Förslag till föreskrifter om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till föreskrifter om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens 2006-10-25"

Transkript

1 Förslag till föreskrifter om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens Förslagspromemoria om nya redovisningsföreskrifter för 2007

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. FINANSINSPEKTIONENS BEDÖMNING AV DISPENSMÖJLIGHETEN 2 2. VILKA FÖRSÄKRINGSBOLAG KAN FÅ DISPENS? Dispensförutsättningar enligt ÅRFL Ytterligare gränsvärden för att avgränsa mindre försäkringsbolag Olika intressenters behov av redovisningsinformation från ömsesidiga försäkringsbolag 5 3. VILKA UNDERSTÖDSFÖRENINGAR KAN FÅ DISPENS? Dispensförutsättningar enligt ÅRFL Ytterligare gränsvärden för att avgränsa mindre understödsföreningar Olika intressenters behov av redovisningsinformation från understödsföreningar 8 4. PRINCIPER FÖR URVALET AV FÖRENKLINGAR Vilka lättnader föreslås? Skillnader i föreslagna förenklingar för ömsesidiga försäkringsbolag respektive understödsföreningar VAD GÄLLER FÖR ETT BOLAG SOM VILL SÖKA DISPENS ELLER REDAN HAR DISPENS? NUVARANDE FÖRESKRIFTER (BFFS 1988:28) OM UNDERSTÖDSFÖRENINGS RÄKENSKAPER OCH ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGEN MED TILLSYNSRAPPORTERINGEN IKRAFTTRÄDANDE- OCH ÖVERGÅNGSFRÅGOR KONSEKVENSANALYS FÖRFATTNINGSKOMMENTARER Författningskommentarer till förslag till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:x) om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens Författningskommentarer till förslagt till följdändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:xx) om årsredovisning i försäkringsföretag 40 BILAGA 1 FI:S TIDIGARE DISPENSPRAIS 42 FI:s dispenspraxis för mindre ömsesidiga försäkringsbolag 42 FI:s dispenspraxis för mindre understödsföreningar 43

3 Kontaktperson på FI: Åsa Andersson, , Sammanfattning Finansinspektionen (FI) har sedan 2004 successivt anpassat sina redovisningsföreskrifter till av EU-kommissionen antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/IFRS). Vid sidan av de IFRS-anpassade föreskrifterna har dock funnits en möjlighet för onoterade finansiella företag att på vissa villkor fortsätta tillämpa äldre redovisningsföreskrifter. Från och med 1 januari 2007 upphör de äldre redovisningsföreskrifterna att gälla. Alla försäkringsföretag, stora som små, ska då tillämpa våra IFRSanpassade föreskrifter, om inte företaget sökt och erhållit en dispens för att tillämpa förenklade årsredovisningsregler. Denna promemoria behandlar vårt förslag till nya förenklade redovisningsföreskrifter för dessa försäkringsföretag (dispensförsäkringsföretag). Vi föreslår att FI utfärdar förenklade redovisningsföreskrifter som innehåller vissa lättnader, bland annat när det gäller värdering av finansiella instrument, redovisning av försäkringstekniska avsättningar (FTA) och uppställningsformer. I grunden ska dock även dispensförsäkringsföretag upprätta en årsredovisning med utgångspunkt i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och ge grundläggande information om ställning, resultat och risker. Däremot behöver dispensföretagen inte lämna delårsrapporter. Också när det gäller klassificering och värdering av andra tillgångar och skulder än finansiella instrument och FTA ska samma regler gälla som för andra företag. Dispensföretagen får dock tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd för mindre företag som kompletterande normgivning, istället för IAS/IFRS. Tidigare beviljade dispenser som inte är tidsbegränsade gäller även fortsättningsvis. FI:s strävan är att så lång möjligt under år 2006 och 2007 komplettera nuvarande dispensbeslut med hänvisningar till den nya redovisningsföreskriften för dispensförsäkringsföretag. I promemorian föreslås också att några redovisningsregler i Försäkringsinspektionens föreskrifter (BFFS 1988:28) om understödsförenings räkenskaper och årsredovisning tas in både i dispensföreskrifterna och de IFRSanpassade redovisningsföreskrifterna. Det gäller fördelningen av kapitalavkastning samt upplysningar om antal medlemmar och dess förändring. De förenklade redovisningsföreskrifterna bör träda ikraft den 1 januari 2007 och börja tillämpas när det anges i nya dispensbeslut. 1

4 1. Finansinspektionens bedömning av dispensmöjligheten Enligt 1 kap. 1 tredje stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL, kan FI genom beslut i enskilda fall medge undantag, helt eller delvis, från samma lag. För de försäkringsföretag som har fått dispens, får FI utfärda särskilda föreskrifter om i vilken utsträckning ÅRFL och våra redovisningsföreskrifter ska tillämpas (1 kap. 1 fjärde stycket och 4 andra stycket ÅRFL). Den aktuella dispensordningen saknar motsvarighet för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta markerar att lagstiftaren ansett att en särlösning är befogad för vissa mindre försäkringsföretag. FI har också tidigare beviljat försäkringsföretag dispenser enligt generella riktlinjer och i själva beslutet angett vilka förenklingar som får göras. FI:s tidigare dispenspraxis beskrivs i bilaga 1. I princip är dock sådana särlösningar tveksamma. Det gäller särskilt om en dispensordning gynnar en grupp av företag som driver rörelse i utpräglad konkurrens med andra företag. Dispenser får inte heller beviljas så att de äventyrar skyddet för dispensföretagens försäkringstagare. Det är allvarligt om enskilda försäkringstagare inte kan få ut vad de har rätt till, även om inbetalda premier och utlovade försäkringsförmåner är små. Lokalt bedriven verksamhet med ett mindre antal försäkringstagare kan också ha nackdelar ur risksynpunkt om inte tillräcklig återförsäkring eller andra skyddsmekanismer finns. Behovet av förenklade regler har emellertid ökat genom att försäkringsföretag, från och med räkenskapsåret 2007, omfattas av tvingade regler om värdering av vissa finansiella instrument till verkligt värde. Tidigare har försäkringsföretag haft en valfrihet mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. Pågående IFRS-anpassningar gör det också befogat att ta ställning till om dispensförsäkringsföretag ska tillämpa några delar av IFRS eller andra regler som komplement till ÅRFL och FI:s redovisningsföreskrifter. BFN har exempelvis ändrat inriktning på sin normgivning. I framtiden ska det finnas fyra särskilda regelverk, ett för respektive kategori av företag. Som exempel kan nämnas BFN:s utkast till nytt regelverk K2, vilket omfattar företag som inte definieras som större i årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. BFN:s nya regelverk kan dock enligt uppgift träda ikraft tidigast den 1 juli I fortsättningen använder vi även begreppet K2 om detta regelverk. FI anser därför att det fortfarande finns skäl att behålla en särordning för mindre försäkringsföretag i speciella fall. Förenklingar i redovisningen bör dock endast medges i fall där behovet av redovisningsinformation för externa intressenter är litet i förhållande till andra onoterade försäkringsföretag. Vid avgränsningen av de företag som kan få dispens och utformningen av lättnaderna bör, enligt FI:s bedömning, ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar i princip behandlas lika. 2

