Årskrönika är slut och 2011 tar vid. 05 januari Råvarukrönika. Överraskningsindex låg på plus. Olja har handlats på ekonomiska utfall

Transkript

1 05 januari 2011 Årskrönika är slut och 2011 tar vid Råvarukrönika Efter julbord och vila passar vi på att summera 2010 och samtidigt fundera kring vad som kan bli stora teman för Vi tar avstamp i makro för att kartlägga vår syn på råvarornas utveckling under året som ännu ligger i sin linda. Ekonomisk data har i mycket överraskat positivt 2010 Överraskningsindex låg på plus Överraskningsindex som mäter huruvida ekonomisk data kommer in bättre eller sämre än vad marknaden förväntar sig har under 2010 legat över noll, vilket betyder att data varit bättre än vad marknaden har förväntat sig i genomsnitt. I figuren till höger ser vi att senhösten har varit en period med bättre data och 2010 avlutas med bra konjunkturutsikter i sikte. Under det gångna året har inköpschefsindex i Europa överträffat förväntningarna 9 av 12 gånger och under hösten har förväntningarna på konjunkturen successivt skruvats upp. Olja har handlats på ekonomiska utfall I den nedre figuren lägger vi oljepriset ovanpå överraskningsindex och ser att olja är en råvara som handlas mycket på de generella konjunkturutsikterna var ett år då kasten var snabba mellan hopp och förtvivlan. Tillväxtoptimismen under Q1 fick sig en törn av den europeiska skuldkrisen som sedan övergick i en oro för amerikansk dubbeldipp. FEDs lansering av QE2 vände på steken och gav hoppet åter. Källor: Handelsbanken Capital Markets, Bloomberg Olja följer konjunkturen i bred mening Under året har olja gått från att handlas i intervallet dollar/fat till att springa upp till 95 dollar. Råvarornas andra konjunkturindikator koppar avslutar också året urstarkt med nya rekordnivåer. Det kan ses som en bra sammanfattning av 2010 års råvaruår; trevande men med en stark avslutning och fullt med utmaningar för såväl köpare som säljare inför Martin Jansson, Råvarustrateg, nija03@handelsbanken.se Källor: Handelsbanken Capital Markets, Bloomberg Vad hände under 2010? sid 2 Råvaror under 2010 sid 3 Fysiska ETFer -Är de ett hot? sid 4 Vad händer under 2011? sid 5 Råvaror under 2011 sid 6 For full disclaimer and definitions, please refer to the end of this report.

2 Vad hände under 2010? Makro pendlade mellan skuld, stöd och åtstramning Året började och slutade med skuldkris. Först ut i Grekland, sedan via Spanien och Portugal till att sluta (?) i Irland under senhösten. Väster om Atlanten skulle de fallande priserna stävjas med nytryckta pengar som skulle få hjulen att snurra. Centralbankschefen Ben Bernanke lovade att strö ut pengar från en helikopter om så skulle krävas. Hjulen kom också igång under slutet av året frågan är om det var tack vare Bernankes pengar. Bens nytryckta pengar sänkte i alla fall dollarn och gav stöd åt USA:s exportindustri. Exportindustrin var det som alla länder satte sitt hopp till under året. Summerade man förhoppningarna om export och import så gick balansen inte ihop. Alla ville exportera sig ur krisen. Medlet att nå målet blev att ha lägst värderad valuta och så var valutakriget här. I Öst krävdes istället en medveten kylning av ekonomin för att inte hjulen skulle snurra iväg. Den följdes sedan av en begränsning i konsumtionen av energi i tung industri vilket påverkade råvarorna desto mer. Kina tog till med vad som stod till buds för att klara de miljömål som den befintliga femårsplanen förde med sig. Konsekvensen blev att tung industri fick skära ner under årets sista halvår för att klara målen. Med en ny femårplan från februari 2011, den tolfte i raden, så kan industrin åter tuta och köra. Kina började också höjningscykeln i syfte att strama åt ekonomin. Två höjningar om vardera en kvarts procent blev det under andra halvåret. Andra medel var högre reservkrav för bankerna vilket leder till minskad utlåning, prisbegränsningar och förbud mot att spekulera i vissa livsmedel. Omvärlden hickade varje gång Kineserna indikerade att investeringstakten skulle begränsas. Råvarors utveckling under 2010 Källor: Handelsbanken Capital Market och Ecowin EUR/USD i kamp om att falla mest under året Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 10 Källor: Handelsbanken Capital Market och Ecowin Kronan stärktes på USAs penningpolitik QE2 Förväntningarna hade trissats upp till max från den 27:e augusti till den 3:e november då amerikanska centralbanken i en mycket väntad manöver levererade stimulans till ekonomin genom köp av statspapper som centralbanken själv ger ut i syfte att göra det enklare att låna och spendera och minska risken för deflation. Mycket diskussion blev det dock under året kring det (o)vettiga i att kasta goda pengar efter dåliga. För råvarornas del kom prishöjningarna fram till att QE2 lanserades. Marknaden hade alltså redan prisat in Feds stimulans och när den väl kom så hade den ingen ytterligare prispåverkan. Källor: Handelsbanken Capital Market och Ecowin 5 januari

3 Råvaror under 2010 Ett starkt år ligger bakom oss Ännu ett år där lejonparten av råvarorna visar tvåsiffriga prisökningar ligger bakom oss. Den nuvarande starka marknaden för industriråvaror har varat sedan it-bubblan brast och är i mångt och mycket drivet av utvecklingen i Kina. Mycket har redan sagts om tillväxttakten där och vi nöjer oss med att konstatera att knappt hälften av basmetallerna och järnmalmen konsumeras i Kina. För jordbruksprodukter är situationen annorlunda. Konjunkturens effekt är modest och Kina äter redan idag lika mycket kött per kapita som medelpersonen i OECDländerna trots en lägre inkomst. Landet är dessutom självförsörjande på grödor med undantag av soja. För jordbruksprodukter är det istället skörden jämte utsikterna för nästkommande skörd som lägger prisnivån. Under 2010 började priserna eskalera med torkan i ryssland, från sista juni till första veckan i augusti steg vetepriset med 53 %. När Putin stängde den ryska vetemarknaden så diskonterades höga priser även för 2011 och substitutionseffekten mellan de olika grödorna gav generella prisökningar på alla grödor. Årets prisuppgång på spannmålsmarknaden placerar grödorna majs, soja och vete över mittenstrecket under det starka Metallerna följer industricykeln Metallerna finner vi både högt och lågt. Zink är den enda metall som slutar på minus efter stigande lager och riklig gruvproduktion. I andra änden finner vi palladium, som används i katalysatorer till bensinbilar. Metallen har ridit på sencyklisk återhämtning i bilindustrin och en diskontering av Kinas häpnadsväckande bilproduktion. Mest rubriker har guld och koppar dragit. Koppar med all rätt. Metallen noteras till rekordnivåer och trots flera år med mycket höga priser så ökar produktionen fortfarande bara med omkring 3 % per år. Guld å andra sidan har oförtjänt överglänst sin mattare broder silver i media. Silver har stigit nästan tre gånger så mycket som guld under året efter att investerare sökt en säker hamn för sina tillgångar när valutakrig rasat mellan kontinenter och guld blivit dyrt för mindre fysiska köpare. Trots silvers framfart så kostar guld 48 gånger mer per gram än silver, vilket gör att silver stiger som den fattige mannens guld. Oljan följde konjunkturen Efter den dramatiska upp- och nedgången under 2008 så föll oljan i stiltje under Under 2010 så hämtade sig oljan som är den råvara som har bredast geografisk efterfrågebas. Om metallerna följer Kinas utveckling Bäst och sämst under 2010 palladium bomull vete el kaffe silver raps tenn majs molybden stål billets soja nickel koppar guld olja platina gris aluminium bly cobolt rhodium ris zink -2% -3% -10% -10% 0% 8% 30% 27% 26% 20% 20% 20% 37% 33% Källor: Handelsbanken Capital Markets, Bloomberg 49% 40% 58% 81% 75% 74% 72% 95% 93% 90% så följer oljan genomsnittet för alla de stora ekonomierna. Under årets slutfas då USAs makrodata äntligen började se bättre ut (med undantag för den sura husmarknaden) så handlades olja upp trots de höga globala lagren. 5 januari

4 Fysiska ETFer -är de ett hot? Finansiell marknad vs fysisk dito En ständig diskussion under året har varit hur finansiella aktörer driver marknaden och frikopplar den från den fysiska marknaden. Efter vårt besök på LME week under oktober så blev vi fascinerade av uppmärksamheten kring lanseringen av fysiskt uppackade ETFer. För den oinvigde så handlar diskussionen om att ett antal större aktörer, banker och producenter ska flytta fysisk metall till egna lagerhus och sedan sälja börshandlade andelar utav metallen i lagret. På så vis ska investerare kunna handla fysisk metall över börsen. Röster höjs för att metall kommer hållas utanför marknaden och på så vis stödja priserna ytterligare. Dessa lagerhus skulle ha en öppen dörr för metall in men väl i huset så ska metallen i huvudsak stanna där. Vi tycker hela konceptet är huvudlöst här följer våra argument. Ingen nytt under solen Codelco, världens största kopparproducent med 10 % av produktionen, höll år 2003 undan 200 kt koppar från marknaden fram till att lagret på börsen föll under 800 kt. Denna aktion hade önskad effekt på kort sikt: lagren föll och priserna steg. Att manipulera börsregistrerade lager och spotpriser stör marknaden till skillnad mot finansiell aktivitet på terminsmarknaden. I det långa loppet På lång sikt påverkar dock inte etableringen av fysiska ETFer marknadspriset på metaller. För att ETFerna skall driva priserna så krävs ytterligare inflöde av pengar då de redan investerade har gett sitt bidrag till prisläget. För att fullteckna ETFerna måste antingen dessa placerare byta instrument, vilket ger noll i nettoeffekt, eller så måste nya investerare attraheras. Det må hända att så sker men i så fall helt oberoende av de fysiska ETFernas vara eller icke vara. Däremot så kommer ETFerna, oavsett prisutveckling på metallerna, att bli en sämre affär för investeraren än att handla på terminsmarknaden. De fysiska ETFerna säljs med prospekt som på några hundra sidor förklarar varför ETFer ska vara ett enklare sätt för en investerare att handla råvaror. Alternativet är att handla på terminsmarknaden genom att lägga en order och betala. Låt oss räkna igenom vad skillnaden blir. Vad säger ett räkneexempel? I våra räkneexempel nedan ser vi att utfallet för att ta position för uppgång i marknaden är dyrare såväl då terminsmarknaden prisar in en uppgång (contango) som nedgång i marknaden (backwardation). Vid contango så kostar det 2 % mer att köpa fysisk ETF och vid backwardation kostar det hela 7 % mer att köpa ETF istället för 3 månaders termin som rullas fyra gånger under året. Det finns alltså ingen fördel med fysiskt innehav av basmetaller i investeringssyfte. Lagren för ETFer måste finnas nära producent/konsument och nära LME lager för att minimera kostnaden för transport. LME lager kostar 35 USc per ton och år. I vårt exempel blir det 127 USD i lagerkostnad och därtill kommer försäkringskostnader, sammanlagt 1,56 % på investerat belopp. Denna kostnad, tillsammans med kostnaden för att binda kapital för hela positionen, blir den stora skillnaden mot att handla terminer. Siffror säger mer än tusen ord 3M koppar står i 9000 $. 12 månader termin kostar 8750 $. Backwardation på 250 $ Pris vid Alternativkostnad Lagerhus +försäkring Avgift ETF Värde efter start rullning 3% riskfri 1,56 0,69% 1 år Fysisk ETF % termin (3 månaders) % % 3M koppar står i 9000 $. 12 månader termin kostar 9250 $. Contango på 250 $ Pris vid Alternativavkostnad Lagerhus +försäkring Avgift ETF Värde efter start rullning 3% riskfri 1,56 0,69 % 1 år Fysisk ETF % termin (3 månaders) % % Källa: Handelsbanken Capital Markets 5 januari

5 Vad händer under 2011? Vi räknar med att data under den närmaste tiden kommer att ge fortsatt stöd för återhämtningen på båda sidor om Atlanten. Amerikanska konsumenter har vaknat till liv trots den höga arbetslösheten. Ledande indikatorer ligger på höga eller mycket höga nivåer och inte mycket pekar på en nära stundande inbromsning. Vissa risker är dock värda att redan nu belysa. Vad händer när QE2 tar slut? Feds kvantitativa lättnader - QE2 - som påbörjades i november fortgår till slutet av andra kvartalet som längst. Värt att notera är att börsuppgången påbörjades i mars 2009 i samband med Feds första QE-program. När det upphörde under våren 2010 försvann också stödet för börsen, men återkom i samband med QE2. På samma sätt har råvaror haft sin starkaste period under Feds QE-program som tjänar som bränsle för samtliga tillgångsmarknader. Sannolikt kommer en viss rädsla att smyga sig in i marknaderna i takt med att programmets slut närmar sig. Ytterligare en risk för den amerikanska ekonomin är husmarknaden som dras med ett stort överskott av osålda hus. En viss fortsatt husprisnedgång ligger i korten. Skulle denna bli alltför kraftig riskerar detta att återigen leda till ökat hushållssparande och därmed svagare konsumtion. Skuldproblematiken i Europa lever Skuldkrisen i euroområdet är långt ifrån över och 2011 innebär stora refinansieringsbehov för de mest skuldtyngda länderna. Ovilja från investerare att låna ut till tex Spanien som har en framtung refinansieringskalender - mycket pengar ska in redan under första kvartalet - skulle återigen kunna grusa optimismen och sänka riskaptiten. Samtidigt ska också EU låna upp pengar för räddningspaketet till Irland och, om det vill sig illa, Portugal. Konkurrensen om investerarnas pengar ökar därmed, vilket kan sätta press på länder som hittills inte haft refinansieringsproblem. Vårt huvudscenario är att detta inte får samma implikationer för finansiella marknader som förra våren eftersom en struktur nu finns på plats för att åtminstone kortsiktigt hantera situationen. Humöret stiger bland amerikanska konsumenter och bland börsmånglare Consumption (RHS) Källa: Reuters Ecowin S&P 500 US Stock Market (LHS) 5 -åringar visar att skuldkrisen pågår i Europa Procent Källa: Reuters Ecowin Kina stramar åt Överhettningsriskerna i Kina är fortsatt aktuella och lär tvinga fram ytterligare ekonomiskpolitisk åtstramning under de närmaste kvartalen. Den redan genomförda har haft relativt måttlig effekt på marknaden, men i takt med att ytterligare åtgärder lanseras ökar också risken för hårdlandning i Kina, vilket kan sänka riskaptiten. 5 januari

6 Råvaror under 2011 Året då Kina tömde lagren Om 2009 var året då Kina tog möjligheten att köpa mycket råvaror till låga priser, eftersom övriga världens efterfrågan var mycket låg, så var 2010 året då draken i öst betade av lagren. Data tyder på att det har skett en omfattande minskning av lager under året. Vi jämför konsumtion av metaller med produktion av metallintensiva halvfabrikat och slutprodukter och ser att slutproduktionen har ökat markant jämfört med konsumtionen av metall. Mellanskillnaden utgörs av lagerutnyttjande. Kina står alltså inför 2011 med tomma lager av råvaror genom hela kedjan. Lager av metall har använts till slutproduktion i Kina 40% 28% 21% 20% 12% 8% 7% Den avgjort viktigaste anledningen till denna situation är restriktionerna i energikonsumtion för tung industri som infördes under hösten. I bakvattnet av den politiken så har slutmontering och lätt industri som använder tung industris produkter bibehållit hög produktion, medan tung industri tvingats stänga ner i väntan på nya energikvoter med den nya femårsplanens miljömål i februari. Al apperent demand Al semis Ni apperent demand -14% Stainless steel Zn apperent demand Galvanized steel Pb apperent demand Batteries Kaninen kommer istället för vargen Kinas metallimport är säsongsmässigt högre mellan februari och april. Det kinesiska nyåret infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket i år blir den 2/2. Därefter brukar industrin och importen av förnödenheter gå för högtryck fram till sommaren. I år då Tigerns år övergår till Kaninens år så sammanfaller den starka importperioden med såväl tomma lager rakt igenom hela tillverkningskedjan som en ny femårsplan med nya energikvoter. I väst har konjunkturen visat prov på tillfriskning och på bara några månader så har vi gått från att ropa vargen kommer till att se positivt på utvecklingen både i USA och i Europa. Vi tror på ett starkt första halvår för basmetaller och metaller som följer den industriella cykeln. Kaninens år ser alltså lovande ut. Guld Under 2010 har guld stigit med 26 %. Det var den största uppgången sedan 1979 då guld steg över 120 %. Drivkrafterna under året har varit oron kring Europas utveckling i skuldkrisen men också USAs stimulanser som har sänkt dollarn och indikerat att räntan kommer att vara låg också under En faktor som talar för fortsatt uppgång inför 2011 är att det är centralbankerna i Asiens utvecklingsekonomier som står för en stor och Källor: Kinas tullverk och Handelsbanken Capital Markets Stark kopparimport i Kina mellan februari och april Ton (metric) Källor: Ecowin och Handelsbanken Capital Markets växande andel av guldköpen.. Den genomsnittliga västerländska centralbanken har 11,1 % guld i sin portfölj, medan en asiatisk centralbank bara har 4,3 %. Här finns alltså en långsiktig efterfrågan som inte är speciellt priskänslig. 5 januari

7 Research Disclaimers Handelsbanken Capital Markets, a division of Svenska Handelsbanken AB (publ) (collectively referred to herein as SHB ) is responsible for the preparation of research reports. All research reports are prepared from trade and statistical services and other information which SHB considers to be reliable. SHB does not represent that such information is true, accurate or complete and it should not be relied upon as such. In no event will SHB or any of its affiliates, their officers, directors or employees be liable to any person for any direct, indirect, special or consequential damages arising out of any use of the information contained in the research reports, including without limitation any lost profits even if SHB is expressly advised of the possibility or likelihood of such damages. No independent verification exercise has been undertaken in respect of this information. Any opinions expressed are the opinions of employees of SHB and its affiliates and reflect their judgment at this date and are subject to change. The information in the research reports does not constitute a personal recommendation or investment advice. Reliance should not be placed on reviews or opinions expressed when taking investment or strategic decisions. SHB, its affiliates, their clients, officers, directors or employees own or have positions in securities mentioned in research reports. SHB and/or its affiliates provide investment banking and non-investment banking financial services, including corporate banking services; and, securities advice to issuers of securities mentioned in research reports. This document does not constitute or form part of any offer for sale or subscription of or solicitation of any offer to buy or subscribe for any securities nor shall it or any part of it form the basis of or be relied on in connection with any contract or commitment whatsoever. Past performance may not be repeated and should not be seen as an indication of future performance. The value of investments and the income from them may go down as well as up and investors may forfeit all principal originally invested. Investors are not guaranteed to make profits on investments and may lose money. Exchange rates may cause the value of overseas investments and the income arising from them to rise or fall. This research product will be updated on a regular basis. The distribution of this document in certain jurisdictions may be restricted by law and persons into whose possession this document comes should inform themselves about, and observe, any such restrictions. No part of SHB research reports may be reproduced or distributed to any other person without the prior written consent of SHB. Research reports are distributed in the UK by SHB. SHB is authorised by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen), and authorised and subject to limited regulation by the UK Financial Services Authority. Details about the extent of our authorisation and regulation by the UK Financial Services Authority are available from us on request. In the United Kingdom, the research reports are directed only at Professional clients and Eligible counterparties (as defined in the rules of the FSA) and the investments or services to which they relate are available only to such persons. The research reports must not be relied upon or acted on by private customers. UK customers should note that SHB does not participate in the UK Financial Services Compensation Scheme for investment business and accordingly UK customers will not be protected by that scheme. This does not exclude or restrict any duty or liability that SHB has to its customers under the regulatory system in the United Kingdom. SHB employees, including analysts, receive compensation that is generated by overall firm profitability. The views contained in SHB research reports accurately reflect the personal views of the respective analysts, and no part of analysts compensation is directly or indirectly related to specific recommendations or views expressed within research reports. For specific analyst certification, please contact Robert Gärtner In the United Kingdom SHB is regulated by the FSA but recipients should note that neither the UK Financial Services Compensation Scheme not the rules of the FSA made under the UK Financial Services and Markets Act 2000 for the protection of private customers apply to this research report. When Distributed in the United States Important Third-Party Research Disclosures: Research reports are prepared by SHB for information purposes only. SHB and its employees are not subject to the FINRA s research analyst conflict rules. SHB research reports are intended for distribution in the United States solely to major U.S. institutional investors, as defined in Rule 15a-6 under the Securities Exchange Act of Each major U.S. institutional investor that receives a copy of research report by its acceptance hereof represents and agrees that it shall not distribute or provide research reports to any other person. Reports regarding fixed-income products are prepared by SHB and distributed by SHB to major U.S. institutional investors under Rule 15a-6(a)(2). Any U.S. person receiving these research reports that desires to effect transactions in any fixed-income product discussed within the research reports should call or write SHB. Reports regarding equity products are prepared by SHB and distributed in the United States by Handelsbanken Markets Securities Inc. ( HMSI ) under Rule 15a-6(a)(2). Any U.S. person receiving these research reports that desires to effect transactions in any equity product discussed within the research reports should call or write HMSI. HMSI is a FINRA Member, telephone number ( ). Please be advised of the following important research disclosure statements: SHB is regulated in Sweden by the Swedish Financial Supervisory Authority, in Norway by the Financial Supervisory Authority of Norway, In Finland by the Financial Supervision of Finland and in Denmark by the Danish Financial Supervisory Authority. SHB has recently had, currently has, or will be seeking corporate finance assignments with the subject company. According to the Bank s Ethical Guidelines for the Handelsbanken Group, the board and all employees of the Bank must observe high standards of ethics in carrying out their responsibilities at the Bank, as well as other assignments. The Bank has also adopted guidelines to ensure the integrity and independence of research analysts and the research department, as well as to identify, eliminate, avoid, deal with, or make public actual or potential conflicts of interests relating to analysts or the Bank. As part of its control of conflicts of interests, the Bank has introduced restrictions ( ethical walls ) in communication between the Research department and other departments of the Bank. In addition, in the Bank s organisational structure, the Research department is kept separate from the Corporate Finance department and other departments with similar remits. The guidelines also include regulations for how payments, bonuses and salaries may be paid out to analysts, what marketing activities an analyst may participate in, how analysts are to handle their own securities transactions and those of closely related persons, etc. In addition, there are restrictions in communications between analysts and the subject company. For full information on the Bank s ethical guidelines and guidelines on conflicts of interests relating to analysts, please see the Bank s website the bank/ir/corporate social responsibility/ethical guidelines or Guidelines for research.

8 Contact information Capital Markets Per Beckman Head Per Elcar Global co-head of Equities Björn Linden Global co-head of Equities Jan Häggström Head of Economic Research and Chief Economist, SHB Magnus Fageräng Head of Structured Products Dan Lindwall Head of Corporate Capital Markets Peter Karlsson Head of Equity & Credit Research Debt Capital Markets Tony Lindlöf Head of Debt Capital Markets Kjell Arvidsson Head of Syndicated Loans Pär Jäderberg Head of Structured Finance Kenneth Holmström Head of Origination Måns Niklasson Head of Acquisition Finance Ulf Stejmar Head of Corporate Bonds Fixed Income, Foreign Exchange & Commodities John Arne Saetre Head of Fixed Income, Currencies and Commodities Warwick Salvage Head of Fixed Income Håkan Larsson Head of Currencies Torbjörn Iwarson Head of Commodities Carl Cederschiöld Head of Regions & business development Patrik Meijer Head of Flow Rates Patrik Castman-Langlet Head of Derivative Sales Lars Henriksson Head of F/X Sales Trading Strategy Claes Måhlén Chief Strategist FICC Martin Enlund Senior FX Strategist Henrik Erikson Senior Fixed Income Strategist Jenny Mannent Senior FX Strategist Johan Sahlström Senior Credit Strategist Martin Jansson Senior Commodity Strategist Nils Kristian Knudsen Senior Strategiest FX/FI Economic Research Jan Häggström Head of Economic Research Sweden Petter Lundvik USA, Special Analysis Gunnar Tersman Eastern Europe, Emerging Markets Helena Trygg Japan, United Kingdom Anna Råman Swedish Economy Eva Dorenius Web Editor Denmark Jes Asmussen Head, Economic Research Rasmus Gudum-Sessingø Danish economy Thomas Haugaard Latin America, Emerging Markets Finland Tiina Helenius Head, Economic Research Tuulia Asplund Finnish economy Norway Knut Anton Mork Head, Economic Research Shakeb Syed Norwegian economy Ida Wolden Bache Norwegian economy Nils Kristian Knudsen Norwegian economy Regional Sales Copenhagen Kristian Nielsen Gothenburg Karl-Johan Svensson Gävle Andreas Edvardson Helsinki Mika Rämänen Linköping Yngve Welander London Gunnel Welford Luleå Ove Larsson Luxembourg Christiane Junio Malmö Jonas Darte Oslo Petter Fjellheim Stockholm Malin Nilén Umeå Kenneth Båtsman Toll-free numbers From Sweden to N.Y. & Singapore From Norway to N.Y. & Singapore From Denmark to N.Y. & Singapore From Finland to N.Y. & Singapore Within the US Svenska Handelsbanken AB (publ) Stockholm Copenhagen Blasieholmstorg 11 Havneholmen 29 SE Stockholm DK-1561 Copenhagen V Tel Tel Fax Fax Helsinki Aleksanterinkatu 11 FI Helsinki Tel Fax Oslo Tjuvholmen Allé 11, Postboks 1249 Vika NO-0110 Oslo Tel Fax London 3 Thomas More Square London GB-E1W 1WY Tel Fax New York Handelsbanken Markets Securities, Inc. 875 Third Avenue, 4 th Floor New York, NY Tel Fax FINRA, SIPC