FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 65:2010. Personliga assistenters ländryggsbelastning och skadlig inverkan när klient hjälps vid förflyttning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 65:2010. Personliga assistenters ländryggsbelastning och skadlig inverkan när klient hjälps vid förflyttning"

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 65:2010 Personliga assistenters ländryggsbelastning och skadlig inverkan när klient hjälps vid förflyttning Annette Lind Gunvor Gard, Handledare Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2

3 Förord Denna studie grundar sig på en D-uppsats, 15 högskolepoäng, i sjukgymnastik som jag avslutade vårterminen 2010 vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap. Uppsatsen har därefter delvis omarbetats med handledning av FoU-miljöns vetenskapliga ledare Marianne Forsgärde och trycks i FoU Norrbottens rapportserie. Under tiden som jag skrev D-uppsatsen pågick ett gemensamt förbättringsarbete inom rehabiliteringsenheten på Socialförvaltningen, där en arbetsgrupp utarbetade ett utbildningsmaterial i evidensbaserad förflyttningsteknik. Alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom rehabiliteringsenheten använder sig numera av detta utbildningsmaterial för att introducera nyanställd baspersonal samt sommarvikarier i vård och omsorgsverksamheterna. Utbildningsmaterialet, evidensbaserad förflyttnings-teknik Steg 1, är ett sätt att kvalitetssäkra innehållet i förflyttningsutbildning. Jag vill tacka alla som deltagit i studien, personliga assistenter såväl som klienter som gjorde detta arbete möjligt. Ett varmt tack till min handledare Gunvor Gard för engagemang och stöd. Ett stort tack till chefer inom Luleå kommun som gav möjligheter till utveckling samt till arbetskamrater inom Hälso- och sjukvård & rehabilitering som har bidragit med kompetens och engagemang. Luleå Annette Lind

4 Sammanfattning BAKGRUND: Att arbeta som personliga assistent innebär att klientens hem är dennes arbetsmiljö, och den är inte anpassad vad gäller optimal arbetsställning och arbetsbelastning. Personliga assistenter måste anpassa sig till rummens storlek, möblering och hjälpmedel finns inte tillgängliga trots att det skulle behövas. SYFTE: Att kartlägga personliga assistenters arbetsställningar, dess skadliga inverkan, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning när klient hjälps vid förflyttningar. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm användes för analys av arbetsställningar vid hjälp av två förflyttningar av klient: uppresning från ryggläge till sittande samt från sittande på sängkant till stående/till rullstol. En biomekanikdocka placerades i samma arbetsställning som fotografiet visade att personliga assistenten intog vid förflyttning av klient, för att bedöma ländryggsflexion som mättes med goniometer. Den biomekaniska ländryggsbelastningen beräknades med ett biomekaniskt dataprogram och med stöd av biomekanikdocka. För bedömning av personliga assistenternas arbetsställningar och eventuell skadlig inverkan användes AFS RESULTAT: Visar att fyra personliga assistenter har en skadlig nivå och fyra har en riskfylld nivå av ländryggsbelastning. Skadlig inverkan fanns vid förflyttningar där den personliga assistenten har en arbetsställning med kraftigt flekterad ländrygg och denna arbetsställning används vid flera förflyttningar av klient. De förflyttningar som är mest riskabla avseende ländryggsbelastning var förflyttningar där personliga assistenter hjälpte klient till rullstol. Låga manuella förflyttningar gav ökad ländryggsbelastning. Hälften av de personliga assistenterna arbetar med ländryggsflexion mellan vid förflyttning av klient. Enbart två personliga assistenter överskred ländryggsflexion >60 i de två förflyttningarna. De biomekaniska belastningsvärdena för ländrygg överskreds inte avseende axial eller skärande belastning enligt rekommenderade värden från NIOSH. KONKLUSION: Riskfyllda arbetsställningar och skadlig inverkan noterades i båda förflyttningar. Alla utom två personliga assistenter har ländryggsflexion mellan vid förflyttning av klient. Ingen har skadlig biomekanisk belastning i relation till NIOSH gränsvärden. Nyckelord: arbetsställning, ländryggsflexion, biomekanisk belastning, axial och skärande belastning, förflyttning

5 Innehållsförteckning BAKGRUND Syfte Frågeställningar INTRODUKTION Arbetsmiljön i ett hem Ergonomiska risker i hemmet METOD Datainsamling och analys Urval Metodologiska reflektioner Etiska överväganden RESULTAT DISKUSSION BILAGA 1.1 BILAGA

6 Bakgrund Antalet personer som får hjälp och stöd i det egna hemmet av personliga assistenter har ökat och idag finns det cirka anställda (Arbetsmiljöverket, 2009). I de riktlinjer och ergonomiska principer som tillämpas bedömer Arbetsmiljöverket att arbete i en klients hem kan innebära en hög fysisk belastning. Till exempel finns risken att personliga assistenter tvingas att använda felaktiga och ensidiga arbetsställningar och i vissa fall utföra tungt lyftarbete i trånga utrymmen. Även den psykiska belastningen kan vara hög på grund av till exempel våld och hot, stress i arbetet samt stress under resor till/från klient (Arbetsmiljöverket, 2009). Den genomförda litteratursökningen inom ramen för detta arbete visade inga studier avseende personliga assistenternas ergonomiska risker vid förflyttning av klient och hur de upplever sin totala kroppsliga ansträngning i arbetet. Syfte Syftet med studien är att kartlägga personliga assistenters arbetsställningar, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning och skadlig inverkan när klient hjälps vid förflyttning. Frågeställningar 1. Vilka arbetsställningar intar personliga assistenter vid förflyttning av klient och innebär dessa skadlig inverkan? 2. Vilken ländryggsflexion intar personliga assistenten vid förflyttning av klient vid uppresning från ryggläge till sittande ställning samt från sittande på sängkant till sittande i rullstol? 3. Vilken biomekanisk ländryggsbelastning har personliga assistenter vid förflyttning av klient från ryggläge till sittande på sängkant samt från sittande på sängkant till sittande i rullstol? Introduktion Arbetsmiljön i ett hem Riskbedömning är viktigt i alla arbeten och måste ske tidigt för att säkerställa en god arbetsmiljö. Ergonomiska faktorer som tillgodoser en god fysisk arbetsmiljö i ett hem är: fritt arbetsutrymme vid förflyttning, hjälpmedel samt kunskap i förflyttningsteknik. Fritt arbetsutrymme på minst 80 cm behövs för att kunna använda en god förflyttningsteknik vid tyngdöverföringar. Om två assistenter hjälper till vid en förflyttning ökar behovet av det fria arbetsutrymmet. När hjälpmedel används måste det finns utrymme för assistenter att röra sig fritt runt hjälpmedlet och klienten. Dessutom behövs utrymme för att manövrera hjälpmedlet utan att hindras av lösa eller fasta föremål (Arbetsmiljöverket, 2009). Genom att använda förflyttningshjälpmedel minskar risken för muskuloskeletala skador (Owen, 2000; Edlich, 2004; McGill & Kavcic, 2005, Nelson, 2006). En god 5

7 förflyttningsteknik minskar den fysiska belastningen och skaderisken genom klientens aktiva medverkan i förflyttningen (Tamminen-Peter, 2006). Det är möjligt att träna in förflyttningsteknik som minskar belastning på nacke och ländrygg (Tamminen-Peter et al, 2003), med rätt förflyttningsteknik minskas den biomekaniska belastningen på ländryggen (Schibye et al, 2003). Arbetsledare skall erbjuda vårdpersonal utbildning i förflyttningsteknik (Arbetsmiljöverket, 2009). När vårdpersonalen använder en säker förflyttningsteknik känner sig vårdtagaren tryggare och nöjdare under förflyttningar (Johnsson et al, 2002). Ergonomiska risker i hemmet I praktiken ställs stora krav på en personlig assistents förmåga att anpassa sina arbetsställningar till olika klienters behov, fysiska funktionsförmåga, psykiska tillstånd och vikt. Privata hem har olika möblering, golvbeläggning och arbetsutrymmen vilket påverkar arbetsställningarna och den fysiska belastningen i arbetet. Det skall vara möjligt att arbeta utan böjd eller vriden kropp då böjda, vridna och sträckta arbetsställningar alltid innebär risker för belastningsskador (Arbetsmiljöverket, 2009). Tidspress kan också bidra till att den fysiska belastningen ökar. Ryggradens diskar hos unga personer tål en belastning på cirka Newton, och diskar hos äldre personer tål en belastning på cirka Newton (Wirhed, 2005). När kompressionsbelastning på disken blir för stor är det ändplattan som går sönder först (Wright & Radin, 1993). Längryggproblem är förknippade med kompressionskrafter på diskar, risken ökar med ökad kompression (Daynard, 2001). Tunga och manuella lyft och andra fysiskt påfrestande arbetsmoment ska enligt Arbetsmiljöverket undvikas i allt arbete och arbetet ska organiseras så att belastningsskador förebyggs. Nyanställda personliga assistenter bör få utbildning i förflyttningsmetodik och om hur de skall arbeta på rätt sätt för att undvika att få belastningsskador (Arbetsmiljöverket, 2009). Enligt EU-standard i förflyttningsteknik finns fyra viktiga faser av träning i förflyttningsteknik: 1) att göra en analys av arbetsplatsen, 2) att träna in förflyttningsteknik, 3) att hitta förutsättningar för att praktisk träning av förflyttningsteknik i reell arbetsmiljö 4) att lära sig att utvärdera sin förflyttningsteknik (Johnsson et al, 2002). Ett pedagogiskt verktyg som kan användas är videofilmning som gör att personal själv kan se hur de arbetar praktiskt (Johnsson et al, 2002). Att lyfta patienten under axlarna vid förflyttning i och ur säng är obekvämt och mycket fysiskt påfrestande för vårdpersonalens axlar och rygg (Owen et al, 2000). Enligt Smedley innebär det ökad risk för ländryggsbesvär att manuellt förflytta patient i säng, att förflytta patient från säng till rullstol och att lyfta klient från golv (Smedley et al, 1995). Fogelberg och Sessmans (2008) studie visar att även om enklare hjälpmedel används och tre personal hjälper till vid lyft av klient så rekommenderas inte det (manuell lyft), då tillvägagångssättet överskrider gränsvärden från NIOSH och arbetsmiljöverket. Det finns evidens för att belastningen vid manuella förflyttningar av klient till/från rullstol/säng/duschstol är stor på musculus erector spinae och även på ryggens övre del och skuldror (Garg et al, 1991). Evidens för tung belastning finns när personal lyfter hela klientens kroppstyngd, eller vid uppresning av klient från sittande på sängkant till stående, samt vid 6