5 2. Vilka försäkringsbolag kan få dispens? Dispens kan enligt lag medges ömsesidiga skadeförsäkringsbolag under förutsättning att verksamheten inte omfattar kredit-, borgens- eller annan ansvarsförsäkring, annat än som underordnad försäkring, bolagsordningen innehåller bestämmelser om rätt till uttaxering, den årliga premieinkomsten inte överstiger 5 miljoner euro (ca 45 mkr), och minst hälften av premieinkomsten kommer från bolagets delägare. Vidare bör dispens förutsätta att verksamheten är lokalt bedriven, balansomslutningen inte överstiger basbelopp (40 mkr), företaget inte är nybildat, företaget inte bedriver återförsäkringsrörelse, och företaget inte har dotterföretag. En slutlig intresseavvägning bör dessutom göras mellan olika intressenters behov av redovisningsinformation och dispensförsäkringsbolagets kostnader för att ta fram informationen. Andra mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag än sockenhusdjursbolag bör normalt inte medges dispens. 2.1 Dispensförutsättningar enligt ÅRFL Enligt 1 kap. 1 tredje stycket ÅRFL kan FI, genom beslut i enskilda fall, medge mindre försäkringsbolag och understödsföreningar (dispensförsäkringsföretag) undantag, helt eller delvis, från ÅRFL och våra redovisningsföreskrifter. För dessa dispensförsäkringsföretag får FI utfärda särskilda föreskrifter om hur ÅRFL och redovisningsföreskrifterna ska tillämpas (1 kap. 1 fjärde stycket och 4 andra stycket ÅRFL). För försäkringsbolag är dispensmöjligheten beroende av om dispenser kan beviljas från försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL. I 1 kap. 10 FRL anges vilka slag av mindre försäkringsbolag som kan komma ifråga. Det är för det första ömsesidiga försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsrörelse. Här är undantaget beroende av att inte kredit-, borgens- eller annan ansvarsförsäkring ingår i verksamheten, annat än som underordnad verksamhet. Vidare får inte premieinkomsten överstiga 5 miljoner euro (ca 45 mkr) per år. Dessutom ska bolagsordningen innehålla regler om rätt till uttaxering. Slutligen måste minst hälften av premieinkomsten komma från bolagets delägare. Det andra fallet avser lokala skadeförsäkringsbolag som meddelar assistansförsäkring i form av naturaförmåner och som har en premieinkomst som inte överstiger euro (ca 1,8 mkr). Assistansföretag av denna typ har i vart fall inte tidigare förekommit i Sverige. De beaktas därför inte ytterligare i denna promemoria. 3

6 Vid tillämpningen av ÅRFL:s dispensförutsättningar är enligt vår mening vissa preciseringar befogade. Dispens är enligt FRL beroende av att den årliga premieinkomsten inte överstiger viss nivå. För att det redan vid ingången av ett räkenskapsår ska stå klart vilka redovisningsregler som ska tillämpas, bör bedömningen enligt vår mening utgå från det senaste räkenskapsåret. ÅRFL begränsar således vilka försäkringsföretag som kan få dispens. Däremot får det anses förenligt med dispensinstitutet att ställa upp ytterligare förutsättningar för dispens, vilka beskrivs närmare nedan. 2.2 Ytterligare gränsvärden för att avgränsa mindre försäkringsbolag De gränsvärden som idag tillämpas i redovisnings- och revisionssammanhang är inte enhetliga. Dessutom pågår lagstiftning om nya gränsvärden. Vi har övervägt om inte de nya gränsvärdena enligt ÅRL för enkelhetens skull kan användas för att avskilja mindre dispensförsäkringsföretag 1. Dessa gränsvärden får dock ingen betydelse för redovisningskrav enligt ÅRFL. Enligt ÅRFL betraktas nämligen försäkringsbolag generellt som större företag. Antalet anställda är inte heller något bra gränsvärde för att avskilja mindre finansiella företag, eftersom många av ett finansiellt företags funktioner kan läggs ut externt. Ett annat skäl för att inte föreslå samma gränser som i ÅRL är att ÅRFL och bakomliggande EG-regler innehåller vissa andra tvingande gränsvärden för dispensförsäkringsföretag. Det finns således flera skäl för att inte ha samma gränsvärden som i ÅRL Balansomslutning Varken EG-direktiv eller lag har någon dispensgräns med hänsyn till balansomslutningen. Ett sådant krav har dock ställts upp i FI:s dispenspraxis. Dispens har förutsatt att balansomslutningen inte överstigit basbelopp. Enligt vår mening bör ett krav relaterat till balansomslutningen alltjämt behållas. Detta är viktigt för att beakta fallet att företag som inte längre bedriver någon aktiv försäkringsverksamhet kan ha stora tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Vi har övervägt om gränsvärdet i sig bör anpassas till den nya gräns för balansomslutningen som införts i ÅRL. Denna gräns är emellertid bestämd till 25 mkr och är alltså mer restriktiv än nuvarande gräns som är basbelopp (cirka 40 mkr). Vi har inte funnit skäl för att göra en sådan inskränkning av dispensområdet. Vi har å andra sidan inte heller funnit skäl att utvidga dispensområdet så att fler företag än hittills ska få dispens. Mot denna bakgrund bör nuvarande gräns om basbelopp behållas. Vi har också övervägt om gränsen för balansomslutningen bör utformas mer likt ÅRL genom att den måste vara uppfylld under vart och ett av de två senaste räkenskapsåret för att företaget ska falla utanför dispensområdet. För 1 Företag betraktas enligt nyligen beslutade ändringar i ÅRL (se SFS 2006:871) som större företag, om det för de två senaste räkenskapsåren uppfyller minst två av följande tre gränsvärden; 25 miljoner i redovisad balansomslutning, 50 miljoner i redovisad nettoomsättning och 50 medelantalet anställda. 4

7 att dispensförutsättningen ska bli enklare att kontrollera och enhetliga med gränsen för premieinkomsten föreslår vi emellertid att gränsvärdet för balansomslutningen ska baseras på enbart det senaste räkenskapsårets balansräkning Bolag med sedan lång tid bedriven lokal verksamhet Den dispensordning som finns i ÅRFL har för ömsesidiga försäkringsbolag sin bakgrund i 1950 års FRL. Den infördes för att beakta pågående ömsesidig skadeförsäkringsrörelse av mindre storlek som sedan länge bedrivits lokalt under enkla och okomplicerade förhållanden. Denna princip bör upprätthållas även när det gäller dispenser från ÅRFL Återförsäkringsrörelse Det torde vara sällsynt att dispensförsäkringsföretag ingår återförsäkringsavtal som återförsäkringsgivare eller återförsäkringstagare. Om ett ömsesidigt bolag är återförsäkringsgivare torde dessutom försäkringsredovisningsdirektivet (FRD) förhindra att undantag ges från ÅRFL (se artikel 2.1 c FRD). När återfösäkringsrörelse bedrivs finns också särskild anledning att främja externa intressenters genomlysning av företagets ekonomiska förhållanden. Förutsättningen att ett företag inte bedriver återförsäkringsrörelse bör därför ställas upp som en obligatorisk förutsättning för dispens. 2.3 Olika intressenters behov av redovisningsinformation från ömsesidiga försäkringsbolag Underlag för samma intressenter som hos icke-finansiella företag Även mindre finansiella företag har vanliga externa intressenter med ett större eller mindre behov av redovisningsinformation. Det kan exempelvis vara fråga om myndigheter, anställda, leverantörer och liknande intressenter. I ömsesidiga dispensförsäkringsbolag är årsredovisningen också av betydelse som underlag vid beskattningen. Därför behövs årsredovisningen med grundläggande redovisningsinformation som underlag för uppgifter i skattemyndigheternas prövning. Det anförda talar för att alla dispensförsäkringsföretag bör tillgodose ett grundläggande behov av insyn i företagets ställning och resultat åtminstone en gång om året. Eftersom dispensföretag kan jämställas med ekonomiska föreningar bör kraven på redovisningen som princip inte sättas lägre än för mindre ekonomiska föreningar i allmänhet Underlag för tillsynsrapportering till FI Mindre lokala bolag som endast meddelar husdjursförsäkring (så kallade sockenhusdjursbolag) är generellt befriade från att rapportera årsbokslutsuppgifter till FI. Däremot föreligger en rapporteringsskyldighet för övriga mindre lokala försäkringsbolag 2. Dessa företag har dock lättnader i förhål- 2 Se 1 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2005:18) om mindre lokala svenska försäkringsbolags skyldigheter att rapportera årsbokslutsuppgifter. 5

8 lande till större lokala bolag och riksbolag när det gäller hur ofta rapporterna behöver lämnas. Mindre lokala bolag behöver enbart lämna årliga rapporter. Vissa lättnader finns visserligen för hur detaljerade rapporterna måste vara, men i stor utsträckning bygger rapporteringen på att nämnda bolag tillämpar ÅRFL och FI:s allmänna redovisningsföreskrifter. 3 Det är enligt vår mening särskilt angeläget att den tillsynsrapportering som trots allt måste lämnas av mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag är väl samordnad med externredovisningen Underlag för tillämpning av särskilda rörelseregler När det gäller finansiella företag finns det vissa krav på verksamheten som saknar motsvarighet för företag i allmänhet. Flera av dessa har en mer eller mindre stark koppling till klassificering och värdering av tillgångar och skulder i årsredovisningen, t.ex. bestämmelser om kapitalkrav och kapitalbas. Ett försäkringsföretag kan genom dispens från FRL ha fått ett undantag från sådana rörelseregler. I så fall finns naturligtvis inget behov av externredovisningen som underlag för tillämpningen av rörelseregler. Om ett i och för sig lämpligt dispensförsäkringsföretag har dotterföretag bör man även ställa större krav på företags redovisningsprinciper 4. Detta är viktigt för att så bra som möjligt belysa koncernens samlade ställning och resultat. FI kan också använda en koncernredovisning som ett komplement till annan tillsynsinformation om en grupp. Mindre finansiella företag kan alltså också ingå i en försäkringsgrupp och omfattas av bestämmelser om en gruppbaserad redovisning på gruppnivå. Dispensföretag som har dotterföretag bör därför normalt inte ges dispens. Detsamma gäller om företaget ska lämna regelbundna tillsynsrapporter som baseras på ordinarie redovisningsregler för försäkringsföretag. Andra mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag än sockenhusdjursbolag bör därför normalt inte medges dispens Underlag för försäkringstagarnas insyn I de företag som kan komma ifråga för dispens är försäkringstagarna delägare eller medlemmar. De tar dock sällan någon aktiv del i företagets skötsel. Försäkringstagarna eller deras företrädare kan ha alltså ha ett intresse av årsredovisningen som bör tillgodoses. FI bör alltid göra en slutlig intresseavvägning i dispensprövningen mellan externa intressenters behov av information och företagets kostnader för att ta fram denna. Här bör särskild hänsyn tas till behovet av ekonomisk information om ställning och resultat hos försäkringstagare och andra ersättningsberättigade enligt försäkringsavtal. 3 Ett sådant bolag kan dock få dispens från kravet på att lämna solvensdeklaration om dels bolagets verksamhet inte omfattar kredit- eller borgens- eller annan ansvarsförsäkring än som behandlas som underordnad enligt FRL, dels minst 50 procent av premieinkomsten härrör från delägarna. 4 Till följd av den ömsesidiga associationsformen kan det förutsättas att ömsesidiga försäkringsbolag regelmässigt saknar moderföretag. 6

9 3. Vilka understödsföreningar kan få dispens? Dispens kan enligt lag medges understödsföreningar under förutsättning att förmånerna från en begravningskassa inte överstiger ett prisbasbelopp (ca 40 tkr) eller utgår som naturaförmån, eller att premieinkomsten i en understödsförening som meddelar annan livförsäkring inte överstiger euro (4,5 mkr) samtidigt som stadgarna innehåller bestämmelser om rätt till uttaxering, extra bidrag eller nedsättning av förmåner. Vidare bör en dispens förutsätta att balansomslutningen inte överstiger basbelopp (40 mkr), att företaget inte är nybildat, och att företaget inte har dotterföretag. En slutlig intresseavvägning bör dessutom göras mellan olika intressenters behov av redovisningsinformation och föreningens kostnader för att ta fram informationen. 3.1 Dispensförutsättningar enligt ÅRFL För understödsföreningar framgår dispensförutsättningarna direkt av 1 kap. 1 tredje stycket ÅRFL. Möjlighet till dispens föreligger om understödsföreningen meddelar kapitalförsäkringar för dödsfall och försäkringsförmånerna inte överstiger ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (ca 40 tkr) eller utgår som naturaförmån. Även understödsföreningar som meddelar annan livförsäkring än kapitalförsäkring kan medges dispens, men endast om stadgarna medger uttaxering eller nedsättning av förmåner och premieinkomsten normalt inte överstiger euro (ca 4,5 mkr). ÅRFL innebär således att begravningskassor kan undantas från lagen under förutsättning att inte villkoren för försäkringsförmånerna överskrids. För övriga understödsföreningar är möjligheterna beroende av stadgarnas innehåll och premieinkomstens storlek. Vid tillämpningen av ÅRFL:s dispensförutsättningar är enligt vår mening vissa preciseringar befogade. Även för understödsföreningar är dispensen beroende av att den årliga premieinkomsten inte överstiger viss nivå. För att det redan vid ingången av ett räkenskapsår ska stå klart vilka redovisningsregler som ska tillämpas, bör bedömningen enligt vår mening utgå från det senaste räkenskapsåret. 3.2 Ytterligare gränsvärden för att avgränsa mindre understödsföreningar 7

10 Även för understödsföreningar finns skäl att ställa upp ytterligare förutsättningar för att bevilja dispens. För försäkringsbolag har dispens förutsatt att balansomslutningen inte överstigit basbelopp. Samma gränsvärde bör gälla både för ömsesidiga bolag och understödsföreningar. Vidare anser vi att det, för att dispens ska kunna ges, bör vara fråga om verksamhet som sedan länge bedrivits under enkla och okomplicerade förhållanden. Detta innebär att det primärt är tidigare bildade sjuk- och/eller begravningskassor som bör komma ifråga för dispens. Däremot bör man inte kräva att verksamheten är mera lokalt geografiskt begränsad. En del understödföreningar kan ha verksamhet koncentrerad till medlemmar som är geografiskt spridda. 3.3 Olika intressenters behov av redovisningsinformation från understödsföreningar Som vi tidigare uppgett anser vi att ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar i princip bör behandlas lika vid avgränsningen av de företag som kan få dispens och utformningen av lättnaderna. Samma bedömning som vi gjort angående externa intressenters behov av redovisningsinformation gäller i princip också för understödsföreningar. Rapporterna från understödsföreningar är dock inte, med undantag av tjänstepensionskassorna, föremål för några löpande analyser eller sammanställningar inom FI. I dessa fall spelar externredovisningen således ingen betydelsefull roll som ett underlag för tillsynsrapportering. Ett behov av en grundläggande externredovisning kan dock uppkomma om granskningsåtgärder måste vidtas i ett enskilt fall. Understödsföreningar ger också årligen in årsredovisningen till FI enligt ett avtal som föreligger mellan Bolagsverket och FI. Externredovisningen hos understödsföreningar som kan beviljas dispens har alltså normalt inte samma vikt som underlag för tillsynsrapportering som i andra onoterade försäkringsföretag. Ett undantag är tjänstepensionskassor som är underkastade nya rörelseregler och föremål för motsvarande inrapporterings- och solvenskrav som livförsäkringsbolag. 5 Detta förhållande talar emot att tjänstepensionskassor ska omfattas av några särskilda lättnader i redovisningssammanhang. I de fall mindre pensionskassor skulle bedriva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring bör de alltså inte heller ges dispens från ÅRFL. För andra understödsföreningar än tjänstepensionskassor bör FI göra en slutlig intresseavvägning i dispensprövningen mellan intresset av information och företagets kostnader för att ta fram denna. Även här bör en behovet av ekonomisk information om ställning och resultat hos försäkringstagare och andra ersättningsberättigade enligt försäkringsavtal tillmätas särskild betydelse. 5 Se Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:31) om svenska livförsäkringsbolags och tjänstepensionskassors kvartalsvisa rapporteringsskyldighet. 8

11 4. Principer för urvalet av förenklingar Grundläggande årlig redovisningsinformation om ställning, resultat och risker ska lämnas i årsredovisningen. Redovisningsreglerna ska ha som utgångspunkt bestämmelserna i ÅRFL. Genom tydliga undantag anges i föreskrifterna vilka bestämmelser i lagen som inte behöver tillämpas. De regler i de IFRS-anpassade redovisningsföreskrifterna som bör tilllämpas tas in i sin helhet i föreskrifterna. Hänvisningar görs endast för vissa regler som sällan eller aldrig blir aktuella hos dispensföretag. Med undantag från ÅRFL får dispensförsäkringsföretag värdera alla finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. De får också väsentligen redovisa försäkringstekniska avsättningar enligt tidigare principer som uppfyller tillämpliga rörelseregler. Förenklingar införs också från ÅRFL, bl.a. när det gäller hur balansräkningen och resultaträkningen ställs upp. I princip medges samma förenklingar som sockenhusdjursbolag tidigare fått i individuella dispensbeslut, men uppställningsformerna anpassas till ÅRFL. K2 bör tillämpas som kompletterande normgivning, om inte annat följer av ÅRFL eller dispensföreskrifterna. Vissa godkända internationella redovisningsstandarder bör istället tillämpas, om dispensföretag väljer att redovisa finansiella instrument, fastigheter och försäkringsavtal enligt IFRS-anpassade redovisningsregler i ÅRFL. 4.1 Vilka lättnader föreslås? Grundläggande redovisningsinformation ska lämnas Såsom vi redan tidigare slagit fast bör även dispensförsäkringsföretag lämna grundläggande årlig redovisningsinformation om ställning, resultat och risker. Alla dispensföretag bör därför upprätta en årsredovisning. FI saknar för övrigt möjlighet att medge undantag från BFL som innehåller bestämmelserna om skyldighet att upprätta en årsredovisning (se 6 kap. 1 BFL). Däremot finns det ingen anledning att förorda att dispensföretag upprättar delårsrapporter ÅRFL är utgångspunkt men med vissa angivna förenklingar Berörda dispensföretag bedriver försäkringsverksamhet. Det är därför ändamålsenligt att deras redovisningsregler har sin utgångspunkt i ÅRFL med vissa förenklingar. Vi anser därför inte att det är ändamålsenligt att föreskri- 6 Om företaget upprättar delårsrapport bör det dock följa de regler som gäller för andra försäkringsföretag men med de förenklingar som tillämpas i årsredovisningen. 9

12 va ett helt undantag från ÅRFL så att dispensförsäkringsföretag enbart ska tillämpa bestämmelser i ÅRL. Som vi tidigare fastslagit bör urvalet av förenklingar i förhållande till ÅRFL och FI:s allmänna redovisningsföreskrifter bestämmas efter en avvägning mellan intresset av information och företagets kostnader för att ta fram denna. Kraven på redovisning bör inte ställas alltför höga men heller inte så låga att årsredovisningen förfelar sitt syfte att ge grundläggande information om företagets verksamhet och ekonomiska förhållanden. Vid en sådan intresseavvägning framstår det som rimligt att dispensförsäkringsföretag genom undantag från ÅRFL får värdera alla finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. De bör också väsentligen kunna redovisa försäkringstekniska avsättningar enligt tidigare principer som uppfyller tillämpliga rörelseregler. Förenklingar bör också ges bl.a. för hur balansräkningen och resultaträkningen ska ställas upp. Vilka förenklingar som vi föreslår behandlas närmare i en särskild författningskommentar till förslaget till nya redovisningsföreskrifter för dispensförsäkringsföretag. Vi har dock valt att i princip utgå från de förenklingar som sockenhusdjursbolagen tidigare fått och att låta motsvarande förenklingar gälla för alla dispensföretag som ska tillämpa den nya redovisningsföreskriften. Uppställningsformerna för balans- och resultaträkningen samt resultatanalysen bör dock anpassas med utgångspunkt i ÅRFL:s uppställningsform ÅRFL gäller om inte annat anges När det gäller själva tekniken för utformningen av förenklingsreglerna bör man skilja mellan förenklingarna från ÅRFL och förenklingarna från FI:s allmänna redovisningsföreskrifter. När det gäller ÅRFL bör man genom tydliga undantag ange vilka bestämmelser i lagen som inte behöver tillämpas och, i förekommande fall, vad som istället gäller. När det gäller förenklingarna från FI:s ordinarie redovisningsföreskrifter bör man som princip ta in tillämpliga regler i den nya redovisningsföreskriften för dispensförsäkringsföretag. Detta gör föreskriften lättare att tillämpa Vissa hänvisningar görs till FI:s allmänna redovisningsföreskrifter Vissa redovisningsfrågor aktualiseras mera sällan eller aldrig hos dispensförsäkringsföretag, t.ex. övertagande av försäkringsbestånd och ingående av återförsäkringsavtal. I sådana fall bör den förenklade redovisningsföreskriften hänvisa till FI:s allmänna redovisningsföreskrifter. Motsvarande författningsteknik bör användas när det gäller optioner som sällan torde användas i dispensförsäkringsföretag, t.ex. aktivering av förutbetalda anskaffningskostnader och värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Därigenom minskar omfånget av dispensföreskriften och gör den lättare att tillämpa för flertalet dispensförsäkringsföretag. Vidare främjas en enhetlig tillämpning av sådana föreskrifter som gäller för alla försäkringsföretag. 4.2 Skillnader i föreslagna förenklingar för ömsesidiga försäkringsbolag respektive understödsföreningar 10

13 När det gäller utformningen av förenklingarna bör man enligt vår mening sträva efter gemensamma regler för ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar. Skillnader kan dock vara befogade med hänsyn till att förstnämnda slag av försäkringsföretag bedriver skadeförsäkringsrörelse och understödsföreningar betraktas som livförsäkringsföretag enligt ÅRFL. Skillnader kan också vara befogade med hänsyn till att försäkringsbolagen tillämpar rörelseregler i FRL och att understödsföreningar för närvarande tillämpar rörelseregler i lagen (1972:262) om understödsföreningar, UFL Ömsesidiga försäkringsbolag som är sockenhusdjursbolag Mindre ömsesidiga bolag för husdjursförsäkring (så kallade sockenhusdjursbolag) är idag helt undantagna från FI:s allmänna redovisningsföreskrifter. De omfattas i sig av FRL men får bedriva försäkringsrörelse utan någon formell koncession. I avsaknad av dispenser och förenklingsregler måste dessa företag även tillämpa ÅRFL. En första fråga är därför om dessa företag alls bör tillämpa några andra kompletterande redovisningsregler utöver ÅRFL. Mot bakgrund av de nya reglerna om gränsdragningen mellan större och mindre företag och förändringarna av redovisningsnormgivningen från BFN har till och med de allra minsta ideella föreningarna kommit att omfattas av nya redovisningsregler. Även de förändringar som pågår av BFN:s normgivning kommer att innebära att alla icke-finansiella företag oavsett storlek får nya redovisningsnormer att beakta. Vi anser därför att inte ens sockenhusdjursbolag bör lämnas utanför utvecklingen på redovisningsområdet. Dessa bolag bör dock i stor utsträckning kunna få fortsätta att tillämpa sina tidigare redovisningsprinciper även om det sker inom ramen för ett nytt regelverk i form av särskilda redovisningsföreskrifter Andra mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag Det ovan anförda bör gälla också för andra mycket små lokala ömsesidiga försäkringsbolag som närmast kan jämställas med sockenhusdjursbolag och som vi förutsatt ska kunna få dispens även fortsättningsvis Understödsföreningar Berörda understödsföreningar har hittills genom individuella dispensbeslut beviljats ett mera generellt undantag från ÅRFL och redovisningsföreskrifterna. De har i avvaktan på det utredningsarbete som nu görs genom denna promemoria fortsatt att tillämpa äldre redovisningsregler i UFL. De lämnar inte heller någon särskild tillsynsrapportering till FI utöver årsredovisningen. Understödsföreningar är för närvarande föremål för ett lagstiftningsarbete. Ett betänkande från Försäkringsföretagsutredningen (SOU 2006:55 Ny associationsrätt för försäkringsföretag) behandlas inom regeringskansliet. Föreningarna föreslås nya associations- och rörelseregler som i större utsträckning motsvarar reglerna för försäkringsbolagen. Däremot föreslås inga ändringar i ÅRFL:s dispensförutsättningar eller andra ändringar i redovisningsreglerna. Det går inte idag att bedöma när en ny lagstiftning på grundval av betänkandet kommer att genomföras. 11

14 Vi anser att understödsföreningar i avvaktan på ny associations- och rörelselagstiftning i stor utsträckning bör få fortsätta att tillämpa sina tidigare redovisningsprinciper. Det bör dock ske inom ramen för reglerna i de nya dispensföreskrifterna. I likhet med de ömsesidiga försäkringsbolagen bör regleringen ha sin utgångspunkt i ÅRFL med vissa förenklingar. När nya associations- och rörelseregler för understödsföreningar har presenterats i en proposition till riksdagen, bör FI på nytt ta ställning till vilka redovisningslättnader som bör gälla för understödsföreningar Tillämpning av K2 eller internationella redovisningsstandarder ÅRFL hänvisar till bestämmelser i ÅRL som i sin tur kompletteras av BFN:s allmänna råd. De allra minsta icke-finansiella företagen omfattas också av BFN:s tillämpningsnormering av Redovisningsrådets rekommendationer. 7 FI:s mera självständigt utformade regler i sina redovisningsföreskrifter har traditionellt varit inriktad på frågor om redovisning av finansiella instrument och försäkringsavtal. Det är därför rimligt att dispensförsäkringsföretag i tillämpliga delar beaktar den kompletterande normgivningen som gäller för mindre icke-finansiella företag. Denna ordning bör framdeles även gälla för sockenhusdjursbolagen som idag är helt undantagna från FI:s föreskrifter. Sockenhusdjursbolagen tillämpar emellertid redan idag ÅRFL med vissa undantag enligt individuella dispensbeslut. Dessa bolag tillämpar dock hänvisningarna till ÅRL utan undantag. Enligt vår mening är det naturligt att den kompletterande normgivningen för dispensförsäkringsföretag baseras på BFN:s nya rekommendationer för mindre företag. Vi anser därför att dispensförsäkringsföretag ska följa reglerna för K2. Alternativet skulle vara att dispensförsäkringsföretag tillämpade IASB:s kommande standard för mindre och medelstora företag. Med utgångspunkt i de beslut som IASB hittills har fattat om inriktningen torde denna rekommendation vara komplicerad att tillämpa av berörda företag. BFN har heller inte valt den lösningen för mindre företag i allmänhet. Sambandet mellan redovisning och beskattning gör det också svårt att tillämpa standarden för juridiska personer utan vissa anpassningar på grund av skattelagstiftningen. Av dessa skäl har vi inte valt denna lösning. Visserligen omfattar K2 ännu inte ekonomiska föreningar, vilka understödsföreningar och ömsesidiga bolag kan jämföras med. Vi anser ändå att rekommendationen går att tillämpa på dispensförsäkringsföretag. De allmänna råden i K2 som specifikt avser aktiebolagsformen blir helt enkelt inte tilllämpliga. K2 bör tillämpas i den mån inte annat krävs enligt ÅRFL eller följer av FI:s förenklade redovisningsföreskrifter. Detta motsvarar vad som gällt enligt äldre redovisningsföreskrifter som hänvisat till BFN:s tillämpningsnormering av Redovisningsrådets rekommendationer. 7 Se bl.a. 1 kap. 1 allmänna råd 3 i FFFS 2003:11. 12

15 K2 har ännu inte antagits av BFN och kan enligt uppgift komma att gälla tidigast från den 1 juli De förenklade redovisningsreglerna för dispensförsäkringsföretag måste därför kompletteras med hänvisningar och anpassningar till K2 först under nästa år. I vårt förslag till nya redovisningsföreskrifter har vi emellertid beaktat det av BFN i april 2006 remitterade förslaget till K2 Mindre aktiebolag. Det har vi gjort för att ge en bättre överblick av kommande redovisningsregler för dispensförsäkringsföretag. Vi räknar också med att en ettårig övergångstid kan vara lämplig för nuvarande dispensföretag, vilket innebär att de nya redovisningsföreskrifterna normalt inte kommer att behöva tillämpas förrän från och med den 1 januari 2008 (se vidare avsnitt 8 om ikraftträdande- och övergångsfrågor). Förslaget till K2 saknar regler om värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Denna värderingsmetod bör enligt förslaget inte användas i mindre företag. För försäkringsföretag är dock en värdering till verkligt värde mer naturlig. Enligt vår mening bör man därför inte förhindra denna värderingsmetod ens i dispensförsäkringsföretag. Om ett företag väljer den metoden bör dock företaget tillämpa de kompletterande värderingsregler som finns på området i godkända internationella redovisningsstandarder. Om företaget värderar finansiella instrument till verkligt värde bör företaget även lämna mera utvecklade upplysningar om värderingen av och risker från finansiella instrument. Även upplysningsreglerna om finansiella instrument i godkända internationella redovisningsstandarder bör i så fall tillämpas. 13

16 5. Vad gäller för ett bolag som vill söka dispens eller redan har dispens? SAMMANFATTNING FI kommer att se över redan meddelade dispenser för att dessa så långt möjligt kan hänvisa till den nya redovisningsföreskriften. Vid behov kan en ny dispensansökan bli aktuell. Nuvarande undantag för sockenhusdjursbolag i FI:s allmänna redovisningsföreskrifter för försäkringsföretag utvidgas. Undantaget bör avse alla försäkringsföretag som fått dispens enligt ÅRFL för att tillämpa förenklade årsredovisningsregler. För att främja en enhetlig årsredovisning mellan berörda företag bör äldre dispensbeslut så långt möjligt ändras och hänvisa till den nya förenklade redovisningsföreskriften. FI kommer att se över nuvarande dispensbeslut och vid behov föreslå företag att komma in med nya dispensansökningar. I de allmänna redovisningsföreskrifterna finns ett generellt undantag för sockenhusdjursbolag. Undantaget bör ersättas av ett generellt undantag för alla de dispensförsäkringsföretag som ska börja tillämpa de nya förenklade årsredovisningsföreskrifterna. Undantaget bör dock i vart fall övergångsvis för räkenskapsåret 2007 omfatta alla mindre företag som har eller får dispens enligt 1 kap. 3 ÅRFL, dvs. även om företaget ska tillämpa förenklade årsredovisningsregler enligt vad som anges i dispensbeslutet. I de allmänna redovisningsföreskrifterna bör också föreskrivas att reglerna där tillämpas i fall det följer av hänvisningarna i dispensföreskrifterna. En ansökan om dispens från 1 kap. 1 tredje stycket ÅRFL kostar idag kronor 14

17 6. Nuvarande föreskrifter (BFFS 1988:28) om understödsförenings räkenskaper och årsredovisning SAMMANFATTNING Försäkringsinspektionens föreskrifter (BFFS 1988:28) om understödsförenings räkenskaper och årsredovisning bör upphävas. Vissa bestämmelser där tas in både i de särskilda redovisningsföreskrifterna för dispensförsäkringsföretag och i de allmänna redovisningsföreskrifterna för övriga försäkringsföretag. Som redan tidigare antytts bör nuvarande föreskrifter (BFFS 1988:28) om understödsförenings räkenskaper och årsredovisning upphävas. Vissa frågor som alltjämt är av intresse bör dock tas in i FI:s redovisningsföreskrifter. Det gäller bl.a. vissa upplysningar om förändringar i medlemsantal. Denna upplysning är relevant för alla understödföreningar. Reglerna bör därför tas in både i de förenklade årsredovisningsföreskrifterna för dispensförsäkringsföretag och i de allmänna redovisningsföreskrifterna för övriga försäkringsföretag. Regeln bör emellertid kompletteras så att föreningarna utöver förändringarna också ska ange antalet medlemmar. Enligt vår mening är detta en viktig uppgift som är enkel att ta fram och lämna. Upplysningarna om medlemsantalet och förändringarna under räkenskapsåret bör lämnas i förvaltningsberättelsen och regleras i 6 kap. i respektive föreskrifter. I BFFS 1988:28 finns bestämmelser om hur understödsföreningar ska fördela kapitalavkastning och kapitalkostnader på olika verksamhetsgrenar. Enligt reglerna ska avkastningen av föreningens medel fördelas i förhållande till fondernas storlek, om inte andra grunder för fördelningen av olika fonder ska tillämpas enligt stadgarna. Dessa regler bör alltjämt gälla för alla understödsföreningars redovisning. Reglerna bör framgå av bestämmelserna för balansräkningen i 3 kap. i respektive redovisningsföreskrifter. Det kan i sammanhanget erinras om att informationen om hur bl.a. kapitalavkastningen har fördelats på verksamhetsgrenar ska lämnas inom ramen för resultatanalysen enligt 6 kap. 3 ÅRFL. 15

18 7. Samordningen med tillsynsrapporteringen SAMMANFATTNING Vårt förslag till nya förenklade redovisningsföreskrifter kräver inte några ändringar i FI:s föreskrifter om inrapportering av bokslutsuppgifter. Sockenhusdjursbolag är idag helt undantagna från skyldigheten att inrapportera årliga uppgifter om ekonomiska förhållanden till FI. De understödsföreningar som är aktuella för dispens behöver endast ge in sin årsredovisning. Vårt förslag beträffande dessa företag kräver därför inte några ändringar i gällande föreskrifter om inrapportering till FI. Andra mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag än sockenhusdjursbolag kan under vissa förutsättningar också få dispens och tillämpa de kommande förenklade redovisningsföreskrifterna (se avsnitt 2.1). Nuvarande föreskrifter och rapporteringsmallar för mindre lokala ömsesidiga försäkringsbolag är dock i hög grad anpassade till FI:s allmänna redovisningsföreskrifter. Dispens kan emellertid också ha beviljats från dessa rapporteringsföreskrifter. En samordning med olika dispenser bör eftersträvas, Detta kan göras vid den omprövning av dispenser enligt redovisningsreglerna som diskuterats i avsnitt 5. 16

19 8. Ikraftträdande- och övergångsfrågor SAMMANFATTNING De nya förenklade redovisningsföreskrifterna bör träda ikraft den 1 januari De bör börja tillämpas allt eftersom FI kan ersätta äldre dispensbeslut som hänvisar dit. Även ändringarna i de allmänna redovisningsföreskrifterna för övriga understödsföreningar bör träda ikraft den 1 januari De nya förenklade redovisningsföreskrifterna bör träda ikraft så snart som möjligt. Detta är viktigt för att dispensförsäkringsföretag ska kunna få information om de nya reglerna och förbereda sig för dessa. FI avser att de nya föreskrifterna ska träda ikraft senast den 1 januari De nya föreskrifterna bör enligt vår mening inte tillämpas av alla dispensförsäkringsföretag från och med ikraftträdandet. Föreskrifterna bör istället utformas så att de tillämpas när ett dispensbeslut hänvisar dit. Detta innebär ett mer flexibelt förfarande. FI får sin del skälig tid för att ersätta befintliga dispenser med nya beslut. FI kan dessutom ge dispensförsäkringsföretag en skälig övergångstid för att börja tillämpa de nya föreskrifterna. Om dispens saknas i dag men bör medges för framtiden, kan frågan om vilka redovisningsregler som övergångsvis bör gälla för företaget hanteras av FI i dispensbeslutet. FI kan då beakta vilken kompletterande normgivning som företaget tillämpat tidigare. 17

20 9. Konsekvensanalys Förslagets huvudsakliga innehåll Förslaget innebär i huvudsak att sådana försäkringsföretag som får dispens från ÅRFL ska tillämpa nya förenklade redovisningsföreskrifter från FI. De ska tillämpas endast när ett dispensbeslut hänvisar dit. Redovisningsföreskrifterna ska ge möjligheter till vissa undantag från ÅRFL och därutöver innehålla vissa förenklade årsredovisningsregler i förhållande till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag. Bestämmelserna i de förenklade redovisningsföreskrifterna ersätter förenklingar som tidigare framgått direkt av dispensbesluten. Dispensförsäkringsföretag bör som princip också tillämpa Bokföringsnämndens kommande allmänna råd för mindre aktiebolag (K2) som kompletterande normgivning. Behovet av föreskriftsändringar FI har redan år 2000 tillkännagett sin avsikt att utforma förenklade årsredovisningsföreskrifter för dispensförsäkringsföretag. Motivet är att sådana företag på ett tydligare och överskådligare sätt än hittills bör inordnas i det regelsystem som finns på redovisningsområdet. Behovet av nya regler har ökat under senare år med hänsyn till ny lagstiftning om finansiella instrument och andra pågående förändringar inom svensk redovisningsnormgivning till följd av godkända internationella redovisningsregler från IASB. Det bör nämligen klargöras i vilken utsträckning dispensföretag ska tillämpa de nya reglerna. Företag som berörs av förslaget Föreslaget berör företrädesvis omkring 125 mindre lokala ömsesidiga skadeförsäkringsbolag som meddelar kreatursförsäkringar och ett 50-tal understödsföreningar. Vi har då gjort en grov uppskattning av hur många företag som har eller kan få dispens för att tillämpa den nya redovisningsföreskriften. Konsekvenserna för ömsesidiga försäkringsbolag när det gäller förutsättningar för dispens I förhållande till tidigare praxis innebär förslaget att något fler förutsättningar bör vara uppfyllda för att ett företag ska kunna få dispens. Skillnaderna framgår av nedanstående tabell. Dispensförutsättningar för ömsesidiga försäkringsbolag Förutsättningar för dispens Företaget är ett skadeförsäkringsbolag Verksamheten är lokalt bedriven Tidigare praxis Förslag till ny praxis 18

Redovisningsföreskrifterna, FFFS 2006:18

Redovisningsföreskrifterna, FFFS 2006:18 Redovisningsföreskrifterna, 2007-05-31 - en vägledning INNEHÅLL 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER, 1 KAP. 3 2. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ÅRSREDOVISNINGEN, 2 KAP. 5 3. BALANSRÄKNING OCH RESULTATRÄKNING,

Läs mer

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Skadeförsäkringsföretag 2011-09-09 Agenda Bakgrund Redovisning Rapportering och informationskrav Dispenser för skadeförsäkring Frågor 2 Förkortningar

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. IFRS-regler om fastighetsredovisning

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. IFRS-regler om fastighetsredovisning FI Dnr 05-191- 250 2005-12-30 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna med anledning av IFRS-regler om fastighetsredovisning Motivpromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifter för 2005 och 2006

Läs mer

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Livförsäkringsföretag 2011-09-09 Agenda Bakgrund Redovisning Rapportering Dispens för livförsäkring Aktuariella frågor och informationskrav Frågor

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Understödsföreningar 2011-09-08 Agenda Bakgrund Redovisning Rapportering Omprövning till försäkringsförening Dispenser för föreningar Aktuariella

Läs mer

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser SFS 1995:1560 Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 1 kap. Inledande bestämmelser Normgivningsbemyndigande 4 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 2003:510 Utkom från trycket den 15 juli 2003 utfärdad den den 26 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Redovisning av pensionsåtaganden 2007-11-01

Redovisning av pensionsåtaganden 2007-11-01 Redovisning av pensionsåtaganden till anställda 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Gällande regler 3 2. ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 8 2.1 Utgångspunkter

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om svenska skadeförsäkringsbolags skyldighet att rapportera kvartalsuppgifter;

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68)

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) 1 (7) YTTRANDE 2012-02-06 Dnr SU Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2012-09-10 R E M I S S P R O M E M O R I A Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FI Dnr 12-230 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Granskning av interna modeller för att

Läs mer

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Datum 2014-03-31 Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Föreläggande att upphöra med verksamhet

Föreläggande att upphöra med verksamhet 2015-09-30 BESLUT Assistansbolaget vägassistans Sverige AB FI Dnr 15-10127 c/o Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Delgivning nr 1 Att: Anette Ivri Nordin Box 1711 111 87 Stockholm Föreläggande att upphöra

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:1278 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:456 Utkom från trycket den 12 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67). R-2008/0815 Stockholm den 15 oktober 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/5460/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Remissvar, FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 593. Specialförsäkring... 721. Konsument... 779

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 593. Specialförsäkring... 721. Konsument... 779 Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9 Förmedling och avtal... 593 Specialförsäkring... 721 Konsument... 779 Redovisning och rapportering... 809 Allmän associationsrätt... 999 Etik och brott...

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Offentliggörande av årsvis och periodisk information nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV) 1. Upphävda och nya föreskrifter

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om redovisning och revision av överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning; SFS 2000:671 Utkom från trycket den 18 juli 2000 utfärdad den 6 juli

Läs mer

Anvisningar till blankett Årsrapport mindre lokala skadeförsäkringsbolag

Anvisningar till blankett Årsrapport mindre lokala skadeförsäkringsbolag Bilaga 2 Anvisningar till blankett Årsrapport mindre lokala skadeförsäkringsbolag Instruktioner Begrepp och uttryck i blanketter och i dessa anvisningar har den betydelse som anges i lagen (1995:1560)

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Lagbegränsad IFRS. Livförsäkringsföretags årsredovisningar 2007 2009-04-07

Lagbegränsad IFRS. Livförsäkringsföretags årsredovisningar 2007 2009-04-07 Lagbegränsad 2009-04-07 IFRS Livförsäkringsföretags årsredovisningar 2007 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. INLEDNING 2 2. TVÅ TYPER AV LIVFÖRSÄKRINGSFÖRETAG STUDERAS 4 3. TILLÄMPAS LAGBEGRÄNSAD IFRS? 5 4.

Läs mer

kó~=âçååéêåêéççîáëåáåöëñ êéj ëâêáñíéê=ñ ê=ñáå~åëáéää~=ñ êéí~ö= ëçã=íáää ãé~ê=f^pjñ êçêçåáåöéå==

kó~=âçååéêåêéççîáëåáåöëñ êéj ëâêáñíéê=ñ ê=ñáå~åëáéää~=ñ êéí~ö= ëçã=íáää ãé~ê=f^pjñ êçêçåáåöéå== cfaåêmqjppvpjorm kó~âçååéêåêéççîáëåáåöëñ êéj ëâêáñíéêñ êñáå~åëáéää~ñ êéí~ö ëçãíáää ãé~êf^pjñ êçêçåáåöéå jçíáîéêçãéãçêá~níáää oéççîáëåáåöëñ êéëâêáñíéêñ êommr cê å NK p^jj^kc^qqkfkdl`epvcqb N OK _^hdorkal`erqdükdpmrkhqbo

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:74 Utkom från trycket den 8 februari 2011 utfärdad den 27 januari 2011. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen.

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN KORT OM BOKFÖRINGSNÄMNDEN BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. BFN är statens

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Frivillig delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Frivillig delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Frivillig delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 1 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2007:1)... 2 Tillämplighet...

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; beslutade den 23 november 1995 Inledning Dessa allmänna råd omfattar regler

Läs mer