TeMA-projektet. Bakgrund till. Teknisk & Mänsklig Assistans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TeMA-projektet. Bakgrund till. Teknisk & Mänsklig Assistans"

Transkript

1 Bakgrund till TeMA-projektet Teknisk & Mänsklig Assistans Certec och Furuboda i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, IfA, NHR, RTP och STIL&ili och i samråd med Handisam, Socialstyrelsen och bakgrund Sveriges till Arvsfonden-ansökan, Kommuner och Landsting

2 TeMA

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 5 Bakgrundsdokumentets status... 7 Förutsättningar för Teknisk och Mänsklig Assistans... 8 Preciseringar av TeMA... 9 Fast TeMA står för mer än så I ett nytt tanke- och tillämpningslandskap I skärningslinjen mellan två plan Varför är det viktigt att genomföra projektet? Från segregation till integration Med handlingen för ögonen Makten och lärandet Den upplevda funktionen FoU hemma hos Äldre och design Makt i rättan tid Sverige i världen Målgrupp Metod De medverkande samhälleliga organens roller IfA:s, NHR:s, RTP:s och STIL&ili:s roller Vilka är våra drömmar med projektet? Bilagor bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

4 TeMA

5 SAMMANFATTNING TeMA vill som nationellt Arvsfonden-projekt under en 3-årsperiod medverka till att konstruktivt skaka om gränserna mellan teknisk och mänsklig assistans och därmed utmana och utveckla bådadera, var för sig och tillsammans, så att de bättre skall kunna svara mot bästa möjliga upplevda funktion. Bakom TeMA står ett brett tvärsnitt av aktörer på området. Certec och Furuboda ansöker här om att få genomföra projektet i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet, IfA, NHR, RTP och STIL&ili och i samråd med Handisam, Socialstyrelsen och SKL. TeMA läggs upp som ett paraplyprojekt. Projektet förväntas genom sina delprojekt och övergripande aktiviteter, bådadera spridda över landet, skapa direktkontakt med cirka 5000 människor och indirekt nå fram till 1 miljon människor. Ett ursprungsparaply finns färdigformulerat och kan stå för inledande inspiration, struktur, stöd och överbyggnad med goda förutsättningar för konstruktiva möten mellan företrädare för olika projekt. Detta är speciellt viktigt eftersom TeMA-projektet som samlad satsning utgör en förstagångshändelse. ( Ett sådant uttalat offensivt angreppssätt på bred front med samverkande assistans- och teknikutveckling har tidigare aldrig förekommit i vårt land och vore i högsta grad önskvärt. Vilkelm Ekensteen om TeMA, 16 december, 2007). Tiden är (över)mogen för ett både-och-tänkande vad gäller teknisk och mänsklig assistans. Här som i andra sammanhang är det som om tiden tänker åt oss människor. Den tänker men den handlar inte. Det måste människorna göra. Vad TeMA vill göra: a) medverka till att många människor i projekt, aktiva handlingar och samtal under tre år i praktisk vardag kan arbeta med frågeställningar som skisseras i bifogade bakgrundsmaterial och utvecklas i själva ansökan, b) medverka till att det nya som kommer fram synliggörs, ifrågasätts och konsolideras så att det kan ge en hållbar grund för det närmaste decenniets utveckling av kombinationen teknisk och mänsklig assistans, c) medverka till att individuella attitydförändringar i vardagen kan samspela med samhällsnivåns, här företrädd av Handisam, Hjälpmedelsinstitutet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Hur TeMA skall nå dit: genom ett strukturerat och strukturerande paraplyprojekt. Vi ser det som enda möjligheten att skapa en samtidig korsbefruktning och ge tydliga resultat längs hela vägen. TeMA-ansatsen behöver exemplifieras rikhaltigt så att dess möjligheter praktiskt kan vägas mot möjligheterna i dagens existerande sär-system, konsoliderade i tänkandet både hos många människor och samhällsaktörer. Det första halvåret av TeMA är avsett att ägnas åt att inom TeMA-rådet fördjupa samtalen kring grundtankarna och att delprojektledningarna får möjlighet att skriva fram och planera de 11 delprojekten utifrån den inledande skrivning som finns i ansökan. De därpå följande 2 åren ägnas åt projekt under samtidig idéspridning och idéstrukturering så att resultaten undan för undan blir synliga och kan integreras i de lärandeaktiviteter som pågår parallellt hela tiden, nätburet såväl som tids- och platsbundet. Det sista halvåret liknar till sina bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

6 former det första men har hela det starka erfarenhetsbaserade och betänkta underlaget att utgå från. Halvåret används till att skapa korsbefruktningar mellan delprojektens slutresultat, till att informera brett utifrån de allra tydligast lysande exemplena och till att möjliggöra en slutrapport till Arvsfonden, många olika samlade framställningar till allmänheten och ett inspirerande beslutsunderlag till såväl enskilda som handikapporganisationer som samhällsaktörer för ett framtida bättre TeMA-samspel. mänsklig assistans. Detta kan ingen förlora på men väl många vinna på. Hur projektet skall kunna leva vidare efter sin avslutning: Fortsättningen är sömlöst inbyggd i TeMA. Dagens existerande brist på samsyn vad gäller Teknisk och Mänsklig Assistans är självavslöjande men först från och med det ögonblick då många fått syn på den. Klarar TeMA sin roll som ögonöppnare, kommer det att kunna leva vidare av sig självt. Vår förhoppning är att det dessutom skall kunna skapa en konstruktiv anda inför mångfalden i de möjligheter som öppnas. Operativt blir ett av de kvarstående resultaten den innehållsfyllda lärplattformen på nätet som kommer att vara så interaktiv och idégererande att den kan förväntas leva länge efter projektets avslut. Hur personer med funktionshinder skall få nytta av projektet:. De hör till huvudaktörerna under pågående projekt, och en av många nyttoaspekter är att de därigenom kan utveckla sig som assistansanvändare och också driva på att nya möjligheter öppnar sig. Att tunga samhällsaktörer finns med i projektets TeMAråd ökar dessutom förutsättningarna för att det kommer fram samhällsinitiativ i TeMAs anda. TeMA kommer att underminera möjligheterna till en fortsatt särbehandling av teknisk och 6 TeMA

7 BAKGRUNDSDOKUMENTETS STATUS Denna text utgör ett bakgrundsmaterial till Arvsfonden-ansökan om projektet TeMA, Teknisk och Mänsklig Assistans. Det svarar i huvudsak på frågorna varför projektet bör genomföras och vad det finns för förutsättningar för genomförandet, medan vad som skall göras och hur finns utvecklat i själva ansökan. TeMA är ett stort nationellt projekt med verksamhet dels i en samlad kärna och dels i 11 olika delprojekt som var för sig tar fatt på Teknisk och Mänsklig Assistans under specifika olika förutsättningar. 1 2 TeMA-rådet gemensamma möten utbildningar TeMA & funktion 3 4 utåtriktad verksamhet Funktionshinder inuti familjer 2. Unga i utbildning 3. Äldre i eget boende 4. Vid neurologiska funktionshinder 5. Vid starkt skiftande dagsform 6. TeMA och Independent Living 7. Vid nedsatt förmåga att kunna föreställa sig 8. TeMA och personal 9. Drömmaskinen och dess effekter 10. Utveckling av tillgänglig lärplattform 11. Involvering av brukare i testandet av nya IT- och telekomprodukter samt internettjänster TeMA bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TEKNISK OCH MÄNSKLIG ASSISTANS Inom loppet av 1-2 decennier har det skett åtminstone två avgörande förändringar som i grunden förändrat förutsättningarna och sammanhangen för assistans. Den ena handlar om trenden mot ökad empowerment: att varje människa blivit allt mer huvudperson i sitt eget livet, allt mer myndig (för att använda K G Hammars uttryckssätt). Den andra handlar om den allmänna teknikutvecklingen som gjort och fortsatt gör teknisk assistans till en allt viktigare beståndsdel i alla människors liv, oberoende av eventuella funktionssvårigheter. Genom dessa generella förändringar har tekniken fått helt andra förutsättningar att också erbjuda en mer användvärd assistans vid speciella funktionssvårigheter. Utslagsgivande för en framgångsrik assistans i dag (sett både från den berördas och samhällets sida) blir därför hur en förändrad människosyn förmår växelverka med en likaledes förändrad tekniksyn. Detta utvecklingsprojekt berör också starkt målen i den nationella handlingsplanen (Proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken) Om hjälpmedel och assistans tillsammans kan användas mer effektivt har det stor betydelse för personer med funktionsnedsättningar och deras möjligheter till samhällsdeltagande, ökat inflytande, bättre tillgänglighet och bättre levnadsförhållanden. Dessa båda förändringar har skett delvis beroende, delvis oberoende av varandra. Det här och nu i första omgången intressanta är vilka konsekvenser de båda alltjämt pågående förändringarna ger. Konsekvenserna finns både på övergripande nivå och på individuell. På den övergripande nivån är det uppenbart hur mänskligheten och teknologin påverkar varandra ömsesidigt (transportmöjligheter, energisystem, mobiltelefonteknologi, livsmedelsteknologi). Samtidigt finns det en vardagsnivå där människan väljer och påverkar sina saker (artefakter) och de i sin tur påverkar henne. Lägger man därtill individernas samspel med mänskligheten, de enskilda artefakternas samspel med teknologin och de tvärgående influenserna enligt bilden nedan, blir det uppenbart hur kopplingarna är så starka att det knappast är meningsfullt att betrakta människor och tekniska inslag i människors livsvärldar som åtskilda. Mänskligheten Människan Teknologin Tekniken 8 TeMA

9 PRECISERINGAR AV TeMA: Vad är teknisk assistans, vad är mänsklig assistans, och vad är och? I begreppet teknisk assistans gör vi ingen åtskillnad mellan de olika huvudtyper av teknik, den allmänt spridda och den med speciell hjälpmedelsinriktning. Både den generella och den speciella kan medverka till att svara upp mot ett funktionsbehov. Till den generella tekniken hör samhällelig och teknisk infrastruktur i både reella och virtuella miljöer. Till den generella hör också den brett spridda var-dags- och var-mans-tekniken på individuell nivå, exempelvis bil, radio och TV, dator, internetförbindelse, mobiltelefon, digitalkamera, etc. Till den speciella hör det som traditionellt brukar kallas hjälpmedel och kombinationer av enskilda hjälpmedel. Vilken samlad teknisk assistans som den generella och den speciella tekniken förmår ge beror i hög grad på hur funktionellt de förmår växelverka inbördes för att svara mot den berörda människans drömmar, önskningar och behov och på hur väl de förmår knyta an till hela den aktuella mänskliga miljön. I begreppet mänsklig assistans ingår allt sådant som utförs inom den mänskliga sektorn (www.certec.lth.se/denmanskligasektorn), den där människor arbetar med och för andra människor. Den omfattar både lönearbete (vård, skola, omsorg och övriga direkt människoinriktade funktioner inom samhälle och näringsliv) och frivilligarbete. I den mänskliga sektorn finns det alltid minst två (ofta flera) aktörer: den berörda människan själv och den/de andra. Parterna är aldrig jämbördiga. Den berörda förefaller ofta vara den svagaste (eleven, patienten, brukaren, omsorgstagaren) men i realiteten är hon naturligtvis den viktigaste och den som vet överlägset mest om den levda sjukdomen eller det levda funktionshindret. Vi bygger därför TeMA kring delprojekt där somliga drivs helt på brukares villkor och omfattar enskilda brukare/ mindre brukarkollektiv/ handikapporganisationer, andra mer på anhörigas villkor, andra på personalgruppers, exempelvis habiliteringsverksamheters eller skolors villkor, andra på utvecklingsföretags villkor och åter andra på sådana villkor och i sådana sammanhang där brukare, anhöriga, personal, företag och samhällsorgan finns tillsammans i en faktisk community (idé-/ intressegemenskap). Gemensamt skall samtliga delprojekt ha att de på olika sätt kan agera ögonöppnare för nya möjliga samspel mellan teknisk OCH mänsklig assistans. Detta projekts huvudfokus ligger på hur samspelet kan utvecklas mellan personlig assistans å ena sidan och å den andra teknisk assistans. Detta fokus innebär emellertid inte att vi tänker exkludera andra former av mänsklig assistans än den som bedrivs utifrån LSS och LASS. Och verksamhet utifrån Socialtjänstlagen. Också frivilliginsatser ingår. Att åstadkomma nya användvärda assistanskombinationer kan vara precis så enkelt (och så svårt) som att bearbeta gränsen mellan teknisk och mänsklig assistans. Både i tanken och i praktiken. bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

10 Person med funktionsnedsättning. TeMA omfattar alla åldrar: från barn med funktionshinder i exempelvis skolan med stöd av assistans, specialpedagoger och teknik till äldre människor som vill kunna kombinera mänsklig hjälp och teknisk hjälp på ett sådant sätt att det bäst smälter in i det liv man i övrigt vill leva. I idealtillståndet kan Teknisk och Mänsklig Assistans så ingå i livet att de är internaliserade och därmed omärkliga. Med den myndiga människan i centrum och med så många olika tillgängliga möjligheter runt omkring är det inte rimligt längre att låta de olika delperspektiven diktera och särspecificera vad den enskilda människan behöver. Det här projektet vill därför exemplifiera och vidareutveckla sådana kombinationer av teknisk och mänsklig assistans som kan ge bästa möjliga upplevda effekt för den berörda. Fast TeMA står för mer än så Att Assistans finns med i titeln kan lätt tolkas snävare än vad vi avser. Projektet är (som nämnts) inte bara begränsat till de områden där det i dag formellt finns en personlig assistans utan omfattar också hur samspelet på exempelvis ett gruppboende för människor med kognitiva svårigheter eller hemma-hos-vardagar hos äldre människor. Det gäller att kunna kombinera sig fram och i olika sammanhang ta olika mycket hjälp av varandra och av tekniken alternativt handla helt på egen hand. 10 TeMA