8 repositionering av klient längre bak i rullstol, och att förflytta klienten i sängen mot vårdarens sida samt att förflytta klienten högre upp i säng (Schibye & Skotte, 2000). Enligt Brinkhoff s och Knibbe s studie är det riskabelt att arbeta i en statisk position även utan att lyfta någon börda. Att inta arbetsställning innebär en belastning av ländryggen på grund av bålens, armarnas och huvudets tyngd då dessa kroppsdelar bär upp 2/3 av kroppsvikten. Ju mer flekterad arbetsställning, desto högre fysisk belastning. Att upprätthålla en arbetsställning statiskt under längre stund kan orsaka stickande smärta i nacke och rygg (Brinkhoff & Knibbe, 2003). Zhuang med flera (1999) anser att det är svårt att utföra förflyttningar från säng till stol även när hjälpmedel används. Däremot minskar den biomekaniska ländryggsbelastningen avsevärt när taklyft används. När manuell teknik och vårdbälte, glidbräda eller stålyft användes överskreds NIOSH rekommenderade värden avseende kompressionskrafter i ländrygg (Zhuang et al, 1999). Risker ökar för tung fysisk belastning i kombination med dåliga arbetsställningar och största riskerna finns vid de vanligaste förekommande förflyttningarna: förflyttning av klient från ryggliggande till sittande på sängkant samt från sittande på sängkant till rullstol (Arbetsmiljöverket, 2009). Riskbedömningar ska göras och dokumenteras innan arbete påbörjas hos nya klienter och då förhållandena förändras t ex om en klient försämras i sitt tillstånd (Arbetsmiljöverket, 2009). Metod För att få kunskap om personliga assistenters arbetsställningar, ländryggsflexion och biomekaniska ländryggsbelastning och skadlig inverkan studerades två olika situationer då klient hjälps vid förflyttning: uppresning från ryggliggande till sittande samt från sittande på sängkant till stående/till rullstol. Datainsamling och analys Datainsamlingen påbörjades under hösten 2009 i september månad och avslutades i november. Datainsamling genomfördes under åtta hembesök där undertecknad träffade klient och personlig assistent. Vid hembesöket informerades klienten och personliga assistenten om: syftet, att videofilmning och fotografierna skulle användas för att kunna göra en ergonomisk analys, att videfiler och fotografier skulle förstöras efter analys samt att fokus var på den personliga assistentens arbetsställning, inte på klienten. Videofilm och fotografier I ett försök att få en mer avslappnad situation videofilmades först en förflyttning som inte ingick i kartläggningen. I kartläggningen ingick förflyttning från liggande till sittande, från sittande på sängkant till stående eller med lyftsele till rullstol. Förflyttningarna blev utförd som en helhet och flera förflyttningar videofilmades, vilket tog 3-5 minuter i anspråk beroende på hur mycket hjälp klienten behövde och om det krävdes hjälpmedel vid förflyttningen. Videofilmerna användes dels för att göra en ergonomisk 7

9 analys av personliga assistenternas arbetsställningar vid båda förflyttningarna, med utgångspunkt i AFS 1998:1 belastningsergonomiföreskriften. Och dels för att öka tillförlitligheten i den ergonomiska analysen, som utfördes i efterhand. Efter videofilmning dokumenterades arbetsställningarna vid båda förflyttningarna med digitalkamera. Vid varje ny arbetsställning togs fem till åtta fotografier, för att kunna utföra ergonomisk analys med AFS 1998:1. Fotografierna möjliggjorde beräkning av ländryggsflexion samt den biomekanisk ländryggsbelastning. Lämpliga fotografier valdes ut där arbetsställning var tydlig och att personlig assistent syntes i sidoprofil. Utvalda fotografier analyserades med stöd av biomekanikdocka. 1). Arbetsställning med observation av skadlig inverkan bedömdes när klient hjälps från ryggläge till sittställning. Bedömningens gjordes med utgångspunkt i AFS 1998:1 med stöd av videofilm och fotografier (Tabell 1). Det röda fältet innebär en icke acceptabel arbetsställning det vill säga att en väsentlig del av arbetet sker med flekterad ländrygg utan rörelsefrihet eller med roterad ländrygg utan rörelsefrihet, eller samtidigt flekterad och roterad ländrygg med en kraftigt inskränkt rörelsefrihet. Det gula fältet innebär att arbetsställningen bör utredas då risk finns med att inta arbetsställning inom detta fält. Tidsaspekten är viktig när arbetsställning bedöms, det gula fältet innebär, att arbetsställning förekom periodvis under arbetsskiftet. Det gröna fältet innebär, att använda en arbetsställning som är acceptabel, det vill säga att ha en upprätt ställning med möjlighet till fria rörelser Tabell 1. Arbetsställningar enligt AFS 1998:1 (Arbetsmiljöverket) Arbetsställning Nacke Ländrygg Axlar/armar Ben Rött Något av nedanstående förekommer under en väsentlig del av arbetsskiftet. Olämpligt. Böjd utan rörelsefrihet eller vriden utan rörelsefrihet, samtidigt böjd och vriden kraftigt inskränkt rörelsefrihet Böjd utan rörelsefrihet eller vriden utan rörelsefrihet, samtidigt böjd och vriden, kraftigt inskränkt rörelsefrihet Handen i eller över skulderhöjd Handen i eller under knähöjd Handen ¾ armavstånd från kroppen Otillräcklig plats för ben och fötter Ostabilt underlag Lutande underlag Gult Något av nedanstående förekommer periodvis under arbetsskiftet. Bör utredas Böjd utan rörelsefrihet eller vriden utan rörelsefrihet, samtidigt böjd och vriden I kraftigt inskränkt rörelsefrihet Böjd utan rörelsefrihet eller vriden utan rörelsefrihet, samtidigt böjd och vriden kraftigt inskränkt rörelsefrihet Handen i eller över skulderhöjd Handen i eller under knähöjd Handen ¾ armavstånd från kroppen Otillräcklig plats för ben och fötter Ostabilt underlag Lutande underlag 8 Grönt Nedanstående gäller för en väsentlig del av arbetsskiftet. Acceptabelt Upprätt ställning med möjlighet till fria rörelser Upprätt arbetsställning med möjlighet till fria rörelser Arbetshöjd och räckområde anpassade till arbetsuppgift och individ Fri rörelsemöjlighet på halksäkert, jämnt och vågrätt underlag..inget ben- och sällan fotman-

10 Arbetsställning Rött Något av nedanstående förekommer under en väsentlig del av arbetsskiftet. Olämpligt. Ben- eller fotmanövrerat pedalarbete* Gult Något av nedanstående förekommer periodvis under arbetsskiftet. Bör utredas Ben- eller fotmanövrerat pedalarbete* 9 Grönt Nedanstående gäller för en väsentlig del av arbetsskiftet. Acceptabelt övrerat pedalarbete*. Möjlighet att växla till sittande 2). Ländryggsflexion bedömdes enligt fotografier av de arbetsställningar som personliga assistenter intog när klient hjälps vid förflyttning: uppresning från ryggliggande till sittande samt från sittande på sängkant till rullstol. Ländryggsflexionen mättes med Goniometer (vinkelmätare), där biomekanikdockans vertikala referenslinje placerades exakt genom rörelsecentrum för (L5/S1) och mätning gjordes mellan rörelseaxel (L5/S1) samt mellan rörelseaxel för bröstkorg, totalt gjordes 16 mätningar. Enligt ISO standard innebar en ländryggsflexion på högst 20 grader en acceptabel ställning, även vid flekterad ländryggen under en relativt lång tid (Marras,1999). Om ländryggen är flekterad grader bör utvärdering ske i syfte att bedöma om arbetsställningen utgör en skadlig belastning. Vid situationer när det fanns stöd för bålen kunde även graders ländryggsflexion anses vara acceptabel även för en långvarig belastning. Över 60 grader i ländryggsflexion rekommenderades inte (Marras, 1999). 3). Den biomekaniska ländryggsbelastningen beräknades med stöd av fotografier av personliga assistenternas arbetsställningar i de två förflyttningssituationerna. Fotografering gjordes rakt från sidan, i de två förflyttningar där personlig assistent hjälpte klienten. Det mest representativa fotografiet av varje enskild arbetsställning vid de två olika förflyttningssituationerna användes som underlag, bilderna togs i sagittalplanet utan rotation av bålen. Även kroppslängd och kroppsvikt användes för att beräkna biomekanisk ländryggsbelastning. En biomekanisk modelldocka användes för analys (Jonsson, 1987) och beräkningar gjordes på nedre delen av ländryggen (L5-S1) med hjälp av denna. Den biomekaniska belastningen beräknades utifrån dessa fotografier via ett biomekaniskt dataprogram (Biomek) i de två förflyttningssituationerna (Jonsson, 1987). Det flekterande momentet samt de komprimerande och skärande krafterna i ländryggen på L5-S1-nivå beräknades. Totalt gjordes 16 beräkningar. Modelldockan som var i skala 1:5 placerades i en position som så exakt som möjligt motsvarade personliga assistenternas arbetsställningar enligt fotografierna. En lodrät referenslinje drogs genom rörelsecentrum för segment L5-S1. Utifrån denna referenslinje mättes sedan de vågräta avstånden till de på dockan markerade tyngdpunkterna för huvud, hals, bröstkorg, buk samt för både höger och vänster överarm, underarm och hand. Beräkningarna förutsatte att den personlig assistenter stod symmetriskt utan rotationsinslag samt att ingen av kroppsdelarna ovan L5- S1 nivån hade något externt stöd (Jonsson, 1987). Analys av ländryggens lutningsgrad beräknades på den axiala och den skärande belastningen på L5-S1 där det vågräta avståndet mättes från den lodräta linjen till leden Th12-L1.

11 Det flekterade momentet i L5-S1 beräknades enligt (Jonsson, 1987): Moment= kraften * momentarmen Momentarmen för varje segment beräknades som: X*5 * KL 1000 * 174,5. Där X = uppmätt mått på modelldockan från referenslinjen till tyngdpunkten av segmentet i mm, KL = kroppslängd i cm Segmenttyngden beräknades som: SV% * KV * 9, Där SV% = segmentets vikt i procent av kroppsvikten, KV = kroppsvikten i kg Den skärande kraften beräknades på följande sätt: T * L1 27,4 Där var T = tyngden av överkroppen och L1 = det vågräta avståndet från den lodräta linjen till Th12-L1 i (mm). Värdet 27,44 motsvarade avståndet mellan Th12-L1 och L5-S1 (mm) på den biomekaniska modelldockan. Den axiala belastningen (A) i L5-S1 beräknades enligt (Jonsson, 1987): A = ES + AT. Där ES = kontraktionskraften i erector spinae (flekterande momentet i L5-S1 dividerat med KL * 0,04) och AT = den axiala belastningskomponenten av tyngden av överkroppen. Den senare kraften beräknades trigonometriskt enligt formeln: AT = T * (27, Ll 2 )/27,44 Urval I studien deltog klienter samt personliga assistenter från ett privat assistansföretag i Norra Sverige. Undertecknad tog kontakt med företaget som förmedlade personlig assistans och frågade företagsledaren om de hade klienter och personliga assistenter som kunde tänka sig att vara intresserade av att medverka i studien. Samtliga var positiva till att medverka i studien. Kontakter togs i följande ordning: 1. En av delägarna i företaget informerade om studien till arbetsledarna. 2. Arbetsledaren tillfrågade klienten om samtycke till att delta i studien. Klienten gav sitt samtycke till att delta i studien och fyllde i blankett som lämnades till arbetsledaren (bilaga 1.1). 3. Därefter tillfrågades personliga assistenter om att delta i studien, de gav sitt samtycke och blanketten fylldes i och lämnades till arbetsledaren (bilaga 10

12 1.2). Samtyckesblanketten skickades till undertecknad på adress Luleå Tekniska Universitet. Inklusionskriterier: Klienter som uppfyllde följande kriterier erbjöds att delta i studien: Har stöd och hjälp av personlig assistent Behöver hjälp vid förflyttning Personliga assistenten arbetar ensam hos klienten Exlusionskriterier: Klienter med diagnostiserad demenssjukdom (enligt journalen) fick inte delta i studien. En av klienterna har en demenssjukdom och blev därför exkluderad. Åtta klienter medverkade i studien och de var mellan år med medelålder på 59 år. Det var 5 manliga och 3 kvinnliga klienter. De hade olika fysiska funktionsnedsättningar, men gemensamt för dem var att de behövde hjälp vid förflyttningar av en personlig assistent. Det var stora variationer i hur mycket hjälp klienterna behövde vid förflyttningarna. Vissa fick hjälp med manuell förflyttning och få hjälpmedel och de som inte alls kunde medverka förflyttades med taklyft. Hos de olika klienterna användes vid förflyttning till exempel: höj- och sänkbar säng, glidlakan, glidtyg, olika lyftselar, handystång, överflyttningsplattform, mobil lyft, stålyft och taklyft samt manuella och vårdarmanövrerade rullstolar. Åtta personliga assistenter medverkade i studien, 5 kvinnor och 3 män. De var mellan år och medelåldern var 46 år. Assistenternas kunskaper i förflyttningsteknik varierade, en del hade erfarenhet av arbete inom vård och omsorg några hade ingen sådan erfarenhet. Metodologiska reflektioner Risken finns alltid när någon ska visa hur en förflyttning går till att det inte ger en sanningsenlig bild. En möjlig påverkan kan vara att klienten reagerar positivt på uppmärksamheten och hjälper till på ett annat sätt än till vardags. Resultaten i studien baseras på åtta personliga assistenter arbetsställningar i samband med förflyttning och resultatet visar på stor variationen under förflyttningssituationerna. Frågan är i vilken utsträckning resultatet kan överföras till annan personal i liknande förflyttningssituationer. Resultatet kan anses möjligt att generaliseras i bemärkelsen att läsaren tar del av resultatet vilket öppnar upp förståelsen för den egna arbetssituationen på ett nytt och utvidgat sätt. Denna insikt leder förhoppningsvis till förberedelser till förändringar eller till bekräftelse av existerande förhållanden. Etiska överväganden Att genomföra en studie i en klients privata hem innebär alltid en risk för upplevelse av integritetsintrång. Inför datainsamlingen fick både klient och personlig assistent god tid att förbereda sig för mitt besök. Vikt lades också vid att noggrant informera om vad som skulle göras, hur filmer och kort skulle hanteras samt att klienter såväl som personliga assistenter kommer att vara anonyma. Det vetenskapliga rådet på Luleå tekniska universitet har gett sitt etiska godkännande för studiens genomförande. 11

13 Resultat Resultatet redovisas på gruppnivå. Först presenteras resultat av arbetsställningar vid hjälp från ryggläge till sittande. Sen presenteras resultatet av ländryggsflexion samt biomekanisk ländryggsbelastning när klient hjälps vid förflyttning från ryggläge till sittande samt från sittande på sängkant till stående/eller sittande i rullstol. Arbetsställning avseende skadlig inverkan vid hjälp från rygg- till sittställning Inga personliga assistenternas arbetsställning avseende nacken var inom det röda fältet, det vill säga ingen tydlig skadlig inverkan kunde noteras. Alla personliga assistenter hamnade inom den gula zonen, det vill säga risk för skadlig inverkan förelåg i nacken (Tabell 2). Fyra personliga assistenternas arbetsställning i ländryggen visade skadlig inverkan Dessa arbetade med en kraftig flekterad och roterad ländrygg vid förflyttning av klient (rött fält). Övriga personliga assistenternas arbetsställningar innebar risk för skadlig inverkan i ländryggen (gult fält) (Tabell 2). En personlig assistent hade en arbetsställning avseende arm/axel som innebar att arbete utfördes med handen utanför ¾ armavstånd, vilket innebär skadlig inverkan (rött fält). Två personliga assistenter hade arbetsställning för axel/arm i det (gula fältet) där arbete utfördes med handen i eller under knähöjd, periodvis under arbetsskiftet. De övriga fem personliga assistenterna hade en acceptabel arbetsställning (grönt fält) (Tabell 2). Vad gäller arbetsställning för benen, uppvisade endast en personlig assistent otillräcklig plats för ben och fötter, vilket tolkas som risk för skadlig inverkan (gult fält). De övriga sju personliga assistenterna hade inga problem med arbetsställningen för benen, de hade ett halksäkert, jämnt och vågrätt underlag under en väsentlig del av arbetsskiftet (grönt fält)(tabell 2). Resultat visade sammanfattningsvis att alla åtta personliga assistenter uppvisade skadlig inverkan eller risk för skadlig inverkan i ländryggen. En personlig assistent uppvisade skadlig inverkan i arbetsställning för axel/arm, två uppvisade risk för skadlig inverkan där arbete utfördes med handen i eller under knähöjd periodvis under arbetsskiftet. Endast en personlig assistent var i riskzonen för skadlig inverkan för arbetsställning avseende ben med otillräcklig plats för ben och fötter (Tabell 2). 12

14 Tabell 2. Personliga assistententers arbetsställning utifrån AFS 1998:1 (Arbetsmiljöverket) när klient hjälps från rygg- till sittställning Arbetsställning Nacke Rött Något av nedanstående Förekommer under en väsentlig del av arbetsskiftet. Olämpligt. Gult Något av nedanstående Förekommer periodvis under arbetsskiftet. Bör utredas Böjd (3) böjd, roterad (5) Grönt Nedanstående gäller för en väsentlig del av arbetsskiftet. Acceptabelt Ländrygg Böjd (3) böjd och vriden, (1) Böjd (3) böjd och vriden (1) Axlar/armar Handen ¾ (1) armavstånd från kroppen Ben Handen i eller under knähöjd (2) Otillräcklig plats för ben och fötter (1) (5) (7) Arbetsställning avseende ländryggsflexion vid hjälp från rygg- till sittställning Personliga assistenters ländryggsflexion när klient hjälps från ryggliggande till sittande ställning visade att nästan alla personliga assistenter har en ländryggsflexion mellan Endast en personlig assistent har en ländryggsflexion >60. Medelvärdet visade en ländryggsflexion på 47,5 för samtliga personliga assistenter (Tabell 3). Tabell 3. Personliga assistenternas ländryggsflexion när klient hjälps från rygg- till sittställning Assistent flexion >60 flexion Nr 1 55 Nr 2 45 Nr 3 60 Nr 4 35 Nr 5 25 Nr 6 55 Nr 7 65 Nr

15 Arbetsställning avseende ländryggsflexion vid hjälp från sittande till stående samt sittande i rullstol När personliga assistenter hjälpte klient upp från sittande på sängkant till sittande i rullstolstol har nästan alla en ländryggsflexion på och endast en personlig assistent har en ländryggsflexion på 70. Medelvärdet visade ländryggsflexion på 50 för samtliga personliga assistenter(tabell 4). Tabell 4. Personliga assistenternas ländryggsflexion när klient hjälps från sittande på sängkant till sittande i rullstolstol Assistent flexion >60 flexion Nr 1 35 Nr 2 70 Nr 3 55 Nr 4 40 Nr 5 50 Nr 6 55 Nr 7 60 Nr 8 35 Biomekanisk ländryggsbelastning avseende L5/S1 vid hjälp från rygg- till sittstäl lning Resultatet visade att värdena varierade från 88,6 till 115,32 Nm i flekterande moment (L5/S1) med ett medelvärde på 102,55 Nm. Den axiala belastningen varierade från 1625,66 till 2103,46 N med ett medelvärde på 1908,59 N. Den skärande belastning var 0 N och kontraktionskraft i erector spinae varierade mellan N för samtliga assistenter (Tabell 5). Tabell 5. Antropometriska mått (längd och vikt). Flekterande vridmoment (L5/S1), axial och skärande belastning samt kontraktionskraft i erector spinae, när klient hjälps från ryggliggande till sittande på sängkant. Personlig assistent Längd i cm Vikt i kg Flekterande moment (L5/S1) 14 Axial belastning Skärande belastning Kontraktions kraft i erector spinae Nr ,58 Nm 1682,24N 0 N 1324,32N Nr ,49 Nm 2081,23 N 0 N 1653,87 N Nr ,32 Nm 2103,23 N 0 N 1676,1 N Nr ,72 Nm 2138,04 N 0 N 1657,25 N Nr ,77 Nm 1625,66 N 0 N 1219,67 N Nr ,34 Nm 1929,4 N 0 N 1502,04 N Nr 7 167, ,57 Nm 1663,77N 0 N 1321,88 N Nr ,58 Nm 2044,94 N 0 N 1617,57 N

16 Biomekanisk ländryggsbelastning avseende L5/S1 vid hjälp från sittande på sängkant till stående/rullstol Resultatet visade att högsta värdet var 115 Nm i flekterande moment avseende (L5/S1), lägsta värdet var 88 Nm i flekterande moment samt medelvärdet var 102 Nm i flekterande moment. Resultet för axialbelastning visade att högsta värdet för axialbelastning var 2103 N, lägsta värdet var 1626 N. Medelvärdet för axiala belastningen var 1909 N. Den skärande belastningen var 0 N och kontraktionskraft i erector spinae N för samtliga assistenter (Tabell 6). Tabell 6. Antropometriska mått (längd och vikt). Flekterande vridmoment (L5/S1), axial och skärande belastning samt kontraktionskraft i erector spinae när klient hjälps från sittande på sängkant till stående/rullstol. Personlig assistent Längd i cm Vikt i kg Flekterande moment (L5/S1) Axial belastning Skärande belastning Kontraktions kraft i erector spinae Nr ,43 Nm 1299,91 N 0 N 941,99 N Nr ,93 Nm 1935,37 N 0 N 1508,00 N Nr ,35 Nm 1944,04 N 0 N 1516,67 N Nr ,24 Nm 2176,53 N 0 N 1695,74 N Nr ,35 Nm 1823,79 N 0 N 1417,79 N Nr ,46 Nm 1874, 54 N 0 N 1447,17 N Nr 7 167, ,45 Nm 1617,27 N 0 N 1275,37 N Nr ,02 Nm 1692,04 N 0 N 1264,67 N Diskussion Syftet med studien var att kartlägga åtta personliga assistenters arbetsställningar, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning och skadlig inverkan när klient hjälps vid förflyttning. Resultatet visar att samtliga personliga assistenter har flexion av ländrygg vid förflyttningarna och att arbetsställningarna var kraftigt flekterade och roterade. Hjälpmedel används inte i tillräcklig omfattning för att reglera arbetshöjden vid förflyttning av klient. Vid användning av lyfthjälpmedel i arbetet uppmättes högre värden i axial belastning jämfört med lyft med manuell förflyttning och hjälpmedel. Vid förflyttning är det viktigt att börja med att reglera arbetshöjd efter personliga assistentens längd och beroende på vilken förflyttning som ska utföras. Alla klienter i studien har höj- och sänkbara sängar i hemmet, men dessa användes inte i tillräcklig omfattning. En faktor som påverkar personliga assistenters ländryggsbelastning är om klienten kan medverka aktivt i förflyttning, vilket minskar ländryggsflexion samt den biomekanisk ländryggsbelastning och medför mindre skadlig inverkan i ländrygg. För att underlätta förflyttningar är det viktigt 15

17 att arbetstekniken är ergonomisk och att klientens medverkan bygger på ett naturligt rörelsemönster. Då det gäller hjälpmedel behövs kunskap om hur dessa ska användas på bästa sätt. När hjälpmedel inte används i tillräcklig omfattning, innebär det en påfrestning för personliga assistenten. För att kompensera klientens svaga benmuskulatur kan stålyft vara ett utmärkt hjälpmedel när klienten inte orkar stödja på nedre extremiteter. Om klienten har begränsad rörelseförmåga och kan stödja på sina nedre extremiteter räcker det med att justera arbetshöjden på höj- och sänkbara sängen för att underlätta uppresning till stående. Att inte ha kunskap om adekvat arbetsteknik och om hur hjälpmedel ska användas ökar risken för att personliga assistenter istället använder sig av kontroversiella tekniker. Till exempel att ta handgrepp i klientens armhålor eller lyfta i byxlinningen för att lyft upp klienten vid uppresning. Vid överflyttning från sittande på sängkant till rullstol kan även så kallade låga manuella utföras, vilket inte är acceptabel då risken för ryggskada ökar. Förutom att arbetsställningen innebär att ländryggen är flekterad och roterad så begränsas klientens förmåga att medverka vid förflyttningen. Personliga assistentens ländrygg belastas både av en ogynnsam arbetsställning samt klientens kroppstyngd. Ett rimligt antagande är att när klienten blir bensvag och tappar balansen ökar risken för ländryggskada, om personal tar emot och håller upp hela klientens kroppstyngd vid ett fall. Det viktigaste är att lindra fallet när klient blir bensvag och sjunker ihop. Personalen orkar inte hålla upp klienten i stående ställning i mer än några sekunder, denna plötsliga händelse kan innebära en ogynnsam position i ländryggen. Risken för skada i ländrygg uppstår när klientens kroppstyngd belastas i kombination med att ländryggen flekteras framåt, i sidled och roteras med en knyckig rörelse, det påfrestar ländryggens diskar och kan orsaka långvariga ländryggsbesvär. Som författare anser jag att utbildning i evidensbaserad förflyttningsteknik, belastningsergonomi är av stor betydelse för personliga assistenter. Det viktiga är att personliga assistenter är insatt i de grundläggande ergonomiska principer och hur dessa kan användas vid olika förflyttningar. En förflyttningsutbildning som innehåller övningar i kroppskännedom är positivt i syfte att få känna efter hur en ergonomisk arbetsställning intas samt att känna skillnaden när en belastning blir påfrestande för att undvika skadlig belastning. Sådana övningar kan skapa ahaupplevelser som är viktig för att undvika skadlig belastning på grund av olämpliga arbetsställningar. Att bli mer medveten om sin egen kropp innebär möjligheter för personliga assistenter att utvärdera sin egen förflyttningsteknik. För att minska skadlig inverkan av dåliga arbetsställningar anser jag att personliga assistenter bör göra riskbedömningar vid alla förflyttningar. De förflyttningar som är svåra att utföra måste kartläggas. Målet är att personliga assistenter ska utföra säkra och trygga förflyttningar såväl för klienten som sin egen del. Säkerhetstänk innebär att bedöma behovet av hjälpmedel vid olika förflyttningar, vilket förutsätter att det finns kunskap om hjälpmedel. Det är viktigt att identifiera risker vid förflyttning av klient, att vara förberedd på det oväntade som kan uppstå när klient blir trött och utmattad. När förflyttningsteknik väl är inlärd används inte kontroversiella tekniker som att lyfta klient under axlar/armhålor vid uppresning från sittande till stående eller att lyfta klient längre bak i stol manuellt, som medför risk för skadlig inverkan i ländryggen. 16

18 Viktigt är också att arbetsledare inom personlig assistans får utbildning så att de på ett adekvat sätt kan bedöma arbetsmiljön. De ska kunna kartlägga miljön i hemmen och om det är möjligt påverka utformning av personliga assistenternas arbetsmiljö, genom att utföra riskanalys av förflyttningar som utförs i klientens hem. Det är viktigt att dokumentera och åtgärda förflyttningar som inte är trygga och säkra, för att förebygga arbetsmiljöproblem. Det finns EU-direktiv som reglerar förflyttningsteknik dels vad gäller utbildningskrav och dels säkerhetsaspekter för personal som arbetar inom vård och omsorg. Ingen utvärdering har funnits som visar hur dessa krav har implementerats. Trenden idag har svängt från förflyttningsteknikträning till att utvärdera evidensbaserad förflyttning med olika utvärderingsverktyg. Enligt EUstandard i förflyttningsteknik är säkerhetstänk på organisationsnivå viktigt. Utbildning i förflyttningsteknik av god kvalitet kräver kompetenta lärare. Avgörande är att ha god kompetens inom belastningsergonomi och klinisk erfarenhet av att hjälpa klienter med funktionsnedsättning med förflyttning för att utbilda vårdpersonal i grundutbildning samt vid högre vårdutbildningar (Johnsson et al, 2007). Ambitionen med att personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma så länge som det är möjligt (Socialtjänstlagen 1997:313) ökar kraven på hemrehabilitering. En viktig faktor för att möjliggöra det är att klienten får stöd att träna och bibehålla sin fysiska funktionsförmåga. Det krävs goda kunskaper för att träna klienter och sjukgymnasterna har förutom teoretiska kunskaper också erfarenheter av att träna äldre klienter med många sjukdomar (multisjuka) i olika miljöer. För att klientens funktionsförmåga ska bibehållas krävs tillgång till olika hjälpmedel: höj- och sänkbara sängar, uppresningsstöd, mobila lyftar och stålyftar. Sjukgymnastens uppgift är att handleda och stödja personliga assistenter i arbetet med rehabilitering och när de hjälper klienten vid förflyttning. I dag finns ett glapp mellan rehabilitering i hemmiljö och tillgång till sjukgymnast. Klienter i hemmiljö har inte samma möjligheter som i sjukhusmiljö att få tillgång till träning med sjukgymnast. Socialtjänstorganisationen är inte uppbyggd så att sjukgymnasten har möjlighet att stödja personliga assistenter i tillräcklig omfattning. Att vara äldre och ha flera sjukdomar (multisjuka) innebär bland annat att dagsformen varierar stort och att förutsättningarna förändras när de skrivs ut från sjukhuset och kommer till sin hemmiljö. På sjukhuset finns tillgång till och kunskap om tekniska hjälpmedel och utrymmen som oftast är större än i det privata hemmet. Personliga assistenter har ofta begränsad utbildning i förflyttningsteknik vilket gör att enbart ett fåtal varianter av förflyttningsteknik kan användas. Det är också vanligt att nödvändiga hjälpmedel saknas. Sjukgymnastens kunskaper är viktiga för att handleda och stödja personliga assistenter att genomföra säkra förflyttningar. Förflyttningar som innebär att kompensera klientens fysiska funktionsförmåga med stöd av förflyttningshjälpmedel och samtidigt undvika skadlig inverkan på den personliga assistentens kropp. I kommande studier skulle det vara intressant att studera personliga assistenters motoriska inlärning i en evidensbaserad förflyttning. Men också att få kunskap om användandet av evidensbaserad förflyttning gör att klienten upplever 17

19 förflyttningen trygg och säker samt om den skadliga belastningen för personliga assistenter och vårdpersonal minskar. Statisk belastning är en bidragande orsak till belastningsbesvär och det vore intressant att få kunskap om hur hjälpmedel kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Genom att mäta belastningen i muskulaturen hos personliga assistenters och vårdpersonals i olika arbetsställningar vid användning av olika förflyttningshjälpmedel. Det vore också intressant att få kunskap om vad som krävs för att klienten ska uppleva en förflyttningssituation som trygg och säker. Klientens upplevelse av att med hjälp av förflyttningshjälpmedel bli förflyttad finns inte beskriven i litteraturen. Att studera betydelsen av att i hemmiljö handleda anhöriga i förflyttningsteknik och samtidigt stimulera klienters delaktighet vid förflyttning med anpassade förflyttningshjälpmedel skulle vara intressant. 18

20 Referenslista Arbetsmiljöverket Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö [www dokument]. URL Arbetsmiljöverket Vård och omsorg [www dokument]. URL Belastningsergonomiföreskrift AFS 1998:1. Belastningsergonomi i hemvården adi 623 [www dokument]. URL Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18. Brinkhoff A & Knibbe N (2003). The ergostat program pilot study of an ergonomic intervention to reduce static load for caregivers. Professional safety Daynard D, Yassi A, Cooper J E, Tate R, Norman R & Wells R. Biomechanical analysis of peak and cumulative spinal loads during simulated patient handling activities: a substudy of a randomized controlled trial to prevent lift and transfer injury of health care workers. Applied Ergonomics 2001, 32, Fogelberg S, Sessman, L. Biomekanisk analys av patientlyft i team. (2008). Högskolan i Halmstad. Garg A, Owen B, Beller D & Banaag J. (1991). A biomechanical and ergonomic evaluation of patient transferring tasks: bed to wheelchair and wheelchair to bed. Ergonomics; 34(3): Hignett S, Crumptom E, Ruszala S, Alexander P, Fray M & Fletcher M. (2003). Evidence-based patient handling tasks, equipment and interventions. Hignett S, Fray M, Rossi MA, Tamminen-Peter L, Hermann S, Lomi C, Dockrell S, Cotrim T, Cantineu JB & Johnsson, C. (2007). Implementation of the Manual Handling Directive in the healthcare industry in the European Union for patient handling tasks. International Journal of industrial ergonomics, volume 37, issue 5, Jonsson, B Människan i arbete. Funktionell anatomi, antropometri och biomekanik. Ur Lundgren N, Luthman G., Elgstrand Kl, (eds.). Johnsson C, Carlsson R & Lagerström M. (2002). Evaluation of training in patient handling and moving skills among hospital and home care personnel. Ergonomics, Vol 45, No 12, Marras W & Karwovski W The occupational ergonomics handbook. McGill SM & Kavcic NS. Transfer of the horizontal patient: the effects of a friction reducing assistive device of low back mechanics. Ergonomics 2005 June 22; 48 (8):

D-UPPSATS. Personliga assistenternas ländryggsbelastning och skadlig inverkan vid förflyttning av klient. Annette Lind. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. Personliga assistenternas ländryggsbelastning och skadlig inverkan vid förflyttning av klient. Annette Lind. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2010:086 Personliga assistenternas ländryggsbelastning och skadlig inverkan vid förflyttning av klient Annette Lind Luleå tekniska universitet D-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC.

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC. 00 Y16 AFC.364 Ergonomi - Målare Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se Förutsättningar Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Text av Bosse Rosén. Aktiv ergonomi för biodlare

Text av Bosse Rosén. Aktiv ergonomi för biodlare Text av Bosse Rosén Aktiv ergonomi för biodlare Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka ben ger stor påfrestning på ländryggen. Arbete under knähöjd är en riskfaktor och bör helst undvikas. Aktiv

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder En modell för föräldrautbildning Idé och text: sjukgymnast Eva Wallin Färgillustrationer: Lisa Engström Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

RepoLakan räddar ryggar

RepoLakan räddar ryggar REPOLAKAN Upp Kompetens och runt finns i sängen nära dig UPP OCH RUNT I SÄNGEN RepoLakan räddar ryggar Alla vet att det är snudd på omöjligt att ligga still i sängen inte ens när vi sover ligger vi still.

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane)

Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane) Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane) Hej! Det har gått snart fyra veckor efter ergonomilektionen. Jag skulle nu vilja veta hur du som elev har upplevt avsnittet samt effekterna. Hur

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Antal anställda i Gävle kommun ca 7.500 st

Antal anställda i Gävle kommun ca 7.500 st Antal anställda i Gävle kommun ca 7.500 st Förvaltning Kommunledningskontoret Barn o ungdom Gävle Bygg & Miljö Gävle Kultur & Fritid Gävle Omvårdnad Gävle Socialtjänst Gävle Tekniska kontoret Gävle Utbildning

Läs mer

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.

Läs mer

Styrkeövningar för längdskidåkning

Styrkeövningar för längdskidåkning Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare tya.se Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare Roger Nilsson, TYA Avfall Sveriges höstmöte 2011 1 Vad TYA är Ideell förening Bildades 1975 Yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetsmarknadens parter

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15 MANUAL BORDSMASSAGESET VÄLKOMMEN SOM ÄGARE TILL ETT TARSUS BORDSMASSAGESET! Vårt mål är att du som användare ska uppleva att Tarsus produkter underlättar ditt arbete och främjar en god arbetsmiljö. Om

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

DET HÄR ÄR VI. Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM. Extrem fetma Positionering Upp och stå. Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE

DET HÄR ÄR VI. Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM. Extrem fetma Positionering Upp och stå. Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE DET HÄR ÄR VI Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM Extrem fetma Positionering Upp och stå Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE 1 OM OSS Gemensamt för våra kurser Utbildningslokal Kurserna varvar teori och praktiska

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Lösningar för infektionskontroll TM

Lösningar för infektionskontroll TM Lösningar för infektionskontroll TM Engångs- och avspritningsbara hjälpmedel underlättar infektionskontroll Handicares sortiment erbjuder ett växande urval av engångs- och avspritningsbara förflyttningshjälpmedel

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

StandUp. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic TM. Manual - Svenska. REF 60800001 StandUp med strömkabel

StandUp. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic TM. Manual - Svenska. REF 60800001 StandUp med strömkabel StandUp SystemRoMedic TM Manual - Svenska REF 60800001 StandUp med strömkabel REF 60800002 StandUp, med batteri SWL: 160 kg StandUp är en lyftstol utvecklad för att hjälpa personer upp från golv till sittande

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi 1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Rehab/förebyggande 2012-02-20

Rehab/förebyggande 2012-02-20 Rehab/förebyggande 2012-02-20 Innehåll Inledning... 3 Övningar... 4 Utan hjälpmedel... 4 Gummiband... 5 Exempel på pass... 8 Landbaserade... 8 Cirkulationsträning... 8 Vanliga problem... 8 Akut överbelastningssmärta...

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer