Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson
|
|
- Magnus Erik Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDDELANDE NR 2006:12 Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson Stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun
2
3 Maja går till ungdomsmottagningen Linus har kontaktperson Stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun MEDDELANDE NR 2006:12
4 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Meddelande nr 2006:12 Referens Margareta Johansson, Rättsavdelningen, sociala funktionen, Stefan Roman, Rättsavdelningen, sociala funktionen, mars 2006 Kontaktpersoner Margareta Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post margareta.johansson@f.lst.se Stefan Roman, Länsstyrelsen i Jönköpings län Direkttelefon , e-post stefan.roman@f.lst.se Webbplats ISSN ISRN LSTY-F-M 06/12--SE Upplaga 50 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2006 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper Länsstyrelsen i Jönköpings län
5 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Förord Vid sidan av vårdnadshavarna har socialnämnden ett särskilt ansvar för barn och ungdom. Nämnden ska enligt 5 kap. 1 socialtjänstlagen verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. I detta uppdrag innefattas allt ifrån strukturinriktade åtgärder till åtgärder på grupp- och individnivå. En familj kan av olika anledningar ha behov av stöd från socialtjänsten. Genom en väl uppbyggd öppenvårdsverksamhet finns möjligheter att erbjuda insatser som överensstämmer med den enskildes behov. Väl anpassade öppenvårdsinsatser i ett tidigt skede kan förebygga att barn och ungdom blir i behov av vård och fostran utanför det egna hemmet. Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn av stöd i öppna former för barn och familjer i Gislaveds kommun. I denna rapport presenteras de olika verksamheterna och Länsstyrelsen lyfter i sin bedömning fram frågeställningar som vi bedömer som intressanta för kommunen att reflektera kring. Iris Dovrén Råsbrant Socialdirektör Margareta Johansson Socialkonsulent Stefan Roman Socialkonsulent 3
6 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Omfattning...7 Frågeställningar... 7 Tillvägagångssätt... 8 Aktuell lagstiftning... 9 Socialtjänstlagen... 9 LVU Beskrivning av verksamheten i Gislaved Kontaktpersoner/kontaktfamiljer enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen Personligt stöd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen Hemterapeutinsats Samtalsserier med socialsekreterare Samtalsserier med behandlingsassistent eller psykolog Strukturerade öppenvårdsprogram Övriga öppenvårdsverksamheter Ungdomsmottagning Mamma-barngrupp Lägerverksamhet Tre-steg Trastenprojektet Förebyggande insatser med stöd av 22 LVU Möjligheter för våldsutsatta kvinnor och barn att få stöd genom verksamheterna Tillgängligheten för fysiskt funktionshindrade Bedömning Referenser
7 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Sammanfattning Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn av den verksamhet som socialtjänsten i Gislaved bedriver för att i öppna former stödja barn och föräldrar. Vi har valt att fokusera på vissa frågeställningar utifrån de uppdrag som Länsstyrelsen har när det gäller integrering av barn-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Där det har varit möjligt har frågeställningarna formulerats på ett sådant sätt att jämförelser kunnat göras med nationell statistik. I tillsynen har vi velat belysa följande frågeställningar: Hur arbetar socialnämnden med kontaktpersoner/kontaktfamiljer? Hur ges behovsprövat personligt stöd? Vilka strukturerade öppenvårdsprogram finns? Vilka övriga öppenvårdsverksamheter bedrivs? Hur uppmärksammar socialnämnden våld mot kvinnor och barn i sin verksamhet för barn och föräldrar? I vilken utsträckning är verksamheten tillgänglig för personer med olika fysiska funktionshinder? Kommunen gav först en redovisning för sin verksamhet genom att besvara en enkät och därefter besökte Länsstyrelsen Gislaved och samtalade med berörda tjänstemän. Kontaktperson är en vanlig insats som framför allt ges till tonåringar, främst pojkar. Kontaktfamiljer används främst för yngre barn som ett komplement till familjen. Omfattningen kan variera från någon kontakt i månaden till att barnet tillfälligt är placerat hos kontaktfamiljen. Här är könsfördelningen jämnare. Även om yngre barn dominerar kan det vara värt att notera att lika många tonåringar har kontaktfamilj som kontaktperson. Annat behovsprövat stöd ges till barnet/den unge av socialsekreterare, behandlingsassistent, psykolog eller hemterapeut. Här dominerar tonåringarna och det är vanligare att pojkar får den här typen av insats än flickor. Gislaved har inte någon egen verksamhet som bedriver strukturerade öppenvårdsprogram. Däremot finns flera andra typer av öppenvårdsverksamheter. Ungdomsmottagningen drivs tillsammans med landstinget. Här dominerar flickorna bland besökarna. Pojkarna kommer i första hand i samband med att man bjuder in grupper av ungdomar till samtal i viktiga frågor. Hemterapeuterna arbetar dels med enskilda familjer, dels med gruppverksamhet för föräldrar och barn. Trastenprojektet är ett arbete i ett bostadsområde som riktar sig till olika nivåer och har en omfattande verksamhet. Nämnas kan också kommunens lägerverksamhet under sommaren. Gislaved har fått statsbidrag för att bedriva projektet Tre-steg som riktar sig till unga som upplevt våld i familjen. Kommunen arbetar på olika sätt för att stödja kvinnor och barn som utsatts för familjevåld. 5
8 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Nämnas kan att de flesta av öppenvårdsverksamheterna är tillgängliga också för personer med fysiska funktionshinder. Undantaget är ungdomsmottagningen som är svår att besöka, på grund av trappor, för personer med rörelsehinder. I rapporten presenteras de olika verksamheterna och Länsstyrelsen lyfter i sin bedömning fram frågeställningar som vi bedömer som intressanta för kommunen att reflektera kring. 6
9 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna i länet svarar för. När det gäller kommunernas insatser för barn och unga har fokus vanligen kommit att ligga på ärendehandläggning. Vid tillsyn av verkställighet har det oftast handlat om dygnsvård. När barn placeras i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) är det en mycket ingripande åtgärd, som naturligtvis förtjänar vår uppmärksamhet. Det är dock många fler barn som får insatser från socialtjänsten i öppna former och det är därför angeläget att också följa hur kommunerna bedriver sådana verksamheter. Eftersom detta område inte är lika reglerat i lag erbjuder tillsynen metodiska svårigheter och det finns få givna kriterier för bedömning av verksamheten. Gislaved är med sina c:a innevånare en av de största kommunerna i Jönköpings län. Bara Jönköping och Värnamo har fler innevånare. Andelen barn och unga i befolkningen är något högre än genomsnittet i Sverige. C:a personer är under 20 år. Andelen barn och ungdomar i befolkningen är därmed c:a 27 % att jämföra med riksgenomsnittet som är 23 %. Gislaved föreföll ett vara ett gott val när det gällde att påbörja tillsynen av öppenvårdsinsatserna för barn och unga i länets kommuner. Man har många barn och ungdomar i befolkningen och kommunen är tillräckligt stor för att det ska vara uppenbart att man behöver arbeta på flera nivåer, med ett varierat utbud av insatser för att tillgodose befolkningens behov. Syfte Avsikten är att få en grundläggande kunskap om de verksamheter i länet som bedriver socialtjänstverksamhet i öppna former riktade till barn och föräldrar. Tillsynen i Gislaved är den första och ambitionen har därför också varit att finna former för att genomföra den här typen av tillsyn. OMFATTNING De verksamheter som ingår i tillsynen bedriver i något avseende insatser på individoch/eller gruppnivå. De som enbart är verksamma på strukturell nivå faller utanför tillsynen. Samverkansorgan utan egen verksamhet och informations- och kampanjorganisationer är exempel på verksamheter som inte berörs. FRÅGESTÄLLNINGAR Vi har valt att fokusera på vissa frågeställningar utifrån de uppdrag som Länsstyrelsen har när det gäller integrering av barn-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. 7
10 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Barnperspektivet beaktas på så sätt att socialtjänstens förmåga att svara upp till de behov som kan finnas hos barn och unga i kommunen kommer att analyseras. Jämställdhetsperspektivet beaktas genom att vi i tillsynen samlar in, bearbetar och analyserar data på ett sådant sätt att det i vissa avseenden blir möjligt att upptäcka eventuella skillnader mellan hur kvinnor respektive män och flickor respektive pojkar får tillgång till verksamheterna. Likaså tas i tillsynen särskilt upp hur socialnämnderna uppmärksammar våld mot kvinnor och barn. Tillgänglighetsperspektivet beaktas med avseende på möjligheterna för fysiskt funktionshindrade att ta del av verksamheten. Vissa frågeställningarna har utformats så att vi kan göra jämförelser med den nationella statistik som Socialstyrelsen ger ut årligen. För att detta skulle vara möjligt har vi i förekommande fall också valt att definiera de olika insatserna på samma sätt som Socialstyrelsen har gjort när man samlat in underlag för statistikrapporterna. Hur arbetar socialnämnden med kontaktpersoner/kontaktfamiljer? Hur ges behovsprövat personligt stöd? Vilka strukturerade öppenvårdsprogram finns? Vilka övriga öppenvårdsverksamheter bedrivs? Hur uppmärksammar socialnämnden våld mot kvinnor och barn i sin verksamhet för barn och föräldrar? I vilken utsträckning är verksamheten tillgänglig för personer med olika fysiska funktionshinder? Tillvägagångssätt Gislaved är den första kommunen vars öppenvård är föremål för tillsyn under den här planeringsperioden. Denna tillsyn har därför kommit att fungera som en pilotundersökning inför de följande granskningarna. Kommunen besvarade först en enkät där vi i första hand begärde att få statistikuppgifter från socialtjänstens öppenvårdsverksamhet och även beskrivningar av hur arbetet bedrevs i olika avseenden. Utgångspunkten vid utformningen av formuläret vara den rapportering om socialtjänstens verksamheten som kommunerna gjorde till Länsstyrelsen i december 2003, Socialstyrelsens statistik över insatser för barn och unga samt förteckningen över beviljade projektmedel. Efter att kommunen besvarat enkäten besökte Länsstyrelsen Gislaved och sammanträffade med samordnaren för Individ- och familjeomsorgen Lena Sundqvist och de båda distriktscheferna Curt Vang och Krister Persson. De besvarade ett antal kompletterande frågor till 8
11 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN enkäten och gav kommentarer och synpunkter till den redovisade statistiken. Hemterapeut Elisabeth Bay-Jensen deltog i de delar som rörde hemterapeuternas arbete. Aktuell lagstiftning Insatser för barn och ungdomar är prioriterade i socialtjänstlagen och stora delar av lagen har relevans för detta område. Också i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns tillämpliga bestämmelser. Nedan följer några ställen i lagen av särskilt intresse för vår tillsyn: SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. 2 När åtgärden rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 kap. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 3 kap. 6 andra och tredje stycket Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan jämförlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. 5 kap. 1 Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken på en ogynnsam utveckling, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, 9
12 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts. LVU LVU innehåller bestämmelser om när socialnämnden kan ingripa mot vårdnadshavarnas och/eller barnets vilja. Den andra paragrafen inriktar sig på situationer när barn löper påtaglig risk att skadas på grund av om misshandel eller andra omständigheter i hemmiljön och den tredje paragrafen gäller situationer där barnets eller ungdomens eget beteende är orsaken till behovet av hjälp. I lagen finns också en bestämmelse om förebyggande insatser: 22 Om det kan antas att den som är under 20 år till följd av ett beteende som avses i 3 kommer att behöva beredas vård enligt denna lag om beteendet fortsätter och det stöd eller den behandling som den unge behöver inte kan ges med samtycke av den unge själv, om han eller hon har fyllt 15 år, och av hans eller hennes vårdnadshavare, får socialnämnden besluta 1. att den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt utsedd kontaktperson, eller 2. att den unge skall delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Beskrivning av öppenvårdsverksamheten i Gislaved Nedan följer en redovisning av svaren från enkäten tillsammans med de kommentarer som gavs av nämndens representanter vid intervjun. I den utsträckning det varit möjligt görs jämförelser med den nationella statistiken har detta gjort. KONTAKTPERSONER/KONTAKTFAMILJER ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN Antal barn och unga fördelade på kön och födelseår som hade kontaktperson någon gång under 2004 Födelseår Pojkar Flickor Totalt 22 7 Kontaktperson är en vanlig insats, som används generellt när problemen hos de berörda inte är för stora. Det måste finnas kvalitet och noggrann uppföljning för att insatsen ska vara motiverad. Det är mycket viktigt att hitta rätt person för varje barn eller ungdom. Det är framför allt tonåringar som får insatsen. Noteras kan också att det är betydligt vanligare att pojkar än flickor får kontaktperson. Förvaltningens kommentar till skillnaderna är att pojkarna visar upp en annan problembild än flickorna. Det är vanligare att de aktualiseras hos socialtjänsten på grund av kriminalitet och missbruk. Systemet är uppbyggt så att 10
13 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN det registrerar pojkarnas problem i högre grad än flickornas menar man. Ser man till antalet aktuella ärenden hos socialtjänsten totalt råder det emellertid en relativt jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Antal barn och unga, fördelat på kön och ålder, som hade kontaktfamilj någon gång under 2004 Födelseår Pojkar Flickor Totalt Det är ofta fråga om barn till ensamstående föräldrar med ett svagt socialt nätverk. Kontaktfamiljer används som ett vanligt komplement till familjen. Omfattningen kan variera från någon kontakt i månaden till att barnet tillfälligt är placerat hos kontaktfamiljen. Ofta är det fråga om avlastning för föräldern men det är inte ovanligt att det finns sociala indikationer på behov av stöd för barnet. Barnets förhållanden utreds i samtliga fall och insatsen anpassas utifrån barnets behov. Här är könsfördelningen jämnare. De yngre barnen dominerar. Det kan dock vara värt att notera att lika många tonåringar har kontaktfamilj som kontaktperson. Det förekommer att man har kontaktfamilj också i åldern år. Det är ibland svårt att rekrytera kontaktpersoner och kontaktfamiljer. En socialsekreterare på respektive distrikt har ett speciellt ansvar att rekrytera familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Dessa socialsekreterare håller också i eventuella utbildningar. Respektive handläggare ansvarar för utredningar, beslut och förordnande av kontaktperson/kontaktfamilj i det enskilda ärendet. Det är också handläggarens uppgift att ge stöd till uppdragstagarna och följa upp insatsen. Det är huvudsakligen pojkar som får insatsen och det är främst män som förordnas som kontaktpersoner för ungdomar. I samarbete med Vuxenskolan har man haft en studiecirkel för kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Man brukar också erbjuda några att åka på FACO:s kongress. I den nationella statistiken redovisas kontaktpersoner och kontaktfamiljer tillsammans. Av landets alla barn och ungdomar hade ca 1 % kontaktperson/kontaktfamilj någon gång under Gislaved ligger här något högre än riksgenomsnittet och även något högre än övriga kommuner i Jönköpings län. Även i övriga landet är det vanligare att pojkar (55 %) fått insatsen än flickor (45 %). PERSONLIGT STÖD ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN Med personligt stöd avses stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av t.ex. socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. 11
14 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Antal barn och unga, fördelade på kön och ålder, som fick behovsprövat personligt stöd under 2004 Födelseår Pojkar Flickor Totalt Vi frågade också om hur många föräldrar som fick behovsprövat personligt stöd men svaret på den frågan kunde kommunen inte ta fram med en rimlig arbetsinsats. Det framgick dock att 26 kvinnor och 5 män, som alla hade vårdnaden om barn fick en insats under 2004 som kan hänföras till personligt stöd. HEMTERAPEUTINSATS Sammantaget har de båda distrikten c:a tre och en halv tjänst som hemterapeut. Ungefär 90 % av de familjer som får insatser från dem är ensamstående mödrar med flera barn. Insatserna aktualiseras av handläggaren, som dokumenterar och som även gör uppföljningar tillsammans med hemterapeuten. Förutom arbetet i hemmen bedriver hemterapeuterna också gruppverksamhet, som beskrivs nedan. SAMTALSSERIER MED SOCIALSEKRETERARE Det är tonåringar som går på regelbundna samtal hos den handläggare som utrett deras situation. Antalet samtal och innehållet i dessa utformas individuellt. SAMTALSSERIER MED BEHANDLINGSASSISTENT ELLER PSYKOLOG En behandlingsassistent ger stöd till tonåringar efter biståndsbeslut. Insatsen består både i samtal och i praktiska, pedagogiska insatser. Dokumentationen av insatsen står handläggande socialsekreterare för. Sedan maj 2005 kan både barn och vuxna få bistånd till samtal hos psykolog. Bakom anställningen av en psykolog ligger bl.a. de långa väntetiderna hos barnpsykiatrin. Tanken är att psykologen ska erbjuda kortare samtalskontakter. Psykologen dokumenterar själv sina kontakter. Även här är det vanligare att pojkar (62 %) får insatsen än flickor (38 %). Av landets barn och ungdomar under 20 år var det ca 0,9 % som någon gång under 2004 fick behovsprövat personligt stöd. I Gislaved var det något färre ca 0,7 %. Precis som i Gislaved är det huvudsakligen tonåringar som får den här typen av insats. Också i landet som helhet är det vanligare att pojkar (54 %) får insatsen än flickor (46 %). Skillnaden är dock inte lika påtaglig som i Gislaved. 12
15 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Strukturerade öppenvårdsprogram Med strukturerade öppenvårdsprogram avses individuella målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka klienterna är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Sådana program kan ibland även kallas mellanvård. Kommunen bedriver inte någon egen verksamhet med strukturerade öppenvårdsprogram för vård/behandling. Endast en pojke, en äldre tonåring, deltog i ett sådant program Från förvaltningens sida ser man detta som en undantagssituation. Insatsen köptes in från en enskild verksamhet, som erbjuder kommunerna öppenvårdsinsatser. Personal från verksamheten finns tillgänglig dygnet runt och ger ett omfattande stöd. Många andra kommuner i landet redovisar liksom Gislaved att man haft få eller inga barn och ungdomar i strukturerade öppenvårdsprogram under Av kommunerna i Jönköpings län är det endast fem som bedrivit någon sådan verksamhet. Övriga öppenvårdsverksamheter UNGDOMSMOTTAGNING Ungdomsmottagningen drivs tillsammans med landstinget. Kommunen står för lokalerna och för en kurator på halvtid. Landstinget står för läkare och barnmorskor. Mottagningen hade 588 besök under 2004, 483 hos barnmorska, 120 hos kurator och 19 hos läkare. Besöken hos barnmorskan gällde i de flesta fall preventivmedelsrådgivning och/eller klamydiaprovtagning. Graviditetstest och frågor kring sex och samlevnad var andra anledningar till besök. De flesta av besökarna är flickor. Under 2004 var det 20 pojkar som besökte mottagningen och då oftast för klamydiaprovtagning. Relationsproblem, mobbning, dåligt självförtroende, ångest, ätstörningar och stress är exempel på sådant, som låg bakom besöken hos kuratorn. Man tar också emot ungdomar i grupp. Totalt har man tagit emot 32 grupper under Bland annat har eleverna i årskurs 9 besökt mottagningen. Flickor och pojkar har kommit var för sig och fått information om verksamheten, men framförallt för att samtala om t.ex. relationer, ideal, alkohol och könsroller. MAMMA-BARNGRUPP Varje grupp bedrivs under två terminer. Man startar på hösten och avslutar med en utflykt på försommaren påföljande år. Varje grupp består av 3-7 kvinnor och deras barn. Grupperna sätts samman utifrån det behov som finns. Här samarbetar man med BVC. I år är det fråga om kvinnor som är svagbegåvade och osäkra. Man arbetar jag-stödjande och avsikten är att kvinnorna ska få ett kontaktnät och våga söka sig ut. Gruppen träffas en gång per vecka. Kvinnorna och barnen hämtas upp på morgonen med buss. Ett stående inslag är att man lagar mat och äter tillsammans. 13
16 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN LÄGERVERKSAMHET Under en vecka till 10 dagar på sommaren anordnar man läger för barn i åldern 7-12 år. På senare år har det handlat om två grupper med barn i varje. Andelen flickor respektive pojkar som deltar för man inte statistik över. Tidigare var verksamheten mera omfattande, men nu vänder man sig mera specifikt till barn som annars inte skulle åka någonstans på sommaren. TRE-STEG Detta är ett projekt som vänder sig till ungdomar som upplevt våld i familjen. Man använder sig av materialet Trappan, som givits ut av Rädda barnen. Tanken var att man skulle ge stöd både genom individuella krissamtal och genom ett strukturerat program i grupp. Verksamheten har emellertid inte efterfrågats så som förväntat. Idag finns en grupp med mellanstadiebarn, som träffas en gång per vecka. När den startade fanns åtta barn med, men skaran har decimerats på grund av att tre barn flyttat från orten. TRASTENPROJEKTET När man i ett bostadsområde i Gislaved noterade omfattande problem i familjerna startade man detta projekt genom vilket man arbetar både individ- och strukturinriktat. Från en lokal i området samarbetar man med enskilda och organisationer verksamma i området. Exempel på aktiviteter som är generellt riktade är fokusgrupper kring trygghetsfrågor, fester, idrott. Som exempel på aktiviteter som är specifikt riktade kan nämnas att två behandlingsassistenter arbetar med ca 12 tonårspojkar som befinner sig i riskzonen för att utveckla sociala problem. Förebyggande insatser med stöd av 22 LVU Inte något barn eller ungdom fick någon öppenvårdsinsats med stöd av LVU under 2004, varken kontaktperson eller någon annan behandling i öppna former. Man har inte funderat särskilt mycket kring möjligheterna att tillämpa LVU för att få till stånd insatser i öppna former. I den nationella statistiken redovisas öppenvårdsinsatser enligt LVU tillsammans med samma insatser enligt socialtjänstlagen. Det går därför inte att säga exakt hur vanliga dessa är. Det allmänna intrycket är dock att bestämmelsen i 22 tillämpas mycket sällan och att den inställning man har i Gislaved delas av socialtjänsten i andra kommuner. MÖJLIGHETER FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN ATT FÅ STÖD GENOM VERKSAMHETERNA Det finns ett kvinnofridsprogram i kommunen. Man ger tillsammans med grannkommunen ekonomiskt stöd till kvinnojouren Maria. Ca 15 kvinnor per år söker sig till socialtjänsten i akuta situationer och man försöker bistå med försörjningsstöd, bostad och lösningar på praktiska bekymmer. Det finns ett antal personer inom socialtjänstens organisationen som har ett särskilt ansvar för att ta emot kvinnorna i det akuta skedet. Man bedriver också en gruppverksamhet där kvinnor som varit utsatta för våld träffas sedan de lämnat sina män. Projektet Tre-steg som beskrivs ovan riktar sig till ungdomar som upplevt våld i hemmet. 14
17 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETEN FÖR FYSISKT FUNKTIONSHINDRADE Ungdomsmottagningen är svår att besöka för den som är rörelsehindrad. Det finns trappor och inte någon hiss. För de övriga verksamheterna går det bra att anpassa aktiviteterna till någon med ett funktionshinder. Lägerverksamheten har varit belägen på olika platser. På den anläggning dit man hade förlagt verksamheten i somras var tillgängligheten god. Trastenprojektet har sin lokal i markplan vilket underlättar deltagandet för exempelvis rörelsehindrade. Bedömning Sedan socialtjänstlagens införande 1982 har vi sett en stadig ökning av antalet barn som får kontaktperson eller kontaktfamilj. Gislaved ligger till och med något högre än riksgenomsnittet. Gunvor Andersson och Maria Bangura Andersson sammanställde 2001 en översikt över den forskning som då fanns kring dessa insatser. Förenklat kan man säga att insatserna främst ges till barn med ensamstående föräldrar. Kontaktfamiljerna är ofta traditionella kärnfamiljer och kontaktpersonen oftast en man. Insatsen uppfattades som positiv både av barnens föräldrar och av kontaktpersonerna och kontaktfamiljerna. Gunvor Andersson och Maria Bangura Andersson noterade också att insatsen ges med mycket olika syften och förväntningarna på effekten växlar därmed också. Med tanke på att man i Gislaved så frekvent använder sig av kontaktpersoner/kontaktfamiljer borde det vara av extra stort intresse att följa upp insatserna. Med tanke på att de vuxna visat sig vara så nöjda med insatsen är det extra angeläget att fokusera på barnen. Följande frågeställningar bedömer Länsstyrelsen som särskilt angelägna att lyfta fram: Hur tillgodoses barnperspektivet när det gäller insatsen kontaktfamilj/kontaktperson? Vad ligger bakom att det är så många fler pojkar än flickor får kontaktperson? Gislaved erbjuder olika former av behovsprövat personligt stöd vilket borde kunna skapa förutsättningar för att enskilda barn och ungdomar ska kunna få just sina behov tillgodosedda. Med tanke på att pojkar också här dominerar bland dem som får insatsen, borde det i kommande uppföljningar vara särskilt intressant att belysa: Vad ligger bakom att det är många fler pojkar än flickor som får behovsprövat personligt stöd? Vilka behov förutsätts bli tillgodosedda genom de olika insatserna? Kommunen erbjuder i princip inte några strukturerade öppenvårdsprogram. I flera kommuner har man utvecklat strukturerade öppenvårdsprogram som är av en så omfattande och ingripande karaktär att man bedömer att dessa kan tjäna som ett alternativ till att skilja barnet från hemmiljön. I den nationella handlingsplanen för barn- och ungdomsvården tar man upp dessa verksamheter. Länsstyrelsen bedömer att det skulle kunna vara av intresse för Gislaved kommun att diskutera: Finns det behov av att arbeta med strukturerade öppenvårdsprogram? 15
18 ÖPPENVÅRD I GISLAVEDS KOMMUN Den öppenvårdsverksamhet som framförallt når flickor är Ungdomsmottagningen som drivs i samarbete med landstinget. Pojkar kommer dit huvudsakligen för klamydiaprovtagning och i grupp för att samtala om angelägna frågor. Finns det anledning att arbeta för att pojkarna ska söka sig till Ungdomsmottagningen i större utsträckning? I den nationella handlingsplanen för barn och unga tillmäter man samverkan stor betydelse när det gäller att tidigt fånga upp och ge stöd till barn och ungdomar med problem. I detta program tar man också upp andra typer av samverkan som angelägna när det gäller förebyggande arbete och tidiga insatser. I detta sammanhang kan man fundera kring behovet av ytterligare samverkan när det gäller yngre barn. Finns det behov av ytterligare samarbetsprojekt med skola och landsting exempelvis i en familjecentral? Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete och Statens institutionsstyrelse har tagit fram en forskningsöversikt Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. Här finns många referenser som kan vara användbara i utvecklingsarbete. Länsstyrelsen finner emellertid att kommunen idag bedriver flera angelägna verksamheter. Särskilt intressant är det att man i Trastenprojektet arbetar med insatser på olika nivåer i ett närområde. Socialnämnden har tagit flera initiativ för att hitta olika former för att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn. Projektet Tre-steg har inte fungerat på det sätt som man hade förväntat och önskat. Tanken med de statliga utvecklingsmedlen är just att kommunen ska ha möjlighet att pröva olika arbetsformer och Länsstyrelsen vill informera om att det även fortsatt finns möjlighet att ansöka om projektmedel för att gå vidare i arbetet. Det finns därför all anledning att utvärdera projektet. Hur går man vidare utifrån de erfarenheter som gjorts i Tre-steg? Det är positivt att de flesta verksamheterna är tillgängliga också för personer med fysiska funktionshinder. Undantaget är Ungdomsmottagningen. Det är otillfredsställande att rörelsehindrade ungdomar inte kan besöka mottagningen. Sammanfattningsvis har Länsstyrelsen med stort intresse tagit del av utbudet av öppenvårdsinsatser i Gislaved. Vi kan inte ge något svar på om de insatser man ger fullt ut svarar mot det behov som finns. Vi hade då också behövt göra en inventering av behovet. Utifrån den information vi har fått har vi valt att lyfta fram några frågeställningar som vi hoppas kan vara till nytta för det fortsatta utvecklingsarbetet. 16
19 STÖD I ÖPPNA FORMER FÖR BARN OCH FAMILJER I GISLAVEDS KOMMUN Referenser Andersson, G. Och Bangura Arvidsson M. (2001): Vad vet vi om insatsen kontaktperson/- familj? En kunskapsöversikt. Lund: Meddelande från Socialhögskolan 2001:1 Ferrer-Wreder, L m.fl. (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm. Gothia SOU 2005:81 Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Betänkande av Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén. Stockholm
20
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2
Läs merMEDDELANDE NR 2009:11. Vård enligt LVU i Jönköpings län 2008
MEDDELANDE NR 2009:11 Vård enligt LVU i Jönköpings län 2008 Vård enligt LVU i Jönköpings län 2008 MEDDELANDE NR 2009:11 Meddelande nr 2009:1 Referens Margareta Johansson, Rättsavdelningen, Sociala funktionen,
Läs merMEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007
MEDDELANDE NR 2008:15 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Meddelande nr 2008:15 Referens Brigitta Berglund Åhgren, Rättsavdelningen, Sociala
Läs merTillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare
Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser
Läs merRiktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU
Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2007:1315 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merKvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun
2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merSocialtjänstens öppenvård för barn och unga samt hem för vård eller boende (HVB)
MEDDELANDE NR 2007:04 Socialtjänstens öppenvård för barn och unga samt hem för vård eller boende (HVB) Sammanställning av enkät Socialtjänstens öppenvård för barn och unga samt hem för vård eller boende
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut
Läs merRIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS
1 Vård och omsorgsförvaltningen RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2014-05-06, 32 2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 3 Syfte, mål...
Läs merVård enligt LVU i Jönköpings län 2004 MEDDELANDE NR 2005:25
Vård enligt LVU i Jönköpings län 2004 MEDDELANDE NR 2005:25 Vård enligt LVU i Jönköpings län 2004 Meddelande 2005:25 Referens Margareta Johansson, Sociala avdelningen, Maj 2005 Kontaktperson Ethel Werning,
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför
Läs merSkadestånd för övergrepp vid myndighetsutövning
Skadestånd för övergrepp vid myndighetsutövning Johan Ridderbjelke Ridderbjelke Advokatbyrå AB Stockholmsvägen 33, 181 33 Lidingö, Sweden Telefon +46 72 3000 100 Fax +46 8 12 45 12 11 johan@ridderbjelke.se
Läs merSocialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merLVU-processen. Praktisk processföring
LVU-processen Praktisk processföring Hållpunkter för föreläsningen Lite om socialnämndens ansvar för utsatta barn och ungdomar och handläggningen av barnavårdsärenden När barnavårdsärenden blir LVU-mål
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar
1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver
Läs merKontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:
Läs merTvångsvård av barn och unga
Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merInformation om en utredning
Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merYttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)
YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt
Läs merSocialtjänstens arbete med barn
Socialtjänstens uppgift 5 kap 1 SoL Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under goda och trygga förhållanden - i nära samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merHandlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6
Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten
Läs merMeddelandeblad. Januari 2005
Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten
Läs merBarnkonventionen. Barn är ingens egendom Barn ska respekteras. Lena Sandström Kommunlex AB. 1
Barnkonventionen Barn är ingens egendom Barn ska respekteras Lena Sandström Kommunlex AB www.kommunlex.se 1 Fyra viktiga grundprinciper 1. Barnets bästa i främsta rummet 2. Barn ska skyddas mot diskriminering
Läs merPOSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.
Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet
Läs merRiktlinjer Barn och familj
DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN
Läs mer10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merSocialtjänstlagens uppbyggnad
Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21 BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Meddelande 2007: 21 ISSN 0348-8748
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merMEDDELANDE NR 2007:03. Överförs insatser från SoL till LSS?
MEDDELANDE NR 2007:03 Överförs insatser från SoL till LSS? Överförs insatser från SoL till LSS? MEDDELANDE NR 2007:03 Meddelande nr 2007:03 Referens Iris Dovrén Råsbrant, Rättsavdelningen, Sociala funktionen,
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merBengt Olof Bergstrand
Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär
Läs merOanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009
MEDDELANDE NR 2009:45 Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009 En riskinriktad tillsyn i bostäder med särskild service och äldreboenden OANMÄLD SOMMARTILLSYN ENLIGT SOL OCH LSS 2009 Meddelande nr
Läs merLex Sarah i äldreomsorgen
MEDDELANDE NR 2006:26 Lex Sarah i äldreomsorgen En sammanställning av de anmälningar som gjordes i socialnämnderna i Jönköpings län under 2005 Lex Sarah i äldreomsorgen En sammanställning av de anmälningar
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merRegeringens proposition 2012/13:10
Regeringens proposition 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga Prop. 2012/13:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Maria
Läs merUtdrag ur föräldrabalken
Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merÄldres behov av ekonomiskt bistånd
Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier
Läs merLVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet
LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet MEDDELANDE NR 2004:37 2 Titel Författare Beställningsadress Webbplats Kontaktperson
Läs merFörskoleklass till årskurs 6 (skolans namn)
Barn och utbildningsförvaltningen 2018-10-25 1 (7) Förskoleklass till årskurs 6 (skolans namn) Handlingsplan För att stimulera hög närvaro Senast uppdaterad 2018-10-25 Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merInsats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar
Insats våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder presentationen
Läs merBarn- och ungdomsärenden
Socialnämndens handling nr 8/2019 Barn- och ungdomsärenden Riktlinjer Dnr: Socialnämnden/2019:38-751 Antagen av socialnämnden 2019-04-24, 60 katrineholm.se Socialförvaltningen Innehåll 1 Inledning... 4
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merOmedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU och ansökningar om LVU-vård , aritmetiska värden (a) och glidande medelvärde (g m)
Omedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU och ansökningar om LVU-vård 1982-2002, aritmetiska värden (a) och glidande medelvärde (g m) 120 100 Antal 80 60 40 a, 6 LVU a, Ansökan gm6 LVU g m, ansökan 20 0
Läs merSektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet
Cirkulärnr: 2001:70 Diarienr: 2001/1226 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 2001-06-21 Mottagare: Rubrik: Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet Individ- och familjeomsorg Familjerätt Äldreomsorg
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merLAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA
STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA
Läs merNy lagstiftning om vård för barn utan ena vårdnadshavarens samtycke Delegering till sociala delegationen av beslut enligt 6 kap 13 a föräldrabalken
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-04-16 Handläggare: Pia Sundqvist Telefon: 08-508 18 161 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-04-19 Ny lagstiftning om vård
Läs merHem för vård eller boende för barn och unga
MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson
Läs merRutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Socialnämndens arbetsutskott 2015-09-01 83 Riktlinjer barn och familj (SN 2015.110) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden fastställer
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merLars Hedengran (Socialdepartementet)
Lagrådsremiss Stärkt stöd och skydd för barn och unga Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 juni 2012 Maria Larsson Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merEj verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov
Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov MEDDELANDE NR 2003:27 Titel Författare Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Iris Dovrén-Råsbrant Beställningsadress
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den
Läs merGranskning av handläggningen av institutionsplaceringar
Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merSocionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum
Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum Ingen annan yrkesgrupp kan sociallagstiftningen Att kunna sociallagstiftningen är framförallt att tillämpa den inte rabbla lagtext -03-17
Läs merRiktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING
Riktlinjer för tillämpning av 4 kap, 1 och 2 SoL inom behandlingsenheterna vid Social & Arbetsmarknad i Lidköping (ekonomienheten har egna riktlinjer) "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merSTATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005
STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9 Barn och unga insatser år 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merÅtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut
Läs merInstitutionen för socialt arbete
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete GÖTEBORG UNIVERSITY Department of Social work Appendix 2 SOCIALTJÄNSTENS INSATSER FÖR SÖNER TILL ENSAMSTÅENDE MÖDRAR Att besvaras av dig som är enhetschef/metodhandledare
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt
Läs merManual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum
Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------
Läs merFörstudie av familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merTillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merRegeringens proposition 2006/07:129
Regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m. Prop. 2006/07:129 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 juni 2007 Fredrik Reinfeldt
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs mer