Svensk Trafiktidning TEMA TJ. Årgång 90. En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg

Transkript

1 Svensk Trafiktidning 4 September 2009 Årgång 90 TEMA TJ För nuvarande och blivande medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg har vi skrivit TEMA TJ. Bakom namnet döljer sig ett erfaret förbund med över hundra år på nacken. Namnet berättar om vilken centralorganisation vi tillhör samt i vilken bransch vi har våra medlemmar. TEMA TJ ska enkelt ge svar på en del av de frågor du ställer: Hur får jag tag i en förbundsstyrelseledamot eller en företrädare för min TJ-förening/TJ-enhet eller min ombudsman? Vilken värdegrund har TJ? Vilka villkor gäller för TJ försäkringar och vilket skydd ger arbetslöshetskassan? Vilken nytta har jag av en inkomstförsäkring? Förhandlingar då? Och hur är det med tryggheten i min anställning? Svar på dessa och många andra frågor får du genom TEMA TJ. Även våra stadgar finns med så du kan se exakt vad som gäller. TJ medlemmar finns främst inom transportbranschen. Där finns vi vid statliga myndigheter, statsägda och privata bolag samt i kommunal verksamhet. Genom medlemmar i ett flertal företag i branschen har TJ byggt upp en mycket god branschkunskap som kommer våra medlemmar tillgodo. TJ tillhör centralorganisationen Saco som ett av 23 självständiga förbund. Liksom Saco värnar TJ om medlemmarnas rättigheter och medverkar till individuella lösningar på de frågor som uppkommer. Genom TJ får du lätt kontakt med TJ företrädare i ditt företag eller din ombudsman. De kan ditt företag och företräder dig då du behöver det. Håll tillgodo med TEMA TJ och kontakta oss gärna! En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg

2 2 TJ företrädare (fr o m ) Förbundsstyrelsen: E-post Telefon Ann-Charlott Juliusson, förbundsordf. ann-charlott.juliusson@tj.nu Sören Svensson, vice ordf. soren.svensson@banverket.se Susanne Alemyr susanne.alemyr@banverket.se Åke Alexandersson ake.alexandersson@banverket.se Stig Blomberg stig.blomberg@banverket.se Ingemar Fors ingemar.fors@swebus.se Thomas Franzon thomas.franzon@jernhusen.se Christer Hammarström christer.hammarstrom@veolia-transport.se Gunnar Melin gunnar.melin@atrain.se Björn Nordh bjorn.nordh@greencargo.com Karin Nyberg karin.nyberg@euromaint.com Nils-Gunnar Nyholm nilsgunnar.nyholm@sj.se Ordförande eller TJ företrädare inom TJ-föreningar och större TJ-enheter TJ-föreningen vid Banverket soren.svensson@banverket.se TJ-föreningen vid EuroMaint karin.nyberg@euromaint.com TJ-föreningen vid Green Cargo ann-charlott.juliusson@greencargo.com TJ-föreningen vid Jernhusen thomas.franzon@jernhusen.se TJ-föreningen vid MTR christer.hammarstrom@veolia-transport.se TJ-föreningen vid SJ nilsgunnar.nyholm@sj.se TJ-föreningen vid Stockholmståg torbjörn.ekedahl@stockholmstag.se TJ-föreningen vid Swebus ingemar.fors@swebus.se TJ-föreningen vid Transportstyrelsen martin.fridleifer@transportstyrelsen.se TJ-föreningen vid Vectura mats.h.lundstrom@vectura.se Nya TJ-föreningen vid Veolia under bildande TJ-enheten vid Arriva tomas.thell@arriva.se TJ-enheten vid Atkins par-ake.corshammar@atkinsglobal.com TJ-enheten vid A-train gunnar.melin@atrain.se TJ-enheten vid Capgemini lennart.steene@capgemini.com TJ-enheten vid CargoNet l.maniette@cargonet.se TJ-enheten vid Dalkia michael.sandin@dalkia.se TJ-enheten vid DSBFirst stefanborgstrom@live.se TJ-enheten vid EDB lars.wistedt@edb.com TJ-enheten vid Inlandsbanan stenborje.stenberg@inlandsbanan.se TJ-enheten vid Interfleet hans-inge.larsson@interfleet.se TJ-enheten vid ISS TraffiCare mats.janson@iss-fs.se TJ-enheten vid MTAB bengt.perala@lkab.com TJ-enheten vid SL Infra lars.alestedt@sl.se TJ-enheten vid Strukton Rail eric.thylander@strukton.se TJ-enheten vid SweMaint robert.lidstrom@swemaint.se TJ-enheten vid Tågkompaniet jan.brundin@tagkompaniet.se TJ-enheten vid Vossloh larsgoran.johansson@vn.vossloh.com TJ-enheten vid ÅF jeanette.strand@afconsult.com Förbundskansliet: Adress: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan E-post: kansli@tj.nu hemsida: Fax: Björn Karlsson, kanslichef/ombudsman bjorn.karlsson@tj.nu Jan Sandgren, ombudsman jan.sandgren@tj.nu Kajsa Liljestad, medlemsservice kajsa.liljestad@tj.nu Katarina Lundberg, medlemsservice katarina.lundberg@tj.nu Funktionärer: Ann-Sofi Averstad, revisor ann-sofi.averstad@sj.se Hans Carlheim, revisor carlheim@hem.utfors.se Conny Norlén, kassör conny.norlen@hotmail.com Svensk Trafiktidning: Jan Sandgren, ansvarig utgivare jan.sandgren@tj.nu Nils-Gunnar Nyholm, kassör nilsgunnar.nyholm@sj.se

3 Företagsinriktad TJ-organisation TJ lokala organisation är helt företagsinriktad, vilket innebär att inom varje företag, där TJ har medlemmar, organiseras en TJ-förening eller TJ-enhet. En TJ-förening eller TJ-enhet vid varje företag innebär facklig kraftsamling. Den eller de förtroendevalda TJrepresentanterna arbetar i företaget och kan företaget. De kan koncentrera sig på de kollektivavtal, policies och regelsystem som gäller just där. De känner företaget, eftersom de själva är anställda där. TJ lokala företrädare har ofta mångårig och bred erfarenhet. De vidareutbildas kontinuerligt genom bl a seminarier och TJ kursverksamhet. TJ stadgar medger en flexibel lokal TJ-organisation. Ett skäl är den stora skillnaden mellan de olika företagens struktur. Ett annat skäl är TJ grundsyn, som innebär en stark tro på en decentraliserad organisation. TJföreningarna och TJ-enheterna har stor möjlighet att skräddarsy sin lokala verksamhet. De stadgemässiga skillnaderna mellan en TJ-förening och en TJenhet är relativt små. Något förenklat kan man säga att då medlemmarna i en TJ-enhet vill övergå till TJ-förening och kan "bemanna" de funktioner som normalt finns i en förening är förutsättningarna goda för en övergång. Formellt godkänner förbundsstyrelsen övergången. De interndemokratiska rättigheterna är i stort lika för en TJförening och en TJ-enhet. Som medlem i TJ har du stora möjligheter att komma till tals. Enklast sker det genom kontakt med ditt arbetsplatsombud (kretsombud) eller med din styrelse i din TJ-förening. Om du arbetar vid företag, där TJförening saknas, tar du kontakt med vår förtroendeman vid TJ-enheten. Du har också möjlighet att kontakta en ledamot i förbundsstyrelsen eller din ombudsman på förbundskansliet. På kansliet finns också medlemsservice innebärande hjälp med bl a allmänna medlems- och försäkringsfrågor. Följande TJ-föreningar har etablerats: TJ-föreningen vid Banverket TJ-föreningen vid EuroMaint TJ-föreningen vid Green Cargo TJ-föreningen vid Jernhusen TJ-föreningen vid MTR TJ-föreningen vid SJ TJ-föreningen vid Stockholmståg TJ-föreningen vid Swebus TJ-föreningen vid Transportstyrelsen TJ-föreningen vid Vectura TJ-föreningen vid Veolia TJ-enheter finns vid bland annat följande företag: TJ-enheten vid Arriva TJ-enheten vid Atkins TJ-enheten vid A-train TJ-enheten vid Capgemini TJ-enheten vid CargoNet TJ-enheten vid Dalkia TJ-enheten vid DSBFirst TJ-enheten vid EDB TJ-enheten vid Inlandsbanan TJ-enheten vid Interfleet TJ-enheten vid ISS TraffiCare TJ-enheten vid MTAB TJ-enheten vid SL Infra TJ-enheten vid Strukton Rail TJ-enheten vid SweMaint TJ-enheten vid Tågkompaniet TJ-enheten vid Vossloh TJ-enheten vid ÅF Svensk Trafiktidning Nr 4. Årgång 90. September 2009 Redaktion: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: E-post: kansli@tj.nu Ann-Charlott Juliusson E-post: ann-charlott.juliusson@tj.nu Jan Sandgren E-post: jan.sandgren@tj.nu Stig Blomberg E-post: stig.blomberg@banverket.se Sören Svensson E-post: soren.svensson@banverket.se Ansvarig utgivare: Jan Sandgren Hemsida: Produktion: Printing Malmö AB Tryck: Printing Malmö AB Fotograf, omslagsbild: Jan Sandgren Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. redaktion 3

4 Foto: Christer Hammarström Saco-ordföranden Anna Ekström vid TJ förbundsfullmäktige Information Information är grundbulten i dagens samhälle. Kravet på information är att den ska handla om rätt sak, komma i rätt tid och vara av rätt omfattning. TJ anser också det angeläget att den är dubbelriktad, d v s från förbundet till dej och från dej till förbundet eller vice versa. Det är rätt och slätt en dialog som är nödvändig. TJ skapar därför ett flertal möjligheter för att du ska kunna vara välinformerad. TJ-föreningar och TJ-enheter anordnar medlemsmöten. TJ ombudsmän kan delta och informationen resulterar ofta i debatt och "medskick" i ena eller andra riktningen. Om TJ-medlem marna på en arbetsplats önskar det ordnas snabbt och enkelt ett möte i TJ regi. I TJ är det lätt att skräddarsy mötesverksamhet m h t medlemmarnas önskemål och hettan i frågorna för tillfället. Utöver kontakter med TJ vid medlemsmöten kan du när som helst nå ditt kretsombud (arbetsplatsombud) eller din föreningsstyrelse. Du kan 4 också lätt få kontakt med en ledamot i förbundsstyrelsen eller din ombudsman på kansliet. Adresserna finner du på sidan två. I det skriftliga informationsflödet märks hemsidan ( TJaktuellt med korta och snabba nyheter samt Lotta på spåret med nyheter från TJ ordförande. De senare skickas till TJ kretsombud (arbetsplatsombud) för vidare spridning till medlemmarna. Flera av TJ-föreningarna skriver lokala TJ-aktuellt med information som gäller det egna företaget. Därutöver skickas TJ egen tidning Svensk Trafik tidning direkt till samtliga medlemmar med sex nummer per år. Arbetsgivarnas information till de fackliga organisationerna och de anställda i företagen regleras i lag (medbestämmandelagen) och avtal. Avtalen som ofta kallas som samverkansavtal eller utvecklingsavtal innehåller bestämmelser om information, dialog ch samverkan. TJ arbetar mycket med utvecklingen av dessa avtal, eftersom de utgör grunden för informationsutbytet i företagen.

5 Foto: Christer Hammarström Mikael Prenler, valberedningens ordförande, Ann-Christine Andersson, valberedningen, Ulrik Bergman, Transportstyrelsen. Förhandlingar Som facklig organisation deltar TJ i ett omfattande förhandlingsarbete på olika områden och nivåer. Syftet är att företräda TJ-medlemmarnas intressen i såväl små som stora frågor. TJ inflytande är stort. Vid s k kollektivavtalsförhandlingar är syftet att nå ett kollektivavtal. Det kan gälla t ex löner. Andra förhandlingar kan vara samverkansförhandling eller MBL-förhandling, vilka syftar till att delta i förändringsprocesser och påverka arbetsgivaren före beslut. Förhandlingar om kollektivavtal sker på central nivå och företagsnivå. Förhandlingar i företagen kan också ske på olika nivåer. Vanligen förhandlas först ett centralt ramavtal för hela sektorn eller branschen fram, varefter detta preciseras genom företagsavtal och kanske också lokala avtal i samma fråga. Generellt sett kan man säga att kollektivavtalen omfattar löner, allmänna anställningsvillkor och trygghetsfrågor samt utveckling av vissa övergripande frågor, t ex samverkan. En annan typ av förhandling är s k samverkansförhandling (MBL-förhandling). Det sker i frågor där arbetsgivaren fattar besluten. Den lyhörde arbetsgivaren låter arbetstagarna och deras organisationer komma med i processen på ett tidigt stadium. I många fall kan då ett enigt beslut fattas, vilket skapar goda förutsättningar för fortsättningen. Samverkan måste underhållas! Alltför ofta kommer arbetsgivare inom TJ områden sent och med färdiga förslag. Det är ett dåligt sätt att manifestera dialog, samverkan och process. Här lägger TJ ned mycket kraft för att du och TJ ska komma med tidigt och kunna påverka reellt. En typ av förhandlingar, som blivit vanliga inom våra områden de sista åren, är s k övergångsförhandlingar (=inrangeringsförhandlingar). Dessa förhandlingar har till syfte av avtalsmässigt harmoniera regelsystemet för de anställda, när ett företag bolagiseras eller byter ägare eller av andra skäl skiftar avtalsområde. 5

6 Arbetslöshets försäkringen AEA Medlemskap i A-kassa är numera frikopplat från medlemskap i facklig organisation. Som medlem i TJ kan du dock välja medlemskap i AEA även om du inte har 180 akademiska poäng. Den som väljer att vara med begär inträde i AEA separat. Avgiften är 90 kronor per månad från 1 juli Medlemmar som är arbetslöshetsförsäkrade kan få ersättning från AEA vid arbetslöshet. Antalet ersättnings- dagar är normalt 300 (= 60 veckor). Karenstiden för arbetslöshetsersättning är fem dagar. Genom arbetslöshetsförsäkring, kollektivavtal och TJ inkomst försäkring, vilken ingår i medlemsavgiften, är TJ-medlemmen vid arbetslöshet normalt garanterad en ersättning på 80% av lönen. Efterhand kan ersättningsnivån sjunka. TJ inkomstförsäkring bygger på att medlemmen är ansluten till arbetslöshetskassan. Det innebär att den medlem som inte är ansluten inte heller kan erhålla ersättning från TJ inkomstförsäkring. För den arbetstagaren som säger upp sig själv gäller ej TJ inkomstförsäkring. Information om arbetslöshetskassan får du av AEA Nader Kohandani, Veolia 6 Foto: Christer Hammarström Samverkan Samverkan för utveckling talas det mycket om. Men det är först när begreppet fått ett reellt innehåll, som vi blir nöjda. Dit är det fortfarande ett bra stycke att vandra. Idén är enkel: med en god samverkan kan arbetsgivaren, de anställda och deras fackliga organisationer "röra sig i samma riktning", vilket ger klirr i kassan och tryggar jobben. Men så ser verkligheten inte riktigt ut. Ofta leder tuffare konkurrens, pressad ekonomi och högre effektiviseringskrav till sämre samverkansprocess, trots att det är som viktigast med en systematisk dialog och samverkan med anställda och facken om hur man ska möta uppkomna problem just i riktigt dåliga tider. En framgångsrik samverkan kräver en tidig och bred process. I den måste arbetstagarna involveras (arbetsplatsträffar) och deras förtroendevalda ges tillfälle att samverka (samverkansgrupp). Del aktighet i träffade beslut är av stort värde för alla anställda och ovärderligt för företagen. TJ arbetar med att säkerställa samverkan och det kommer vi att fortsätta med!

7 Trygghet Trygghet för TJ medlemmar är bland annat att ha ett arbete. Varken som statsanställd eller kommunalanställd, anställd i statligt bolag eller privatanställd undgår man risken att förlora sitt arbete. Det är här TJ kommer in. Trygghetsfrågorna är ett av TJ viktigaste områden och det är av största vikt att TJ tillvaratar de frågor som handlar om medlemmarnas trygghet. Det kan handla om att medverka till att träffa trygghetsavtal på skilda nivåer eller om att förhandla fram riktlinjer för företagens omställningsarbete. TJ deltar vidare i förhandlingsarbetet i samband med företagens förändringsprocesser. Leder företagsförändringar till övertalighet deltar TJ i förhandlingen och ser till att den arbetsrättsliga lagstiftningen och avtalen följs. Det kan innebära individuella kontakter och diskussioner om förutsättningar för medlemmens förändrade roll i organisationen, byte av uppgifter eller möjlighet till utbildning. Det kan även vara hjälp och stöd till de medlemmar som riskerar uppsägning eller sägs upp p g a arbetsbrist. Trygghet är också att komma tillbaka i arbete efter sjukdom liksom att ha möjlighet att teckna TJ försäkringar. Våra förtroendevalda är välutbildade och kan trygghetssystemen. Det är TJ uppfattning att dessa frågor aldrig kan hanteras kollektivt. Här handlar det i stället om de individuella förutsättningar och omständigheter som föreligger för den enskilde medlemmen. Foto: Christer Hammarström Hederstecken till Ann-Christin Andersson, Green Cargo Löner och anställningsvillkor det ska löna sig Dessa klassiska fackliga frågor behåller sin plats högt upp på agendan! TJ lägger ned mycket resurser inom området. Anställningsvillkoren är viktiga för de anställda och får inte urholkas utan kompensation. TJ grundinställning är att värdet av en anställningsförmån ska bibehållas då förändringar är nödvändiga. Lönen ska sättas och omprövas individuellt. Vid den individuella lönesättningen kan den enskilde individens kompetens och förmåga att utföra ett bra jobb värderas och lönesättas. TJ är med i dessa frågor på central nivå, på företagsnivå och i det lokala arbetet. Vår inställning är klar: det ska löna sig att göra ett bra och engagerat jobb, och företagen ska ge varje medarbetare möjlighet till utveckling. En kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare utvecklingssamtal/ lönesamtal/lönesättande samtal är nödvändig. Nya former av lönesättning måste grunda sig på lokala kollektivavtal och TJ medlemmar måste känna att man får välja om man vill löneförhandla själv eller om TJ ska göra det. Om man ska göra det själv kan man få goda råd av TJ. 7

8 Mahdi Ahmadi, Swebus, Katarzyna Gustafsson, Green Cargo, Hampus Åqvist, Arriva. Foto: Christer Hammarström Kompetensutveckling Frågor om kunskap och kompetens är viktiga för TJ. I diskussioner med våra företag driver vi dessa frågor och medverkar till att skapa förutsättningar för att de anställdas kunskap och kompetens ska kunna tillvaratas bättre. Detta är bra för såväl företaget som de anställda. Troligen är det ett stort mått av kunskap som inte utnyttjas idag. I det kunskapssamhälle vi lever i, är det nödvändigt för företagen att de anställda kontinuerligt kompetensutvecklas. TJ driver på i dessa frågor. Kompetens är nödvändig också i det fackliga arbetet. TJ har därför en omfattande kursverksamhet. Nya medlemmar kan erbjudas introduktionsutbildning. Fackliga förtroendemän kan få en grundläggande veckoutbildning liksom kompletterande fortbildning. Arbetsplatsombuden (kretsombuden) deltar i kretsombudskurser eller motsvarande. Specialkurser ordnas när behov finns och som exempel kan nämnas trygghetskurser, arbetsmiljökurser, försäkringskurser och kurser i förhandlingsteknik. 8

9 TJ värdegrund Alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som TJ ska gestalta och förmedla. TJ skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om medlemmens välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen medlem ska få kränkas. TJ skall framhålla betydelsen av och ge möjlighet till personliga ställningstaganden samt skapa förutsättningar för att utöva inflytande och ta ansvar. Foto: Christer Hammarström Susanne Alemyr, förbundsstyrelsen och TJ ordförande Lotta Juliusson Så här tycker TJ om mångfald För att de företag där TJ medlemmar jobbar ska bli framgångsrika måste företagen ta till vara de resurser som finns hos alla människor oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder. TJ motsätter sig all form av diskriminering. om jämställdhet Jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män. Trots att Sverige ligger väl framme i ett internationellt perspektiv och genom lagar, förordningar och avtal har en formell grund för jämställdhet är fortfarande inte målet uppfyllt. TJ anser att attityderna inom området måste förändras, vilket bäst sker genom lokal samverkan mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivare. om arbetsmiljö Inflytande och delaktighet på arbetsplatsen är grundläggande för en god arbetsmiljö. Arbetslivet ska präglas av öppenhet och omsorg om de anställda samt deras välbefinnande och utveckling. Ingen ska må dåligt varken fysiskt eller psykiskt på grund av sitt arbete. En god arbetsmiljö stimulerar till bättre arbetsresultat. om löner Lönen ska vara individuell och differentierad samt sättas nära medlemmen och verksamheten. Det ska löna sig att göra ett bra jobb, att utveckla sig och ta ansvar. Kriterier och värderingar för lönesättningen ska vara kända och tydliga. Lönesamtal ska ske regelbundet. om trafikpolitik Där tillräckligt trafikunderlag finns ska infrastruktur byggas och underhållas så att persontrafik och godstransporter gynnas. Kollektivtrafikens andel av det totala trafikarbetet ska öka och tunga, långväga och frekventa godstransporter skall utföras på järnväg. 9

10 Stadgar för SACO-förbundet Trafik och Järnväg Antagna vid TJ Förbundsfullmäktige juni 2002, att gälla fr o m 1 juli 2002 ändrade vid FF PUNKT 1 Förbundets ändamål Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, har till uppgift att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen och därmed sammanhängande frågor. Förbundet äger rätt att representera medlemmarna och föra deras talan. PUNKT 2 Förbundets organisation, beslutsordning 2.1 Förbundet är anslutet till Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco. 2.2 Förbundets verksamhetsår är kalenderår. 2.3 Förbundet utövar sin verksamhet genom förbundsfullmäktige (FF), förbundsstyrelse (FS), arbetsutskott (AU), TJ-föreningar och TJ-enheter. 2.4 Beslut inom förbundet fattas under gängse mötes tekniska former. Vid beslut och val gäller enkel majoritet om inte annat anges i stadgarna. Votering skall beträffande val vara sluten, i övrigt öppen. Vid öppen votering har mötesordföranden utslagsröst, vid sluten avgör lotten vid lika röstetal. Förbundsmedlem äger rätt att få reservation antecknad till protokollet och är då ej ansvarig för ifrågavarande beslut. PUNKT 3 Medlemskap 3.1 Medlemskap kan vara aktivt eller passivt. 3.2 TJ är en organisation för anställda vid företag med verksamhet avseende land-, sjö- eller spårtrafik samt dessa verksamheters infrastruktur. Berättigad till medlemskap är anställda med arbetsuppgifter av administrativ eller teknisk art eller arbetsuppgifter som innebär verksamhetsansvar. 3.3 Berättigad till passivt medlemskap är pensionärer samt förutvarande aktiv medlem, som inte längre är anställd vid företag inom TJs verksamhetsområde. Passiv medlem är inte valbar och har inte rätt att delta i förbundets beslut. Passiv medlem äger rätt att deltaga i föreningsoch enhetsmöten. 3.4 Passiv medlem administreras av kansliet. 3.5 FS avgör rätten till medlemskap i andra fall. 3.6 Utträde ur förbundet kan beviljas av FS. Ansökan om utträde skall inlämnas senast en månad före önskad tidpunkt för utträde 3.7 Medlem, som inte erlagt stadgad avgift för två månader och efter skriftlig anmodan inte betalar den, utesluts ur förbundet. 3.8 Medlem skall vara lojal mot förbundet, följa dess anvisningar och respektera dess förhandlingsöverenskommelser och beslut. Åtgärd som medlem vidtar på grund av tjänsteåliggande eller yrkesplikt kan dock inte läggas denne till last som bristande lojalitet. 3.9 TJ är en organisation, vars verksamhet bygger på värderingar som kännetecknar en rättsstat, sådana de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Medlem, som motarbetar förbundet, bryter mot dess stadgar eller andra föreskrifter, eller genom sitt uppträdande skadar dess anseende eller intressen, kan av FS uteslutas ur förbundet. Vederbörande skall dessförinnan ges tillfälle avge förklaring, och FS skall före beslut samråda med berörd TJ-förening eller TJ-enhet. Beslut om uteslutning av medlem kräver kvalificerad (2/3) majoritet Medlem, som utträtt eller uteslutits ur förbundet, kan vinna återinträde efter FS prövning Medlem kan tillhöra Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA om AEA:s villkor för medlemskap uppfylls. 10

11 Förbundsstyrelseledamoten Åke Alexandersson Lars Wistedt, EDB Foto: Christer Hammarström PUNKT 4 Medlemsavgift 4.1 Medlemsavgift till förbundet fastställs av FF efter förslag i proposition från FS. 4.2 Befrielse från eller nedsättning av medlemsavgift kan medges av FS. 4.3 Medlemsavgift erläggs månadsvis i förskott. 4.4 FS kan vid pågående eller befarad konflikt besluta om extra avgift för konfliktkostnader. PUNKT 5 Hedersledamot, hederstecken 5.1 Medlem, som genom utomordentliga mångåriga insatser i förbundets tjänst visat sig därav förtjänt, kan av FF väljas till hedersledamot i förbundet. Hedersledamot är befriad från alla avgifter till förbundet. 5.2 Förbundets hederstecken kan av FS tilldelas medlem för insatser i förbundets tjänst. Normalt bör endera av följande fordringar uppfyllas förbundsordförande förbundsstyrelseledamot minst åtta år ledamot av styrelse eller medlem som i övrigt utfört aktivt arbete för TJ minst tio år. Anm: Tid för uppdrag i äldre TJ-organisation får tillgodoräknas. PUNKT 6 Förbundsfullmäktige, FF 6.1 FF befogenheter och uppgifter FF är förbundets högsta beslutande instans FF beslutar om de ärenden som hänskjuts dit, om ansvarsfrihet för förbundets förvaltning samt anger riktlinjer för den fortsatta verksamheten Ordinarie FF väljer FS med suppleanter, förbundsrevisorer med suppleanter samt valkommitté. 6.2 FF sammansättning m m FF utgörs av ombud valda av förening eller lokal enhet enligt I övrigt äger alla förbundsmedlemmar rätt att närvara vid FF. FS ledamöter, förbundskassör, förbundsrevisorer samt de ledamöter av valkommittén, som inte är ombud, skall även närvara vid FF. Endast ombuden har rösträtt, övriga medlemmar förslags- och yttranderätt Varje TJ-förening utser minst 1 ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar, dock högst 14. Ombuden bör representera föreningens verksamhetsområden och geografiska spridning. TJ- enheter utser tillsammans 1 ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar, dock högst Antalet ombud grundas på antalet aktiva medlemmar i respektive förening eller lokal enhet den 1 januari mötesåret. Uppgift på det antal ombud varje förening eller lokal enhet äger rätt att utse lämnas av kansliet till föreningarna senast den 1 februari beträffande ordinarie FF och senast två veckor före extra FF. 11

12 Lena Odén, Banverket Foto: Christer Hammarström Keith Grönqvist, Jernhusen Ombud äger rätt att genom fullmakt företräda annat ombud inom egen förening. Motsvarande gäller ombud för TJ- enheter Ett beredningsutskott bildas med 1 ledamot från varje TJ-förening och 1 ledamot från TJ-enheterna gemensamt. Kansliet utser sammankallande. Beredningsutskottet skall granska och yttra sig över FS förslag till FF angående budget och förbundsavgift samt propositioner och motioner lägga fram förslag till FF om arvoden enligt stadgarna Beredningsutskottets yttranden och förslag skall tillställas ombuden minst en vecka före mötet Uppgift på valda ombud jämte suppleanter samt ledamot till beredningsutskottet skall, lämnas till FS senast sex veckor före ordinarie FF FF är beslutsmässigt, när kallelse och förslag till föredragningslista bekantgjorts på föreskrivet sätt och mer än halva antalet ombud enligt är närvarande Förbundsordföranden eller, vid förfall för denne, vice förbundsordföranden öppnar mötet Ombudsupprop företas och samtidigt upprättas röstlängd. Eventuella fullmakter prövas av mötet. 6.3 Ordinarie FF Ordinarie FF hålls varje år under april, maj eller juni på dag och plats, som bestäms av FS Kallelse till ordinarie FF skall tillställas samtliga föreningar och lokala enheter genom FS försorg minst tio veckor före mötet. Förslag till föredragningslista bekantgörs för ombuden minst två veckor före mötet Propositioner från FS till FF skall tillställas föreningar och lokala enheter senast elva veckor före FF Motioner från föreningar och lokala enheter till FF skall inlämnas skriftligen till FS senast sex veckor före FF. Motionerna jämte FS utlåtande över dessa tillställes föreningar och lokala enheter senast två veckor före FF FS skall senast tre veckor före FF överlämna framlagda propositioner och motioner jämte FS utlåtande över dessa till beredningsutskottet Vid ordinarie FF skall bl a förekomma val av mötesordförande och vice mötesordförande (båda väljs bland ombuden) anmälan av sekreterare för mötet (utses av FS) fastställande av FF beslutsmässighet fastställande av föredragningslista val av fyra rösträknare, varav två tillika protokolljusterare FS verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår fastställande av garantiförsäkring för förbundskassören förbundsrevisorernas rapport rörande kassaställningen val av förbundsordförande val av vice förbundsordförande val av övriga ledamöter i FS val av suppleanter i FS val av två förbundsrevisorer jämte två suppleanter förbundsrevisorernas berättelse för föregående verksamhetsår allmän debatt om förbundsverksamheten fråga om ansvarsfrihet för FS för föregående verksamhetsår bordlagda ärenden 12

13 Karin Nyberg, förbundsstyrelsen propositioner motioner val av valkommitté jämte personliga suppleanter övriga ärenden, som FF med minst 3/4 av de på röstlängden antecknade rösterna beslutar uppta till behandling Vid FF som hålls under år med jämnt årtal väljs växelvis förbundsordförande respektive vice förbundsordförande en förbundsrevisor och en suppleant till denne. Vid varje FF väljs övriga FS-ledamöter, kommittéledamöter samt suppleanter till det antal som närmast motsvarar en fjärdedel av antalet av respektive kategori. Mandattid för nämnda kategorier är normalt fyra år räknad fr o m den 1 januari påföljande år. Vid val enligt p skall icke-passiv medlem väljas. 6.4 Beslut vid FF Över FF förhandlingar och beslut förs protokoll av sekreteraren. Protokollet justeras av mötesordföranden, vice ordföranden och två särskilt valda justeringsmän Protokoll från FF delges samtliga närvarande ombud, ledamöter och suppleanter i FS, förbundskassör, förbundsrevisorer, TJ-föreningar och TJenheter. Förening och enhet skall hålla protokollet tillgängligt för medlemmarna. PUNKT 7 Förbundsstyrelse, FS 7.1 FS befogenheter och uppgifter FS är förbundets verkställande instans. Mandatperioden för ledamot i FS är normalt fyra år. Foto: Christer Hammarström FS handhar och leder förbundets verksamhet och förvaltning samt representerar förbundet inom ramen för FF riktlinjer. FS är därvid även beslutande instans under perioder mellan FF. FS skall utfärda särskilda instruktioner för verksamheten inom förbundet. FS bestämmer lön och övriga förmåner för förbundskassör och kanslipersonal Förbundets verksamhetsår omfattar kalenderår. Senast tre månader efter verksamhetsårets slut skall verksamhetsberättelse tillställas revisorer, TJ-föreningar och TJ-enheter 7.2 FS sammansättning FS består av förbundsordförande vice förbundsordförande tio övriga ledamöter. För de tio övriga ledamöterna skall finnas personlig suppleant. 7.3 FS sammanträden, beslutsformer FS sammanträder minst fyra gånger årligen. Förbundsordföranden kallar, om möjligt minst två veckor i förväg. Revisorerna kallas till FS sammanträden. Förslag till föredragningslista bifogas kallelsen Kallelse delges samtliga suppleanter, vilka äger rätt närvara vid FS ordinarie sammanträden med yttrande och förslagsrätt Protokoll förs vid FS sammanträden och justeras av ordföranden. Protokollen delges TJ-föreningarna och TJ-enheterna FS är beslutsmässig, då minst åtta ledamöter är närvarande. PUNKT 8 Förbundsstyrelsens arbetsutskott, AU 8.1 AU består av förbundsordföranden, vice förbundsordföranden och ytterligare två ledamöter, som FS utser inom sig. För AU ledamöter utser FS inom sig fyra suppleanter samt bestämmer ordningen i vilken dessa skall inkallas. 8.2 AU beslutar på FS vägnar inom ramen för gällande stadgar och instruktioner samt enligt av FS givna riktlinjer. AU skall vidare förbereda ärenden, som skall behandlas av FS. 8.3 AU sammanträder på kallelse av förbundsordföranden. AU är beslutsmässigt då minst tre ledamöter är närvarande. För beslut vid AU fordras, att samtliga närvarande ledamöter är eniga. I annat fall hänskjuts avgörandet till FS. 13

14 Pär Boman, Green Cargo och Robert Ehn, Veolia PUNKT 9 Valkommitté 9.1 Valkommittén består av fem ledamöter jämte personliga suppleanter. Valkommittén skall hålla kontakt med TJ-föreningar och TJ-enheter. Den skall förbereda alla val vid FF. Valkommitténs namnförslag vid valen på FF skall tillställas ombuden minst en vecka före mötet. 9.2 Sammansättning Valkommittén sammansätts av medlemmar utom ledamot i FS, förbunds-kassör, förbundsrevisorer eller kanslipersonal. 9.3 Sammankallande i kommittén En av ledamöterna i valkommittén väljs av FF till sammankallande. Om denne blir förhindrad att fullgöra sitt uppdrag äger FS utse annan ordinarie ledamot i kommittén till sammankallande. PUNKT 10 Förbundskansli, FK 10.1 Till FS förfogande skall finnas ett förbundskansli som består av ombudsmän, kanslister och förbundskassör Ombudsmän, kanslister och förbundskassör anställs av FS. PUNKT 11 TJ-föreningar och enheter 11.1 Organisation FS fastställer bildandet av TJ-föreningar och eller TJ-enhet Foto: Christer Hammarström Aktiv medlem tillhör den TJ-förening eller TJ-enhet som ansvarar för TJ:s verksamhet i det företag/myndighet vid vilket medlemmen är anställd. Förbundet indelas i TJ-föreningar eller TJ-enheter enligt följande: TJ-förening kan bildas vid varje företag där TJ har 30 medlemmar. Även vid företag med mindre än 30 medlemmar kan TJ-förening bildas efter godkännande av FS. TJ-frågor vid företag där TJ-förening eller TJ-enhet ej bildas, hanteras av FS utsedd representant TJ-förening beslutar själv om sin indelning vid föreningsmöte/föreningsråd. Föreningsstyrelse/föreningsråd skall avge rapport för föregående verksamhetsår till FS senast 1 mars Föreningsmöte Föreningsmöte/föreningsråd är TJ-förenings/TJenhets högsta beslutande instans. Ordinarie föreningsmöte/föreningsråd hålls minst två gång per år. Möte skall hållas senast sju veckor före FF Kallelse till ordinarie föreningsmöte utsänds senast två veckor före mötet. I kallelsen skall anges viktiga ärenden, som kommer att behandlas Vid föreningsmöte/kretsmöte äger varje närvarande föreningsmedlem en röst Vid ordinarie föreningsmöte/föreningsråd skall bl a förekomma val av mötesordförande val av två justeringsmän (tillika rösträknare) fastställande av föredragningslista protokoll från föregående möte rapport från föreningsstyrelse/föreningsråd ev motioner till FF, (vårmöte) ev propositioner till FF, (vårmöte) val av ombud jämte suppleanter till FF innevarande år. Antalet suppleanter fastställs av vårmötet. Ett av ombuden väljs att vara ledamot i FF beredningsutskott och ett att vara ersättare för denne, (vårmöte). fastställande av verksamhetsplan för påföljande verksamhetsår, (höstmöte), fastställande av indelning av förening, (höstmöte) fastställande av antal ledamöter i föreningsstyrelse eller motsvarande och suppleanter för dessa, (höstmöte) val av föreningsordförande (om val är aktuellt), (höstmöte) val av ledamöter i förenigstyrelse (till det antal som är erforderligt), (höstmöte) 14

15 val av suppleanter i föreningsstyrelse samt fastställande av ordning i vilken dessa skall inkallas, (höstmöte) val av valberedning jämte suppleanter, (höstmöte) Anm: För förening eller enhet med stor geografisk spridning eller då andra särskilda skäl föreligger får val på distans förekomma Kretsombud val av kretsombud sker vid kretsmöte Mandatperioder Val sker för en mandattid på två år om inte annat anges ovan Vid föreningsmöte/föreningsråd förs beslutsprotokoll Föreningsstyrelse Föreningsstyrelse är föreningens verkställande organ och beslutar inom ramen för dessa stadgar och förbundets instruktion. Antalet ledamöter i styrelsen fastställs av föreningsmöte. Föreningsordförande väljs särskilt. Ungefär halva antalet ledamöter väljs varje år. För föreningsstyrelse ledamöter skall finnas suppleanter till det antal som fast-ställs vid föreningsmöte/föreningsrådsmöte. PUNKT 12 Förbundets ekonomiska verksamhet 12.1 Förbundets firma Förbundets firma tecknas av den eller dem, som FS befullmäktigar Förbundskassa Förbundets verksamhet finansieras av förbundskassan, som bildas av medlemmarnas avgifter samt räntor och eventuella övriga inkomster. Förbundskassan förvaltas av FS Av förbundskassa skall avsättas medel i en reservfond. Reservfonden skall uppgå till minst kronor. FF beslutar om reservfondens användning. Övrig fondering och användning av förbundskassan beslutas av FS Till förbundet eventuellt skänkta medel skall i regel bilda särskild fond. Reglemente för sådan fond fastställs av FS Räkenskapsår omfattar verksamhetsår (= kalenderår) Räkenskaperna skall föras med noggrannhet samt vara vederbörligen verifierade. FS fastställer i instruktion förfaringssätt vid in- och utbetalningar, vid placering av eventuell behållning, eventuella garantier för anförtrodda medel etc samt riktlinjer för bokföringen För varje räkenskapsår verkställs bokslut, som bifogas FS verksamhetsberättelse Förbundskassör skall garantiförsäkras för belopp, som fastställs av FF. PUNKT 13 Revision 13.1 De av FF valda förbundsrevisorerna har till uppgift att ingående granska FS räkenskaper och förvaltning bl a med ledning av FS verksamhetsberättelse jämte kassaredogörelse. Revisionsperiod motsvarar verksamhetsår Revision skall avse såväl saklig granskning som siffergranskning. Revisorerna äger rätt att när som helst företaga kassakontroll och revision. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår skall lämnas till FS senast den 1 maj. Eventuella erinringar behandlas av FF vid dess årliga granskning av förbundets verksamhet och ekonomi. PUNKT 14 Stadgeändring Stadgeändring kan ske endast genom beslut av FF, som även fastställer tiden för ändringens ikraftträdande. För beslut om stadgeändring erfordras två tredjedels majoritet. För ändring av punkt 14 eller 15 fordras dock dels att förslag vid ordinarie FF framlagts som proposition eller motion eller vid extra FF intagits i kallelsen dels att fyra femtedelar av de på FF röstlängd antecknade rösterna enar sig om förslaget. PUNKT 15 Upplösning av förbundet För upplösning av förbundet fordras dels att förslag vid ordinarie FF framlagts som proposition eller motion eller vid extra FF intagits i kallelsen dels att fyra femtedelar av de på FF röstlängd antecknade rösterna enar sig om förslaget. Det är FF, som beslutar om upplösning av förbundet, skall även besluta om disposition av förbundets handlingar och möjligen befintliga tillgångar över skuld. 15

16

17

18 Box 21331, Stockholm Telefon Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Stockholm Telefon Fax

19 Försäkringsbelopp och premier 2009 TJ avtal Livförsäkring (LF) Dödsfallskapital Förtidskapital Barngruppliv Ålder Premie per månad Grund kr 1) kr 2) kr 3) 35 år år Tillval kr 1) kr 2) 45 kr Tillval kr 1) 28 kr 1) Fr o m 55 års ålder minskar dödsfallskapitalet som ska utbetalas med 5 procentenheter per år, dock aldrig mer än 50 procent. Om det finns barn under 17 år utbetalas alltid hela beloppet. Om förtidskapital har betalats ut minskar dödsfallskapitalet på sätt som anges i Villkor för gruppförsäkring. 2) Fr o m 30 års ålder minskar förtidskapitalet (den del av försäkringsbeloppet som ska utbetalas) på sätt som anges i Villkor för grupp försäkring. 3) Ingår i gruppmedlemmens livförsäkring grund. Olycksfallsförsäkring (O) Ersättningsbelopp Premie per månad Grund fritid 20 kr Medicinsk invaliditet Akutersättning Tandskadekostnader Merkostnader Rehabiliteringskostnader vid sjukdom Olycksfallskapital Krisförsäkring Dödsfallsersättning upp till kr 1) ingår 2) nödvändiga upp till 3 pbb = kr, år 2009 schablonbelopp 2,5 % av pbb = kr, år 2009 ingår 2) ingår kr Tillval 1 heltid 9 kr Medicinsk invaliditet upp till kr 1) Tillval 2 heltid Medicinsk invaliditet upp till kr 1) 9 kr 1) Fr o m 50 års ålder minskar försäkringsbeloppet med 5 procentenheter per år. 2) Ersätts enligt Villkor för gruppförsäkring. Sjukförsäkring (S) Ersättning vid hel arbetsoförmåga Premie per månad Lön kr kr kr kr kr kr 700 kr 1) kr kr kr kr kr Ersättning utbetalas; efter 3 eller 12 månaders karenstid, längst i 36 månader, vid 25, 50, 75 och 100 procents arbetsoförmåga. 1) Ny medlem som är under 36 år och som uppfyller hälsokraven omfattas automatiskt av denna ersättningsnivå. 30 kr 60 kr 17 kr 34 kr 51 kr 68 kr 85 kr 102 kr Barn- och gravidförsäkring Ersättningsbelopp, högst Premie Gravid Bas Gravid Plus Barn grund Tillval invaliditet 1 4 om vardera kr Diagnosförsäkring kr kr kr kr kr 0 kr 985 kr/graviditet 96 kr/månad (oavsett antal barn) kr/månad (för ett barn) kr/månad (för flera barn) 28 kr (oavsett antal barn) Familjeskydd (FS) 1 förhöjt pbb = kr, år förhöjda pbb = kr, år 2009 Premie per månad 35 år år år 9 kr 18 kr Pbb = Prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är kronor år Förhöjt prisbasbelopp är kronor år kr 36 kr 61 kr 122 kr Tänk på! Din make, registrerade partner eller sambo kan också teckna livförsäkring, olycksfallsförsäkring och familjeskydd. 10

20 POSTTIDNING B Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, Stockholm Låna pengar utan säkerhet genom TJ medlemslån Foto: Jan Sandgren TJ inkomstförsäkring tryggar inkomsten vid arbetslöshet I TJ medlemsavgift ingår en inkomstförsäkring som vid arbetslöshet pga arbetsbrist tillsammans med A-kassa och eventuell avgångsersättning, AGE garanterar medlemmen en ersättning på 80% av inkomsten. Försäk ringen gäller till och med utgången av det år medlemmen fyller 62 år. Ersättningsperioden är maximerad till 120 arbetslösa dagar. För att försäkringen ska gälla måste du varit medlem i TJ i 18 månader. Finns även möjlighet att komplettera med en Tilläggsförsäkring för flera ersättningsdagar, se vår hemsida. Genom samarbete med SalusAnsvar kan du låna pengar utan säkerhet. SalusAnsvar kan också erbjuda en rad olika alternativ för sparande. Några uppläggningsavgifter tillkommer ej, men bolaget tar sedvanliga kreditupplysningar. TJ har även samarbete med Nordea samt Swedbank avseende medlemslån av olika slag. Jämför vilken bank som ger dig de bästa villkoren! Saco-el Som medlem i TJ kan du få billigare el. Den rabatterade så kallade Saco-elen kommer du bara åt genom att vara medlem i något av Saco-förbunden. Mer information och det aktuella elpriset hittar du på TJ hemsida och på samma web-plats gör du din anmälan. Sjukvård Direkt genom SalusAnsvar Genom TJ samarbete med SalusAnsvar ger dej försäkringen Sjukvård Direkt vård utan väntetid. Inom fyra arbetsdagar är du under specialistvård och inom 15 arbetsdagar i operation om det behövs. Kontakta SalusAnsvar Kundcenter Sakförsäkringar i SalusAnsvar TJ har också rabatterade sakförsäkringar för bostaden, bilen, fritids huset mm i SalusAnsvar. Läs mer om TJ avtal på SalusAnsvar hemsida eller kontakta Salus Ansvar Kundcenter Hur blir jag medlem i TJ? Medlem i TJ blir du enklast genom att hämta ansökningsblankett på vår hemsida och skicka till förbundskansliet under adress Saco-förbundet Trafik och Järnväg, Box 2131, Stockholm. Medlemsavgiften är 190 kronor per månad från den 1 januari Om du tillhör något annat förbund eller annan A-kassa än AEA bör du samtidigt begära utträde därifrån. Har du några frågor om medlemskap i TJ kan du ställa dem till TJ förtroendevalda på din arbetsplats eller till förbundskansliet