En stor del av pensionärsorganisationens verksamhet utgörs av

Transkript

1 Korsholms senioren Nr 1 April 2015 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 9 I det här numret: Delaktighet och inflytande Pensionärsförbundet inte bara Foto: Patrick Ragnäs Pensionärsförbundet inte bara träffar, fester och resor SPF Österbottens styrelse möter valkretsens riksdagsledamöter En stor del av pensionärsorganisationens verksamhet utgörs av intressebevakningen, där målsättningen är att arbeta för att den äldre befolkningens intressen beaktas i all samhällsplanering. Styrelsen för SPF Österbotten besöker regelbundet olika instanser i landskapet och framför sina åsikter. Årliga diskussionsmöten hålls med de svenskspråkiga ministrarna och riksdagsledamöterna från valkretsen. Kontakt hålls också med bl.a. Folktinget och Österbottens förbund. Läs mer i Henrik Svarfvars artikel på sidan 4. träffar, fester och resor Korsholms närsjukhus IT-caféträffar...7 Kvevlax kyrka och församling Koskö som hörnsten Helsinghörnans pensionärshem årsjubileum vid Weikarshemmet...18 Plock ur Weikarshemmets historik...19 Kommande aktiviteter i föreningen-regionen-förbundet...20 Kvevlax kyrka Vi fortsätter vår serie där vi har för avsikt att presentera kyrkor och församlingar i vår kommun. Nu står Kvevlax i tur och som ciceron fungerar Sven-Erik Kjellman. Läs mera på sidorna 8-11 Kommande aktiviteter bland annat: Korsholms pensionärsförening Plättkalas Två hemliga resor och 2.7. Känn ditt Korsholm Resa till Estlands svenskbygder Friskvårdsdag i Botniahallen Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb...sid.20 SPF Österbotten Sommarfest på Carpella Ruskaresa till Saxnäs Resa till Sicilien Teaterresa till Åbo Stormskärs Maja Förbundet SPF Resa till Barcelona och Mallorca Seniorskeppet

2 Ledare Delaktighet och Monica Sirén-Aura Fortsättningsvis lever vi i en mycket turbulent tid. Det ena reformförslaget efter det andra stupar på sin omöjlighet och nya försök att hitta metoder att stävja den offentliga ekonomin fortsätter under nästa riksdag och regering. I Korsholm pågår samma försök att stävja ökade kostnader inom de stora områdena, social-och hälsovården, bildningssektorn och äldreomsorgen. Tre arbetsgrupper har suttit och försökt hitta lösningsmodeller. Modellerna är i vissa fall väldigt radikala men med sunt förnuft och diskussioner kommer vi säkert till resultat som går att genomföra. Då det gäller förändringar där gamla strukturer ska ge vika och ny mark brytas är det viktigt med delaktighet, att man diskuterar och hör de olika parter som förändringen omfattar. Inom äldreomsorgen bör man lyssna till personalen inom vård och omsorg, närståendevårdarna och anhöriga, hemsjukvården för att hitta bättre lösningsmodeller för det arbete som skall utföras. Det finns många människor med lång erfarenhet, den tysta kunskapen bör kunna tas tillvara i tider som dessa. Vi vill ju att Korsholm även i fortsättningen skall kunna erbjuda de äldre en god vård och omsorg. En av arbetsgrupperna, tillsatt av kommunstyrelsen, har arbetat fram en Äldreomsorgsplan Planen är ett stort arbete med många goda förslag till förbättringar. Korsholms pensionärsförening, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och representanter för Äldrerådet lyssnade till socialdir. Alice Backström som redogjorde för planen. Korsholms pensionärsförening beslöt att tillsätta en liten arbetsgrupp Monica Sirén-Aura, ordförande och ansvarig utgivare Emmavägen 11, Korsholm Tfn , e-post monica.siren-aura@netikka.fi Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, Korsholm Tfn , e-post hawikberg@hotmail.com Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén Mottatået 59, Tölby Tfn , e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby Tfn , e-post borje.paro@netikka.fi Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen Vallavägen 7, Karperö Tfn , e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi Alf Norrgård, medlem i redaktionsgruppen Lamaslotvägen 8, Petsmo Tfn , e-post alf.norrgard@netikka.fi Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, Helsingby Tfn , e-post fredrik.bjork@anvianet.fi Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas före den 15 sept till redaktionsgruppen. Ombrytning och tryck: Upc Print 2 Korsholmssenioren

3 inflytande Monica Sirén-Aura bestående av Mary Andrén-Pada, Rose-Marie Swanljung och undertecknad som arbetade ihop ett bemötande av planen. Det finns många goda exempel till utveckling i vårt västra grannland som kanske kunde lånas också till oss. Exempel på det kunde vara mobil sjukvård, där den äldre får hembesök av läkaren i stället för tvärtom, rehabiliteringsteam som från dag ett hjälper den äldre i hemmet i övergången från sjukhusvård till den egna bostaden. Andra exempel på åtgärder kunde vara att ge vårdarna möjlighet att själva organisera sitt arbete där den äldre finns i centrum för planeringen. Hemvården bör också växa i takt med att den äldre befolkningen ökar och dygnetrunt-vårdplatser minskar, det torde vara rätt logiskt. Men det viktigaste i dessa processer är att ge utrymme att frigöra sig från gammaldags processer, ta till sig tankar och funderingar som människor har, se på modeller från andra nordiska länder och översätta dem till vårt samhälle. Vi brukar tala om den nordiska välfärdsmodellen, då kan det vara skäl att kanske omvärdera vårt sätt att se på den äldre befolkningen. I alla sammanhang är det viktigt att ge människor möjlighet att påverka och vara delaktiga i processer som berör det vardagliga livet. Bli medlem i i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. r.f. Ring: Tor-Erik Båtman , Ring: Tor-Eriks Börje adress Paro är: Karkmovägen Börjes 396, adress Helsingby, är: Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby, e-post: toije.batman@hotmail.com borje.paro@netikka.fi Medlemsavgiften är 17 euro/år från och med I den ingår förbundets medlemstidning Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: FÖDELSEDATUM: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: Korsholmssenioren 3

4 Pensionärsförbundet Henrik Svarfvar Den del av pensionärsförbundets verksamhet som våra medlemmar främst kommer i kontakt med är olika träffar, fester och resor som ordnas av föreningarna, regionerna och förbundet. Men en stor del av verksamheten utgörs också av intressebevakningen som sker på alla nivåer inom organisationen. Vad menas då med intressebevakningen som vi ofta talar om. Denna har som uppgift att på alla plan ta tillvara pensionärernas intressen och försöka påverka hela samhället att ta hänsyn till oss äldre på ett bra sätt i alla situationer. Nationell intressebevakning På förbundsnivå sker intressebevakningen närmast så att våra förtroende- och tjänstemän följer med vad som sker inom riksdag och regering, i ministeriernas arbete vid utarbetandet av lagförslag och förordningar samt deltar som sakkunniga i riksdagens utskott. Förbundet uppvaktar regelbundet riksdagsgrupper, ministrar och andra inom förvaltningen. SPF är medlem i PIO, som är en samarbetsorganisation för de sex största pensionärsorganisationerna i Finland. En stor del av intressebevakningen på nationell nivå sker via PIO. Utöver bevakningen av statsförvaltningen följer också förbundet med vad näringslivet kommer med för åtgärder som kan beröra den äldre befolkningen. Även i EU har SPF sitt finger med i intressebevakningen, då vi är med i Age Platform som är pensionärernas officiella kontaktlänk i Bryssel. Regional intressebevakning Inom Österbotten är det styrelsen för SPF Österbotten som främst har hand om intressebevakningen. Under de två senaste åren har styrelsen regelbundet besökt olika instanser i landskapet och framfört sina synpunkter på deras verksamhet. Några av besöksmålen har varit Vasa Centralsjukhus, Österbottens förbund, SÖFUK, Österbottens Polisinrättning och Vasabladet. Sedan har vi varje år hållit diskussionsmöten med de svenska ministrarna och riksdagsledamöterna från valkretsen och så har styrelsen besökts av olika SPF Österbottens styrelse möter Vasabladets ansvarige chefredaktör Niklas Nyberg Foto: Patrick Ragnäs 4 Korsholmssenioren

5 inte bara träffar, fester och resor personer, exempelvis Folktingets verksamhetsledare. SPF Österbotten hörs också numera av Österbottens förbund som sakkunnigt vid uppgörande av olika planer, senast i januari i samband med den nu aktuella Välfärdsstrategin för Österbotten. Vid regionens vår- och höstmöten ges alltid ett uttalande i någon aktuell fråga som berör pensionärerna. Lokal intressebevakning Den lokala intressebevakningen sköts av Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och sker ofta i samarbete med kommunens Äldreråd. De båda föreningarna har en god inblick i vad som sker inom kommunen när det gäller frågor som berör de äldre. Kvevlaxnejdens Pensionärsklubbs ordförande är också Äldrerådets ordförande och Korsholms pensionärsförenings ordförande sitter i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Detta betyder inte att föreningarna inte har åsikter om utvecklingen och därför följer vi kontinuerligt med vad som planeras och besluts inom kommunen. Detta gäller i stort många områden men givetvis är äldreomsorgen, hälsovården och boendet de viktigaste. Medlemmarnas betydelse för intressebevakningen Medlemmarna har en stor betydelse när det gäller att få genomslagskraft i intressebevakningen. Ju fler medlemmar vi har, både inom förbundet, i Österbotten och i vår egen kommun, desto större påverkningsmöjligheter har vi. Både statlig och kommunal förvaltning och näringslivet är mera lyhörda till åsikter som vi framför, om vi har ett större antal medlemmar som vi representerar. Därför är SPF inte bara träffar, resor och fester utan också en aktiv samhällspåverkare för pensionärernas bästa. Bli medlem i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb! Klubben är registrerad förening och har en styrelse bestående av 7 personer. Ordförande väljs av höstmötet årligen och styrelsemedlemmar väljs för två år. Klubbens nuvarande styrelse består av följande personer: Peter Sahlsten ordförande Alf Norrgård viceordförande Gertrud Ståhlberg sekreterare Märtha Nyman kassör Rose Näsman medlemsansvarig Henrik Westerback reseansvarig Kerstin Norrman vuxeninst.ansvarig Ta gärna kontakt med någon i styrelsen om du har synpunkter och idéer om verksamheten framdeles! Du hittar oss ockå på Webbsidan Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb. Bli medlem i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf. Ring Rose Näsman, eller , rose.nasman@saunalahti.fi Varpvägen 151, 65300, Vasa Medlemsavgiften är 16 /år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/ år. Namn... Födelsetid... Adress... Postadress... E-Postadress... Korsholmssenioren 5

6 Korsholms närsjukhus en satsning på åldringsvård i förändring Foto: Tommy Lahti Mikael Gädda Korsholms närsjukhus är invigt. Redan planerades projektet. Närsjukhusets vårdhem togs i bruk redan i april 2014 och akutoch rehabiliteringsavdelningen i oktober Samtidigt som närsjukhusets vårdhem togs i bruk diskuterades framtidens och morgondagens åldringsvård. I nuvarande närsjukhus finns en akutavdelning med platser för patienter med akuta försämringar, terminalpatienter, infektionspatienter och minnessjuka patienter i utredningsskedet. På rehabiliteringsavdelningen finns patienter som genomgått exempelvis en höftledsoperation och skall rehabiliteras till hemförhållanden. Korsholms närsjukhus togs i bruk 2014 Foto: Tommy Lahti Vårdhem och effektiverat serviceboende I vårdhemmet med idag 24 platser finns patienter som i regel inte längre kan klara sig hemma, utan behöver medicinsk dygnetruntvård. I den sista avdelningen, nämligen Elviraboendet, som fungerar som effektiverat serviceboende, också med 24 platser, är innevånarna hyresgäster och avdelningen förvaltas och sköts av socialnämnden i Korsholm. Vad är då skillnaden mellan vårdhemmet och det effektiverade serviceboendet? Det effektiverade serviceboendet är som namnet säger ett boende, där kunden själv hyr utrymmena, ett boende där det finns personal tillgänglig för att hjälpa kunderna i allehanda sysslor där inriktningen inte är primärt medicinsk vård. Dagens vårdfilosofi Hur såg då hälsovårdscentralens långvård ut fram till dess att närsjukhuset öppnades? På bäddavdelningarna som färdigställdes under början av och 1990-talet var vårdfilosofin en helt annan. Idag prioriteras ett stött hemmaboende, vistelse på serviceboende och ett effektiverat serviceboende framom långvård. I morgondagens Finland skall det inte längre finnas långvård i den bemärkelse vi tidigare haft. I och med den tekniska utvecklingen kan patienter skötas längre hemma, med stöd av olika rehabiliterings- och hemvårdsin- 6 Korsholmssenioren

7 satser. I ett brytningsskede tar förvisso en förändring tid, men siktet är klart inställt på denna förändring, inte bara i Korsholm utan också nationellt. Kommande typer av boende I Korsholm har också det mellanting av boende som inte finns idag, ett boende i s.k. hybridkvarter lanserats och kommer inom kort till beslut. Hybridkvarter är kvarter med olika slags boende (hyreslägenheter, ägolägenheter, anpassade lägenheter osv.) men också olika servicepunkter, allt från banker, caféer och butiker till olika slag av kommunal service inom socialoch hälsovårdstjänster samt olika slags aktivitetsutrymmen. Att planera och ge service till kunder som finns geografiskt nära varandra är kostnadseffektivt och ger ett mervärde både för serviceproducenten och kunden. Vi pratar dagligdags om service på rullatoravstånd, vilket i de flesta fall uppskattas vara ca 200m. Utveckling inom öppna vården Samtidigt som närsjukhuset togs i bruk, påbörjades också utvecklingsåtgärder inom den öppna vården. Framtiden kommer också att medföra förändringar inom primärvårdens öppenvård. Fram till i dag har beslut tagits att centralisera mödravårdsmottagningen från hälsostationerna ute i byarna till huvudhälsostationen i Smedsby. Framöver kommer också till beslut att delar av sjukvårdsmottagningen i byarna centraliseras till huvudhälsostationen. Orsaken till detta är dels våra ekonomiska realiteter, dels ett sätt att omprioritera i vårdutbudet. Den oftast mobila vuxna befolkningen förväntas använda sig mer av vårdtjänster centralt medan barnrådgivning sker som närservice på hälsostationerna lika som även delar av vård för de äldre. I skrivande stund har inte överföringen av delar av sjukvårdsmottagningen ännu diskuterats i detalj, men under hösten 2015 kommer planerna sannolikt att presenteras. Det måste förstås noteras att hemvården och den till den anknutna hemsjukvården kommer att få mer resurser i framtiden eftersom vårdfilosofin utgår från ett hemmaboende betydligt längre än idag. IT-caféträffar Pensionärsföreningens medlemmar har under vårvintern sammankommit till IT-caféträffar som föreningen ordnat i samarbete med Folkhälsan i Korsholm. Martin Bäck har tillsammans med föreningens egna handledare ansvarat för verksamheten. Deltagarna har fått svar på många frågor och större och mindre datorproblem har funnit sin lösning. Foto. Börje Paro Korsholmssenioren 7

8 Kvevlax kyrka och församling Sven-Erik Kjellman Välkommen till kyrkan För länge sedan - kyrka och klockstapel Prosten Olavus Bratt, verksam under 1600-talets andra hälft, omtalar som en säker (?) uppgift att vidh Qwefvelax by ett Capell fordom varit haffver. Trots tillförlitlig dokumentation kan uppgiften inte helt avskrivas som grundlös. Bratt hade varit kyrkoherde i Wasa- Mustasaari församling i tolv år då han nedskrev uppgiften som troligtvis berättats honom av församlingsbor gång efter annan. I Kvevlax historia (1962) antar professor Bror Åkerblom att ordet vid innebär att kapellet inte legat inne i själva byn utan kan syfta på nuvarande begravningsplatsen Biskopsholmen ca 1½ km från byns centrum. Biskopar och präster for ju omkring och uppbar tionde och naturligt var att även gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar ägde rum samtidigt. Kyrkan hade en dominerande roll på 1600-talet. Vuxna, friska personer skulle varje söndag besöka kyrkan. Befolkningen i Kvevlaxbyarna var trägna kyrkobesökare, berättar K.V. Åkerblom i sin Kvevlax historia (1923). Huruvida kyrkobesöken skedde av fri vilja eller inte kan diskuteras. Då alternativet var rannsakning vid tinget med åtföljande bötesstraff valde säkert mången att ta sig till kyrkan i Vasa (nuvarande kyrkoruinen i Gamla Vasa) för att slippa böterna. Hur som helst var kyrkvägen lång för människorna i de nordöstra delarna av socknen och vid oväder och dåligt väglag blev strapatserna tunga. För de som sommartid låg ute vid fiskelägen var det särskilt mödosamt att besöka kyrkan. Kom man väl dit så kunde andakten utbytas mot mindre slagsmål om en plats i kyrkbänken. Kyrkan hade helt enkelt blivit för liten trots att den hade byggts ut på 1650-talet. Fejderna i kyrkbänken slutade ofta vid tinget. Tanken på en egen kyrka i Kvevlax växte sig allt starkare. Vid biskopsvisitationen i församlingen den 21 februari 1691 framförde Kvevlaxborna önskemålet att få bygga ett kapell för att få det bekvämare att besöka kyrkan. Och nu gick det med rasande fart. Biskopen begärde utlåtande av landshövding Gustav Grass. Han understödde förslaget. Församlingen skulle omfatta ca 50 hemman. Voitby by skulle även tillhöra kapellet enligt de föreliggande planerna. Konungen Karl XI gav sitt samtycke den 23 maj 1691till att Qwefwelax Boer må uppå egen bekostnad detta kapellet uppbygga. Men problemen var inte lösta med konungens nådiga bifall. Hemmansägarna i Voitby, Petsmo och Koskö protesterade. Landshövdingen hade inte heller namngivit de byar i vilka de 50 hemmanen fanns. En annan 8 Korsholmssenioren

9 olöst fråga var kyrkans placering. Hankmoborna ville ha den till Västerhankmo där Back hemman hade blivit anslaget till boställe åt den ena kapellanen i Wasa-Mustasaari. Men kyrkbygget med bonden Hans Larsson Qveflander som byggmästare framskred an efter problemen löstes och kyrkan kunde invigas fjärde dag jul år Den fick namnet Sankt Johannes. Den kyrka besökarna trädde in i fjärde dag jul år 1693 har få likheter med dagens Kvevlax kyrka. Kyrkan som uppförts var en åttkantig långkyrka. Förebilden finns troligen i brukskapell i Västmanland och Närke i Sverige dit den kommit från hugenotternas tempel i La Rochelle och Caen i Frankrike. Petsmo- och Kosköborna kom småningom underfund med att det trots allt var bekvämare att ta sig till kyrkan i Kvevlax än till kyrkan i nuvarande Gamla Vasa. Åren skred man så till verket att göra kyrkan större. Under ledning av kapellanen, magister Wilhelm Granlund, sågades kyrkan itu, västra delen drogs längre västerut och i öppningarna mot norr och söder byggdes två rätvinkliga korsarmar. Petsmo- och Kosköborna svarade för tillbyggnaden av södra korset medan församlingen i övrigt bekostade norra korset. Kyrkan fick lägre yttertak än tidigare. Sakristian finns i hörnet mellan norra och östra korset. I västra och östra korsen kan man se resterna av den åttkantiga formen från den ursprungliga kyrkobyggnaden. Kyrkan har renoverats ett flertal gånger under sin tillvaro. Den senaste grundliga renoveringen gjordes inför kyrkan 300-års jubileum. Isoleringen, värmesystemet, belysningen och bättre tillgänglighet till bänkarna kan nämnas. Vid kyrktorget finns WC, klädhyllor och förråd. Mässhake från 1712 Under stora ofreden plundrades Kvevlax kyrka och prästgård på egentligen allt lösöre av ryssarna. Tre kyrkklockor, ljuskronorna och kyrkböckerna bortfördes. En mässhake, anskaffad år 1712, kunde senare spåras, har återfåtts samt restaurerats. Under års krig var ryssarna åter i Kvevlax. De förföljde de svenska soldater som efter nederlaget i Vasa var på återtåg till Österhankmo, där de tidigare landstigit. Då de närmade sig kyrkan gick den ålderstigne kapellanen Anders Aspegren d.y. fram till den ryske befälhavaren och försäkrade att bönderna i Kvevlax inte var fientliga sinnade gentemot ryssarna. Han bjöd dessutom alla soldater på en sup som han hällde upp i en silverbägare. Då den sista soldaten fått sin sup stoppade han silverbägaren i sin ficka. Aspegren anmälde det till befälhavaren och han fick silverbägaren tillbaka. Låter vi fantasin skena iväg så Prästgården kanske Aspegrens supar räddade både folket i byarna och silvret i kyrkan. Då kyrkobesökaren kommer den ursprungliga vägen upp till kyrkan förbi norra gaveln av prästgården och in genom grindarna vid stenmuren möter besökaren först klockstapeln. Den nuvarande klockstapeln är byggd år 1757 under ledning av Samuel Jossharju. Det berättas att den första klockstapeln vid mitten av 1700-talet måste stöttas från alla sidor för att inte blåsa omkull. Storklockan i klockstapeln är av sent datum, år 2000 och införskaffad från Holland. Den förra storklockan från 1736 konstaterades sprucken år1998. Den reparerades vid Nivala yrkesinstitut men återfick icke den rätta klangen. Lillklockan är tillverkad i Stockholm och har sedan 1736 ljudit över bygden i snart 280 år. Församlingens övriga byggnader Nuvarande prästgård byggdes åt den första kyrkoherden i Kvevlax församling, Frans Oskar Durchman. Den föregående prästgården revs och den nya uppfördes ett stycke västerut, in på gården, delvis med material från den rivna men betydligt större. K.V.Åkerblom karakteriserar Frans Oskar Durchman som en man med överlägsen förmåga i predikstolen, vid skrivbordet, som ordförande i Fortsätter på sid 10. Korsholmssenioren 9

10 Ehrengard Högnäs dekorativa och harmoniska vävnad i församlingshemmet. Bilden från boken Mellan varp och måne av Ehrengard Högnäs 2001 genomgick församlingshemmet en omfattande renovering och har idag en viktig funktion att fylla inte bara i församlingens verksamhet utan också för andra organisationer i bygden. sockenstämman och vid varje företag. Ett exempel på Durchmans handlingskraft är att han skiljde den världsliga och den kyrkliga förvaltningen åt tidigare än vad någon annan socken gjorde det i nuvarande Korsholm. Men Durchman kvarstod som ordförande för både sockenstämman och kyrkostämman. I kyrkrummet Väl inne i kyrkan faller blicken på altartavlan. Kärt barn har många namn, sägs det. Tavlan har målats av Berndt Lagerstam med Axel Enders altartavla i Molde domkyrka i Norge som förebild. Samma motiv finns i några kyrkor i Sverige. Lagerstam kallar sin tavla Påskmorgon. Men motivet kallas också I församlingens fastighetsmassa ingår ännu en rätt stor uthuslänga. Den används inte längre för ursprungligt ändamål utan har ombyggts till garage och förrådsrum. I uthuslängan finns Drängstugan, ett samlingsutrymme med kokvrå, Stallet med utrymmen för församlingens dagklubb och Krubban som utgör ett böne- och förrättningsrum. Mittemot kyrkan på andra sidan vägen till Lappsund finns kyrkoherdens gamla magasin bredvid Kveflaks sockens lånings- och besparingsmagasin. Magasinet har förut funnits på bostället i Västerhankmo: Den senast uppförda byggnaden är församlingshemmet invid vägen till Koskö, som byggdes , delvis med virke från den gamla sockenstugan. Den nya byggnaden föll icke alla på läppen men dåvarande kyrkoherden, Åke Bergman, bemötte kritiken genom att säga; virket gjorde att det blev såhär. Åren gjordes en omfattande tillbyggnad som nästan fördubblade bruksytan. Åren Berndt Lagerstams altartavla. Foto: Mikael Herrgård 10 Korsholmssenioren

11 Uppståndelsen eller Kvinnorna vid graven. Tavlan köptes år Under stilla veckan täcker en transparent passionsduk altartavlan. Duken är ett arbete av textilkonstnären Ehrengard Högnäs. På duken kan man urskilja orden Jesus från Nasaret. Judarnas konung. På påskmorgonen rullas duken upp till altartavlan översta kant och tavlan har frilagts. Kvevlax kyrka torde vara ensam om ett dylikt arrangemang. Kyrkofullmäktigeinstitutionen i Kvevlax församling går till historien genom mötet 28 dec Artikelförfattaren i mitten av första raden var fullmäktiges sista ordförande. Altartavlan täckt av passionsduken. Bilden från Stundars broschyr inför Ehrengard Högnäs utställning 2013 Den nuvarande kyrkoorgeln från Kangasala orgelfabrik är från år Men dess fasad härstammar fån den tidigare orgeln, en Zachariassen från år Orgeln genomgick en omintonering år 2006 samtidigt som pipor oh luftkanaler sotades. Strax till vänster vid huvudingången står en bastant kista från år Ovanför den hänger sex fotografier av glasmålningar. Originalen torde ha varit en gåva av Vasa-Mustasaari församling då kyrkan stod färdig Motiven är Utdrivandet ur paradiset, Aron, Kains offer, Kristi födelse, Kristi dop och Korsfästelsen. Originalen finns idag i Nationalmuseet. I kyrkan finns också porträtt av biskop Herman Witte och reformatorn Martin Luther. Till vänster i koret finns den förra altartavlan Nattvarden. Före den fanns en altartavla med motiv från Den yttersta domen. Det berättas att folk tog så illa vid sig av motivet att de kunde svimma. I folkmun kallades tavlan ilak tavlon. Den finns idag i Österbottens museum. Och idag Kvevlax församlings medlemsantal växer sakta. Prestationen är dock värd att notera i tider då man gjort det möjligt att bara genom ett klick på datorn så är man inte längre församlings- medlem. Medlemsantalet är omkring Samarbetet med frikyrkoförsamlingarna i Kvevlaxbygden är friktionsfritt. Tidigare fanns starka spänningar i bygden. Inkomster från virkesförsäljning från församlingens skogsinnehav på ca 300 hektar utgör ett starkt komplement till kyrkoskatten då större investeringar eller reparationer skall genomföras. Skogsinnehavet finns i Västerhankmo, Österhankmo, Vassor och på Värlax (Västerhankmo). Efter kriget reducerades kyrkoherdeboställets marker avsevärt genom bildandet av frontmannalägenheter. Då Mustasaaren suomalainen seurakunta bildades år 1995 tillföll några hektar odlingsjord sistnämnda församling. Dagens Korsholm bildades den 1 januari 1973 genom sammanslagning av huvuddelarna av fem kommuner. För församlingarna i dessa innebar kommunreformen att en kyrklig samfällighet bildades. Församlingarna då valde en form av partiell ekonomisk gemenskap, som i stort innebar att församlingarna skötte sig själva men alla församlingar inom samfälligheten hade samma kyrkoskatt. Ett gemensamt ekonomikontor inrättades. Senare anställdes en fastighetschef för församlingarnas byggnader och för övervakning av byggnadsprojekt. År 2005 genomfördes en andra kyrklig samfällighetsreform. Genom denna avskaffades de skilda församlingarnas förvaltningsorgan Kyrkofullmäktige. Högsta beslutanderätten i den nya kyrkliga samfälligheten utövas nu av Gemensamma kyrkofullmäktige. Men egendomen i församlingarna kvarstår fortfarande i respektive församlings ägo. Reformarbetet tar aldrig slut. De som framdeles deltar i detta arbete borde vinnlägga sig om att inte så split mellan församlingarna utan i sann Kristi anda visa förståelse, vidsynthet och tolerans. Källor: Kvevlax historia 1923 K.V.Åkerblom Kvevlax historia 1962 Bror Åkerblom Kvevlax kyrka 1943 Selim Melin Kvevlax kyrka 300 år 1992 Festskrift Kvevlax församlings arkiv Fotografierna är ur församlingens arkiv och privata källor Korsholmssenioren 11

12 Koskö som hörnsten Rune Frants Mitt namn är Rune Frants. Jag skall kort berätta om min levnadsvandring. Jag föddes just efter krigsslutet i november 1944 i Koskö, Söderjälon. Mina föräldrar, Robert och Hjördis, var småbrukare. Trots att vi nu lever i förskingringen har vi alltid försökt odla våra österbottniska rötter. Vi har också varit måna om att stimulera barnen och barnbarnen att hålla kontakt med Kvevlaxbygden. Barndomstiden var tydligen normal och utan större händelser. Jag hade Lea Lipkin som lärarinna i folkskolan. Hon var den som sporrade mina föräldrar att sända mig till ett läroverk. Det blev Vasa Svenska Lyceum. Jag trivdes bra men hade svårigheter med finska, matematik och idrott. I synnerhet bristen på matematikbegåvning begränsade starkt mitt val av studieriktning efter studentexamen Det blev Åbo Akademi och studier i kemi och biologi. Det valet har jag aldrig ångrat. På min tjugonde födelsedag den 26 november 1964 hade jag permission från armén och var på dans i Kvevlax. Där träffades jag av en kemisk reaktion med en mörklätt söt flicka som inte hade något namn. Efter ett långt detektivarbete och brevskrivande, kunde jag med glädje konstatera att jag hemkommen från Dragsvik hade en flickvän med namnet Margot som sedermera blev min hustru och mamma till våra två barn, Camilla och Patrick. På hösten 1965 återvände jag till Åbo och studierna. Studierna gick skapligt och jag specialiserade mig i biokemi - livets kemi. Efter magisterexamen tog jag de första trevande stegen som licentiat-forskare i vad som senare visade sig vara genetik. Min handledare var Aldur Eriksson, forskare vid Folkhälsan i Helsingfors. Han skulle bli professor i medicinsk genetik vid Vrije Universiteit i Amsterdam. Han nämnde ytligt i ett telefonsamtal att han kunde ta med en ung akademiker för att starta upp ett forskningslaboratorium. Detta samtal kom att påverka vårt liv på ett genomgripande sätt. Hösten 1967 gifte vi oss och Margot följde med till Åbo och i februari 1969 föddes vår dotter Camilla blev ett händelserikt år. Aldur Eriksson ringde i september med den mycket konkreta informationen: Vi åker den första februari. På min förvånade fråga: Vart?, svarade han lika förvånat: Till Amsterdam för Fan! Nu började en hektisk period. Jag försökte få min licentiatavhandling klar, Margot var höggravid men måste jobba vidare och samtidigt förbereda flyttningen - eftersom vi skulle återvända efter ett par år beslöt vi att ta bara det nödvändigaste med, resten placerade vi i en etta som vi köpt i Reso. Patrick föddes den 18 december just före flyttningen till Nederländerna. Den 3 mars 1973 flyttade också Margot med barnen till Holland. Den första tiden i Holland var bedrövlig. Allt som kunde gå fel, gick fel. Universitetet skulle ordna bostad. Det hade de inte gjort - de hade t.o.m. tappat bort alla mina papper. Tack vare dekanens och hans hustrus snabba ingripande kunde jag snabbt få tag på en nybyggd radhuslägenhet just utanför Amsterdam i en liten stad som heter Hoofddorp (huvudbyn). Hoofddorp grundades efter att en stor sjö (183 kvadratkilometer) mellan Amsterdam, Haarlem och Leiden torrlagts på 1850-talet, inte med de berömda väderkvarnarna men med stora pumpar drivna av ångmaskiner. Officiellt ligger vårt hus 6,5 m under havsytan! En tredjedel av landet ligger under 12 Korsholmssenioren

13 havsnivån och skyddas av vallar och slussar. Nästan alla hus är byggda på pålar det är långt till fast grund. Holland har ca 400 invånare per kvadratkilometer Finland ca 20! Bosättningen är otroligt väl organiserad och gränsen mellan bostadsområde och jordbruksmark är knivskarp. Det är närmast omöjligt att köpa en tomt på ett agrart område. Hur ser en radhuslägenhet ut? Den vanliga modellen är 5,5 m bred, ca 12 m djup och har tre våningar. Gräsmattan är vanligen 10m djup. Radhuset dit vi flyttade var i våra ögon egentligen halvfärdigt. Det fanns ingen golvbeläggning, spis, kylskåp etc. Redan att få el- och gasanslutningar var ett stort problem när man inte behärskar språket. Jag har haft den genetiska forskningen både som jobb och hobby. Jag har upplevt den medicinska genetikens blomstring. Ett projekt som på 70-talet räckte sex månader, kan nu med supersnabba tekniker utföras på ett par veckor. Ett av de viktigaste projekten rörde sig runt kärlsjukdomar, kolesterol, diabetes och övervikt. I forna tider var det normalt att det fanns för litet att äta. Under det senaste århundradet med mat i överflöd, i synnerhet olika former av kolhydrater (socker), har den sparsamma nyttiga egenskapen förändrats till en närapå livsfarlig nackdel. Kolhydraterna omsätts snabbt i fett som lagras inte bara under huden utan också mellan organen i buken. Den ökade vikten gör oss mindre mobila och fett som borde förbrännas lagras - vi hamnar i en ond cirkel. I många fall leder fettlagringarna till en försämrad insulinbalans som kan vara början till (ålders-) diabetes och kärlsjukdomar. Vägen dit är mycket kort och lätt - vägen ut är besvärlig och fordrar en järnhård disciplin. Vi började vårt migrän-genetikprojekt med att samla familjer med en mycket allvarlig form av migrän, men fortsatte senare med att samla vanliga patienter via en internet-baserad värvning. Som den första gruppen i världen har vi kunnat bevisa att migrän är en verklig sjukdom med en tydlig biologisk grund. Det finns sannolikt ett stort antal orsaker men den gemensamma nämnaren är att vissa delar av hjärnan är överkänslig för utlockande faktorer som hormoner, vissa livsmedel, snabba förändringar i t.ex. stress, väderlek etc. De kommande åren ger sannolikt nya impulser till förbättrad behandling. För- och nackdelen med forskning (eller annat utvecklingsarbete) är att man sällan precis vet vart följande steg (experiment) leder och att nya resultat ger nya frågor - man måste kunna leva med osäkerhet och kunna improvisera. Basen för framgångsrik forskning är samarbete och öppen publicering av resultaten. En viktig del av det akademiska livet är att lära unga människor att ta de första stegen på forskningens ofta krokiga men spännande stig. Under min tid som professor har jag varit handledare för ca 50 doktorander - flera av dem har nu viktiga positioner inom universitet, industri och samhälle Ursprungligen skulle familjen stanna högst två år i Holland. Eftersom vi trivdes bra, beslöt vi att stanna en längre tid och jag tog avsked av Åbo Akademi. Efter att jag doktorerade 1980, Fortsätter på sid 14. Migrän och andra former av huvudvärk har ett dåligt rykte - i synnerhet migrän hos kvinnor inte i kväll älskling, jag har en grym huvudvärk. Upp till en fjärdedel av kvinnorna har haft migrän anfall - 10 procent har ett eller flera anfall per månad. Följaktligen är huvudvärk medicinskt och socialt en av de allvarligaste sjukdomarna enligt världshälsoorganisationen WHO. Korsholmssenioren 13

14 Fortsättning från sid 13. återkom diskussionen om att flytta tillbaka till Finland. Jag kunde få ett bra jobb inom ett bioteknologiföretag i Åbo. Dagarna före undertecknandet kom alla tvivel - språket, skolorna, bostad etc. Det slutade med att jag tackade nej. Det var att bränna broarna efter oss. Den återkommande frågan var och är: Var det rätt att vi tog med barnen till ett främmande land? Deras rötter är ju i Finland. Var har de bättre framtidsperspektiv? Men vi trivs lyckligtvis alla bra i Holland. Barnen växte, blev studenter, började studera, arbeta och träffade sina livskamrater. Camilla är edsvuren revisor och Patrick dataspecialist. Båda är nu gifta och har två barn var. Med de fyra barnbarnen, Anne, Eva, Kaj och Seija har vi intensiv kontakt. Camillas familj bor nära oss, medan Patricks familj bor längre bort och vi ser dem mera sällan. Det kompenserar vi på sommaren då de vistas flera veckor i Koskö. Camillas familj försöker också tillbringa ett par veckor på sommarstället varje år. Det är liv och rörelse med 10 personer. Närheten till Köklotfjärden ger unika möjligheter till rekreation och långa båtturer med Replot och Nabben som gemensamma favoriter. För Patrick är Mickelsörarna särskilt viktiga, han kommer t.o.m. tillbaka för att vara med om pojkveckan i början av september. På 70-talet var det usligt ordnat med dagvård i Holland men när barnen blev lite äldre kunde Margot börja arbeta utanför hemmet. Hon kunde snabbt få arbete som direktionssekreterare på flygledningen i Amsterdam, Schiphol, där hon trivdes mycket bra. För fem år sedan blev jag pensionär. Jag slutade som doktorandhandledare eftersom jag hade goda unga forskarkollegor som bra kunde överta de dagliga kontakterna. Lyckligtvis kunde jag efter pensioneringen utföra vissa managementprojekt och fungera som rådgivare åt mina uppföljare - på detta sätt blev förändringen och saknaden lätt att leva med. Nu fem år senare har jag funnit en ny balans - jag tycker nog ännu om att följa med vad som händer och är ännu medlem i olika (inter)nationella grupper som bedömer stipendieansökningar och forskningsprogram. Tack vare vårt välutrustade sommarställe Finlandia vid Köklotfjärden, kan vi kombinera det bästa av två världar: de relativt milda vintrarna i Holland och den fantastiska ljusa sommarperioden i Finland. När våren kommer är det roligt att drömma om vad allt vi kan och vill göra i Finland. Hittills har vi kunnat vara väldigt aktiva med fullt program och tid för barn, barnbarn, släkt och vänner. När barnen åker tillbaka, blir det tystare, kallare och mörkare - vi vill igen hem till Holland. I Finland sysslar vi med släkt- och bygdeforskning. Det är ju så enkelt att släktforska nuförtiden det finns otroligt mycket på nätet. Man bör dock vara försiktig med att kopiera utan en noggrann kontroll. Annars finns risken att fel sprider sig som sanning. Kvevlaxbygdens Dialektforskare är ett intressant och nyttigt projekt som nu kommit mycket långt med att detaljdokumentera dialektord i de olika byarna i gamla Kvevlax kommun. Förutom dialektord samlar byagrupperna också på uttryck - och mycket viktigt - skrönor och anekdoter. Förr i tiden fanns det tydligen flera byoriginal som vågade säga och formulera minnesvärda saker - många i trakten kände nog t.ex. Kåsk-Arvid. Om du har en anekdot med positiv humor, tveka inte att ta kontakt med någon i byagrupperna eller med mej direkt. Drömmen är att utge en bygdebok lämpligt till julen Hur är det att vara pensionär i Holland? Alla har lika hög folkpension som inte påverkas av arbetspension. Arbetspensionen är ca 70 % av lönen under de senaste aktiva åren. Däremot är kurser och dylikt nästan helt utan stöd och kostar följaktligen hundratals euro per termin. Vi har det intrycket att det finns otroligt mycket mera intressanta och betalbara aktiviteter för pensionärer i Finland - ibland begriper vi inte hur finländarna har tid att arbeta! Sjukvården är i stort sett baserad på en dyr privat sjukförsäkring med rätt hög standard. Det skrivs mycket om hur lätt det är att få eutanasi (dödshjälp) i Holland. Summan av kardemumman är: eutanasi är laglig i Holland, men det finns mycket strikta regler som är välkontrollerade. För det första - man måste skriftligen anhålla om eutanasi. Det är förståndigt att, så länge man är klar i knoppen, deponera en s.k. viljeförklaring tillsammans med eutanasibegäran. Det är nämligen så att det slutliga beslutet och fastställande av en tidpunkt för eutanasi inte kan göras om man lider av t.ex. demens eller annars inte själv kan fatta beslutet. Just i viljeförklaringen ger man till känna att t.ex. familjedoktorn tillsammans med de anhöriga kan bedöma när fortsatt liv är meningslöst. Detta beslut måste kontrolleras och godkännas av en annan läkare som inte personligen känner patienten. Givetvis kan en läkare vägra att utföra eutanasi av t.ex. etiska eller religiösa orsaker. I dylika fall tar en kollega över fallet. Förutom ambassaden finns det två organisationer som arbetar för oss finländare i förskingringen. Föreningen Nederländerna-Finland sköter det världsliga med de mest traditionella festerna Valborg, midsommar, lilla jul och självständighetsdagen. Sjömanskyrkan i Rotterdam sköter det andliga och ordnar dessutom bl.a. julmarknaden, julottan och påskmässan. Förutom kyrkkaffe med hembakat dopp, kan vi köpa olika finska produkter i den lilla butiken. I kyrkbyggnaden finns olika utrymmen som bibliotek, cafeteria med ett modernt kök, möteslokaler etc. Namnet har också ändrats till Finland-hus. Båda organisationerna har det svårt nuförtiden med färre och färre medlemmar. Behovet av ett mini- Finland i Holland avtar snabbt med de starkt förbättrade kommunikationsmöjligheterna. På 70-talet var en flygresa till Vasa verkligt dyr nu är det mycket billigare att flyga än att köra bil. Skype ger en möjlighet att sitta och prata som om man vore på kafferep man måste förstås själv stå för kaffet. Foton: Privata 14 Korsholmssenioren

15 Helsinghörnans pensionärshem i Helsingby, det äldsta pensionärshemmet i Korsholm Rose-Marie Swanljung, Foto: Bengt Vestlund Korsholms pensionärsförening äger och driver pensionärshemmet Helsinghörnan. Vid pensionärshemmet finns utrymmen för aktiviteter och umgänge. Föreningen vill lägga stor vikt vid social gemenskap och livskvalitet för hyresgästerna Det är viktigt att alla bostäder är uthyrda för att ekonomin skall gå runt. En lönsam investering som gjorts för några år sedan var installationen av bergvärme. Denna satsning har inneburit en betydande ekonomisk inbesparing i uppvärmningskostnader och också bidragit till möjligheterna att renovera. Dräneringsarbete har också gjorts kring alla hus på tomten. Pensionärshemmet där saker händer. Helsinghörnan är en fin helhet för boende på området men också för pensionärer som ännu klarar sig att bo hemma, men deltar i de aktiviteter som ordnas för äldre. Här finns pensionärsbostäder, kök och matsal, hemservice, hemsjukvård och nattpatrull som är stationerad på samma område. De boende upplever stor trygghet med all service så nära intill för dem som har behov av hjälp. Bostäderna hyrs i främsta hand ut åt pensionärer, men de bostäder som inte pensionärerna behöver hyrs ut åt andra intresserade. I dagens läge bor här både pensionärer och yngre personer. Pensionärerna har högsta prioritet och självklart förtur till bostäderna. För närvarande har pensionärshemmet fem tvårumslägenheter och 14 enrumslägenheter. En blandning av yngre och äldre personer på samma ställe ger liv och rörelse på området. Helsinghörnan genomgår som bäst ett stort renoveringsprojekt och i nuläget har två tvårummare och en enrummare redan renoverats. Eftersom husen är byggda 1975 finns det ett stort behov av renovering. Lägenheterna blir ljusa, trevliga och mera funktionella med inredning som motsvarar dagens behov och standard. Köksfunktionen och badrummen har förstorats. All inredning är förnyad och nya fönster och dörrar har satts in. Renoveringsarbetet kommer att fortsätta under de kommande åren och strävan är att alla bostäder efter hand skall renoveras. Direktionen med ordförande Nils Nygård och sakkunniga Bengt Vestlund i spetsen gläder sig åt att renoveringen kommit i gång på allvar. Här förs en av de boende till lunch i matsalen. Korsholmssenioren 15

16 Kb Örns Byggtjänst Ky och ordförande Nils Nygård Helsinghörnans direktion: Nils Nygård ordförande, Siv Nordlund, Jörgen Holm, Rose-Marie Swanljung sekreterare Suppleanter: Bengt Vestlund sakkunnig, Birgitta Södergård, Lars-Erik Ståhl Nuvarande direktion har många beslut som skall fattas i samband med renoveringen. Jörgen Holm, Lars-Erik Ståhl, Siv Nordlund, Birgitta Södergård, Nils Nygård, Bengt Vestlund, Rose-Marie Swanljung 16 Korsholmssenioren

17 Kökets funktion och verksamhet. I det moderna köket tillreds mat för boende på pensionärshemmet och för pensionärer i östra och södra Korsholm samt Solf. Det sjuder av verksamhet i köket varje vardag under ledning av köksföreståndare Inger Södersved då mat skall tillredas för pensionärshemmets boende och för matservice åt hemmaboende pensionärer. Hemservicen kör sedan ut maten fem dagar i veckan till dem som har matservice i hemmet. Ca 100 portioner tillreds dagligen. En liten gallup berättar att klienterna är mycket nöjda med maten som serveras. Maten är god, näringsrik och varierande. Övre bilden: Föreståndare Inger Södersved, Linda Dahlvik-Ljungqvist och Marja-Leena Nygård Maten portioneras upp och förpackas i värmelådor. Hemservicen sköter mattransporterna ut till hemmaboende klienter. Marja-Leena Nygård dukar borden för dagens matgäster i matsalen. Aktiviteter på området för pensionärer Aktiviteterna är inte enbart avsedda för de boende på området utan också för pensionärer från de olika byarna. En gång i månaden ordnar Folkhälsan café 70+ med Ann-Charlotte Willför som ledare. Under träffarna använder man sig av Folkhälsans hälsobefrämjande program för äldre: mimosel-programmet. Träffarna är öppna för alla intresserade. Här är det meningen att de äldre skall erbjudas den stimulans och gemenskap som samvaron med andra mänskor ger. Frågesport, gymnastik, berättelser, minnesträningar är exempel på vad som ingår i programmet. Varannan vecka ordnar kommunen terapiverksamhet för de boende på Helsinghörnan och personer utifrån, under ledning av sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar. En gång i månaden besöker prästen pensionärshemmet. Vuxeninstitutet ordnar föreläsningar med olika föredragshållare och ibland bjuds det på sång och musik. Varje onsdag samlas pensionärerna från de olika byarna i området till dagcenter och demensgrupp. Samtliga deltagare kommer till kl och då är borden dukade till lunch. Målsättningen med verksamheten är att upprätthålla funktionsförmågan hos de äldre. En gång i veckan ordnas gymnastik för hemserviceklienterna i samband med kaffet i matsalen Varje sommar ordnas en sommarsamling som är en verkligt omtyckt och lyckad fest. Då samlas både pensionärer, deras anhöriga och folk från bygden till en gemensam fest med musikunderhållning och allsång, kaffe och dopp, lotteri, korvgrillning och framförallt gemenskap. Festen har varit mycket välbesökt och uppskattad. Traditionen fortsätter inkommande sommar och i samband med årets sommarsamling firar pensionärshemmet 40 år. En aktningsvärd ålder för ett pensionärshem i kommunen. Korsholmssenioren 17

18 30-årsjubileum vid Weikarshemmet Kaj Erik Pått Senaste höst var det 30 år sedan pensionärshemmet i Veikars togs i bruk. Detta firades med en tillställning den 10 mars. Ett 40-tal personer bänkade sig i salen under stillsam dragspelsmusik, exekverad av byns egen spelman, Per-Erik Backlund. Sedan Stig Bonn, direktionsordförande för Weikarshemmet, hälsat välkommen framförde Monica Sirén-Aura pensionärsföreningens hälsning och gav en eloge åt det frivilliga arbete som bedrivas för de åldrandes väl. Som kuriositet kan nämnas att Monica förutom ledarskapet på pensionärsnivå, även jobbar bland barn i lekåldern. Stig Bonns informativa historik avspeglade Weikarshemmets öden under de tre gångna decennierna. Rut Norrgrann såg på initiativet till bygget av hemmet ur kommunalt perspektiv och kunde även presentera en förteckning över de första invånarna. Henrik Svarfvar framförde en hälsning från SPF Österbotten och betonade att aktivitetskommittén ordnar fester, möten, utfärder, grötluncher m.m. för kommunens pensionärer, enligt senast rapport 897 personer. Per-Erik Backlund underhåller med dragspelsmusik Marianne Smeds gav en klar bild av initialskedet till hemmets tillblivelse. Hon kom att bli något av spindeln i nätet i kontakten med såväl statliga myndigheter som med lokala. Bostadsstyrelsen ställde krav såväl på interiören som exteriören när det gäller pensionärshem; Foto: Börje Paro bl.a. spisar med fyra plattor, äppelträd och bärbuskar. Ett tag tänkte man gå till högsta förvaltningsdomstolen vilket dock kunde undvikas. Kommunen hade inlöst tomten men redan när bygget påbörjats, stötte man på en jobspost; utpålningen hade skett 3m inpå rågrannens mark, något kommunen helt tog på sig. En enkät försökte utreda behovet av åldringshem bland 65 år fyllda, visade att de flesta helst stannade hemma så länge som möjligt, men snart nog fylldes de 12 lokalerna av vilka fyra var tvårummare. Två eldsjälar ville Marianne nämna; Rauha Edberg som var i full färd med snöskottningen kl. 4 på morgonen när gårdskarlen kom samt Ingeborg Berg, en alltiallo-kontaktperson när något fallerade. Efter avslutningspsalmen, Den blomstertid, tackade Stig Bonn alla som bidragit till festarrangemanget och konstaterade att alla rum är upptagna alltifrån gammal till ung, det senare syftade på för- och eftermiddagslekiset Weikids. Festpubliken Foto: Börje Paro 18 Korsholmssenioren

19 Plock ur Weikarshemmets historik Håkan Wikberg Efter att Korsholms pensionärshemsförening hade byggt ett pensionärshem i Helsingby, gjorde man 1981 en tomtreservering i Veikars för ett eventuellt kommande pensionärshem i Östra Korsholm. Man tillsatte en arbetsgrupp bestående av Arne Karp, Ingeborg Rönnberg, Bertel Smeds och Hugo Bäck med Sigel Ek, Rauha Edberg och Nils Back som ersättare för att utreda behovet och sätta i gång med planeringen. Byggmästare Sigfrid Häggblom från Oravais fick i uppdrag att göra upp byggnadsritningarna. Vid årsskiftet var man klar att ta de första spadtagen. Huvudentreprenör var byggfirma Ingmar Berg medan VVS-installationerna gjordes av Paul Strandberg och elinstallationerna av Botnia elinstallationer. Nu bildades också en stödgrupp för pensionärshemmet med 15 medlemmar från byarna i Östra Korsholm. Denna grupp med något mindre sammansättning verkar fortfarande och sammankommer regelbundet under namnet terapigruppen. Den ansvarar för den årligen återkommande auktionen, som inbringar medel som kan användas till diverse inköp till pensionärshemmet. Gruppen sköter bl.a. också om talkotillställningar, där man tvättar fönster, planterar blommor och buskar m.m. Den 21 juni 1984 välkomnade man till taklagsfest på byggnadsplatsen och den 30 november samma år hölls slutsyn på pensionärshemmet. Redan följande dag den 1 december flyttade 15 hyresgäster in. Hemmet består av 12 lägenheter, fyra tvårummare och åtta enrummare med tillhörande förrådsutrymmen och gemensam bastu. I byggnaderna finns också ett kök och ett rymligt samlingsrum, som tidigare användes som matsal. För att ge hemmet ett namn ordnades en namntävling, där namnförslaget Weikarshemmet vann. När hemmet stod klart anställdes en föreståndare med uppgift att sköta både matlagningen och gårdskarlssysslorna. Från 1988 delades sysslorna upp så att en person skötte matlagningen och en Bilden ur privat arkiv annan person skötte gårdskarlssysslorna. Senare började man också köra ut mat till hemmaboende pensionärer. År 2001 upphörde matlagningen vid Weikarshemmet och efter det började maten komma från Helsinghörnans kök. Den 17 december 2004 firade man en 20-årsfest på Weikarshemmet med digert program bestående av återblickar, recitation, sång och musikprogram. I programmet medverkade bl.a. Marianne Smeds, Ingeborg Berg, Arne Karp, Linda Edberg, Hilding Backholm, Bertil Stenlund, Helen Grop och Herbert Hjortman. Weikarshemmet har under de gångna 30 åren varit till glädje inte enbart för de boende utan också för många andra bland invånarna i byarna i Östra Korsholm. Det har också varit ett hem för terapigruppen och här har både gammal och ung kunnat sammankomma till möten, kurser m.m. Det är med tacksamhet man minns dem som var med och tog initiativ till och förverkligade Weikarshemmet. Några av dem finns ännu kvar bland oss. Funktionärer under de 30 år som gått. Direktionsordförande: Arne Karp, Jussi Lahti, John Svan, Stig Bonn (nuvarande) Inbjudan till taklagsfesten Bilden ur privat arkiv Byggmästare Sigfrid Häggblom diskuterar med arbetsledaren Bjarne Karlsson Gårdskarl: Lisbeth Berg, bröderna Kullbäck, Tommy Svevar, Håkan Aspling, Tommy Svevar (nuvarande) Värdinna för köket: Lisbeth Berg, Carita Ståhl. Källor Stig Bonn: Veikars pensionärshem 30 år Kaj-Erik Pått: Historien om Weikarshemmet/ Korsholmssenioren nr 2/2008 Bilden ur privat arkiv Taklagsfesten Muraren Sigurd Kullbäck Korsholmssenioren 19

20 KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET Välkommen med på SPF:s träffar, fester och resor Korsholms pensionärsförening Månadsträff och Plättkalas onsdag 3 juni kl på Kronvik lägergård i Sundom Vi får information av Erik Sjöberg om Havets Hus, som skall bli inkörsport till Kvarkens naturarv. K-E Pått ordnar frågesport. Musik. Plättar med sylt och grädde. Hemliga resor ordnas 1 och 2 juli Vi ordnar två Hemliga resor under sommaren. Resorna har olika mål och omfattar en dag. Vart vi reser och vad vi besöker vet vi först när vi är hemma igen. Uppgifter om anmälan kommer senare i Vbl. och på hemsidan. Känn ditt Korsholm 11 augusti Årets Känn ditt Korsholm går till Karperö, Koskö, Petsmo och Västerhankmo. Utfärden är en halvdags bussutfärd, där vi får bekanta oss med kända och okända delar av vår kommun. Anmälan senare. Resa till Estlands svenskbygder augusti Sommarresan går detta år till Estland och landets gamla svenska områden. Det betyder staden Haapsalu och öarna Dagö och Ösel. Dessutom gör vi en avstickare till Pärnu. Tidtabellen är anpassad så att vi kör med bussen till och från Helsingfors under dagtid. Resan ordnas i samarbete med Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och VIPS. Anmälan till Henrik tel eller senast Friskvårdsdag i Botniahallen 28 september Höstens Friskvårdsdag ordnas i Botniahallen måndagen den 28 september med ny öppettid mellan och Föreläsningar, utställningar, försäljning och musikhörna. Inget inträde. Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb Friluftsdag Vi samlas vid flygolycksplatsen i Kvevlax 5.5.kl Hemlig resa 24 juni Allsångsafton Den årliga allsångsaftonen hålls kl Korsholms pensionärsförenings medlemmar inbjuds. Motionsdag 1 september SPF Österbotten Sommarfest på Carpella 5 augusti Regionens stora sommarfest ordnas i år på Carpella i Karperö onsdagen den 5 augusti med lunch kl och program från Efter programmet dans och alternativt program. Höstresa under en dag I september ordnas på sedvanligt sätt en endagsutfärd för alla pensionärsföreningar i Österbotten. Ännu är datum och mål för höstens utfärd inte klara så vi får återkomma senare. Ruskaresa till Saxnäs september Våra österbottniska medlemmar har frågat efter en höstresa till Västerbotten och nu ordnar vi en sådan både för dem som vill vandra kortare eller längre sträckor och även för övriga, där bussen tar dem ut till olika besöksmål som Fatmomakke, Marsfjället och Trappstegsforsen. Anmälan till SPF:s kansli i Vasa tel Resa till Sicilien 30 september 7 oktober Denna gång går SPF Österbottens långresa till Sicilien med buss till Helsingfors och flyg direkt till Catania på Sicilien. Vi besöker olika platser på ön och byter hotell bara en gång samt förflyttar oss med österbottnisk buss och chaufför. Anmälan till Vasakansliet tel Teaterresa till Åbo och musikalen Stormskärs Maja november Medlemmar som är teaterintresserade har möjlighet att delta i en teaterresa för att se musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater. I resan ingår också möjlighet att under en halv dag titta på julmarknaden invid Åbo domkyrka före hemfärden. Anmälan också för denna resa till Vasakansliet tel SPF Förbundet Barcelona & Mallorca 26 september 3 oktober Förbundet ordnar en resa till Spanien i månadsskiftet september oktober med flyg från Helsingfors och anslutningsresa från Österbotten. Anmälan om deltagande till Ingves & Svanbäck tel Seniorskeppet oktober Seniorskeppet ordnas också i höst på Silja Serenade mellan Helsingfors och Stockholm. Mycket mat och digert program under hela resan. Anslutning med tåg från Vasa. Anmälan under sensommaren. Följ med annonseringen i God Tid, Vbl:s spalt för föreningar och på våra hemsidor.