriktning Öka tillgängligheten vid fritids, kultur- och idrottsanläggningar Stimulera föreningar att erbjuda aktiviteter och verksamheter så att människor med funktionsnedsättning kan delta, både som utövare och som åskådare Öka tillgängligheten i besöksområden i naturen 7 (12)

30 Ett delaktigt Linköping Utbildning på lika villkor Alla barn, ungdomar och vuxna har rätt utifrån sina förutsättningar utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. För vissa elever är särskilt stöd och anpassning en förutsättning för att klara av skolan. Lugna och tysta miljöer är extra viktigt för vissa barn och ungdomar med funktionsnedsättning. En utgångspunkt för att elever ska kunna välja skola är att lokalerna är tillgängliga. Inriktning Elever med funktionsnedsättning ska kunna välja skola på likvärdiga villkor Erbjuda teknik och anpassningar som ger möjlighet för alla att delta i undervisning Förbättra samordning runt eleven mellan olika insatser och skolformer Fysisk miljö på lika villkor Tillgänglig och användbar miljö är en förutsättning för att alla ska kunna vara oberoende och kunna delta i olika sammanhang. Linköpings kommun har under flera år aktivt arbetat med att förbättra den fysiska tillgängligheten men det finns fortfarande brister kvar att åtgärda. Om tillgänglighetskrav ställs tydligare i upphandlingar minskar behovet att i efterhand åtgärda brister. Inriktning Tillgänglighetsfrågorna ska ingå och förtydligas i det systematiska arbetsmiljöarbetet Genomföra aktiv tillsyn av enkelt avhjälpta hinder Ställa krav på tillgänglighet i upphandlingar Åtgärda tillgänglighetsproblem i offentliga miljöer som torg, parker, lekplatser och gator Åtgärda tillgänglighetsproblem i kommunala lokaler Åtgärda tillgänglighetsproblem vid hållplatser i kollektivtrafiken Utöka tillgänglighetsdatabasen och verka för att den blir mer känd 8 (12)

31 Ett delaktigt Linköping Omsorg och hälsa på lika villkor FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa och att inte utsättas för diskriminering. Ohälsa bland personer med funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i övrigt. Inriktning Erbjuda tekniska lösningar för att öka möjlighet till ett mer självständigt liv Verka för ökad hälsa hos personer med funktionsnedsättning genom att motverka isolering och uppmuntra olika former av friskvård och aktiviteter oavsett ålder Verka för bättre samverkan mellan olika stödinsatser Vidareutveckla anhörigstöd för att förebygga ohälsa Verka för att elever med funktionsnedsättning ska erbjudas boendeförhållanden som möjliggör skolgång i hemkommunen 4 Genomförande Varje nämnd, styrelse och bolag ansvarar för att funktionshinderpolitiska programmet genomförs. Som bilaga finns en sammanställning för vilka områden som är mest relevant för respektive nämnd, bolag och styrelse. 5 Uppföljning Programmet ska aktualitetsprövas minst en gång i början av varje mandatperiod. Rådet för funktionshinder och delaktighet har ett speciellt ansvar att utvärdera programmet inför varje aktualitetsprövning. Uppföljningen ska redovisas till fullmäktige. Inriktningsområdena ska följas upp i den ordinarie planerings- och budgetarbetet. 9 (12)

32 Ett delaktigt Linköping 6 Referenser Arbetsmiljölag (1997:1160) Diskrimineringslag (2008:567) Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (FN ) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FN ) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Lag om färdtjänst (1997:736) Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Plan- och bygglag (2010:900) Skollag (2010:800) Socialtjänstlag (2001:453) Bilaga 1 Sammanställning av programmets inriktning Här visas vilka områden som är mest relevanta för de olika nämnderna, styrelserna och bolagen. 10 (12)

33 Ett delaktigt Linköping Inriktning Öka medvetenheten och kunskapen om personer med funktionsnedsättning bland kommunens anställda Öka medvetenheten och kunskapen om personer med funktionsnedsättning bland elever och barn i kommunal verksamhet Säkerhetsställa att alla har möjlighet till demokratiskt inflytande och verka för likvärdigt valdeltagande Utveckla verktyg för att bättre få fram åsikter, erfarenhet och kunskap från personer med funktionsnedsättning Öka möjligheten att få information via flera olika utrycksätt om sina rättigheter och möjligheter Utveckla kommunens webbplats enligt internationell standard för tillgänglig webbutveckling Öka antalet personer med funktionsnedsättning som får anställning av Linköpings kommun och dess uförare och leverantörer Stödja personer med funktionsnedsättning att få anställning i privata sektorn Daglig verksamhet ska hålla hög kvalitet och erbjuda en bred verksamhet Öka tillgängligheten vid fritids, kultur- och idrottsanläggningar Stimulera föreningar att erbjuda aktiviteter och verksamheter så att människor med funktionsnedsättning kan delta, både som utövare och som åskådare Öka tillgängligheten i besöksområden i naturen Elever med funktionsnedsättning ska kunna välja skola på likvärdiga villkor Erbjuda teknik och anpassningar som ger möjlighet för alla att delta i undervisning Förbättra samordning runt eleven mellan olika insatser och skolformer Ansvarig nämnd, styrelse, bolag Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Valnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Bildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Äldrenämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden 11 (12)

34 Ett delaktigt Linköping Tillgänglighetsfrågorna ska ingå och förtydligas i det systematiska arbetsmiljöarbetet Genomföra aktiv tillsyn av enkelt avhjälpta hinder Ställa krav på tillgänglighet i upphandlingar Åtgärda tillgänglighetsproblem i offentliga miljöer som torg, parker, lekplatser och gator Åtgärda tillgänglighetsproblem i kommunala lokaler Åtgärda tillgänglighetsproblem vid hållplatser i kollektivtrafiken Utöka tillgänglighetsdatabasen och verka för att den blir mer känd Erbjuda tekniska lösningar för att öka möjlighet till ett mer självständigt liv Verka för ökad hälsa hos personer med funktionsnedsättning genom att motverka isolering och uppmuntra olika former av friskvård och aktiviteter oavsett ålder Verka för förbättrad samverkan mellan olika stödinsatser Vidareutveckla anhörigstöd för att förebygga ohälsa Verka för att elever med funktionsnedsättning ska erbjudas boendeförhållanden som möjliggör skolgång i hemkommunen Kommunstyrelsen Bygg och miljönämnden Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Samtliga (kommunstyrelsen) Samhällsbyggnadsnämnden AB Stångåstaden Bygg och miljönämnden Lejonfastigheter AB Linköpings City Airport AB Sankt Kors fastighets AB Visit Linköping Omsorgsnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Äldrenämdnen Omsorgsnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden 12 (12)

35 Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningskontoret Katrin Englund Dnr KS Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy, antagande Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen tillstyrker förslag till ny kommunikationspolicy. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Ny kommunikationspolicy för Linköpings kommun antas. Ärende Dokumentet Kommunikationspolicy för Linköpings kommun återremitterades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 14 december 2016 och har nu reviderats i enlighet med beslutet. Ändringarna är markerade med rött i förslaget till policy. Dokumentet är i övrigt lika som tidigare. Kommunfullmäktige antog en kommunikationspolicy att gälla för Linköpings kommun i december Denna policy har sedan legat som grund för utveckling av våra kommunikationsinsatser generellt samt utveckling av bland annat kommunens webbplats, intranät, e-tjänster, medborgarkontor, personaltidning, hushållstidningen Dialog, mediestrategi och marknadsföring. Uppföljningar utifrån ett medborgarperspektiv har gjorts kontinuerligt omfattande attitydundersökning, varumärkeskännedom, tillgänglighet via telefon och webb. Under åren har också organisatoriska strukturer byggts upp för att säkerställa kontinuerliga utvecklingsinsatser inom kommunikation. Enligt fullmäktiges beslut ska ny kommunikationspolicy tas fram efter fyra år vilket medförde att arbetet med att se över och omformulera nuvarande kommunikationspolicy initierades i april Arbetet har innefattat ett brett dialog- och förankringsarbete inom organisationen, framförallt inom grupperingen kommunikationsstrategisk funktion där samtliga förvaltningar finns representerade. LKPG1002, v2.1, Kommunikationspolicyn är ett verktyg för att nå antagna visioner, mål och strategier. Information från Linköpings kommun ska vara tillgänglig samt lätt att förstå och ta del av. En tydlig och offensiv kommunikation ökar kunskapen hos mottagaren. Kommunikation handlar om att ge och ta emot information och inbjuda till dialog.

36 2 (5) Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse Förslag till kommunikationspolicy Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 499

37 3 (5) Bakgrund Policyn anger att vår kommunikation alltid ska utgå utifrån mottagarens behov och förutsättningar. Vår kommunikation omfattar all service och allt utbyte av information som sker genom kommunens kommunikationskanaler. Den interna och externa kommunikationen påverkar och stärker varandra. För att vår kommunikation ska vara effektiv krävs att vi är samordnade och konsekventa i de budskap vi förmedlar. Kommunikationspolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för samtliga medarbetare inom Linköpings kommun. Den är ett verktyg för att vi ska kunna genomföra det som sägs i fullmäktiges mål, vägledande dokument och olika former av beslut. Policyn ligger till grund för samtliga riktlinjer och anvisningar för vår kommunikation. Tillsammans med den grafiska profilen utgör den ett stöd vid utformning av strategier, planer och aktiviteter som gäller kommunens kommunikation både internt och externt. Vi måste därför alltid vara lyhörda så att vi anpassar vår kommunikation utifrån de målgrupper vi vill nå. Kommunikationen måste vara tydlig, så att mottagarna får kunskap om de verksamheter och den service vi och andra utförare erbjuder och kännedom om att vår verksamhet står för kontinuitet och trygghet. Kommunikationspolicyn utgör också grunden för vårt marknadsföringsarbete. Marknadsföringen av Linköping är en viktig framgångsfaktor eftersom konkurrensen bland större städer hårdnar när det gäller att attrahera arbetskraft, näringslivsetableringar, besökare och studenter. För att lyckas sticka ut i konkurrensen måste vi stärka vårt varumärke så att det blir synligt, attraktivt och ger tydliga associationer hos mottagaren. Vikten av helhetssyn inom den kommunala organisationen blir allt tydligare utifrån ett internt perspektiv. Ett professionellt kommunikationsarbete bidrar till att underlätta informationsutbytet mellan medarbetare i organisationen. Väl fungerande kommunikation är en effektiv åtgärd för att höja både arbetsglädje och servicenivån till våra kommuninvånare och näringsliv. Linköpings kommuns decentraliserade och mångfasetterade organisation utgör en utmaning för ett professionellt kommunikationsarbete. Dialog och samarbete är ett krav för ledare och medarbetare både i den interna kommunikationen och i den dagliga externa kontakten, antingen målgruppen är Linköpingsbor, brukare, näringsliv eller andra intressenter. Kommunala mål I kommunfullmäktiges mål för återfinns målet En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet vilket innebär att oavsett var i kommunen man bor ska man ha möjlighet att påverka och bidra till Linköpings

38 4 (5) utveckling. För att nå måluppfyllelse är det nödvändigt att vi skapar förståelse hos de som berörs av ett beslut genom att informera om bakgrunden till och syftet med beslutet. Vi ska också bygga förtroende och stärka det demokratiska samtalet. Ett annat mål lyder En kommun som är en stark röst regionalt, nationellt och internationellt som innebär att Linköpings kommun ska vara en framträdande aktör i regionen såväl som nationellt och internationellt. Här ska vi på ett tydligt och engagerande sätt kommunicera den utveckling och den kvalitetsförbättring som sker inom olika områden samt aktivt arbeta för att påverka samhällsutvecklingen i frågor som är viktiga för Linköpings kommuns fortsatta tillväxt. Vi ska också stärka förtroendet för varumärket Linköping genom att tillhandahålla service av god kvalitet. Framtagande av ny kommunikationspolicy är ett viktigt verktyg för detta arbete. Jämställdhet Linköpings kommun ska aktivt beakta jämställdhets- och mångfaldsaspekten i all kommunikation inklusive bildspråk. Den grundläggande principen om likabehandling och ickediskriminering oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning utgör utgångspunkten. Samråd Samråd har skett med kommunledningsgruppen, vilken tillstyrker förslag till ny kommunikationspolicy. Uppföljning och utvärdering Vår kommunikation ska stödja fullmäktiges mål samt vara resurseffektiv och resultatorienterad. Den ska löpande planeras, följas upp och utvärderas för att säkerställa att vi använder våra resurser på bästa sätt och når goda resultat. Vår kommunikation i samtliga kanaler ska följas upp så långt det är möjligt. Uppföljningen kan ske genom nyckeltal, statistik, mätningar, undersökningar, intervjuer och dialog. Information eller förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet MBL-förhandling eller information är inte påkallad.

39 5 (5) Kommunledningskontoret Paul Håkansson Catarina Thuning Beslutet skickas till: Katrin Englund, kommunikationsstrateg Samtliga nämnder

40 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige xx, xx Status: Förslag Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se

41 Diarienummer: KS Dokumentansvarig: Kommunikationsdirektören Adresserat till: Alla nämnder och styrelser Tidpunkt för aktualitetsprövning: Varje mandatperiod Tidpunkt för senaste revidering: Dec 2012 Relaterade styrdokument: Riktlinjer för kommunikation Sökord: 2 (8)

42 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Innehåll Innehåll 1 Inledning 4 2 Mål för vår kommunikation Linköpings kommuns kommunikation är tillgänglig och tydlig Linköpings kommuns kommunikation är öppen Linköpings kommun är en kommunicerande organisation Linköpings kommuns kommunikation ska stärka förtroendet för varumärket Linköping Linköpings kommuns kommunikation ska skapa en positiv attityd till Linköping och dess utveckling 5 3 Ett gemensamt varumärke Våra kärnvärden Varumärkeslöfte Position 6 4 Resultatstyrd kommunikation 6 5 Målgrupper och intressenter 6 6 Kanaler för vår kommunikation 7 7 Ansvar för vår kommunikation Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Nämnder 7 8 Relaterade dokument Kommunfullmäktiges övergripande mål Budgeten Personalpolitiskt program Linköpings kommuns riktlinje för att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke Jämställdhets- och mångfaldspolicy Policy för medborgardialog (ej fastställd) Riktlinjer för medborgardialog 8 3 (8)

43 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Inledning 1 Inledning Kommunikationspolicyn är ett långsiktigt och kommunövergripande styrdokument som gäller för samtliga medarbetare inom Linköpings kommun. Den styr alla riktlinjer och anvisningar för vår kommunikation och talar om hur vi kommunicerar med våra målgrupper. Vår kommunikation omfattar allt utbyte av information och åsikter som sker genom kommunens kommunikationskanaler eller som har kommunen som part eller avsändare. Den interna och externa kommunikationen påverkar och stärker varandra. För att vår kommunikation ska vara effektiv krävs att vi är samordnade och konsekventa i de budskap vi förmedlar. Vår kommunikation utgår alltid från mottagarens behov och förutsättningar. Vi ska därför vara lyhörda så att vi förstår vad våra målgrupper efterfrågar och vilka förutsättningar respektive individ har. Kommunikationen ska ge kunskap om de verksamheter och den service Linköpings kommun och andra utförare erbjuder samt kännedom om att vår verksamhet står för kontinuitet och trygghet. Det är vår kvalitetsgaranti. Nytänkande och engagemang ska prägla all vår kommunikation. För att vi ska nå våra övergripande mål måste vi behålla, och rekrytera nya, kompetenta och engagerade medarbetare. Här spelar kommunikationen en viktig roll genom att förmedla alla möjligheter till utveckling som våra arbetsplatser och yrkesroller erbjuder och genom att visa en tydlig bild av Linköpings kommun som arbetsgivare. 2 Mål för vår kommunikation 2.1 Linköpings kommuns kommunikation är tillgänglig och tydlig Det ska vara enkelt att få kontakt och kommunicera med Linköpings kommun. Genom att informera om bakgrunden till och syftet med ett beslut skapar vi förståelse hos de som berörs. För att underlätta för våra målgrupper och intressenter att delta i utvecklingen av våra verksamheter ska vi bygga förtroende och stärka det demokratiska samtalet. 2.2 Linköpings kommuns kommunikation är öppen När det finns ett allmänintresse för en fråga eller en händelse ska Linköpings kommun kommunicera proaktivt, oavsett om frågan är kritisk för kommunen. Detta stärker vår trovärdighet och vårt varumärke. 2.3 Linköpings kommun är en kommunicerande organisation Genom goda samarbeten och dialog skapar vi delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Vi skapar också en intern samhörighet som i sin tur leder till en extern tydlighet. Tillsammans bygger vi upp en organisation som står 4 (8)

44 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Ett gemensamt varumärke för god service och som klarar snabba anpassningar till förändringar i omvärlden. 2.4 Linköpings kommuns kommunikation ska stärka förtroendet för varumärket Linköping Genom att tillhandahålla service av god kvalitet blir omgivningens och vår egen bild av verksamheten positiv. Då ökar medarbetarnas engagemang och Linköpings kommuns varumärke stärks internt såväl som externt. 2.5 Linköpings kommuns kommunikation ska skapa en positiv attityd till Linköping och dess utveckling Vi ska på ett tydligt och engagerande sätt kommunicera den utveckling och den kvalitetsförbättring som sker inom olika områden, på lokal såväl som regional och nationell nivå. Vi ska också aktivt arbeta för att påverka samhällsutvecklingen i frågor som är viktiga för Linköpings kommuns fortsatta tillväxt. 3 Ett gemensamt varumärke Alla verksamheter i Linköpings kommun utgör ett gemensamt varumärke. Styrkan i vårt varumärke bestäms av kvaliteten på vår service och all kommunikation i den dagliga verksamheten påverkar omgivningens syn på oss: När vi tar emot en besökare i receptionen, möter brukare i de olika verksamheterna, träffar media, diskuterar med leverantörer eller pratar i telefon med enskilda medborgare. Alla medarbetare har därför en viktig roll när det gäller att skapa bilden av Linköpings kommun. Vi är alla ambassadörer och bärare av varumärket Linköping. Vår kommunikation ska alltid vara korrekt och saklig med en tydlig avsändare. Informationsmaterial och handlingar ska följa den grafiska profilmanualen och vara tydligt märkta med kommunens logotyp. 3.1 Våra kärnvärden Våra kärnvärden ska genomsyra hela verksamheten. De är en sammanfattning av vår identitet. Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar, värdesätta innovationskraft och vara ständigt framåtblickande. Det handlar också om att våga ta en tätposition. Det är där idéer blir verklighet beviset på. Vår kommunikation ska präglas av ett engagerat och aktivt agerande. Vi ska ta initiativ till dialog och debatt och snabbt besvara frågor. 5 (8)

45 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Resultatstyrd kommunikation Mänskliga Linköping är en levande, livsbejakande kommun. Samtidigt är vi en öppen och välkomnande kommun. Vi skapar förutsättningar och miljöer för alla medborgare som attraherar, utvecklar och inger trygghet. Allmänheten har rätt till full insyn i kommunens verksamhet, om det inte finns lagliga begränsningar. Det ska vara lätt att komma i kontakt med Linköpings kommun och vi uttrycker oss enkelt och begripligt. Alla ska mötas med respekt. Det förutsätter att alla medarbetare har en positiv människosyn och ett flexibelt agerande där öppenhet, ärlighet och förtroende är riktmärken. Mångfasetterade I Linköping har vi en stolt historia och en spännande framtid. Spjutspetsteknik går hand i hand med humanism. Här erbjuds ett rikt utbud inom det som människor värdesätter i sina liv. Vi välkomnar mångfald, kreativitet och skönhet. Jämställdhet är en självklarhet för oss. Det innebär att vi respekterar människors olikheter och varierande förutsättningar. 3.2 Varumärkeslöfte Det löfte vårt varumärke förmedlar är: Linköping där idéer blir verklighet. Det innebär att vi gör vårt bästa för att skapa miljöer där människor trivs, utvecklas och förverkligar sina idéer. Vi vill uppfattas som en handlingskraftig, nytänkande och engagerad kommun. Vårt arbete, våra kontakter och relationer med omvärlden utgör grunden för att förmedla den uppfattningen. 3.3 Position För att ytterligare tydliggöra vår identitet och särskilja oss från kommuner som påminner om oss, ska vi förstärka vår position: Teknik och Humanism. Vår position anger de områden där vi vill bli uppmärksammade och igenkända. Linköping har en stark tradition inom teknik och står för högteknologi i framkant men vi har samtidigt ett humanistiskt förhållningssätt där vi sätter människan i centrum. 4 Resultatstyrd kommunikation Vår kommunikation ska vara resurseffektiv och resultatorienterad. Den ska planeras, följas upp och utvärderas så att vi kan vara säkra på att vi använder våra resurser på bästa sätt och når goda resultat. Det gäller för våra personliga möten, för vår dialog med medborgare och intressenter, för våra aktiviteter på webben och i andra kanaler. 5 Målgrupper och intressenter För att vår kommunikation ska vara så effektiv som möjligt ska vi alltid ha god kunskap om våra målgrupper och deras behov och förutsättningar. Det gäller oavsett om de finns i Linköpings kommun, i regionen, nationellt eller internationellt. 6 (8)

46 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kanaler för vår kommunikation 6 Kanaler för vår kommunikation Den viktigaste formen för vår kommunikation är det personliga samtalet och mötet. Därutöver ska vi kommunicera genom etablerade kanaler till exempel webb, dagspress, telefon och e-post. Telefoni och mejl kan verka självklara verktyg, men hur vi använder dem och bemöter medborgarna genom dem är avgörande i vår vardagliga kommunikation. Vi ska använda film och sociala medier för att stärka dialogen, öka insynen och skapa förståelse. Linkoping.se är navet i vår kommunikation och linweb är vid sidan av det personliga mötet vår viktigaste kanal för att kommunicera med kommunens medarbetare. 7 Ansvar för vår kommunikation 7.1 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande styrdokument och kommunikationspolicyn är ett av dessa. Det är sedan kommunstyrelsens ansvar att styra, samordna, utveckla, följa upp och utvärdera kommunens kommunikation. 7.2 Nämnder Nämnder och utskott ansvarar för att kommunikationen som gäller den egna verksamheten följer kommunikationspolicyn. 8 Relaterade dokument 8.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål är ett nämndövergripande styrdokument i ett flerårigt perspektiv. Kommunikationen är en integrerad del i arbetet med att uppnå målen i planen. 8.2 Budgeten Budgeten är kommunens viktigaste verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. 8.3 Personalpolitiskt program Linköpings kommun strävar efter att skapa arbetsplatser där varje medarbetare kan känna arbetsglädje och stolthet. Organisationen ska kännetecknas av dialog, samspel och öppenhet med stöd av en förtroendeingivande och tydlig ledning på alla nivåer. 8.4 Linköpings kommuns riktlinje för att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke Förmågan att möta framtiden med rätt kompetens är den största och viktigaste utmaningen för oss som arbetsgivare och en strategisk fråga för hela organisationen. Vi vill uppfattas som en handlingskraftig, nytänkande och engagerad kommun och 7 (8)

47 Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Relaterade dokument arbetsgivare. Vårt arbete, våra kontakter och relationer med omvärlden utgör grunden för att förmedla den uppfattningen. 8.5 Jämställdhets- och mångfaldspolicy Linköpings kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande principen om likabehandling och ickediskriminering oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning. Denna grundläggande princip ska genomsyra kommunens hela verksamhet såväl som arbetsgivare som i förhållande till brukare. 8.6 Policy för medborgardialog (ej fastställd) Medborgardialoger i Linköpings kommun omfattar alla som bor och vistas här. Syftet med en systematisk och strukturerad medborgardialog är att förtroendevalda ska få ett bredare underlag för att fatta hållbara beslut. Syftet är också att öka deltagarnas tillit till samhället och de demokratiska processerna. Policyn ska skapa tydlighet kring ämnet medborgardialog. 8.7 Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjerna ska konkretisera Policyn för medborgardialog. De vänder sig till både förtroendevalda och tjänstepersoner, och beskriver metoder och verktyg för att praktiskt genomföra olika former av medborgardialog. 8 (8)

48 Protokollsutdrag 1 (2) Kommunfullmäktige Kommunikationspolicy, antagande Dnr KS Ärende Kommunfullmäktige antog en kommunikationspolicy att gälla för Linköpings kommun i december Denna policy har sedan legat som grund för utveckling av våra kommunikationsinsatser generellt samt utveckling av bland annat kommunens webbplats, intranät, e-tjänster, medborgarkontor, personaltidning, hushållstidningen Dialog, mediestrategi och marknadsföring. Uppföljningar utifrån ett medborgarperspektiv har gjorts kontinuerligt omfattande attitydundersökning, varumärkeskännedom, tillgänglighet via telefon och webb. Under åren har också organisatoriska strukturer byggts upp för att säkerställa kontinuerliga utvecklingsinsatser inom kommunikation. Enligt fullmäktiges beslut ska ny kommunikationspolicy tas fram efter fyra år vilket medförde att arbetet med att se över och omformulera nuvarande kommunikationspolicy initierades i april Arbetet har innefattat ett brett dialog- och förankringsarbete inom organisationen, framförallt inom grupperingen kommunikationsstrategisk funktion där samtliga förvaltningar finns representerade. Kommunikationspolicyn är ett verktyg för att nå antagna visioner, mål och strategier. Information från Linköpings kommun ska vara tillgänglig samt lätt att förstå och ta del av. En tydlig och offensiv kommunikation ökar kunskapen hos mottagaren. Kommunikation handlar om att ge och ta emot information och inbjuda till dialog. Kommunstyrelsens beslut den 6 december 2016, Förslag på ny kommunikationspolicy tillstyrks. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut den 6 december 2016, Ny kommunikationspolicy för Linköpings kommun antas. LKPG1002, v2.1, Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 451 Tjänsteskrivelse Förslag till kommunikationspolicy Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur

49 Protokollsutdrag 2 (2) Kommunfullmäktige Yrkanden Eva Lindblad (V) yrkar att policyn ändras så att den konsekvent innehåller begreppet Linköpings kommun i stället för Linköpings stad som används ibland. Elmer Jansson (M) yrkar att ärendet återremitteras för att stycke 7 ska kompletteras med att även tydliggöra de geografiska utskottens ansvar för kommunikationen. Gösta Gustavsson (C) yrkar bifall till Eva Lindblads yrkande. Christian Gustavsson (M) yrkar att ärendet återremitteras för beaktande av Eva Lindblads ändringsyrkande. Eva Lindblad (V) framför att hon istället ställer sig bakom återremissyrkandet. Kristina Edlund (S) och Nils Hillerbrand (MP) instämmer i yrkandet om återremiss. Beslutsordning Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Kommunfullmäktiges beslut 1. Ärendet återremitteras för ytterligare beredning med beaktande av framförda yrkanden. Beslutet skickas till: Kanslienheten Ordförandens signatur Justerarens signatur Justerarens signatur

50 Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunledningskontoret Marcus Wahlström Dnr KS Kommunstyrelsen Lån- och borgensram för kommunen och kommunens bolag år 2017 Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunledningskontorets förslag avseende lån- och borgensram för kommunen och kommunens bolag för 2017 tillstyrks. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunkoncernens sammanlagda långfristiga lån under år 2017 får inte överskrida kronor. 2. Låneram fastställs enligt redovisad specifikation i bilaga Borgensbeloppet för Linköpings Stadshus AB skall för år 2017 uppgå till högst kronor, samt för dotterbolagen inom Linköpings Stadshus AB uppgå till högst kronor under år Beslutet gäller till dess kommunfullmäktige beslutar om nya ramar från år Samtliga tidigare, ännu ej utnyttjade, beslut om kommunal borgen till de kommunala bolagen återkallas. Ärende Enligt gällande finanspolicy ska kommunfullmäktige årligen fastställa låneram för kommunen och kommunens bolag. Högsta ram för kommunkoncernens låneomslutning för 2017 föreslås till mnkr, motsvarande ram för 2016 uppgick till mnkr. Linköpings Stadshus AB har för 2017 begärt en låneram på mnkr var låneramen mnkr, ökningen kommer sig av att vidareutlåningen till dotterbolagen Sankt Kors samt ResMex ökar till följd av ökande investeringar i bolagen. Kommunledningskontoret föreslår att även borgensramen bör vara mnkr för att återspegla Stadshus önskan om höjd låneram. LKPG1002, v2.1, Kommunledningskontoret föreslår att kommunen fortsatt ges möjlighet att teckna borgen för samtliga lån som dotterbolagen inom Linköpings Stadshus AB tar upp på marknaden. Borgensramen för dotterbolagen inom Linköpings Stadshus AB föreslås uppgå till mnkr därutöver föreslås borgensramen

51 2 för Linköpings Stadshus AB uppgå till mnkr. Total Borgensomslutning föreslås till mnkr, motsvarande ram för 2016 uppgick till mnkr. Ökningen kommer sig av att låneramen för Linköpings Stadshus AB är högre 2017 jämfört med 2016 till följd av ökad vidareutlåning till dotterbolagen, samt att låneramen för Stångåstaden samt Lejonfastigheter är högre 2017 jämfört med 2016 till följd av ett ökat investeringsbehov Kommunfullmäktiges beslut om lån- och borgensram får en giltighet som sträcker sig över 2017 och gäller till dess kommunfullmäktige beslutar om ny ram Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Sammanställning nettoinvesteringar enligt budget Bilaga 1, Sammanställning låneram Bilaga 2, Underlag för borgensram från Linköpings Stadshus AB Bilaga 3, Utdrag styrelsemötesprotokoll, Linköpings Stadshus AB

52 3 Åtgärdsförslag Enligt gällande finanspolicy ska kommunfullmäktige årligen fastställa låneram för kommunen och kommunens bolag. Kommunledningskontoret föreslår att Kommunfullmäktige dels fastställer en gemensam låneram för hela kommunkoncernen, dels fastställer låneram för Linköpings kommun, Linköpings Stadshus AB samt en gemensam låneram för dotterbolagen inom Linköpings Stadshus AB. Som underlag finns Stadshus AB:s förslag till låneram, bolagens redovisning av treårsplaner för år , budget för 2017 samt investeringar för år Bolagens redovisning av treårsplaner samt investeringar är godkända av Kommunfullmäktige i december Information om bolagens budgetar 2017 kommer på KS Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige ges kommunen möjlighet att gå i borgen för Linköpings Stadshus AB:s lån samt för bolagen inom Linköpings Stadshus AB. Bolagen betalar en borgensavgift till kommunen för upptagna lån med kommunal borgen. Borgensavgiften är avdragsgill för bolagen och avdragsrätten är inte omdiskuterad på det sätt som avdragsrätt för räntor på internlån har varit. Kommunledningskontoret föreslår att kommunen ges fortsatt möjlighet att teckna borgen för samtliga lån som bolagen inom Linköpings Stadshus AB tar upp på marknaden. Borgensramen för bolagen inom Linköpings Stadshus AB föreslås uppgå till mnkr dessutom föreslås borgensramen för Linköpings Stadshus AB uppgå till mnkr. Total Borgensomslutning 2017 föreslås till mnkr. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktiges beslut om lån- och borgensram får en giltighet som sträcker sig över 2017 och gäller till dess Kommunfullmäktige beslutar om ny ram för år Låneram 2017 Ramen för låneomslutning för 2016 var mnkr. Högsta ram för kommunkoncernens låneomslutning för 2017 föreslås till mnkr, ökningen kommer sig av att låneramen för Linköpings Stadshus AB är högre 2017 jämfört med 2016 till följd av ökad vidareutlåning till dotterbolagen, samt att låneramen för Stångåstaden samt Lejonfastigheter är högre 2017 jämfört med 2016 till följd av ett ökat investeringsbehov vilket tidigare redovisats i treårsplanerna för (KF ). Fördelning enligt nedan (externa lån): Låneram Linköpings Stadshus AB Låneram dotterbolag inom Linköpings Stadshus AB Förslag till låneram mnkr mnkr mnkr

53 4 Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige fastställer en låneram för kommunen och dess bolag som omfattar den av bolagen föreslagna låneomslutningen. Ett sådant förfarande innebär möjlighet för kommunens bolag att arbeta aktivt med låneportföljer utan att hämmas av kommunala beslut om viss högsta tillåtna låneomsättning under ett år. Förutom lånebehovet för kommunens och bolagens nyinvesteringar beräknas bolagen refinansiera befintliga lån enligt gällande låneavtal. Borgensram 2017 Kommunledningskontoret föreslår att ramen för sammanlagd borgen till kommunens bolag 2017 fastställs till mnkr som gör att kommunen ges möjlighet att teckna borgen för samtliga lån som bolagen inom Linköpings Stadshus AB tar upp på marknaden. Borgen för bolag inom Stadshus AB Borgen för Linköpings Stadshus AB Förslag till borgensram mnkr mnkr mnkr Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige fastställer en borgensram som motsvarar borgensomslutningen enligt ovan. Upphävande av tidigare beslut om lån- och borgensram Kommunfullmäktige fastställde för 2016 en ram för lån samt kommunal borgen. För att underlätta hantering av kommunens och bolagens lån- och borgensadministration föreslår Kommunledningskontoret att Kommunfullmäktige i samband med fastställande av ny lån- och borgensram för 2017 också beslutar att återkalla tidigare, ännu ej utnyttjade beslut om kommunal borgen till de kommunala bolagen. Den nu föreslagna lån- och borgensramen skulle därmed komma att utgöra det samlade behovet av extern långfristig finansiering för kommunkoncernen. Samråd I ärendet har samarbete med tjänstemannaledningen hos Linköpings Stadshus AB skett. Information eller förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Ingen facklig information eller förhandling påkallad.

54 5 Kommunledningskontoret Paul Håkansson Peder Brandt Beslutet skickas till: Linköping Stadshus AB Ekonomiavdelningen, Marcus Wahlström

55 Bilaga 1 Sammanställning nettoinvesteringar enligt budget Mnkr Bolagen inom Stadshus AB Linköpings Stadshus AB 0 0 Tekniska verken Stångåstaden Lejonfastigheter Sankt Kors Visit Linköping & Co 5 2 NuLink 0 0 ResMex Linköping City Airport 2 3 Mjärdevi Science Park 0 0 Linköpingsexpo 0 0 Investeringsram bolagen inom Stadshus AB Summa Sammanställning låneram Mnkr Stadshus moderbolagets - "egna" skulder tillkommer dotterbolagens upplåning Reserv Låneram för Linköpings Stadshus AB Tekniska verken Stångåstaden Lejonfastigheter Sankt Kors ResMex Reserv Avgår intern finansiering från Stadshus AB Låneram dotterbolag LKPG1002, v2.1, Summa extern upplåning

56 Linköping Styrelsen Ärende 15 Låneram 2017 mnkr Utfall 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Stadshus moderbolags "egna skulder" Dotterbolags upplåning Reserv 500 Låneram för Linköping Stadshus AB Tekniska Verken Stångåstaden Lejonfastigheter Sankt Kors Resmex Reserv 400 Låneram dotterbolagen varav intern upplåning Total upplåning VD föreslår styrelsen besluta att att godkänna låneram för Linköpings Stadshus på mnkr och en gemensam låneram för dotterbolagen på mnkr (exkl.intern upplåning) för 2017, uppdra till VD att skicka ärendet vidare till kommunen för fortsatt handläggning.

57 Sammanträdesprotokoll nr 9:2016 Styrelsemöte Sammanträdesdatum Sida (17) 15 Låneram 2017 Sofie Moosberg presenterar förslag på låneram för moderbolaget och dotterbolagen. BESLUT 1. Styrelsen godkänner låneram för Linköpings Stadshus AB på Mkr och gemensam låneram för dotterbolagen på Mkr (exkl intern upplåning) för VD får i uppdrag att skicka ärendet vidare till Linköpings kommun för fortsatt handläggning. Beslutet skickas till: Linköpings kommun

58 Tjänsteskrivelse 1 (3) Kultur- och fritidskontoret Lena Axelsson Dnr KOF Dnr KS Kultur- och fritidsnämnden Starta projekt Låna en svensk för ökad integration, svar på motion (M) Förslag till kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur-och fritidskontorets förslag till beslut tillstyrks. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut tillstyrks. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen Låna en svensk för ökad integration besvaras med hänvisning till att biblioteksverksamheten redan idag erbjuder de möjligheter som efterfrågas i motionen. Ärende Catharina Rosencrantz (M) och Elmer Jansson (M) har den 25 april 2016 inkommit med en motion Låna en svensk för ökad integration. Inom ramen för kommunens biblioteksverksamhet drivs idag det som kallas Språkvän. Verksamheten har pågått sedan 2015 och har genom projektmedel från kommunstyrelsen Insatser för flyktingmottagande 2016 utvecklats ytterligare. I september 2016 startades en förmedling av språkvänner i Linköpings kommun kallad Vi ses! Språkvänner i Linköping. Linköpings kommun är huvudsponsor och Linköpings Södra Rödakorskrets är utförare. Ytterligare ett antal organisationer i kommunen vill engagera sig och deltar därmed som medverkande organisationer däribland Linköpings stadsbibliotek. Kultur- och fritidskontoret anser att biblioteksverksamheten redan idag erbjuder de möjligheter som efterfrågas i motionen. LKPG1002, v2.1, Beslutsunderlag: Motion om Låna en svensk (M) Låna en svensk svar på motion

59 2 (3) Bakgrund Genom att bli språkvän finns möjlighet att hjälpa en person med utländsk bakgrund att få en bra start i sitt nya hemland och att lära känna en ny kultur. Att få en språkvän möjliggör kontakten med svenskar och det svenska samhället, samt ökar kunskapen om svenska traditioner, den svenska kulturen och språket. Syftet är att underlätta en social integration för alla nyanlända och skapa mötesplatser människor emellan. Ett sätt att bygga broar mellan människor, förebygga fördomar och skapa ett samhälle där alla kan känna sig inkluderade Kultur- och fritidskontoret ställer sig positiv till motionen men bedömer att biblioteksverksamheten redan idag erbjuder de möjligheter som efterfrågas i motionen. Kommunala mål Kommunfullmäktige har för mandatperioden bland annat antagit följande mål: En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet Oavsett var i kommunen man bor ska man ha möjlighet att påverka och bidra till Linköpings utveckling. Jämlikheten ska öka och alla invånare ska kunna känna trygghet, såväl socialt som ekonomiskt. Sociala insatser ska vara förebyggande, ha barnen i fokus samt bygga på samverkan, helhetssyn och långsiktighet. En kreativ kommun Ett varierat kultur- och fritidsutbud som riktar sig till alla Linköpingsbor ska finnas i kommunens olika stadsdelar och orter och även locka besökare. I Linköping ska det finnas en god samverkan mellan kommun och föreningsliv. Alla barn och unga ska kunna ta del av ett rikt och meningsfullt fritids- och kulturliv samt möjligheten att skapa själva Kultur- och fritidsnämnden har för bland annat antagit följande mål: Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara en attraktiv och inkluderande mötesplats och bildningsarena. Jämställdhet Pågående projekt i stadsbiblioteket vänder sig till både kvinnor och män, där projektet ska erbjuda samma möjligheter till deltagande oavsett kön. Stadsbiblioteket har tillsammans med kultur- och fritidskontoret och kulturoch fritidsförvaltningens andra resultatenheter genomgått utbildning inom jämställdhetlagstiften. Flera medarbetare inom har även gått kommunens Vinna Vinna-utbildning och bedömningen att jämställdhet är en väl integrerad aspekt i biblioteksverksamheten.

60 3 (3) Information eller förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Information enligt MBL 19 har genomförts för kultur- och fritidsnämnden. Kommunledningskontoret Kultur- och fritidskontoret Paul Håkansson Karin Olanders Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

61