11 I ETT NYTT TANKE- OCH TILLÄMPNINGSLANDSKAP Gränserna mellan teknisk och mänsklig assistans har i praktiken blivit bli allt mer flytande och allt mer individ- och situationsberoende. Ibland är de i praktiken utplånade. Men förändringarna har ännu inte hittat fram till sina organisatoriska och strukturella konsekvenser, inte heller till sin tankemässiga och språkliga dräkt. För varje dag som går blir det allt mer absurt hur exempelvis vissa tekniska hjälpmedel inte får tas med när en vuxen elev flyttar till en folkhögskola, hur somliga hjälpmedel bara får användas på fritiden och inte i skolan, etc. Dessa särregler upprätthålls samtidigt som de viktigaste hjälpmedlen oftare är de generella (bilen, mobiltelefonen, skype, etc.) än de speciella. För de generella är det en sådan självklarhet att den inte ens behöver sägas ut att de finns tillgängliga överallt och alltid och utan att någon annan än den berörda kan göra inskränkningar i det. Projektets logotyp är medvetet vald för att kunna möjliggöra olika tolkningar. Vi vill här ge två sådana men välkomnar flera som också kan tjäna som hävstänger för tanken: 1. Till vänster finns huvudpersonens profil, till höger profilen på den mänskliga assistans hon möter, bl.a. kanske personliga assistenter. Båda kan ha användning för den tekniska assistansen (sexkantingarna). 2. Profilen till vänster symboliserar den tekniska assistansen, den till höger den mänskliga. Var för sig men tillsammans finns de där samtidigt hos centralgestalten, den berörda människan (vasen). Hennes egen förändrings- och improvisationsbenägenhet, en viktig del i det hela, symboliseras av det flöde av sexkantingar som hela tiden pågår. Det nya tanke- och tillämpningslandskapet svarar helt enkelt mot ett paradigmskifte. Men paradigmskiften är sällan enkla i praktiken, särskilt inte ett sådant som detta som har samtidiga konsekvenser på så många olika nivåer. Vi söker därför Allmänna Arvsfondens stöd för att få genomföra ett brett paraplyprojekt som skall kunna nå många (direkt 5 000, indirekt via organisationer kanske 1 miljon människor), leda till ett myller av praktiska exempel på framgångsrika nya assistanskombinationer och -metoder, innefatta utbildningsinslag för berörda parter och systematiskt synliggöra och skriva fram ett nytt idé- och tankesystem/ paradigm och dess konsekvenser för berörda individer, anhöriga, vissa yrkesgrupper och delar av kultur och samhälle. bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

12 I SKÄRNINGSLINJEN MELLAN TVÅ PLAN Det finns en spänst, ja, nästan en sprängkraft i att inuti ett konkret projekt låta teoribildningen/ synsätten bakom a) personlig assistans (i allt väsentligt Den sociala modellen kombinerad med ett independent living perspektiv) inte på traditionellt sätt utmana b) diagnos- och behandlingsfokus i Den medicinska modellen utan i stället c) teoribildningen/ synsätten bakom situationsspecifik teknik och design. Den sociala modellen (http://en.wikipedia. org/wiki/social_model_of_disability) ser funktionshinder som något som främst definieras av och upprätthålls genom samhälleliga normbegrepp. Barriärskapande strukturer i samhället snarare än individens funktionsnedsättningar är orsaken till funktionshinder. Forskning inom den sociala modellen har sällan knutit till sig någon social teknik - tvärtom har den oftast markerat distans till individuella tekniska lösningar. Här vill vi nu låta den sociala modellen i tankemässig och förverkligad form få möta den rehabiliteringstekniska modellen, se bilaga 1. Den sistnämnda har (liksom all annan teknisk forskning) närmast en aktionsforskningskaraktär och bygger på en strävan efter att inte bara förstå för att kunna göra utan också att göra för att förstå. vara den berördas kontinuerliga mänskliga förlängda arm och därför har mer av en lean-backward-karaktär. Vad blir effekterna när de skilda attityderna möts? Av människor skapade saker och teknikgrenar (artefakter) har i dag en ovedersäglig inverkan på människor och kultur. Vare sig den personliga eller den tekniska assistansen bär på någon vårdoch omsorgstradition utan båda spelar på den planhalva som skall kännetecknas av nothing about us without us. Men de har ofta helt olika förutsättningar att medverka till den berörda människans empowerment, funktionsmöjligheter, delaktighet och tillit. Teknisk assistans har uppkommit ur en lean-forwardattityd ( här finns ett problem, hur kan detta lösas, hur borde detta bli? ), medan den personliga assistansen mer uttalat skall 12 TeMA

13 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT GENOMFÖRA PROJEKTET? Om projektets drivkrafter, syften och potential. Projektet vill utveckla samspelet människa-teknik, människamänniska, teknik-teknik och människa-teknik-människa. Det är format för att kunna ge upphov till både en bättre praktik och till nya övergripande tankesätt på en mer principiell nivå kring hur assistans ännu tydligare än hittills kan börja i människan och sluta i människan. Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att projektet möjliggör sådana tanke- och planeringsstrukturer som de som faktiskt redan har börjat omsättas i praktiken men som ännu inte funnit sin tankemässiga bas och som ännu inte tydligt kan beskrivas utifrån synsätt som omfattas av de flesta. Projekten kommer på olika sätt att komma i kontakt med stödformer som idag finns i skilda administrativa system, t.ex. personlig assistans, tekniska hjälpmedel, arbetshjälpmedel, arbetshjälpmedel för de personliga assistenterna, bostadsanpassning, bilanpassning etc. Detta innebär att också juridiska och ekonomiska konsekvenser troligen växer fram ur projektet och förslag till sådana förändringar kan komma att läggas, men det är inte dessa som är projektets direkta syften. En av paraplyets viktigaste uppgifter blir att bidra till en konkret tankeframskrivning av Teknisk och Mänsklig Assistans. Denna skall möjliggöra en förnyad begreppsbildning och mer relevanta sammanhangsföreställningar. Därigenom kan förhoppningsvis ett nytt paradigm få bryta igenom, ett så starkt och glädjefyllt och framåtsyftande som möjligt och samtidigt med så lite som möjligt av onödiga konflikter. I paraplyet kommer mycket av lärandet inåt och utåt från projekten att mötas. Att det skall komma fram exempel och spridas information om en förnyad Teknisk och Mänsklig Assistans är en drivkraft i sig. HI kommer att ha en central uppgift vad gäller personal inom habilitering och hjälpmedel och för samspelet med tidigare och pågående projekt som HI drivit (se bilaga 2). Av speciellt intresse är också det samtidigt pågående Fritt val, liksom Ökad tillgänglighet till hjälpmedel vilket är en av aktiviteterna inom regeringens uppdrag till HI om Teknik för Äldre. HIs medverkan i TeMA är också ett sätt att komplettera den nuvarande provningsoch testningsverksamheten med mer direkt involvering av slutanvändarna. Det behövs också regelräta TeMA-utbildningar för att tankar skall utvecklas hos många. Kurser kan ges olika form, exempelvis kan de vara akademiskt poänggivande uppdragsutbildningar för deltagare med behörighet till högskoleutbildning eller bara kurser för intresserade assistansanvändare, anhöriga, personal, handläggare, gode män etc. Se bilaga 3: TeMA-utbildning ett exempel. Lika viktiga som (eller viktigare än?) planerade utbildningar kan de goda förutsättningar för lärande bli som vi avser att vidareutveckla under hela projektet. När en bra lärplattform (som exempelvis Moodle) görs extra tillgänglig (genom exempelvis insatser från Funka), och om den kontinuerligt fylls med strukturerat och exemplifierat innehåll, kan denna bli en av de delar som efter projektet kommer att leva vidare av egen kraft och utvecklas under många år. bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

14 TeMA-rådet Nedan har vi listat 8 olika skäl till varför det här projektet bör genomföras. Fler tillkommer troligen under projektets gång. De dynamiska effekterna i projektet kan bli omfattande, kanske rentav de viktigaste, och en av de mest vitala frågeställningarna blir därför: då TeMA når framgång inom något av sina TeMAområden, vad blir då människornas nästa steg? Vi kommer att ha den frågeställningen med oss i varje redovisning, men inledningsvis kan vi bara utlova att åtminstone de nedan förtecknade TeMA-områdena under alla omständigheter kommer att kunna redovisas kvalitativt och bitvis kvantitativt i varje delrapport, både utifrån de sammanhållande verksamheterna i paraplyet och utifrån de 11 delprojekten. 2 gemensamma möten utbildningar TeMA & funktion utåtriktad verksamhet Funktionshinder inuti familjer 2. Unga i utbildning 3. Äldre i eget boende 4. Vid neurologiska funktionshinder 5. Vid starkt skiftande dagsform 6. TeMA och Independent Living 7. Vid nedsatt förmåga att kunna föreställa sig 8. TeMA och personal 9. Drömmaskinen och dess effekter 10. Utveckling av tillgänglig lärplattform 11. Involvering av brukare i testandet av nya IT- och telekomprodukter samt internettjänster TeMA 14 TeMA

15 1. Från segregation till integration Det är väl känt hur funktionssvårigheter kan förefalla helt olika om man möter dem utifrån segregations- eller integrationsperspektiv. Det samma gäller för teknisk assistans och för mänsklig assistans. Bådadera kan vara personliga, men det är troligt att i de allra flesta sammanhangen kan kombinationen av teknisk och mänsklig assistans, den integrerade tekniska och mänskliga assistanden, vara än mer personnära än vad de särhållna systemen förmår. Redan idag finns det ett överlapp mellan mänsklig och teknisk assistans i många förekommande konkreta assistans-situationer. De existerande gränsområdena, ingen-mans-land eller bådamans-land, är dåligt belysta, analyserade och medvetandegjorda. Att ta fram ett myller av exempel på skillnader i praktiken i hur assistansformer utnyttjas och vilka effekter de har mot bakgrund av olika personligheter och situationer, det har i sig ett egenvärde och det kommer därför också att vara en självklar del av TeMA. Att gå från segregation till integration har blivit extra viktigt eftersom teknik och design nu har intagit en central plats i många människors liv utan att konsekvenserna av detta blivit särskilt medvetandegjorda. Inte heller har det skett några mer djupgående analyser av hur människosyn och tekniksyn behöver hänga samman. Att som i TeMA skaka lite försiktigt på existerande gränslinjer mellan teknisk och mänsklig assistans kan hjälpa till i detta. En respekt för den berörda människan som en meningssökande, aktiv aktör och huvudrollsinnehavare i det egna livet hänger samman med en insikt om att också tekniken kan vara aktiv, påverka och söka sina sammanhang. Datorspel är exempelvis attraktiva, också bland människor med funktionssvårigheter förutsatt att de får möjligheter att prova på. Till hittillsvarande hinder har hört hur ibland personal utifrån förment välvilja och samtidigt bristande eget intresse och kunskaper har ansett sig ha rätt att välja bort sådana aktiviteter för den berörda. En sådan tekniksyn rimmar dåligt med den människosyn de förväntas ha i sin yrkesutövning och med hur människor (M) och teknik, icke-människor (IM), måste få gå in i varandra och bygga på varandra. IM M M IM M IM IM M M M M IM IM IM IM M IM bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

16 2. Med handlingen för ögonen Teknisk assistans handlar om teknik-i-användning, inte om teknik i sig. Fokuset just på teknisk assistans kan därför medverka till att hjälpmedelssatsningar i ökad inriktning fokuserar själva användningen snarare än behovet i sig och tekniken i sig, Tidigare satsningar på teknik-i-användning har oftast handlat om ny teknik och bedrivits under kort tid. Vi vill nu rikta uppmärksamheten mot att oberoende av om tekniken är ny eller gammal så är det dess faktiska assistanserbjudande som kan göra skillnad och som skall studeras och utvecklas. Hjälpmedel lösryckta ur sina sammanhang har inte mycket att göra med den myndiga, empowrade människan, särskilt inte nu när användningen av teknik har blivit allt mer integrerad i alla människors liv. Eftersom teknikanvändningen både påverkar och påverkas av de situationer som den ingår i, ofta genom långa kedjor, är teknikens betydelse i de levda sammanhangen ofta väsensskild från de enskilda produkternas. Till sidoeffekterna av ett projekt som detta kan höra att det uppkommer vitala frågor om överflödet av normer för exempelvis det byggda/ det tekniska-i-sig medan det saknas normer för det byggda/ det tekniska i användning. En annan sidoeffekt kan bli hur Fritt Val -försöksverksamheten kan berikas genom ett samtidigt pågående TeMA-projekt som berör både hjälpmedel-i-dess-sammanhang och samspelet mellan teknisk och mänsklig assistans. Barfotavisionärer/ barfotateknister: Till TeMA hör också önskan att verka i samma andra som den hos exempelvis barfotajuristerna i HSO Skånes projekt Ett eget liv, Kulturcentrum Skåne och det Arvsfondenstödda Brukarstödsprojektet i Helsinborg. För att människor med kognitiva svårigheter skall kunna påverka sin livssituation, krävs att de själva och deras anhöriga har så bra redskap som alls är möjligt och att redskapen är deras så att de sedan som barfotavisionärer/ barfotateknister/ barfotajurister kan driva utvecklingen framför sig. Till mycket annat går det att få kvalificerad hjälp från professionella, men vad gäller egna upplevelser och egna drömmar och önskningar är det bara den berörda människan själv (och ibland de anhöriga) som har möjligheterna. Ibland är inte ens det tillräckligt, för den springande punkten ligger i svårigheten att kunna föreställa sig något annat än det redan upplevda och att få tankehjälp till det utan att den andre tar över. TeMA vill inledningsvis tillhandahålla en rik flora av existerande redskap 16 TeMA

17 till barfotavisionärer/ barfotateknister/ barfotajurister och sedan med utgångspunkt från processerna kring dessa första verktygen vara med och utveckla nya, både för att kunna föreställa sig det ännu inte upplevda och för att kunna gå från föreställning till handling. 3. Makten och lärandet Inom exempelvis alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är hjälpmedlens beroenden av de mänskliga sammanhangen ofta mycket tydliga. En del av de programvaror som används är utformade som verktygsprogram där innehållet inte är statiskt utan kan ändras för att passa in i den berörda människans liv. I realiteten är det ofta assistenter, familjemedlemmar och andra närpersoner som modifierar och vidareutvecklar innehållet i AKK-hjälpmedlen. Därför påverkas den som använder AKK inte bara av programmens funktionalitet utan också av omgivningens datorvana, attityder med mera. Detsamma gäller i hög grad för pedagogiska ramverktyg som Multimedia Lab och annat som används i pedagogisk verksamhet eller i träningssammanhang. IT och det förändrade lärande som följer i informationsteknologins spår har det senaste decenniet utgjort ett sant fullskaleexperiment som fått gigantiska effekter. Vi hukar inte längre inför auktoriteter utan förväntas kunna söka själva, välja själva. Se också bilden till höger och bilaga 4: IT och lärande. Vi vill i detta projekt inte bara specialstudera den tekniska och mänskliga assistansens kombinatoriska möjligheter för just lärandet utan också i samspel med Funka Nu AB bygga upp en sant lärvänlig miljö för hela TeMA. Lika viktigt som det kan vara att leva som man lär, lika viktigt kan det vara att inse att man ofta lär som man lever. 4. Den upplevda funktionen För att något skall fungera ( F ) krävs inte bara att man kan GÖRA (bli Enabled ) utan mellan F och E kommer att huvudpersonen skall uppleva att de inbyggda ATTITYDERNA ( A ) stämmer överens med den egna livssynen och att hon/ han själv har KONTROLL ( C som i Control). Det gäller genomgående att upplevelsen av ett faktiskt funktionsstöd, antingen det är mänskligt eller tekniskt, påverkas väl så mycket av faktorer som attityder (inbyggda och utövade) och egna kontrollmöjligheter som av själva den instrumentellt fixade funktionaliteten. Därför kommer vi inuti TeMA att ständigt återvända till hur just attityder och egna kontrollmöjligheter bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

18 påverkar den tekniska och den mänskliga assistansen och samspelet mellan dem. Exempelvis vill vi berika och utmana Design för alla och hela tillgänglighetskomplexet i den reella världen (tidvis med en övertro på att det blir bäst med lika=sammalösningar för alla) genom exempel ur den virtuella världen där möjligheter till egna improvisationer är de avgörande eftersom ändå aldrig två personer där handlar identiskt lika. Nedanstående publikationer ger båda goda strukturer att börja utifrån. Om de berikas med fler exempel på attityders inverkan, upplevd kontroll och betydelsen av en större egen möjlighetsrymd kan det få stor betydelse för framtida samutveckling av teknisk och mänsklig assistans. 5. FoU hemma hos I ett utvecklat kunskapssamhälle förskjuts mycket av den människonära forskningen till att mer handla om FoU med än om FoU för eller om. Genom det här projektet kan det gå att nyttiggöra inte bara 20 år av forskning på Certec utan också resultaten från många andra aktörer som genom året utvecklat designens, teknikens och pedagogikens möjligheter att möta mänskliga drömmar, önskningar och behov. Projektet har genom sin sammansättning goda förutsättningar att kunna utveckla nya former för FoU-samverkan med både handikapporganisationer och med projektets deltagande tunga statliga instanser. Att Emma Nilsson numera trots sin svåra hjärnskada kan svara ja eller nej, också utan dator, beror helt och hållet på en människonära design av ett sådant datorgränssnitt som hon kunde och ville hantera. Tack vare Allmänna Arvsfonden har det gått att ytterligare förbättra konceptet och bredda gruppen användare. Men var finns rutinerna och möjligheterna som gör att genombrott snabbare kommer i reguljär användning, speciellt för dem som bäst behöver det? 18 TeMA

19 6. Äldre och design En av de största förändringarna i vår tid är befolkningsutvecklingen som skapat nya förutsättningar för människor att arbeta, pensioneras och åldras. Äldreområdet är kanske utifrån detta det område där det allra mest behövs ett nytänkande kring teknisk och mänsklig assistans. För att möta förväntningarna på äldrelivet hos dagens och morgondagens äldregenerationer räcker det inte med servicegivares existerande perspektiv. Äldre människor låter sig dåligt kategoriseras som en homogen grupp med likartade behov (i realiteten ökar skillnaden mellan två människor ofta med åldern). De vill komma till tals, äldre och erfarna som de är, och som experter på sina egna liv. De vill själva både vara delaktiga och ta ansvar på vissa områden och kunna känna tillit på andra. Trots att äldre människor kan ha större behov än andra av att kunna köpa tjänster med hjälp av bra teknik är i dag bortemot hälften av dem mer eller mindre exkluderade ur IT-samhället. Det finns en stark önskan om bibehållet oberoende bland äldre människor, och vi går mot ett samhälle med fler mogna människor, erfarna och pragmatiska. Inuti TeMA skall det därför självklart ingå delprojekt som riktar sig speciellt till äldre människor. Det är inte omöjligt att insikterna från just äldregrupperna kan ge de mest värdefulla bidragen vad gäller möjligheter till hållbar utveckling, mänskligt och miljömässigt. Denna fantastiska omslagsbild på Teknikens Värld från 1950 förebådar en framtid där det inte är tillräckligt att ha varandra, sol, himmel, strand och hav utan där man också måste ha mobiltelefon för att lyckan skall bli fullständig... Dåtidens tänkta mobiltelefon var inte miniatyriserad, och det mesta av logistiken och kulturen var ännu inte redo. Men som det slog igenom när det väl var dags! Samtidigt: genant är det hur lite mobiltelefonteknologin är betänkt för och med dem som bäst skulle behöva den, exempelvis båda hon och han, sådana som de är idag, dvs. rimligen i 80-årsåldern. bakgrund till Arvsfonden-ansökan,

20 7. Makt i rättan tid Det är välkänt hur konsumentmakten är stor och hur brukargrupper som mer aktivt börjar ana sig till nya möjligheter tidigt kan trycka på kring dessa därigenom får större möjligheter. (Ett för Certec klassiskt exempel är hur det fortfarande pågående Isaacprojektet från 1993 och framåt har bidragit till användningen av digitala bilder vid kognitiva funktionssvårigheter, långt innan digitalkameran var var mans egendom och alltfort. Detta gör att det nu är många som har tillgång till omfattande idébanker om framgångsrika koncept och möjliga effekter). TeMA innehåller därför ett projekt Drömmaskinen som vill vitalisera assistansområdet inom det Internet of things som är under framväxt (jfr också bilaga 5: Artefakter som språk). Användarsupport och användarinspiration skall ges i rikligt mått till alla dem inom TeMAs övriga delprojekt eller utbildningar eller andra kontaktlänkar som engagerar sig. De tillämpningar som tekniken hittar skall liksom de använda metoderna för att generera därtill hörande människonära designdiskussioner noga analyseras inuti själva paraplyfunktionen. Så här tänkte vi i Isaac-projektet Så rätt det var och samtidigt: så fel det var. Men så bra det blev efterhand. Inte blev det någon sambandscentral, i stället blev det småskaligt och människonära. Inte blev det något av Isaac som planeringsverktyg, i stället blev Isaac ett verktyg för att hålla fast minnen och göra dem verkliga. Gång på gång på gång. Så verkliga att de sedan i sin tur kunde användas för att önska med. Först nu, 14 år senare, är tekniken så vanlig att många vågar sig på den. När Certec tillsammans med Kommunförbundet Skåne våren 2007 genomförde två kursomgångar för personal om bildanvändning i vård, skola och omsorg, fick vi otroligt bra respons från kursdeltagarna och de fick därtill direkt gehör på sina arbetsplatser. Snabbt och lätt kom det där fram både digitalkameror, datorer och skrivare under den knappa månad som fanns till buds mellan kursdag 1 och TeMA

Sektorsansvaret på webben

Sektorsansvaret på webben Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Certec - en presentation hösten 2005 www.certec.lth.se. reläsningen! Ord har sin egen magi. Ex: Differently abled.

Certec - en presentation hösten 2005 www.certec.lth.se. reläsningen! Ord har sin egen magi. Ex: Differently abled. Snart börjar b förelf reläsningen! Certec - en presentation hösten 2005 www.certec.lth.se Certec var ursprungligen en förkortning f påp vår centrumbildning Det hann bli till ett positivt varumärke rke

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

BARA till att göra g. Människonära design ett område och en bok. Design. Allra tydligast är r detta i. Varken den mest berörda

BARA till att göra g. Människonära design ett område och en bok. Design. Allra tydligast är r detta i. Varken den mest berörda Människonära design ett oråde och en bok BARA till att göra g en kravspec?! Glö det! Att börja i änniskan, sluta i änniskan och i den levda situationen Design Människonära Design handlar o att GÖRA - att

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Min vård hemma innovationer för framtidens vård och omsorg. Bodil Jönsson, professor emerita, och

Min vård hemma innovationer för framtidens vård och omsorg. Bodil Jönsson, professor emerita,  och Min vård hemma innovationer för framtidens vård och omsorg Bodil Jönsson, professor emerita, www.bodiljonsson.se och www.uppdragkunskap.se Egen bakgrund: Fysiker i 25 år (och för alltid) Skapade Certec:

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

Anhörigstöd det lönar sig

Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga

Läs mer

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Demensförbundet 2009-02-06 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Rehabiliteringsteknik TETNSF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Rehabiliteringsteknik TETNSF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Rehabiliteringsteknik TETNSF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-23

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Handikappolitisk plan

Handikappolitisk plan Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment FoU Välfärds-konferens i Vänersborg den 28 augusti 2014 1 Vad är delaktighetsmodellen? 2 En dialogform för jämlika möten mellan personer med olika inflytande

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer