Ersättning till brottsoffer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ersättning till brottsoffer"

Transkript

1 Juridiska institutionen Examensarbete 30 hp Juristprogrammet Vårterminen 2014 Ersättning till brottsoffer Om samspelet mellan den statliga brottsskadeersättningen och ett förändrat överfallsskydd Klara Irhede Wirén Ämnesområde: Ersättningsrätt Handledare: Filip Bladini

2 Innehållsförteckning 1. Inledande del Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod och material Bakgrund Ersättningsrätt och ersättningssystem Ersättning till brottsoffer ett tredelat system Överfallsskyddet i hemförsäkringen Brottsskadeersättning Skiljelinjer mellan ersättningsformerna Den skadeståndsrättsliga grunden Summaförsäkring Vad innebär summaförsäkring? Allmänt Överfallsskyddet som summaförsäkring Orsak och reaktioner vid övergången Urvalet av skador Urvalet av ersättningsgrundande brott Urvalet av ersättningsgilla skadetyper Något om undantagen Sammanfattande jämförelse Ersättningens storlek Skadeståndsrättslig ersättningsberäkning Ersättningsberäkning vid kränkning och sveda och värk Förhållandet till av domstolen utdömt skadestånd Samverkan i praxisbildningen Jämförelsetabell ersättningsnivåer Särskilt om omständigheter som ger högre ersättning inom samma brottsrubricering Allmänna kommentarer till tabellen Vissa begränsningar av ersättningens storlek Upprepad utsatthet Takbelopp

3 5.3.3 Självrisk Jämförelse av ersättningsnivåer i några specifika fall Dnr 10421/12 ett våldtäktsfall Dnr 12417/09 ett misshandelsfall Dnr 4053/11 ett misshandelsfall Dnr 524/11 ett misshandelsfall Något om övriga ersättningsposter samt nedsättningsgrunder Nedsättningsgrunder Övriga ersättningsposter Sammanfattande jämförelse Förhållandet till annan ersättning Subsidiaritet Personförsäkring, summaförsäkring och skadeförsäkring Utgör det nya överfallsskyddet en summaförsäkring? Närmare om regressrätt och möjligheten till kumulation av ersättningar Regressverksamheten i praktiken Sammanfattning Avslutande kommentarer Om brottsskadeersättningens syften, funktion och överfallsskyddets position i systemet Ekonomisk kompensation Upprättelse Kriminalpolitiskt styrmedel Gärningsmannens ansvar för brottsskador en självklar princip? Den brottsuppklarande effekten Att särskilt markera vissa typer av brott Avslutning Källförteckning Bilaga Bilaga

4 1. Inledande del 1.1 Inledning Vi lever i en tid när brottsofferperspektivet är ständigt närvarande i den kriminalpolitiska debatten. Möjligheterna för brottsoffer att erhålla ekonomisk kompensation till följd av ett brott anses utgöra en viktig aspekt i detta hänseende och regeringen framhåller rentav kompensation till brottsoffer som en central del i ett demokratiskt och rättssäkert samhälle. 1 Så har det emellertid inte alltid varit. Framtill för knappt fyra decennier sedan bestod ett brottsoffers möjligheter till kompensation endast av rätten till skadestånd från den enskilda gärningsmannen. Till följd av att en gärningsman sällan har tillräckliga tillgångar att betala skadestånd och att uppsåtliga handlingar regelmässigt undantas från ansvarsförsäkringen fick därför flertalet brottsoffer knappt ut någon ersättning alls. Trots att brottsoffer många gånger kan tyckas ha de mest befogade och legitima ersättningsanspråken var ersättningsmöjligheterna för dem således sämre än för många andra skadelidande. 2 För att råda bot på detta missförhållande infördes ett särskilt överfallsskydd i hemförsäkringen men också en statlig ersättning för brottsoffer som inte hade kunnat få ersättning på något annat sätt. Tanken var att ersättningsformerna skulle vara subsidiära till varandra och tillsammans möjliggöra att fler brottsoffer fick ekonomisk kompensation. 3 I dagsläget har ett brottsoffer följaktligen tre tänkbara ersättningsformer att utnyttja: skadestånd från gärningsmannen, ersättning via hemförsäkringen samt brottsskadeersättning via staten. Reglerna för i vilka fall och i vilken mån man som brottsoffer har rätt till ersättning skiljer sig emellertid åt mellan de olika ersättningsformerna och de måste sökas på olika håll. Därför har, trots att ersättningsmöjligheterna numera kan betecknas som mycket goda, systemet blivit kritiserat för sin krångliga och ineffektiva uppbyggnad. 4 För drygt tio år sedan påbörjades vidare en förändring av överfallsskyddet bestående i att försäkringsformen ändrades från skadeförsäkring (skadeståndsrättslig ersättningsberäkning) till summaförsäkring (schablonmässig ersättning). Nuförtiden tillämpar de flesta hemförsäkringsbolag summaförsäkring i sitt överfallsskydd. Med tanke på det samspel som finns mellan ersättningsformerna kan denna förändring på försäkringsområdet också förmodas påverka och få följdverkningar i systemet som helhet. Samtidigt märks från statligt håll ett alltmer omfattande arbete och engagemang på brottsofferområdet. 5 Inte minst blir detta tydligt genom Brottsoffermyndighetens olika verksamheter och uppdrag. Mot bakgrund härav är det intressant att närmare undersöka denna förändring i systemet och dess följder. 1 Prop. 2013/14:94, s Prop. 1977/78:126, s 9. 3 Ibid, s Se bl.a. Riksrevisionens granskning och kritik av myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott (RiR 2011:18 ). Roos ifrågasätter nödvändigheten av två parallella system (1990, s 210). Friberg problematiserar vidare den handläggningsmässiga komplexiteten och överfallsskyddet funktion (NFT 04/2011) och Mannelqvist ifrågasätter om det inte snarare är fråga om en kollision än samverkan mellan de olika ersättningsformerna (SvJT 2006 s 379). 5 Se t.ex. prop. 2000/01:79 Stöd till brottsoffer och prop. 2013/14:96 En ny brottsskadelag. 4

5 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att studera och analysera de förändringar försäkringsbolagens övergång till summaförsäkring medfört inom ramen för det samlade ersättningssystemet för brottsskador. Av särskilt intresse är hur förändringarna påverkar samspelet mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen. Avsikten är slutligen att sätta utvecklingen i relation till de ambitioner och syften som från statligt håll görs gällande rörande brottsskadeersättningen. 1.3 Frågeställningar De frågeställningar som denna uppsats syftar till att utreda är således: 1. Vilka förändringar och följdverkningar har försäkringsbolagens övergång till summaförsäkring medfört inom ramen för det studerade systemet; hur påverkas överfallsskyddets samverkan med brottsskadeersättningen? 2. Hur förhåller sig denna utveckling till lagstiftarens syften och ambitioner med brottsskadeersättningen? Kan och bör det nya överfallsskyddet problematiseras utifrån detta perspektiv? 1.4 Avgränsningar Det finns en mängd olika typer av brott och många olika skador som därigenom kan uppkomma. I denna uppsats avgränsas det studerade området till de brott och skador som kan berättiga till ersättning via överfallsskyddet eller via brottsskadeersättning. Detta innebär att det huvudsakligen är brott mot person och personskador (inklusive kränkning) som behandlas i det följande. Ersättningsmöjligheter för sakskador till följd av brott kommer därför endast ytligt beröras. Vidare ligger fokus på brott som drabbar människor i egenskap av privatpersoner och området där brottsskador och arbetsskador överlappar kommer därför inte att undersökas närmare. I den svenska ersättningsmodellen ersätts en stor del av många skador redan genom mer generella ersättningsordningar som socialförsäkring och arbetsgivarfinansierade försäkringar. Dessa spelar således in även vid brottsskador när det är fråga om inkomstförluster och dylikt men lämnas därhän i detta sammanhang eftersom uppsatsen koncentreras till de ersättningsordningar som är specifika för brottsskador. Som beskrevs i inledningen är det huvudsakligen tre olika ersättningsformer som är aktuella vid brottsskador varav skadeståndet utgör en av dessa. Eftersom det i första hand är överfallsskyddets förändring och dess inverkan på den statliga brottsskadeersättning som uppsatsen syftar till att undersöka kommer skadeståndsrätten endast behandlas när det är relevant med hänsyn till dessa andra två ersättningsformer. Någon ingående redogörelse eller analys av möjligheterna till skadestånd vid brott kommer därför inte att företas inom ramen för förevarande arbete. Vidare ger många brott inte upphov till några särskilt omfattande eller bestående skador, i vart fall ekonomiskt, istället utgörs den främsta ersättningsposten av kränkningsersättning och vissa fall ersättning för sveda och värk; av denna anledning kommer undersökningen mest ingående behandla dessa skadetyper. 5

6 1.5 Metod och material Undersökningen kommer att genomföras inom ramen för ersättningsrättslig metod i den bemärkelsen att flera olika ersättningsordningar hemmahörande i olika rättsområden studeras gemensamt. En skaderelaterad systemsyn kan sägas utgöra en grundläggande utgångspunkt för hela uppsatsen. Systematiken som används har delvis inspirerats av en analysmodell för ersättningssystem introducerad av Carl Martin Roos. 6 Den inledande frågeställningen kommer därför att studeras utifrån tre olika aspekter (1) urval av skador (2) ersättningens storlek (3) förhållandet till andra ersättningar. För att besvara den andra frågeställningen kommer de slutsatser som härigenom kan dras att sättas i relation till och problematiseras utifrån brottsskadeersättningens syften och funktioner: ekonomisk kompensation, upprättelse och kriminalpolitiskt styrmedel. Studien utgår från de, på hemförsäkringsområdet, fyra största försäkringsbolagen: If, Trygg-Hansa, Folksam och Länsförsäkringar. 7 Av dessa har alla utom det förstnämnda gått över till att tillämpa summaförsäkring i sitt överfallsskydd; att inkludera ett skadeförsäkringsbolag i undersökningen har funktionen att på ett effektivt sätt synliggöra förändringens innebörd och karaktär. Centralt i undersökningen är följaktligen studier av de olika bolagens försäkringsvillkor. 8 Det finns därför anledning att påpeka vissa särskilda svårigheter vid sådana studier. Den precision som eftersträvas i lagtext gör sig inte gällande på samma sätt i försäkringsvillkor; ofta kan villkoren vara otydliga och ibland kan olika delar framstå som nästintill motsägelsefulla. Vidare kan det vara så att tillämpningen av villkoren i praktiken är en annan än vad ordalydelsen ger intryck av. I uppsatsen uppmärksammas därför om det enbart är villkorens ordalydelse som ligger till grund för tolkningar och slutsatser eller om uppgifter om tillämpningen i praktiken också beaktats. Utöver försäkringsvillkoren utgör brottsskadelagen, dess förarbeten och Brottsoffermyndighetens praxis det mest centrala materialet i utredningen. En viktig aspekt i analysen utgörs av lagstiftarens syn på och målsättningar för brottsskadeersättningen. Synen på brottsskadeersättningens funktion har successivt förändrats sedan lagens tillkomst, vilket medfört att många uttalanden i den gamla propositionen efterhand har lämnats utan avseende i tillämpningen av lagen. Därför är propositionen till den nya brottsskadelagen som planeras träda i kraft 1 juli i år av stort intresse i detta avseende. 9 De motiveringar och resonemang som här kommer till uttryck ger en uppdaterad och mer rättvisande bild av den samtida synen på brottsskadeersättningen som redan i mångt och mycket präglar Brottsoffermyndighetens verksamhet men också de målsättningar som finns för framtiden. 10 De kommande lagändringarna är i sig inte av särskilt genomgripande karaktär men redogörs för i de fall de är relevanta för uppsatsens tema. 6 Se Analys och värdering av ersättningssystem (NFT 4/1988) samt Ersättningsrätt och ersättningssystem (1990) 7 Länsförsäkringar består av många olika fristående bolag, därför har ett av delbolagens villkor fått väljas ut för studien (Göteborg/Bohuslän). Emellertid är villkoren i stort sett överensstämmande och samtliga delbolag verkar numera ha övergått till att tillämpa summaförsäkring i sitt överfallsskydd. 8 Bilaga 1. Folksams villkor ( ), Ifs villkor ( ), Länsförsäkringars villkor ( ), Trygg-Hansas villkor ( ). 9 Prop. 2013/14: Den förändrade synen har tidigare kommit till uttryck bl.a. genom Förordningen med instruktion för Brottsoffermyndigheten (2007:1171). 6

7 I tillägg till ovanstående har intervjuer genomförts via e-post med företrädare för de fyra försäkringsbolagen, Brottsoffermyndigheten och Svensk Försäkring. 11 Ett frågeformulär omfattande frågor kring statistiska uppgifter, summaförsäkringsövergången och ersättningssystemet som helhet har skickats till de olika organisationerna, vid behov har svaren följts upp av följdfrågor. Frågorna har i viss mån anpassats efter mottagaren men har i stort sett varit överensstämmande. Dessa intervjuer syftar till att dels få ta del av data som kan belysa övergångens effekter, dels få bättre inblick i de olika aktörernas syn på övergången och dess effekter inom systemet. Vidare har tillämpningen av försäkringsvillkoren i högre utsträckning kunnat klargöras. Personerna som intervjuats har olika befattningar inom sina respektive organisationer men har, av och inom sina organisationer, bedömts vara bäst lämpade att besvara de frågor som ställts. I vilken mån svaren kan förmodas ge uttryck för organisationens officiella inställning påverkas visserligen av den intervjuades ställning. Vad gäller principiellt viktiga frågor är det dock rimligt att anta att svaren är väl förankrade inom organisationen. 12 Svaren och uppgifterna som erhållits har vidare varit av varierande omfattning och detaljrikedom. Eftersom uppgifterna främst används i den mån de tillför något till resonemangen i övrigt refereras därför oftare till vissa av organisationerna. Givetvis måste beaktas att alla organisationer vill framstå i så god dager som möjligt; därför kan man inte förvänta sig att uppgifter som är känsliga i något hänseende utan vidare lämnas ut. Detta har även påpekats särskilt av försäkringsbolagsföreträdarna. När det gäller uppgifter om tillämpningen av vissa villkor eller rent statistiska uppgifter finns det emellertid ingen anledning att ifrågasätta dessa. Däremot kan uppgifter som rör övergångens orsaker och effekter samt summaförsäkringens för- och nackdelar antas vara präglade av viss partiskhet beroende på vilken organisation de härrör ifrån. Härutöver har ersättnings-, försäkrings- och skadeståndsrättslig litteratur använts som teoretisk och systematisk bakgrund vid studiet av de olika regelsystemens uppbyggnad. När det gäller vissa rättsliga följder av övergången har dessa utretts, i avsaknad av praxis på området, med utgångspunkt främst i aktuella förarbeten och relevant doktrin på såväl skadeståndsrättens som försäkringsrättens område. När det gäller vissa ekonomiska aspekter har uppgifter från Svensk Försäkring tillsammans med uppgifter i Brottsoffermyndighetens årsredovisningar legat till grund för undersökningen. I de delar där ett brottsofferperspektiv anläggs används även tidigare forskning kring hur systemet och brottsskadestånd upplevs av brottsoffer och andra aktörer. 11 Bilaga 2. Länsförsäkringar: Göran Dahlström, personskadechef via Patrik Westerlund, pressansvarig (Svar erhållet ). If: Sofia Rustan, jur kand, civilskador, (Svar erhållna , samt ). Folksam: Patrik Brodérus, produktutvecklare och Anita Ericsson, avdelningschef produktutveckling risk (Svar erhållet: ). Trygg-Hansa: Lars Dahlberg, överfallsskadeexpert och Håkan Franzén, produktexpert och talesperson inom hus-, hem- och båtförsäkring (Svar erhållet ) Svensk Försäkring: Staffan Moberg, jurist (Svar erhållet ). Brottsoffermyndigheten: Per Rubing, brottsskadejurist/senior advisor och Hans Sjölander, tf brottsskadechef (Svar erhållna samt ). 12 Av intresse i detta hänseende är framförallt intervjuerna med If och Svensk Försäkring (se not 11). 7

8 2. Bakgrund 2.1 Ersättningsrätt och ersättningssystem Ersättningsrätt är ett område där olika ersättningssystem, såväl privata försäkringar som skadestånd och de offentliga ersättningsordningarna, studeras samlat istället för att behandla ersättningsfrågor på olika områden isolerat var för sig. Samspelet mellan de olika regelsystemen utgör därför en central aspekt av ämnet. 13 Ersättningsrätt har till viss del också tvärvetenskapliga drag genom att analyser på området ofta kan ha ekonomiska och sociologiska inslag. Vid en analys av ett ersättningssystem kan studieobjektet antingen vara normrelaterat eller skaderelaterat. 14 I förevarande arbete anläggs som bekant ett skaderelaterat perspektiv genom att det är ersättningsordningar för brottsskador som studeras, emellertid ligger tyngdpunkten på hur de olika regleringarna förhåller sig till varandra och hur detta förändrats genom summaförsäkringsövergången. 2.2 Ersättning till brottsoffer ett tredelat system Det samlade systemet för ersättning till personer som blivit utsatta för brott består huvudsakligen av tre olika ersättningsformer skadestånd, överfallsskydd och brottsskadeersättning som samverkar och kompletterar varandra. Den äldsta och mest grundläggande möjligheten till ersättning är rätten till skadestånd från gärningsmannen, vilken bestäms av reglerna i skadeståndslagen 15 (SkL). Talan om ersättning förs normalt i samband med brottmålet. För att detta ska vara en möjlig väg till ersättning krävs i praktiken att gärningsmannen är känd, blir dömd för brottet samt har tillräckliga tillgångar att betala skadeståndet. Eftersom ansvarsförsäkringen i princip aldrig gäller vid brottsliga handlingar är det därför många gånger så att brottsoffret inte kan erhålla fullt skadestånd från gärningsmannen. I praktiken är därför inte skadestånd en särskilt betydelsefull ersättningskälla vid brott istället erhåller de flesta brottsoffer ersättning via överfallsskydd eller brottsskadeersättning. Det är dessa ersättningsordningar som närmare ska presenteras i det följande Överfallsskyddet i hemförsäkringen Om man blivit utsatt för ett brottsligt angrepp finns alltså möjlighet att söka försäkringsersättning ur hemförsäkringen genom det så kallade överfallsskyddet. En mycket hög andel av de svenska hushållen är täckta av hemförsäkring och överfallsskydd ingår regelmässigt i dessa. 16 Överfallsskyddet ingår i grundskyddet i hemförsäkringen; det är således inte möjligt att välja bort detta skydd och följaktligen omfattas man av det om man omfattas av en hemförsäkring. 17 Rätten till ersättning regleras av försäkringsvillkoren vilkas yttersta ramar 13 Roos 1990, s Ibid, s Skadeståndslagen (1972:207). 16 Friberg 2010, s Ibid. 8

9 bestäms av försäkringsavtalslagen 18 (FAL). Till skillnad från förutsättningarna för skadestånds-ersättning kan försäkringsersättning betalas ut även om gärningsmannen är okänd, så länge den försäkrade kan styrka försäkringsfallet. Traditionellt har ordningen också varit sådan att överfallsskyddsersättningen varit subsidiär till skadeståndet. Ersättning har endast betalats ut när, och i den mån, den skadelidande inte kunnat erhålla ersättning från gärningsmannen. Detta har emellertid förändrats sedan övergången till summaförsäkring. Försäkringsformen överfallsskydd kom till redan före brottsskadelagen 19 (BSL) i samband med en diskussion om svårigheten att få ut skadestånd vid brott och fick därför karaktären av en omvänd ansvarsförsäkring. I processen som ledde fram till brottsskadelagen fanns därför en diskussion kring huruvida försäkringsformen skulle finnas kvar. 20 Slutresultatet blev att den behölls och inordnades som primär i förhållande till ersättningen från staten genom att försäkringsersättningen avräknas från brottsskadeersättningen; och sådan är alltså ordningen fortfarande. Villkoren och omfattningen av överfallsskyddet skiljer sig delvis åt mellan de olika bolagen, vilket ska studeras närmare nedan Brottsskadeersättning För den skadelidande finns till sist även möjligheten att söka brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten. Denna är subsidiär till både skadestånd och försäkringsersättning och utbetalas endast i den mån den överstiger tidigare utbetald ersättning. Brottsskadeersättning kan även betalas ut när gärningsmannen är okänd. Rätten till ersättning bestäms av reglerna i brottsskadelagen och ärendena prövas av Brottsoffermyndigheten sedan år Principiellt viktiga ärenden prövas av Nämnden för brottskadeersättning. 21 Brottsskadeersättningens historia började år 1948 som ett provisoriskt system med statlig ersättning för skador som vållats av personer som rymt från bl.a. kriminalvårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor det så kallade rymlingsanslaget. 22 Från år 1971 har det också funnits möjlighet att få statlig ersättning för personskador orsakade av andra brott efter behovsprövning. Reglerna utreddes sedermera och samordnades i Brottskadelagen som trädde i kraft 1978; i samband med detta slopades även behovsprövningen. Ersättningen ansågs nödvändig för att säkerställa att även de utan hemförsäkring fick ekonomisk kompensation. Därefter har reglerna ändrats åtskilliga gånger och rätten till ersättning har utvidgats betydligt sedan lagens tillkomst. Som nämnts är nya förändringar stundande även i år Skiljelinjer mellan ersättningsformerna Dessa olika ersättningsformer vid brottsskador fyller ur brottsoffrets perspektiv i princip samma funktion genom att de syftar till att ersätta samma skador. Emellertid regleras de i olika regelsystem inom olika rättsområden som präglas av skilda rättsliga traditioner och principer, vilket givetvis leder till vissa skillnader i utformningen av rätten till ersättning. Detta märks bl.a. genom att kriminalpolitiska hänsyn i högre grad är aktuella vid brotts- 18 Försäkringsavtalslagen (2005:104). 19 Brottsskadelagen (1978:413). 20 Roos 1990, s Dereborg/Lindeblad 2012, s Ibid, s Prop. 2013/14:94, se bl.a. även prop. 1987/88:92. 9

10 skadeersättning vilket motiverar mer omfattande jämkningsmöjligheter än vid skadestånd. 24 Vidare medför den statliga finansieringen av brottsskadeersättningen att några fall där brottsoffren inte anses lika skyddsvärda undantas; ärekränkningsbrotten berättigar därför inte till ersättning till skillnad från vad som gäller skadeståndsrättsligt. 25 På samma sätt begränsas rätten till överfallsskyddsersättning av vissa särskilda försäkringsrättsliga principer, såsom att skador som orsakats inom den försäkrade kretsen undantas och likaså arbetsrelaterade brottsskador. Inom skadeståndsrätten kan däremot jämkning av ersättningen ske om den anses oskäligt betungande för skadevållaren vilket inte är fallet i de andra ersättningsordningarna. Vidare ges barn som bevittnat brott rätt till ersättning genom en särskild bestämmelse i brottsskadelagen utan att någon motsvarande rätt finns skadeståndsrättsligt. 26 Utöver dessa traditionella skiljelinjer har övergången till summaförsäkring medfört att skillnaderna mellan ersättningsformerna blivit mer betydande. Både brottsskadeersättningen och överfallsskyddet tillkom för att reparera den tydligaste bristen med skadestånd genom att säkerställa ersättning när gärningsmannen är okänd eller inte kan betala. Med anledning av detta har de båda traditionellt grundats i brottsoffrets rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen och ersättningarna har således i de allra flesta fall varit överensstämmande. Genom införandet av summaförsäkring har emellertid den skadeståndsrättsliga grunden i mångt och mycket frångåtts. Ersättningsformerna är visserligen många gånger fortfarande överlappande men skiljer sig numera också åt på flera sätt när det gäller vilka skador som ersätts, vilka skadetyper som är ersättningsgilla, ersättningsnivåer m.m. Dessa skillnader och förändringar som följt summaförsäkringsövergången ska som bekant undersökas närmare i den fortsatta framställningen, men först är det lämpligt att närmare beskriva den skadeståndsrättsliga grunden. 2.3 Den skadeståndsrättsliga grunden De flesta ersättningsformer har hämtat sin systematiska och begreppsliga grund från skadeståndsrätten. 27 När det gäller brottsskadeersättning och överfallsskydd genom skadeförsäkring så hänvisas dessutom direkt till 5 kap SkL när det gäller ersättningsberäkningen. Det kan därför vara på sin plats att kortfattat redogöra för några viktiga utgångspunkter och begrepp inom skadeståndsrätten, eftersom det är ifrån detta utgångsläge som övergången till summaförsäkring skett. Inom skadeståndsrätten inträder skadeståndsskyldighet när någon genom vårdslöshet eller uppsåt har orsakat någon annan skada. En viktig komponent är att det finns samband mellan vårdslösheten och skadan i form av adekvat kausalitet. De typer av skador som ersätts till följd av vårdslöshet är personskador och sakskador. Vid brottsliga handlingar ersätts även rena förmögenhetsskador och skador till följd av kränkning. Eftersom sakskador endast ersätts i mycket begränsad utsträckning inom överfallsskyddet och genom brottsskadeersättning redogörs här endast för personskador och kränkning. 24 Jämför 9 BSL och 6:1 SkL. 25 Jämför 2 BSL och 2:3 SkL. 26 4a BSL. 27 Hellner/Radetzki 2010, s

11 Vad som ersätts vid personskada utgörs av en ekonomisk och en ideell del. 28 Den ekonomiska delen består av inkomstförlust, sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande; inkomstförlust inkluderar även framtida inkomstförlust. Den ideella delen består av sveda och värk, lyte och men, samt särskilda olägenheter. Sveda och värk innebär psykiska och fysiska olägenheter av övergående natur och lyte och men detsamma men av bestående natur. I de fall personskada lett till döden utgörs rätten till skadestånd av ersättning för begravningskostnad och annan kostnad till följd av dödsfallet i skälig omfattning, samt förlust av underhåll och personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. 29 Skador genom kränkning regleras separat, men kan sägas utgöra en annan form av ideell skada. 30 Skadestånd med anledning av kränkning till följd av brott bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, bl.a. ska beaktas om den haft förnedrande inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla eller inneburit missbruk av ett beroendeförhållande. Det är inte den skadelidandes upplevelse som utlöser rätten till ersättning utan den kränkande gärningen som sådan. 31 En viktig aspekt inom den svenska skadeståndssystematiken är att det från skadeståndsskyldigheten för inkomstförlust avräknas förmåner som den skadelidande erhållit genom socialförsäkring, pension eller sjuklön som betalats av arbetsgivare eller genom en försäkring som är en anställningsförmån. 32 En stor del av de ekonomiska skadorna betalas således av socialförsäkringen utan att någon regressrätt för staten inträder. 33 På senare tid har dock socialförsäkringsförmånerna minskat i omfattning, vilket på så sätt indirekt har ökat omfattningen av skadeståndsskyldigheten för skadevållarna. Ovanstående reglering utgör alltså, med vissa modifikationer, utgångspunkten för både brottsskadeersättning och överfallsskydd genom skadeförsäkring. I det följande kommer summaförsäkringen närmare beskrivas. 3. Summaförsäkring År 2003 gick Trygg-Hansa som första försäkringsbolag över till att ersätta överfallsskador genom summaförsäkring. Några år senare hade flera försäkringsbolag följt detta exempel. Av de fyra största försäkringsbolagen på hemförsäkringsområdet tillämpar nu tre summaförsäkring i sitt överfallsskydd (Trygg-Hansa, Folksam, Länsförsäkringar), medan If fortfarande tillämpar skadeförsäkring. 28 5:1 SkL, jfr punkterna 1och 2 med punkten :2 SkL. 30 2:3 och 5:6 SkL. 31 Hellner/Radetzki 2010, s 79. Se även NJA 2007 s :3 SkL. 33 Hellner/Radetzki 2010, s

12 3.1 Vad innebär summaförsäkring? Allmänt Inom försäkringsrätten brukar man alltså skilja mellan summaförsäkring och skadeförsäkring och distinktionen grundas främst i ersättningsberäkningen. Summaförsäkring används traditionellt vid personförsäkringar såsom liv- och olycksfallsförsäkring medan skadeförsäkring är klart dominerande vid sakförsäkringar. 34 Ersättningen från en skadeförsäkring bestäms med hänsyn till faktiska utgifter och verkliga förluster med anledning av det aktuella försäkringsfallet medan ersättningen vid summaförsäkring bestäms genom på förhand fastställda belopp som är angivna i försäkringsavtalet och sålunda förekommer normalt inte någon prövning av beloppets storlek vid ett försäkringsfall. Summaförsäkring anses på så sätt inte utgöra ersättning direkt för den uppkomna skadan. I den mest renodlade varianten av summaförsäkring är det därför överhuvudtaget inte relevant huruvida försäkringsfallet gav upphov till någon egentlig skada eller förlust. 35 I linje härmed beaktas normalt inte heller särskilda omständigheter i det aktuella fallet vid ersättningsberäkningen. 36 Försäkringsrättsligt och skadeståndsrättsligt behandlas dessa olika former av ersättning på skilda sätt de har olika rättsföljder knutna till sig. Från skadeförsäkring avräknas skadestånd som betalats ut med anledning av skadan från försäkringsersättningen, eller omvänt; den skadelidandes rätt till skadestånd från skadevållaren minskas med vad hen 37 erhållit i försäkringsersättning. Detta kommer av den försäkringsrättsliga principen att skadan inte ska innebära vinst för den skadelidande och hindrar således att den skadelidande blir överkompenserad. 38 Detta anses inte gälla för summaförsäkringar, utan det fastställda beloppet betalas ut oavsett vad den skadelidande eventuellt erhållit i skadestånd och omvänt kvarstår den skadelidandes skadeståndsrättsliga fordran på skadevållaren oavsett vad hen erhållit i försäkringsersättning. Vidare följer av detta förhållande att försäkringsbolaget, vid summaförsäkringar, inte har någon regressrätt till skadeståndet från skadevållaren, medan försäkringsbolaget vid skadeförsäkring erhåller en sådan regressrätt Överfallsskyddet som summaförsäkring Följaktligen innebär summaförsäkringsmodellen att brottsoffret både kan bli under- och överkompenserad i förhållande till den verkliga skadan, eller rättare sagt, i förhållande till ersättningens beräkning enligt skadeståndsrättsliga principer. När det gäller brottsskador får, i de fall det är fråga om underkompensation, detta följdverkningar i systemet eftersom rätten till brottsskadeersättning då träder in. Det bör dock nämnas att all form av försäkrings- 34 Bengtsson, 2012, s Ibid. 36 SOU 2012:26, s Detta pronomen kommer att användas i uppsatsen istället för han eller hon eftersom det gör texten mindre omständlig och mer lättläst. 38 Bengtsson 2010, s FAL 16:10, se även resonemangen i SOU 2012:26, s 64 och prop. 2003/04:150, s och i förevarande arbete nedan

13 ersättning förutom sådan som motsvaras av ett sparande avräknas från brottsskadeersättning, vilket således utesluter överkompensation genom försäkringsersättning och brottsskadeersättning i kombination. 40 Övergången till summaförsäkring har medfört stora förändringar i utformningen av försäkringsvillkoren. Istället för att koppla rätten till ersättning och dess beräkning till skadeståndslagen, som vid skadeförsäkring, har summaförsäkringsbolagen nu utformat villkoren så att dessa specificerar vilka brott som är ersättningsberättigande och med vilket belopp de olika brotten ersätts. De schabloniserade ersättningsbeloppen kallas för överfallsersättning och ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt akuta kostnader i samband med brottet. I tillägg till detta finns möjlighet att erhålla ersättning för medicinsk och, i vissa fall, ekonomisk invaliditet samt tandskador. 3.2 Orsak och reaktioner vid övergången Anledningarna till att försäkringsbolagen valde att införa summaförsäkring uppgavs, vid tiden för övergången, vara att de ville minska skaderegleringskostnaderna och förkorta handläggningstiderna. 41 Detta till följd av att summaförsäkring kräver mindre arbete och mindre specialistkunskap. Ytterligare ett skäl var att man ville minska den badwill som följde av att man gav ut lägre ersättning än vad domstolen kommit fram till när det var fråga om ickesakprövade belopp. Vidare upplevdes det som att skadekostnaderna hade ökat och att dessa kunde hållas nere genom summaförsäkring. Att processen blev snabbare för brottsoffren ansågs vara ytterligare en positiv aspekt. I de intervjuer som genomförts i arbetet med denna uppsats har uppgifterna om vad som låg bakom övergången varit knapphändiga, det som lyfts fram är främst att summaförsäkring bidrar till snabbare och förenklad reglering samt gör försäkringsskyddet mer begripligt för kunden. 42 If, som inte infört summaförsäkring och inte heller planerar att göra det inom den närmsta framtiden, uppger att de har valt att ha kvar ersättning på skadeståndsrättslig grund av den anledningen att de ansett att kunden ska få den rätta skadeståndsrättsliga ersättningen direkt istället för att försäkringsbolaget ska ersätta en viss del och sedan hänvisa till Brottsoffermyndigheten. 43 Brottsoffermyndigheten var vid tidpunkten för övergången kritisk till densamma. Man ansåg att summaförsäkring gick tvärtemot den brottsoffervänliga trenden samt innebar att kostnaderna flyttades över till staten. 44 Nu, drygt 10 år efter övergången, uppger Brottsoffermyndigheten att deras kritik främst består i att det är en nackdel att summaförsäkring medför att fler brottsoffer måste vända sig till flera instanser för att bli fullt ersatta samt att det ur ett brottsofferperspektiv är bättre om gärningsmannen i slutändan får stå kostnaden för skadan BSL. 41 Karlsson 2005, s Intervjuer med Folksam, Trygg-Hansa och Länsförsäkringar (se not 11). 43 Intervju med If (se not 11). 44 Karlsson 2005, s Intervju med Brottsoffermyndigheten (se not 11). 13

14 4. Urvalet av skador Efter ovanstående bakgrundsbeskrivning kan framställningen övergå i sin mer undersökande del. Härvidlag ska de förändringar övergången till summaförsäkring har medfört och dess påverkan på relationen mellan ersättningsordningarna närmare studeras. För att synliggöra detta jämförs och beskrivs de olika ersättningsformerna utifrån tre olika aspekter: (1) urvalet av skador, (2) ersättningens storlek och (3) förhållandet till andra ersättningar. En viktig aspekt av ett ersättningssystem är naturligtvis urvalet av de skador som ersätts. 46 Detta inrymmer såväl grunder för rätten till ersättning som vilka olika skadetyper som ersätts. När det gäller ersättning till brottsoffer är en gemensam grund för både brottsskadeersättning och överfallsskydd att det är just ett brott som har orsakat skadorna och vidare att de primärt ersätter personskador. I det följande ska undersökas vad övergången inneburit genom att studera de skillnader som finns mellan de olika ersättningsformerna när det gäller vilka brott som är ersättningsgrundande och vilka skadetyper som omfattas. 4.1 Urvalet av ersättningsgrundande brott I ett ersättningssystem för brottsskador utgör, av förklarliga skäl, de olika brott som är ersättningsgrundande en mycket viktig avgränsning av rätten till ersättning. I grund och botten är det fråga om prioriteringar genom ett urval av de brott eller brottstyper som, på olika grunder, anses mest angelägna att ersätta. Skadeståndsrättsligt är, när det gäller personskador, principiellt sett alla brott skadeståndsgrundande eftersom det endast krävs att en skada orsakats genom vårdslöshet för att skadeståndsskyldighet ska uppkomma, medan det för kränkningsersättning krävs att det är fråga om en allvarlig kränkning genom ett brott som innebär ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära. 47 Vad gäller brottsskadeersättning krävs för att ersättning för personskada ska utgå att den orsakats av ett brott som begåtts i Sverige eller utomlands mot en skadelidande som har hemvist i Sverige. 48 Med den begränsningen gäller således att alla brott som gett upphov till någon form av personskada principiellt sett är ersättningsgrundande. 49 Vad gäller kränkningsersättning krävs, i tillägg till ovanstående, för det första att det är fråga om en allvarlig kränkning och för det andra att det är fråga om ett brott som inneburit ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet eller frid. 50 Ersättning för kränkning förutsätter inte att brottet även gett upphov till personskada. När det gäller överfallsskyddet hos de studerade försäkringsbolagen är området för de ersättningsgrundande brotten mer begränsat. If, som fortfarande tillämpar skadeförsäkring, har avgränsat skyddet till att gälla brott bestående i uppsåtligt våld som inte är ringa eller hot 46 Roos 1990, s 26f 47 Se 2:1 samt 2:3 SkL BSL. 49 Sakskador ersätts betydligt mer sparsamt; det krävs att det är fråga om ett brott begånget av någon som är intagen på institution, är häktad eller dylikt, eller i vissa andra fall när det framstår som särskilt angeläget, t.ex. att den skadelidandes försörjningsmöjligheter har äventyrats p.g.a. brottet. Se 3-4 BSL BSL. Här kan alltså noteras en begränsning i förhållande till vad som gäller skadeståndsrättsligt; ersättning för kränkning genom brott som innebär ett angrepp mot den skadelidandes ära medges inte. Denna avvikelse har blivit mycket kritiserad men kan lämnas därhän i detta sammanhang. 14

15 om sådant våld och som gett upphov till sådan personskada eller kränkning som berättigar till ersättning enligt skadeståndslagen. 51 Enligt ordalydelsen torde detta innebära att de sexualbrott som inte innefattar våld eller hot om våld inte medför någon rätt till ersättning. Enligt uppgift från If ersätter de dock alla typer av våldtäkt inbegripet försök till våldtäkt. Vad gäller övriga sexualbrott uppger försäkringsbolaget att det som inte ersätts är sexuella ofredanden riktade mot vuxna i de fall de inte innefattar våld eller hot om våld, däremot kan ersättning utgå om ett sexuellt ofredande är riktat mot barn. 52 De försäkringsbolag som tillämpar summaförsäkring avgränsar istället rätten till ersättning genom att försäkringsvillkoren innehåller en uppräkning av de specifika brott som är ersättningsgrundande. När det gäller överfallsersättning 53 omfattas hos Folksam följande brott: misshandel, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt tvång, mord- och dråpförsök, våldtäkt och våldtäkt mot barn. 54 Ersättning för medicinsk invaliditet och tandskador lämnas istället om den skadelidande utsatts för fysiskt våld som utgör ett uppsåtligt brott enligt brottsbalken. Vid sexualbrott krävs emellertid inget fysiskt våld. De återstående två bolagen gör ingen motsvarande uppdelning utan istället gäller uppräkningen av ersättningsgrundande brott samtliga ersättningsposter. Enligt Trygg-Hansas försäkringsvillkor omfattas följande brott: misshandel (som inte är ringa), våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt tvång och sexuellt övergrepp mot barn. 55 Hos Länsförsäkringar omfattas följande brott: misshandel (som inte är ringa), våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt tvång, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn. 56 Sammanfattningsvis kan konstateras att skadeståndsrätten erbjuder störst omfattning av ersättningsgrundande brott, tätt följd av brottsskadeersättningen. 57 Försäkringsbolagen har däremot definierat området för ersättningsgrundande brott snävare. Genom övergången till summaförsäkring har det erbjudna skyddet ytterligare minskat i omfattning. Detta märks genom jämförelsen med skadeförsäkringen främst genom att brott bestående i hot om våld inte omfattas av summaförsäkringsvillkoren. Vidare verkar inte heller mord- eller dråpförsök vara ersättningsgrundande hos två av summaförsäkringsbolagen, möjligen anses istället en sådan gärning omfattas av misshandelsbegreppet i förekommande fall. Inte heller andra försöksbrott tycks omfattas av summaförsäkringarna, medan detta är fallet både vad gäller skadeförsäkringen och brottsskadeersättning. Vilka sexualbrott som omfattas skiljer sig åt mellan summaförsäkringarna, jämfört med skadeförsäkringen verkar dock de ersättningsgrundande brotten generellt sett vara färre även i detta avseende. Av undersökningen framgår emellertid inte hur avgörande domstolens eller polisens brottsrubricering är för rätten till ersättning hos summaförsäkringsbolagen. I vissa fall kan möjligen en gärning som rubricerats 51 Ifs villkor, s Om tillämpningen av villkoret är så generös kan man emellertid fråga sig varför ordalydelsen ser ut som den gör, man kan inte bortse från att villkorstexten i vissa fall därmed riskerar att avhålla en, i realiteten, ersättningsberättigad, försäkringstagare från att anmäla skadan till försäkringsbolaget. 53 Schabloniserad ersättning för kränkning, sveda och värk samt kostnader i akuttid. 54 Folksams villkor, s Trygg-Hansas villkor, s Länsförsäkringars villkor, s Notera dock 4a BSL som berättigar barn som bevittnat brott ersättning. 15

16 som ett icke-ersättningsgrundande brott ändå, enligt försäkringsbolagets bedömning, anses inrymmas i något av de ersättningsgrundande brotten. 4.2 Urvalet av ersättningsgilla skadetyper En annan viktig aspekt av omfattningen av rätten till ersättning är vilka olika typer av skador som ersätts. När det gäller brottsskadeersättning hänvisas i denna del till skadeståndslagen. 58 Således omfattar ersättning för personskada såväl sjukvårdskostnader som andra kostnader för den skadelidande. Vidare ersätts inkomstförlust och även ideella skador i form av sveda och värk, lyte och men samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Som personskada ersätts även skador på glasögon, kläder och dylikt som den skadelidande bar på sig vid skadetillfället. 59 Om personskada har lett till döden finns rätt till ersättning för begravningskostnad, förlust av underhåll, samt personskada som uppkommit till följd av dödsfallet hos närstående till den avlidne. 60 Med anledning av det sistnämnda ersätts en nära anhörig regelmässigt för den sveda och värk som uppkommit till följd av att en närstående dödats såväl uppsåtligt som oaktsamt. 61 Slutligen lämnas också kränkningsersättning; kränkningsersättning utgör den i särklass vanligaste ersättningsposten vid brottsskadeersättning eftersom den inte förutsätter att det uppkommit någon påvisbar skada på samma sätt som ersättning för personskador gör. Överfallsskyddet ersätter, likt brottsskadeersättningen, främst personskador. Det kan emellertid vara på sin plats att nämna att sakskador till följd av brott ofta ersätts genom hemförsäkringens egendomsskydd, vilket inte undersöks närmare i denna uppsats. Skadeförsäkringsbolaget If ersätter, liksom vad som gäller enligt brottsskadelagen, personskador och personskada som lett till döden samt kränkning med hänvisning till 5 kap SkL. 62 Således omfattas samma skadetyper som de som ersätts genom brottsskadeersättning. Dock lämnas endast ersättning för personskada till nära anhörig i de fall en närstående uppsåtligen dödats. När det gäller summaförsäkringsbolagen är bilden mer splittrad. Gemensamt är dock att samtliga utger överfallsersättning till följd av ett ersättningsgrundande brott. Denna är schabloniserad och ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt ersättning för kostnader under akuttid. Vidare lämnar samtliga summaförsäkringar också ersättning för tandskador. Härutöver lämnar Trygg-Hansa ersättning för medicinsk och ekonomisk invaliditet medan Folksam och Länsförsäkringar endast lämnar ersättning för medicinsk invaliditet. Folksam ersätter inte heller medicinsk invaliditet bestående i psykiska besvär. 63 Om skadehändelsen lett till döden lämnar alla summaförsäkringsbolag ersättning till dödsboet för begravningskostnader (dödsfallsersättning). Länsförsäkringar och Trygg-Hansa 58 Se 5 BSL som vad gäller personskada hänvisar till 5:1-5 SkL, samt vad gäller kränkning till 5:6 SkL. Ersättningen betalas dock i mindre utsträckning ut som livränta BSL. I övrigt ersätts sakskador, som tidigare nämnts, i mycket liten utsträckning. 60 5:2 SkL. 61 Se Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, s 9. Samt NJA 2004 s 26. I vissa fall kan även nära anhörig ersättas till följd av att en närstående allvarligt skadats genom brott, se NJA 2006 s Ifs villkor, s 15f. 63 Folksams villkor, s 19. Av Länsförsäkringars villkor framgår det inte tydligt hur det förhåller sig på den punkten, jfr s

17 lämnar även ersättning till nära anhöriga som kompensation om någon närstående dödats genom mord eller dråp (anhörigersättning). 64 Sammanfattningsvis kan sägas att vad gäller vilka skadetyper som ersätts är brottsskadeersättningen och skadeförsäkringen snarlika till sin utformning och att övergången till summaförsäkring har medfört att en större diskrepans har skapats mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen sett ur denna aspekt. Tydligast framgår detta genom att vissa summaförsäkringsbolag uteslutit ersättning för ekonomisk invaliditet, vilken motsvaras av ersättning för inkomstförlust enligt den traditionella systematiken. Det förhållandet att överfallsersättning utges i en klumpsumma omfattande flera skadeposter medför också att ersättningsformerna blivit överensstämmande i lägre utsträckning och därmed svårare att jämföra. I övrigt har även vissa andra skadetyper uteslutits såsom medicinsk invaliditet i form av psykiska besvär och ersättning vid nära anhörigs död i vissa fall. Överfallsskyddet har genom summaförsäkringsövergången således blivit mindre omfattande generellt sett och samtidigt mer skiftande i sin utformning och omfattning hos de olika bolagen. 4.3 Något om undantagen I detta sammanhang kan det också vara befogat att nämna några av de undantag från rätten till ersättning som överfallsskyddet innehåller. Dessa har emellertid inte påverkats av införandet av summaförsäkring, men utgör samtidigt en viktig skiljelinje mellan ersättningsformerna som för den fortsatta framställningen är relevant att känna till. Undantagen överensstämmer i stort mellan de fyra studerade bolagen. För det första undantas skador inom den försäkrade kretsen. Detta innebär att om den skadelidande utsatts för ett brottsligt angrepp av någon som omfattas av samma försäkring så lämnas ingen ersättning. 65 Undantagets tillämplighet avgörs med hänsyn till förhållandena vid skadetillfället, det spelar således ingen roll om brottsoffret och gärningsmannen efter angreppet flyttat isär. Eftersom många brott begås inom hemmets väggar och att dessa främst drabbar kvinnor och barn har detta undantag varit utsatt för viss kritik. 66 Det anses dock vara en grundläggande och viktig försäkringsrättslig princip att skador inom den försäkrade kretsen inte omfattas av försäkringsskydd. 67 Undantaget har ingen motsvarighet vid brotts- 64 När det gäller de sista två ersättningsposterna skiljer sig villkoren åt i viss mån, t.ex. genom vad som avses ersättas genom dödsfallsersättning och i vilka specifika fall detta är aktuellt. Skillnaderna är dock mycket små varför det kan lämnas därhän i detta sammanhang. 65 Trygg-Hansa undantar istället de fall där den skadelidande bor ihop med gärningsmannen, vilket torde medföra att något fler fall undantas, se s Se t.ex. motion 2006/07:C228. Vidare resonerar Bengtsson (2010, s 294, ) kring huruvida undantaget kan angripas genom tvingande reglering i FAL. Undantaget för skador inom den försäkrade kretsen är ett så kallat omfattningsvillkor, det utesluter ersättning helt. Enligt 4:12 FAL ska 12 kap FAL tillämpas på en personförsäkring som ingår som en del i en konsumentförsäkring. Detta gäller bland annat överfallsskyddet. I 12:12 stadgas att vissa omfattningsvillkor istället ska behandlas som säkerhetsföreskrifter med eventuell nedsättning som följd. Bengtsson menar att eftersom inga regler om identifikation gäller i 12 kap, så kanske 12:12 kan åberopas mot omfattningsvillkoret för skador inom den försäkrade kretsen. Dock skriver han vidare att det är en speciell risk som det kan vara naturligt att försäkringsbolaget utesluter. 67 Nyligen har trots detta Trygg-Hansa valt att frångå denna en aning. Hemförsäkringen omfattar hos alla bolag även en krisförsäkring som består i att de betalar ca 10 terapitillfällen vid fall av psykisk ohälsa orsakade av att man blivit utsatt för bl.a. rån eller överfall. Från denna utesluts dock också fall när det är fråga om skada orsakad inom den försäkrade kretsen. Nyligen har dock Trygg-Hansa ändrat sina villkor. Inom överfallsskyddet undantas fortfarande den försäkrade kretsen, men man har lagt till en hänvisning till att man ändå kan ha rätt till 17

18 skadeersättning. Vidare undantas brottsskador som på olika sätt har samband med den försäkrades arbete eller förvärvsverksamhet. Inte heller detta undantag har någon direkt motsvarighet i brottsskadelagen. 68 Slutligen undantas skadehändelser som har samband med att den skadelidande själv utfört en brottslig gärning. 69 Detta undantag motsvaras i viss mån av den jämkningspraxis som finns kring skador i samband med kriminell verksamhet när det gäller brottskadeersättning där ersättningen många gånger jämkas till noll. 70 Det krävs inte heller att sambandet med den brottsliga verksamheten är särskilt starkt. 71 Överlag utgör alltså dessa undantag en av de viktigaste skiljelinjerna mellan överfallsskyddet, oavsett försäkringsform, och brottsskadeersättningen. De skadelidande som utesluts från rätten till ersättning genom dessa undantag har möjlighet att i stället söka brottsskadeersättning; att berättiga brottsoffer till ersättning även i dessa fall var en viktig orsak till att brottsskadeersättningen infördes Sammanfattande jämförelse Ovanstående redogörelse innebär sålunda att både vad gäller urvalet av ersättningsgrunder och skadetyper har införandet av summaförsäkring medfört att skillnaderna mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen har ökat. Så har blivit fallet framförallt genom att överfallsskyddet omfattningsmässigt blivit mindre. Det har även inneburit större avvikelser mellan de olika bolagens överfallsskydd. Till följd av att de ersättningsgrundande brotten blivit färre genom summaförsäkringsövergången utesluts fler brottsoffer från denna ersättningsmöjlighet och får istället vända sig till Brottsoffermyndigheten. Vidare medför de uteslutna skadetyperna att de brottsoffer som visserligen får ersättning från sin summaförsäkring också kan behöva söka kompletterande brottsskadeersättning. Detta eftersom försäkringsersättningen inte nödvändigtvis motsvarar en fullständig skadeståndsgrundad ersättning. Om man anlägger en samlad systemsyn på de olika ersättningsformerna gemensamt framstår systemet därför som mer komplext och splittrat sedan bolagens införande av summaförsäkring. En annan sak som framträder är att brottsskadeersättningen fullständigt verkar överlappa överfallsskyddet omfattningsmässigt på dessa punkter. 73 Emellertid ger urvalet av skador inte en fullständig bild av ersättningsformerna och deras relation till krisersättning. I krisförsäkringsdelen har man även där fortfarande kvar undantaget för den försäkrade kretsen men lagt till ett undantag som verkar innebära att den ändå gäller vid överfall. Utformningen är inte överdrivet tydlig, men rimligen innebär den att om man har blivit utsatt för ett ersättningsgillt brott i överfallsskyddet av någon man bor med har man visserligen inte rätt till överfallsskyddsersättning men rätt till krisersättning i form av betald terapi. Man frångår här alltså den traditionella hållningen inom hemförsäkringen och möjligen kan detta hjälpa någon att komma ur en destruktiv misshandelsrelation. (Se Förtydligande/ändring av försäkringsvillkoret för boendeförsäkring, 68 Emellertid kan i vissa fall kränkningsersättningen bestämmas till en lägre nivå om det är fråga om ett arbete där man kan förvänta sig högre tålighet mot vissa typer av brottsliga angrepp. 69 If har valt att istället reglera detta som en säkerhetsföreskrift som kan leda till nedsättning, se s BSL. För en beskrivning av Brottsoffermyndighetens praxis på området se Dereborg/Lindeblad 2012, s 103ff. 71 T.ex. har ersättningen satts ner när den skadelidande ansetts ha utsatt sig för ökad risk att skadas genom att besöka en svartklubb (Dnr 3955/2008), eller åka svarttaxi (Dnr 5847/2013), eller genom att köpa sexuella tjänster (Dnr 10816/2010). 72 Prop. 1977/78:126, s För samma slutsats se Friberg 2011, s

19 varandra för att skapa en bättre förståelse ska därför i det följande även ersättningens storlek studeras. 5. Ersättningens storlek Hur ersättningen beräknas är givetvis avgörande för den erhållna ersättningens storlek vid ett skadetillfälle. Detta är också det område som tydligast har påverkats av övergången till summaförsäkring eftersom det framförallt är ersättningsberäkningen som skiljer summaförsäkringen och skadeförsäkringen åt. Som visades ovan kan både överfallsskydd och brottsskadeersättningen bestå av flera olika ersättningsposter. Av utrymmesskäl är det dessvärre inte möjligt att ingående studera och jämföra beräkningen av samtliga ersättningsposter mellan de olika ersättningsordningarna. Den dominerande ersättningsposten vid brott är emellertid kränkningsersättningen, vilken i princip motsvaras av överfallsersättningen i summaförsäkringen, och det är framförallt dessa två som ska undersökas i det följande. 74 Överfallsersättningen är alltså på förhand angiven i försäkringsvillkoren och det anges att den ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk och ersättning för kostnader under akuttid. 75 Vilket belopp den utgår med beror på vilket brott som är för handen och hur finkalibrerade ersättningsnivåerna är skiljer sig åt bolagen emellan. Brottsskadeersättning och skadeförsäkring beräknas som sagt istället på skadeståndsrättslig grund. För att skapa en bättre förståelse för jämförelsen av ersättningens storlek mellan de olika ersättningsformerna kan det därför vara bra att inledningsvis beskriva den skadeståndsrättsliga ersättningsberäkningen av kränkningsersättning och sveda och värk och även den samverkan som finns kring den skadeståndsrättsliga praxisen på området. 5.1 Skadeståndsrättslig ersättningsberäkning Ersättningsberäkning vid kränkning och sveda och värk Inom skadeståndsrätten eftersträvas som bekant full kompensation. Målet är att den skadelidande ska försättas i samma läge som om skadan inte inträffat. Ersättningar, särskilt på personskadeområdet, utgör dock snarare närmevärden till full kompensation vilket har att göra med att skadorna ofta är svåra att värdera i ekonomiska termer. 76 Personskadorna delas som nämnts upp i ekonomiska och ideella skador, vilka båda ersätts med ekonomiska medel. De ideella skadorna, som kränkning och sveda och värk, värderas inom svensk skadeståndsrätt i stor utsträckning genom schablonsystem, medan ekonomiska personskador är kopplade till de faktiska kostnaderna och ekonomiska förlusterna som skadan inneburit. Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid ska särskilt beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga 74 Dereborg/Lindeblad 2012, s Trygg-Hansa anger emellertid inte vad överfallsersättningen består av. 76 Roos 1988, s

20 inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroendeeller förtroendeförhållande, eller varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. 77 Sveda och värk utgör ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. 78 Enligt skadeståndsrättslig praxis bestäms ersättningen i första hand med ledning av Trafikskadenämndens tabell på området. Denna är givetvis inte bindande för domstolarna men tillmäts stor betydelse. Avsteg görs emellertid när omständigheterna motiverar det, både generellt sett och i de enskilda fallen Förhållandet till av domstolen utdömt skadestånd Överfallsskyddet utformad som skadeförsäkring utgör i princip en omvänd ansvarsförsäkring och är således helt baserad på den skadeståndsskyldighet som har eller skulle ha uppstått hos gärningsmannen. 80 Således är, liksom vid brottsskadeersättning när ersättningen ska bestämmas i enlighet med skadeståndsrättslig praxis, förhållandet till eventuellt skadestånd utdömt av domstol intressant. När det är fråga om ett sakprövat skadestånd anses huvudregeln vara att detta i princip följs, givetvis bortsett från särskilda undantag och nedsättningsregler som gäller specifikt för försäkrings- eller brottsskadeersättningen. Brottsoffermyndigheten avviker även i vissa andra fall från sakprövade belopp med hänvisning till den samlade praxisen på området, eller för att skapa ny praxis. 81 I och med den nya lagstiftningen ska emellertid avvikelser från sakprövade belopp endast få ske i höjande riktning. 82 Även mellan de olika skadeförsäkringsbolagen verkar uppfattningen kring huruvida man är bunden av ett av domstol sakprövat belopp skilja sig åt. 83 Emellertid är utgångspunkten alltid att försäkringsersättningen ska bestämmas i enlighet med skadeståndsrättslig praxis. I de fall det inte finns någon dom med ett sakprövat skadestånd, t.ex. när gärningsmannen är okänd eller när skadeståndsyrkandet medgivits, företas därför en egen bedömning av skadeståndsrättslig praxis både hos skadeförsäkringsbolagen och Brottsoffermyndigheten. Med tanke på den stora variation som finns gällande skador och omständigheter vid brott får man givetvis räkna med vissa avvikelser beroende på vem som beräknat ersättningen. Emellertid finns det relativt klara riktlinjer tack vare bl.a. Trafikskadenämndens tabeller och Brottsoffermyndighetens referatsamling men det blir alltid fråga om en bedömning i det enskilda fallet Samverkan i praxisbildningen Den skadeståndsrättsliga praxisen på området växer fram genom ett samspel mellan domstolar, Brottsoffermyndigheten och försäkringsbolagens skadeprövningsnämnder. 77 SkL 5:6. Detaljerad praxis redovisas i Brottsoffermyndighetens referatsamling :1 SkL. 79 Hellner/Radetzki 2010, s Roos 1990, s För en mer ingående beskrivning av detta förhållande, se Dereborg/Lindeblad 2012, s 17ff. 82 Prop. 2013/14:94, s Friberg 2011, s 8. Med skadeförsäkringsbolagen avses här If och vissa mindre försäkringsbolag som också valt att ha kvar skadeförsäkringsformen. 20

Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING

Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING 2015 FÖRORD Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter och uppmärksamma deras

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

2 Försäkringsvillkor och försäkringstäckning

2 Försäkringsvillkor och försäkringstäckning Ersättning till brottsoffer 1 Inledning En person som blir utsatt för brott kan åsamkas olika typer av skador ekonomiska, fysiska och psykiska skador. I de fall där gärningsmannen kan ställas till ansvar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning

Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning Författare: Maria

Läs mer

Särskilt personskadeskydd

Särskilt personskadeskydd Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor 2003-07-01 INNEHÅLL Sid. A. AVTALSFORMER 3 A.1 Samlingsförsäkring 3 A.2 Enskild försäkring 3 A.3 Vilka personer kan försäkras? 3 B. OMFATTNING I TID OCH RUM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR VÅRDVERKSAMHET - TILLÄGG N53:1 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll 7.2 Vårdverksamhet - tillägg 7.2.1 Ansvarsförsäkring Övriga skadehändelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Brottsplats: internet

Brottsplats: internet Handelshögskolan vid Göteborgs universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier, 30 p Juni 2010 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Brottsplats: internet Om rätten till

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Terms and Conditions of Insurance, 1 January 2011 Innehåll 1. Avtalsformer... 3 1.1 Samlingsförsäkring... 3 1.2 Enskild försäkring... 3 1.3 Vilka

Läs mer

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En ny brottsskadelag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 januari 2014 Karin Enström Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR KRISFÖRSÄKRING SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 33 111 24 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

Arbetsskada - kollektivavtal

Arbetsskada - kollektivavtal Arbetsskada - kollektivavtal Kollektivavtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Avtalet tillämpas på skadefall som har inträffat den 1 oktober

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen

Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Persson Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen Examensarbete 20 poäng Eva Lindell-Frantz Skadeståndsrätt Termin

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S REFERATSAMLING 2009 Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten 2009 Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel 090-70 82 00 Referatsamlingen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 EXAMENSARBETE Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt?

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter NFT vad 3/2008 har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? En genomgång av Trafikskadenämndens praxis Marie Svendenius marie.svendenius@tsn.tff.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juni 2013 Ö 4204-12 PARTER Kärande vid tingsrätten SJ Ombud: Advokat ML Svarande vid tingsrätten Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag

Läs mer

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 295-12 KLAGANDE MW Ombud: Advokat JJ MOTPART Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud:

Läs mer

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR KRISFÖRSÄKRING SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 11 111 60 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

Direktkrav och slutlig riskbärare

Direktkrav och slutlig riskbärare Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt försäkringsrätt 30 högskolepoäng Direktkrav och slutlig riskbärare Författare: Viktoria Graf Handledare: Docent Torbjörn Ingvarsson

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14 Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2010-10-14 Sid 2 (9) Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11a Högskolor med staten som

Läs mer

Personskadeförsäkring

Personskadeförsäkring Personskadeförsäkring för KY- och YH-studerande Försäkringsvillkor 2009-07-01 2 Utdrag ur Förordning (2009:130) om yrkeshögskola 6 kap. Försäkringar 1 Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Vi har inte möjlighet att besöka er alla Vi ber er istället se på ett kort bildspel

Läs mer

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Sida 1 (5) En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Detta är kort sammanställning över de försäkringar som gäller. I många av försäkringarna finns det

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10)

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10) 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2011/2567/L2 Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning

Läs mer

Idrottskadeförsäkring

Idrottskadeförsäkring UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juristprogrammet Fredrik Alm Ersättningsrätt, 15 Hp Kursansvarig: Ruth Mannelqvist Termin 2012-2013 Idrottskadeförsäkring En falsk trygghet? Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Omprövning av skadestånd för personskada och Trafikskadenämndens ställning i det ersättningsrättsliga systemet

Omprövning av skadestånd för personskada och Trafikskadenämndens ställning i det ersättningsrättsliga systemet Omprövning av skadestånd för personskada och Trafikskadenämndens ställning i det ersättningsrättsliga systemet Juridiska Institutionen Handelshögskolan Vid Göteborgs Universitet Tillämpade studier 20 poäng

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren.

Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren. Båtolycksfall Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren. Varför behöver du båtolycksfall? De flesta är olycksfallsförsäkrade under tiden

Läs mer

Personskadeförsäkring för KY-studerande

Personskadeförsäkring för KY-studerande Personskadeförsäkring för KY-studerande Försäkringsvillkor 2005-01-01 Utdrag ur Förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning 1 kap. Statligt stöd Försäkring för personskada 9 Myndigheten för

Läs mer

Rätt försäkring för tv:n

Rätt försäkring för tv:n RAPPORT 23 december 2008 FI DNR 08-10495-000 KOV DNR 2008/1179 2008:21 Rätt försäkring för tv:n EN GRANSKNING AV ELEKTRONIKBRANSCHENS PRODUKTFÖRSÄKRINGAR OCH KONSUMENTVERKET Sammanfattning Konsumenter

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Ansvarsförsäkring för KY-studerande

Ansvarsförsäkring för KY-studerande Ansvarsförsäkring för KY-studerande Försäkringsvillkor 2005-12-01 Utdrag ur Förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning 1 kap. Statligt stöd Försäkringar 9 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Läs mer

22 februari 2008 1BP78. Tack för er offertförfrågan. Det gläder oss att ni vänder er till If!

22 februari 2008 1BP78. Tack för er offertförfrågan. Det gläder oss att ni vänder er till If! Offert 22 februari 2008 Mikael Edlund Himlastigen 56 906 41 UMEÅ 1BP78 Tack för er offertförfrågan. Det gläder oss att ni vänder er till If! Vi har nöjet att lämna förslag på försäkringslösning och offert

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter

Personskadeförsäkring för studenter Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2005-01-01 Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11 a Högskolor med staten som huvudman

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring VILLKOR Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB: 4 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se FB:4 INNEHÅLL Försäkringens omfattning framgår av försäkringsavtalet

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening VILLKOR Gäller från 2007-01-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening FB 401:1 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se INNEHÅLL VILLKOR FÖR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Läs mer

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002.

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. En studie om utfall vid överklagade personskademål samt ekonomiska risker för den skadelidande. Bengt H. Johansson, Leg läkare

Läs mer

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 Denna information lämnas i enlighet med gällande lagstiftning och är en översiktlig sammanställning av försäkringens omfattning, så kallad förköpsinformation.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering

Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering praoklausulen m.m. 1. Försäkringsskydd för elever eller andra personer under yrkes- utbildning, arbetsträning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Ansvarsförsäkring. för KY- och YH-studerande. Försäkringsvillkor 2009-07-01

Ansvarsförsäkring. för KY- och YH-studerande. Försäkringsvillkor 2009-07-01 Ansvarsförsäkring för KY- och YH-studerande Försäkringsvillkor 2009-07-01 2 Utdrag ur Förordning (2009:130) om yrkeshögskola 6 kap. Försäkringar 1 Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att personer

Läs mer

Kränkningsersättning enligt skadeståndslagen, brottskadelagen

Kränkningsersättning enligt skadeståndslagen, brottskadelagen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jenny Johansson Kränkningsersättning enligt skadeståndslagen, hemförsäkringen och brottskadelagen Examensarbete 20 poäng Handledare Bertil Begtsson Ämnesområde

Läs mer

Ansvarsförsäkring. för KY- och YH-studerande. Försäkringsvillkor 2011-01-01

Ansvarsförsäkring. för KY- och YH-studerande. Försäkringsvillkor 2011-01-01 Ansvarsförsäkring för KY- och YH-studerande Försäkringsvillkor 2011-01-01 2 Utdrag ur Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan 6 kap. Försäkringar Försäkring för personskada 1 Myndigheten för yrkeshögskolan

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB FÖRSÄKRINGSVILLKOR KONSULTANSVAR N60:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET 1 Innehåll sid 6.1 Konsultansvarsförsäkring 3 6.1.1 Försäkrade personer och försäkrad verksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i

Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i en trafikolycka alltid rätt att få ditt ärende prövat

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och änkning 1. sökande (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Yrke/titel Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Allmänna försäkringsvillkor. Ansvarsförsäkring för revisionsföretag Länsförsäkringar Sak AB/FAR 1:3

Allmänna försäkringsvillkor. Ansvarsförsäkring för revisionsföretag Länsförsäkringar Sak AB/FAR 1:3 Allmänna försäkringsvillkor Ansvarsförsäkring för revisionsföretag Länsförsäkringar Sak AB/FAR 1:3 1. Vem försäkringen gäller för 1.1 Med försäkrad förstås, - försäkringstagaren och i försäkringsbeviset

Läs mer

Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. 3 kap. 5 skadeståndslagen

Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. 3 kap. 5 skadeståndslagen Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet 3 kap. 5 skadeståndslagen RättsPM 2010:6 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad juni 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Vårdnadshavares skadeståndsansvar...

Läs mer

Företagsförsäkring. För vem och vilken typ av verksamhet? Försäkringens omfattning

Företagsförsäkring. För vem och vilken typ av verksamhet? Försäkringens omfattning Företagsförsäkring v. 2011-05 Företagsförsäkring Som medlem i Psykologföretagarna omfattas du av en kollektiv företagsförsäkring hos Trygg-Hansa. Här följer en översiktlig presentation av försäkringen,

Läs mer

Preskription av rätten till personskadeersättning grundad på försäkringsavtal

Preskription av rätten till personskadeersättning grundad på försäkringsavtal NFT 1/2000 Preskription av rätten till personskadeersättning grundad på försäkringsavtal av Daniel Sahlberg, Länsförsäkringar Bergslagen Daniel Sahlberg Preskriptionsproblematiken inom försäkringsrätten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-03-10 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec

Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-03-10 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec Försäkringsnummer: 431249 Organisationsnr: 212000-0985 Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-03-10 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec Försäkringstagare Hässleholms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-04-13 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec

Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-04-13 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec Försäkringsnummer: 2290111 Organisationsnr: 212000-0522 Utskriftsdag Försäkringstid Årsförfallodag Årspremie Att betala 2015-04-13 2015-01-01-2015-12-31 01-01 Se spec Se spec Försäkringstagare Vaggeryds

Läs mer

Försäkra. Omfattningen av skadeförsäkringar

Försäkra. Omfattningen av skadeförsäkringar Försäkra SAMMANFATTNING Det förekommer att konsumenterna har ett felaktigt eller dåligt försäkringsskydd, antingen i form av för mycket eller för lite skydd. De flesta konsumenter uppger också att de tycker

Läs mer

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01 FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen

Läs mer

Försäkringsbarhet av felaktig myndighetsutövning

Försäkringsbarhet av felaktig myndighetsutövning Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt försäkringsrätt 30 högskolepoäng Försäkringsbarhet av felaktig myndighetsutövning Författare: Linnéa Peterson Herfindal Handledare:

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Försäkringsgivare: Moderna Försäkringar Birger Jarlsgatan 43 Box 7830 103 98 Stockholm 0200-22

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 73/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav7 trafikförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att 7 trafikförsäkringslagen

Läs mer