Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Peter Henrysson Advokatfirman Delmar Henrysson Box Landskrona

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ UM Migrationsdomstolen, Avd 4 Meddelad i UM Noah Tunbjer Malmö Sida l (7) KLAGANDE 1. Mohedin El-Masri, Zeinab Ikkawi, Mahmoud El-Masri, Mustapha El-Masri, 9608l5- Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Peter Henrysson Advokatfirman Delmar Henrysson Box Landskrona MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 18 juni 2010, se bilaga l (besluten likalydande) Dnr , , och SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver utvisningsbesluten och beviljar Mohedin El-Masri, Zeinab Ikkawi, Mahmoud El-Masri, och Mustapha El-Masri permanent uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Peter Henrysson med 16619kr( kr arbete, l 560 kr tidsspillan, 970 kr utlägg och kr mervärdesskatt). Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag - fredag Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM3qi9-10 I MALMÖ "" YRKANDEN M.M. Mohedin El-Masri, Zeinab Ikkawi och deras söner Mahmoud El-Masri och Mustapha El-Masri yrkar att migrationsdomstolen, med ändring av Migrationsverkets beslut, beviljar dem uppehållstillstånd, arbetstillstånd och resedokument samt flyktingfbrklaring eller skyddsstatusförklarmg. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet. Klagandena anför till stöd för överklagandet, sammanfattningsvis: De uppgifter de lämnat om sitt skyddsbehov vidhålles. Under tiden i Sverige har de gjort allt Migrationsverket bett dem om. De har hela tiden bott i lägenhet som Migrationsverket anvisat dem och inte under någon tid hållit sig undan. För cirka tre år sedan var de på libanesiska ambassaden i Stockholm. I samband härmed biträdde Migrationsverktes personal och underlättade deras transporter. Preskription av deras utvisningsbeslut har inträtt utan att de varit passiva eller på annat sätt agerat klandervärt. Någon möjlighet att lämna Sverige har inte funnits då libanesiska ambassaden inte har utfärdar några resehandlingar för dem. Familjen har anpassat sig till svenska förhållanden och sönerna pratar bra svenska och har börjat glömma sitt modersmål. Båda sönerna var underåriga när de kom till Sverige och har gått i svensk skola. Mustapha var åtta år gammal när han kom till Sverige och har nu vistats här över sex år. Familjens släkt finns huvudsakligen i Sverige. Yngsta barnet dog i en trafikolycka här Migrationsverket: Verket vidhåller sin inställning att klagandena inte har något skyddsbehov. Beträffande preskription vill verket framhålla att klagandena har att visa att preskriptionen inträtt utan deras förskyllan och att de inte visat detta. Libanesiska ambassaden har uppgett att uppgiven hemadress i Beirut inte kunnat verifieras då familjen inte är registrerad på den-

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ na adress. Genom att lämna en felaktig adress i Libanon har familjen försvårat möjligheten att genomföra en verkställighet. Familjen borde kunnat göra mer för att reda ut eventuella missförstånd kring adressen. Då de är registrerade som palestinska flyktingar i Libanon borde de kunnat få fram handlingar på något sätt genom kontakt med hemlandsmyndigheterna. Även med beaktande av att det är fråga om en barnfamilj vidhåller Migrationsverket att omständigheterna inte är sådana att familjemedlemmarna anpassat sig till förhållandena i Sverige på grund av lång vistelsetid. Familjens passivitet vad gäller verkställighet till Libanon har förlängt vistelsen i Sverige och de tre år och tio månader som familjen vistats illegalt i Sverige kan inte tillgodoräknas i detta sammanhang. Att familjen har flera nära släktingar i Sverige föranleder ingen annan bedömning Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet. Mohedin El- Masri, Zeinab Ikkawi, Mahmoud El-Masri och Mustapha El-Masri har alla hörts vid förhandlingen. Mohedin El-Masri: Ungefär ett år före flykten till Sverige deltog han i gripandet av medlemmar av den s.k. Jaffarklanen i flyktinglägret. På grund av detta finns en hotbild mot i första hand honom. Anledningen till att han inte berättade om detta inledningsvis var att han var rädd då Jaffarklanen är mäktig och har försänkningar hos myndigheterna. Om familjen skulle tvingas återvända och myndigheterna får reda på detta löper de risk att bli dödade. Även om hotbilden grundar sig på händelser flera år tillbaka bör den alltjämt tas på allvar. Nyligen hörde han talas om att två personer från Polen hade kidnappats i Libanon då man misstog en av dem för att vara Mohedin El-Masri. Nu har även ett av de i Libanon bosatta barnen försvunnit och familjen misstänker att det är Jaffarklanen som ligger bakom försvinnandet. Den adressuppgift de lämnade till libanesiska ambassaden är den korrekta. De har hela tiden sanningsenligt uppgett att de har bott i två flyktingläger, först i Sabra och sedan i Shatila. De libanesiska myndig-

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM,UM3ai9-10 I MALMÖ heterna vill emellertid helst inte ha tillbaka palestinier som lämnat landet, vilket kan förklara att ambassaden inte har utfärdat några nya resehandlingar. Utöver besöket på ambassaden har de också ringt dit för att försöka utfå resehandlingar. Senaste kontakten hade de i slutet av 2008, cirka två månader före dotterns död. Från ambassaden uppgavs att ambassaden stod i kontakt med Migrationsverket och inte kunde lämna någon information, i stället uppmanades familjen att vända sig till Migrationsverket om de undrade något. Efter dotterns död 2009 har familjen inte kunnat förmå sig själva att göra något ytterligare försök med ambassaden. Zeinab Ikkawi, Mahmoud El-Masri och Mustapha El-Masri har vid förhören med dem inte uppgett något som inte tidigare framkommit. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Skyddsbehov Klagandena har gjort sina identiteter sannolika. Det är känt att förhållandena för statslösa palestinier i Libanon är svår och att diskriminering förekommer. Förhållandena är emellertid inte så allvarliga att de i sig grundar ett skyddsbehov. Vad klagandena uppgett om en individuell hotbild från Jaffarklanen är hanförligt till händelser som ska ha inträffat innan de lämnade Libanon Trots det berättade de inte om denna hotbild förrän efter omkring fem års vistelse i Sverige. Någon godtagbar förklaring därtill har inte framkommit. Det finns mot denna bakgrund anledning att ifrågasätta tillförlitligheten av lämnade uppgifter i denna del. I vart fall tyder familjens agerande på att de

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ inte uppfattat hotbilden som särskilt allvarlig, då de inte omnämnt den i samband med tidigare asylprövningar. Inget har framkommit som talar för att klagandena skulle riskera övergrepp från myndigheterna vid ett återvändande till Libanon. Mot denna bakgrund anser migrationsdomstolen att klagandena inte har gjort sannolikt att de är i behov av internationellt skydd. Det saknas därmed förutsättningar för att bevilja fiyktingförklaringar/skyddsstatusförklaringar och resedokument för dem. Annan grund för uppehållstillstånd Klagandenas utvisningsbeslut preskriberades den 10 augusti Migrationsdomstolen har i första hand att ta ställning till om klagandena visat att preskription inträtt utan deras egen fbrskyllan, i vilket fall det råder en presumtion för att uppehållstillstånd ska beviljas. Det ska inledningsvis konstateras att familjen El-Masri under hela sin vistelse i Sverige har funnits tillgänglig för Migrationsverket och samarbetat med Migrationsverket i så måtto att de har gjort allt som de blivit ombedda att göra. Bland annat har de tillsammans med personal från Migrationsverket år 2006 besökt Libanons ambassad i Stockholm och där lämnat fingeravtryck och personuppgifter i syfte att få nya resehandlingar utfärdade. Några resehandlingar har emellertid trots detta inte utfärdats av den libanesiska ambassaden och ambassaden har som anledning till detta uppgett att familjen El-Masri inte kunnat påträffas av libanesiska myndigheter som registrerade som boende på uppgiven adress, ett större flyktingläger i Beirut. Migrationsverket har härav dragit slutsatsen att familjen El-Masri har lämnat en felaktig bostadsadress i Libanon till ambassaden. Migrationsdomstolen konstaterar emellertid att det saknas utredning som visar att libanesiska myndigheter regelmässigt kan verifiera en uppgiven bostadsadress i ett flyktingläger och att det mot denna bakgrund inte går att dra

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ slutsatsen att familjen El-Masri lämnat oriktiga uppgifter om sin tidigare bostadsadress i Libanon. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen inte kunnat precisera vad mer familjen El-Masri hade kunnat göra för att utverka resehandlingar. I avsaknad av erforderliga resehandlingar har familjen El-Masri inte heller haft möjlighet att självmant lämna Sverige. Vid en sammantagen bedömning finner migrationsdomstolen därför att familjen El-Masri har visat att preskription inträtt utan deras förskyllan. Hinder mot att meddela ett nytt utvisningsbeslut föreligger därmed. Klagandena har nu vistats i Sverige över sex år. I synnerhet Mustapha El- Masri, som bara var 8 år gammal när familjen kom till Sverige, har starkt präglats av svenska förhållanden. Både Mustapha och brodern Mahmoud har gått i svensk skola och pratar god svenska. Mustapha är alltjämt ett barn, varför särskild hänsyn ska tas till principen om barnets bästa. Familjen har vidare flera andra släktingar i Sverige och familjens yngsta dotter avled och är begravd här. Vid en sammantagen bedömning anser migrationsdomstolen att det saknas skäl att frångå huvudregeln att uppehållstillstånd ska beviljas utlänning som är kvar i Sverige då tidigare beslut om utvisning upphör att gälla. Överklagandet ska således bifallas och klagandena beviljas uppehållstillstånd med stöd i 5 kap. 6 utlänningslagen. Uppehållstillstånden ska vara permanenta. Klagandena har även framställt ett yrkande om arbetstillstånd. Av 2 kap. 8 utlänningslagen följer att krav på arbetstillstånd inte gäller för en utlänning som har permanent uppehållstillstånd. Mot bakgrund härav föranleder yrkandet i den delen ingen åtgärd.

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ HTO MAN4WERKLAGAJR, se bilaga 2 (DV 3110) Anders Granholm I avgörandet har även nämndemännen Anna Adell, Alf Andersson och Gull-Maj Banke deltagit.

8 1 Akt 5.26 Migrationsverket 1/11 Asylprövningsenhet 2 i Malmö Beslut Beteckning Anna Hegethorn Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande El-Masri, Mohedin, född , m, medborgare i Statslös Adress: Ahmed El-Masri, Ödmanssonsgatan 26, Landskrona Offentligt biträde: Peter Henrysson, Advokatfirman Delmar Henrysson, Box Landskrona Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Libanon, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Peter Henrysson trettioentusentrehundrasjutton (31 317) kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till Peter Henrysson och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Malmö Besöksadress Östra Farmvägen 5, Ingång 1 Postadress Box 3147 SE Malmö Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

9 Beteckning /11 Bakgrund Den 13 augusti 2004 beviljades Zeinab Ddcawi och barnen Mahmoud och Mustapha El-Masri schengenviseringar från den 19 augusti till den 23 september De reste in i Sverige den 24 augusti Den 27 september 2004 beviljades de förlängt uppehållstillstånd till den 24 november Enligt egen uppgift reste Mohedin El Masri in i Sverige den 18 november Den 24 november 2004 ansökte makarna Mohedin El- Masri och Zeinab Ikkawa samt deras söner Mahmoud och Mustapha El-Masri om asyl. Den 8 februari 2005 avslog Migrationsverket deras ansökningar. Den 10 augusti samma år avslog Utlänningsnämnden överklagandet och beslutet vann därmed laga kraft. Den 25 april 2006 beslutade Migrationsverket att inte bevilja familjen familjen El-Masri och Ikkawa uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga bestämmelsen i 2 kap 5 b i den äldre utlänningslagen (1989:529). Den 22 augusti 2006 inhiberade Migrationsverket verkställighetsbeslutet och den 24 oktober samma år upphävde Migrationsverket inhibitionen och beslut togs att inte bevilja familjen uppehållstillstånd. Den 7 december 2006 avslog Migrationsdomstolen överklagandet. Den 4 januari 2007 beslutade Migrationsöverdomstolen att inte meddela prövningstillstånd. Den 17 mars 2008 beslutade Migrationsverket att inte bevilja familjen uppehållstillstånd och att inte avbryta verkställigheten. Den 25 april 2008 överlämnades ärendena till polismyndigheten för verkställighet. Den 19 februari 2009 beslutade Migrationsverket ånyo att inte bevilja familjen uppehållstillstånd eller att avbryta verkställigheten av utvisningsbeslutet. Familjens utvisningsbeslut preskriberades den 10 augusti Ansökan m.m. Makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Bckawi samt deras barn Mahmoud och Mustapha El-Masri har den 20 augusti 2009 ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd under åberopande av skyddsbehov. Via familjens offentliga biträde har de även ansökt om resedokument och flyktingförklaring. Enligt övergångsbestämmelserna i Lag om ändring i utlänningslagen (2009:1542) ska flyktingförklaring jämställas med flyktingstatusförklaring. Eftersom familjen har åberopat skyddsbehov ska Migrationsverket även pröva deras rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Dokumentid:

10 Beteckning /11 Som grund för sin ansökan åberopar familjen El-Masri och Bckawi i huvudsak att de riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling av klanen Jaffar och av syriska myndigheter. Familjen åberopar även anknytning till sina släktingar i Sverige. Slutligen föreligger även synnerligen ömmande omständigheter då familjen mår psykiskt dåligt efter att familjens yngsta dotter avlidit i en bilolycka. Utgångspunkter vid prövningen Mahmoud El-Masri är över 18 är och därmed vuxen. Eftersom han har sökt asyl samtidigt som sina föräldrar och sin yngre bror samt inte åberopat några individuella asylskäl finner Migrationsverket att det föreligger skäl att även inkludera honom i övriga familjemedlemmars beslut. Skälen för beslutet Preskription Enligt 12 kap 22 första stycket utlänningslagen (2005:716) upphör ett beslut om avvisning eller utvisning att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. Reglerna om preskription infördes för att skydda asylsökande från att under mycket lång tid behöva leva under hot om avlägsnande på grund av att ett beslut av någon anledning inte kunnat verkställas (prop 1975/76:18 s 121). Ett par år senare framhölls att om förhållandet är det att verkställigheten har omöjliggjorts genom att utlänningen har hållit sig gömd inträder visserligen preskriptionen efter två år. I sådant fall bör det emellertid inte vara uteslutet att på nytt ta upp frågan om avlägsnande ur landet och meddela ett utvisningsbeslut (prop 1979/80:96 s 109). Preskriptionstiden förlängdes senare till fyra år vilket motiverades med att det hade blivit allt vanligare att utlänningar undandrog sig verkställighet genom att hålla sig undan under långa tider (prop 1988/89:86 s 204). Av tidigare praxis från Utlänningsnämnden framgår också att i de situationer då utlänningen har hållit sig undan verkställigheten av en avvisning eller utvisning bör det normalt inte komma ifråga att låta denna stanna kvar i landet trots att preskription inträtt (se t ex UN 15-92,28-92 och ). I förarbetena till den nu gällande utlänningslagen (prop 2004/05:170) berörs inte särskilt frågan om preskription. Bestämmelserna har överförts från den tidigare lagstiftningen med den skillnaden att preskription inträder oavsett om beslutet verkställts eller inte. Den som kommit till Sverige och som inte får sin ansökan om Dokumenlid:

11 Beteckning /11 uppehållstillstånd beviljad är skyldig att självmant lämna landet i enlighet med vad som föreskrivs i 12 kap 15 utlänningslagen som motsvarar äldre bestämmelse i 8 kap 12 utlänningslagen (1989/98:173 s 18). Följande framgår av dom från Migrationsöverdomstolen (UM (Lifos dok nr 17484)). En åtskillnad måste göras mellan beslut som inte kunnat verkställas trots medverkan av den asylsökande och beslut som inte kunnat verkställas på grund av att den asylsökande inte samarbetat eller hållit sig undan verkställighet. Det bör också särskilt framhållas att det i första hand är den av- eller utvisade som är skyldig att självmant lämna landet och inte svenska myndigheter som är skyldiga att genom tvångsåtgärder verkställa beslutet. Det är vidare den sökande som ska visa att preskription inträtt utan hans eller hennes förskyllan och inte verkställande myndigheter som ska visa att beslutet att avvisa eller utvisa den sökande inte har kunnat verkställas. Familjen har vistats i Sverige sedan hösten Av denna tid har de vistats illegalt under tre år och 10 månader. Då det är familjens skyldighet att självmant lämna landet finner Migrationsverket att den inte varit tillräckligt aktiv i den delen. Migrationsverket bedömer därför att den inte har visat att preskription inträtt utan deras förskyllan. Migrationsverket finner vid ett sådant förhållande att det föreligger skäl att frångå huvudregeln om att bevilja uppehållstillstånd på grund av att det tidigare beslutet om avvisning eller utvisning upphört att gälla fyra år från det tidigare beslutet vann laga kraft. Därför finns möjlighet att meddela ett nytt utvisningsbeslut om det inte i nu föreliggande prövning framkommit sådana omständigheter som innebär att uppehållstillstånd ska beviljas. Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste den myndighet som har att pröva ansökan först att bedöma om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolik, bl a för att fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). I tidigare avgjorda ärenden har ni visat upp era palestinska resedokument. Vidare har Mohedin El-Masri gett in sitt internationella körkort samt visat upp sitt nationella körkort i original. Mot bakgrund härav får makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Ikkawi samt deras son Mustapha ha gjort sina identiteter och sin hemvist sannolika. Migrationsverket prövar därför deras ansökan mot förhållandena i Libanon. Dokumentid:

12 Beteckning /11 Tillämpliga rättsregler m m Av 4 kap l utlänningslagen framgår att med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsattas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. En flykting ska enligt 4 kap 3 samma lag erhålla flyktingstatusförklaring om han eller hon inte är utesluten från att anses som flykting enligt 4 kap 2 b utlänningslagen. Av 4 kap 2 utlänningslagen framgår att en utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning anta att (1) han eller hon vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller (2) han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring om han eller hon inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 c utlänningslagen. En person som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap 2a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon (1) behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner en välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller (2) inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Dokumentid:

13 Beteckning /11 En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring om han eller hon inte är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap 2 c utlänningslagen. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande har enligt 5 kap l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. När Migrationsverket prövar en ansökan krävs att två olika förutsättningar är uppfyllda för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Den ena förutsättningen ar att de skäl som den sökande åberopar är tillräckliga för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda. Den andra förutsättningen är att den sökande gör sin asylberättelse sannolik och trovärdig (prop. 1996/97:25 s 98). En sökandes berättelse bör godtas om den är sammanhängande, detaljerad och inte inbördes motstridig, samt överensstämmer med aktuell landinformation. Uppgivna skyddsskäl Till stöd för familjens ansökan har Mohedin El-Masri uppgett i huvudsak följande. Han var genom sitt medlemskap i Fatah medlem i PLO och officer inom säkerhetstjänsten. Den libanesiska myndigheten kontaktade honom för att gripa personer inne på flyktingförläggningarna eftersom de inte hade tillträde dit. Han var med vid gripandet av en person som tillhör Jaffarklanen år 2002 som var misstänkt för narkotikabrott. Jaffarklanen är tungt beväpnad och har nära samarbete med den syriska underrättelsetjänsten. Sedan hans lägenhet såldes har köparna fått besök av medlemmar ur Jaffarklanen som trodde att han var där. Jaffarklanen har inte hotat honom men folk runt omkring har varnat honom för att Jaffarklanen vill döda honom. Två månader efter gripandet blev han skjuten i handen. Gärningsmannen kunde inte gripas. Eftersom han inte har några fiender drar han slutsatsen att det var Jaffarklanen som besköt honom. Hans brorson Mohammed har skottskadats i samband med att Mohammeds fars bostad besköts. Detta inträffade någon månad efter det att Mohedin El-Masri kommit till Sverige, vid årsskiftet 2004/05. Det finns en risk att asylsökande personer dödas när de återvänder till Libanon. Vid ett återvändande fruktar han syriska myndigheter eftersom de har ett nära samarbete med Hizbolla och Amalmilisen. När han passerar gränsen till Libanon kommer informationen om hans närvaro att spridas. Zeinab Dckawi har anfört i huvudsak följande. Det är väldigt svårt att leva i Libanon. Familjen har inte kvar något där. Även hon och barnen löper samma risk att utsättas för Jaffarklanens hämnd som hennes make. Mahmoud El-Masri har anfört i huvudsak följande. Libanon betyder inte något för honom. Han går i förberedelseklass på Guldstrandsskolan. Han har många kamrater i Sverige och en syster som är begravd här. Dokumentid:

14 7/11 Beteckning Mustapha El-Masri har anfört i huvudsak följande. Han åberopar inte några andra asylskäl än hans föräldrar. Han går i skolan i Sverige, tränar boxning samt cyklar och spelar fotboll med sina kamrater. Bedömning av skyddsbehov Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att prövningen av asyl- och skyddsskäl gäller en sökandes behov av skydd i dagsläget eller i framtiden. En sökandes tidigare upplevelser har relevans i den mån de bidrar till att göra sökandens aktuella eller framtida skyddsbehov sannolikt. Den allmänna situationen i Libanon är enligt Migrationsverkets mening inte sådan att den är skyddsgrundande i sig. En individuell prövning av Makarna Mohedin El-Masris och Zeinab Ikkawis samt deras barn Mahmouds och Mustapha El-Masris skyddsbehov ska därför göras. De har inte gett in någon skriftlig bevisning varför en bedömning av de muntliga berättelserna måste göras. Migrationsverket erinrar även om att ekonomiska och sociala skäl såsom bostadsbrist och arbetslöshet inte utgör grund för uppehållstillstånd. Vad Mohedin El-Masri anfört om att en brorson greps på grund av att han förväxlades med en narkotikabrottsling saknar relevans eftersom det rör sig om ett missförstånd som inte har med Mohedin El-Masris eller hans familjs asylskäl att göra. Migrationsverket konstaterar att familjen under den tid de vistats i Sverige trappat upp sin berättelse vilket gör att deras trovärdighet kan ifrågasättas. Vidare är uppgifterna avseende gripandet av Jaffarmedlemmar, skottlossningen mot Mohedin El-Masri och påståendet att medlemmar ur Jaffarklanen sökt Mohedein El-Masri i hans gamla bostad vaga och detaljfattiga. Det finns inte något annat än tidsaspekten som talar för att det var medlemmar ur Jaffarklanen som sköt Mohedin El Masri i handen. Familjen har därför inte gjort sannolikt att beskjutningen utfördes av dem. Vad gäller påståendet att medlemmar ur Jaffarklanen frågat efter Mohedin El-Masri i hans före detta bostad är andrahandsuppgifter. Personerna presenterade sig inte. De kan ha varit vem som helst som ville träffa honom, varför han inte gjort sannolikt att det rör sig om medlemmar ur Jaffarklanen. Utan att ytterligare bedöma trovärdigheten i familjens berättelser lägger Migrationsverket dem till grund för sin bedömning. Vad gäller hotet från Jaffarklanen konstaterar Migrationsverket att familjen åberopat skyddsbehov mot den först efter fem års vistelse i Sverige. Migrationsverket uppfattar denna omständighet som att familjen El-Masri och Dckawi inte tagit hoten på så stort allvar som de gör gällande. Migrationsverket konstaterar att Mohedin El-Masri och hans familj inte Dokumentid:

15 Beteckning /11 mottagit något hot från Jaffarklanen. Migrationsverket finner ingen anledning att frångå tidigare ställningstagande vad gäller de åberopade skyddsskälen som tidigare prövats i ärendena, det vill säga de skyddsskäl som är hänförliga till hotet från syriska myndigheter. För att de åtgärder som en person fruktar ska anses utgöra förföljelse krävs att de har en viss intensitet och svårighetsgrad. Förföljelsen ska rikta sig mot personens liv eller frihet eller vara av svår beskaffenhet. Migrationsverket konstaterar att familjen kunnat kvarstanna i Libanon i två år efter det att Mohedin El-Masri deltagit i gripandet utan att Jaffarklanen agerat mot dem. Vid en sammantagen bedömning finner Migrationsverket att makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Ikkawi samt deras barn Mahmoud och Mustapha El-Masri inte är att bedöma som flyktingar i 4 kap l utlänningslagen. Inte heller anser Migrationsverket att de riskerar sådan behandling eller bestraffning som nämns i 4 kap 2 första stycket l första ledet utlänningslagen. Några sådana situationer som omnämns i 4 kap 2 a första stycket l och 2 utlänningslagen föreligger inte i Libanon. Migrationsverket anser således inte att familjen är att anse som alternativt skyddsbehövande eller som övrig skyddsbehövande. Uppehållstillstånd enligt 5 kap l utlänningslagen kan således inte beviljas. De ska följaktligen inte heller beviljas flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Migrationsverket avslår även familjens ansökningar om resedokument. Anknytning Enligt 5 kap 18 utlänningslagen ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får således normalt inte bifallas efter inresan. Enligt 5 kap 3a första stycket 2 kan en utlänning som är anhörig till någon som är bosatt i Sverige få uppehållstillstånd om utlänningen levt i samma hushåll som den anhörige och om det finns ett särskilt beroendeförhållande som fanns redan i hemlandet vilket gör det svårt för släktingarna att leva åtskilda. Vidare ska ansökan ha gjorts relativt snart efter det att den anhörige bosatt sig i Sverige. Migrationsverket finner ingen anledning att frångå tidigare gjord bedömning avseende familjemedlemmarnas anknytning till i Sverige bosatta barn respektive syskon. Migrationsverket gör samma bedömning avseende de barnbarn respektive syskonbarn som är bosatta i Sverige. Makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Ikkawi samt deras barn Mahmoud och Mustapha El-Masri kan således inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Dokumentid:

16 9/11 Beteckning Synnerligen ömmande omständigheter Av 5 kap 6 utlänningslagen framgår att, om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd får beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Enligt förarbetena (prop 2004/05:170 s 185) till detta lagrum ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter skall markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Såvitt avser hälsotillstånd, har skäl för uppehållstillstånd ansetts föreligga vid livshotande psykiska eller fysiska sjukdomar eller synnerligen allvarliga funktionshinder. Det ska beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. Även om Sverige kan erbjuda betydligt bättre vård än vad som kan ges i utlänningens hemland kan enbart detta inte motivera uppehållstillstånd. Vården måste också förväntas leda till en påtaglig och varaktig förbättring av utlänningens hälsotillstånd, alternativt vara livsnödvändig (prop. 2004/05:170, s. 190). Eftersom sonen Mustapha El-Masri är under 18 år ska ett bamperspektiv prägla bedömningen av deras ärenden. Av l kap 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets bästa i övrigt kräver. I ärenden som rör barn måste det alltid göras en självständig bedömning av om barnet har egna asylskäl. Barn har oftast inte själva valt att lämna sitt land och kan i mindre grad än vuxna överblicka konsekvenserna. Barn kan också uppleva förföljelse på annat sätt än vuxna och det ska vägas in i bedömningen. För att kunna bedöma barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling i asylärendet göras (2 9 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket). Det kan finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska förhållanden i den samlade bedömningen som ska göras. Detta innebär samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas betydelse. Det finns många barn som tillsammans med sina föräldrar vistas i Sverige under en begränsad tid där det inte är rimligt att med stöd av undantagsbestämmelsen i 5 kap 6 utlänningslagen bevilja uppehållstillstånd. Det finns anledning att understryka att det inte i sig kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar återvända till familjens hemland (prop 2004/05:170 s 195). Makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Ddcawi samt deras barn Mahmoud och Mustapha El-Masri kom till Sverige år De har vistats illegalt i Dokumentid:

17 Beteckning /11 Sverige under cirka tre år och tio månader. Mohedin El Masri har anfört om att han har svårigheter med sina knän, sin rygg, med högt blodtryck och att han inhalerar vid andnöd. Zeinab Bckawi har anfört att hon lider av bråck i magen och naveln samt av åderbråck och diabetes. Hela familjen mår mycket dåligt psykiskt till följd av att de har förlorat en dotter respektive syster. Varken Mohedins, Zeinabs, Mahmouds eller Mustaphas hälsotillstånd har dokumenterats i läkarintyg eller annan skriftlig bevisning. Såvitt känt är inte dessa tillstånd livshotande. Vad Mustapha El-Masri anfört om att han går i skolan, tränar boxning och har kamrater i Sverige utgör inte synnerligen ömmande omständigheter. Han har levt större delen av sitt liv i Libanon och han har större delen av sin familj och släkt där. Det har inte gjorts sannolikt att hans situation i hemlandet är sådan att han skulle riskera att ta skada i sin psykosociala utveckling genom att återvända till Libanon med sina föräldrar. Det är för närvarande möjligt att resa till Libanon. Några generella verkställighetshinder till Libanon föreligger således inte. Det har inte vid en samlad bedömning framkommit några omständigheter i ärendena som är att anse som synnerligen ömmande. Uppehållstillstånd kan därmed inte beviljas på denna grund. Utvisning Migrationsverket bedömer att det inte finns grund att bevilja Makarna Mohedin El-Masri och Zeinab Eckawi samt deras barn Mahmoud och Mustapha El-Masri uppehållstillstånd. Mot bakgrund härav avslår Migrationsverket deras ansökan och utvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Marina Nillund Beslutsfattare AnnaHegethorn Föredragande Dokumentid:

18 Beteckning /11 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Malmö, Box 3147, Malmö. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid: