Energimyndigheten Rurik Holmberg Carlos Lopes

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2015-03- 04. Energimyndigheten Rurik Holmberg Carlos Lopes"

Transkript

1 Energimyndigheten Rurik Holmberg Carlos Lopes EEF vill härmed lämna synpunkter angående Energimyndighetens uppdrag att utreda vita certifikat. Vita certifikat något för Sverige? Energieffektivisering ger ökad nytta till samhället och vita certifikat kan vara ett sätt att realisera den stora ekonomiskt lönsamma potential som finns Frågan om Vita Certifikat eller kvotplikt tar sig emellertid ofta formalistiska former och diskussionerna sin utgångspunkt i tolkningar av till exempel EU- direktivens formuleringar. Det är naturligt men det innebär också att man skymmer den principiella grundläggande frågan om hur man skall kunna säkerställa att man får mesta möjliga nytta för pengarna. Energitillförsel och energianvändning har inget självändamål. Energin används för att få nytta (ljus, kraft och värme). EU- direktivets skrivningar om Energy Efficiency Obligations borde därför snarare översättas som Energinyttoansvar. Vi borde alltså diskutera hur man organiserar markanden och fördelar ansvaret så att energin ger mest möjliga nytta för pengarna. Man kan göra mer med mindre få ökad nytta med mindre energi. Behov av vita certifikat? Att den lönsamma potentialen är mycket stor visar IEA/OECD i flera av deras senare studier. World Energy Outlook 2012 visade att den ekonomiskt lönsamma potentialen är så stor globalt att enbart denna skulle nästan räcka för att klara att nå målet (2 grader) för global uppvärmning. Marknadsrapporterna 2013 kallade energieffektivisering för det första bränslet just därför att det är så stort och det är så billigt och rapporten 2014 fortsatte med att kalla effektivisering ett osynligt kraftpaket. World Energy Investment Outlook 2014 funderade över orsakerna att potentialen inte realiseras och fann att det bland annat beror på att man inte är van att bedöma besparingar i investeringskalkyler. Rapporterna om effektiviseringens extra plusvärden, kallade Non- Energy Benefits, har skärskådats närmare och inte mindre än 15 sådana visas och diskuteras i publikationen Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency. Man ger exempel på att man i industriella projekt minskar återbetalningstiden till hälften och i

2 byggnadsprojekt kan få fyrfalt tillbaka på en investering som förbättrar byggnaders prestanda. De ekonomiska potentialerna av enbart minskad (=effektviserad) energianvändning är av storleksordningen upp emot 50% och om hänsyn tas även till plusvärdena sannolikt större. Motargumentet är ofta att potentialer som beräknas på detta sätt är ingenjörsmässiga och måste korrigeras till att bli samhällsekonomiska genom att man också måste ta hänsyn till exempelvis sök- och transaktionskostnader och marknadsmisslyckanden. Detta diskuteras mera nedan. Vita certifikat är ett av flera sätt att realisera en energieffektiviseringspotential. Finns det en sådan potential i Sverige? Eller är syftet att uppnå Sveriges mål för energieffektivisering? Om syftet är att uppnå Sveriges mål behövs i princip inte några stora ytterligare styrmedel sjösättas. Enligt Underlag till kontrollstation 2015 kommer vi att nå 19 av de 20% som är vårt mål. Här bör vi dock ha i åtanke att detta mål inte är satt i förhållande till den lönsamma potential som finns, utan långt under denna. På lång sikt verkar potentialen vara i storleksordningen 50% 1. Man kan även fråga sig om det som är lönsamt för konsumenten/fastighetsägaren även är lönsamt för samhället. Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:110) gjorde bedömningen att effektiviseringspotentialen är påfallande lika i samhälls- och beslutsfattarkalkylerna (bilaga 4, s. 609). Vi drar därför slutsatsen att styrmedel behövs för att realisera den för samhället lönsamma potentialen. Vi tolkar uppdragsformulering som att utredning ska visa om det finns ett behov av vita certifikat i förhållande till andra styrmedel för att uppnå energieffektivisering. Inte för att visa om Sverige behöver styrmedel för energieffektivisering. Argument för vita certifikat - Flyttar fokus till nytta Energiföretagens roll Back to basics! I mitten på talet tog diskussionen om effektivare energianvändning som ett alternativ till ökad energitillförsel mera fart. Detta bland annat som en följd av att teknisk utveckling kunde frambringa energianvändande utrustning med allt högre verkningsgrad och att energitillförseln fick allt högre kostnader och hade mera påtaglig negativ miljöpåverkan än vad man tidigare noterat. 1 Källor: SOU 2008:110, Så mår våra hus, Boverket, Belok.se, Miljarder skäl att spara, SKL

3 Analysmetoderna fokuserade därmed i högre grad på nyttan/tjänsten (ljus, kraft och värme) och möjligheten att tillgodose denna med lägre energianvändning och därmed lägre kostnader. Energitjänsteföretagen blev därmed vanligare. Paradoxalt nog väcktes därmed Edisons gamla idé om att sälja just nyttan, ljuset från glödlampan han uppfann, till liv igen. Edison hade nämligen som affärsidé att sälja ljustimmar i stället för kilowattimmar. 2 Hade det gått som han önskat hade han också haft incitamentet att förbättra glödlampan så att han tjänade mer på sina ljustimmar. Under några decennier dominerade diskussionen om efterfrågepåverkan, Demand Side Management (DSM), som alternativ till utbyggnad av kraftresurser och transmission, distribution. De allra senaste årens teknikutveckling när det gäller informations- och kommunikationsteknologi, smarta apparater samt miniatyriserad energitillförsel från t.ex. lokala resurser som sol och vind, innebär att man får ytterligare alternativ till den traditionella storskaliga energitillförseln. Det innebär också att energiföretagen möter en ny verklighet med nya möjligheter men också med ny konkurrens. Vissa antar utmaningen och omställningen och erbjuder sina kunder ett mera varierat utbud och effektivare sätt att tillgodose behovet av nytta (ljus, kraft och värme). Vissa gör det inte. Vilket i sin tur innebär att kunderna kommer att få olika möjligheter under den tid det tar för marknaden att mogna (vilket ofta är en decennielång process) och utbudet av effektivisering kan vara otillräckligt. Ett krav på att tillhandahålla effektivisering skulle påskynda omställningen och påskynda utnyttjandet av den tillgängliga potentialen. Sänkta transaktionskostnader Ett hinder för energieffektivisering är de höga transaktionskostnaderna, påvisade bland annat i forskning av Bernadette Kiss, Lunds universitet 3 och Energieffektiviseringsutredningen. Om effektivisering genomfördes mer systematiskt till exempel genom införande av vita certifikat kommer transaktionskostnaderna att minska. Upphandling och genomförande av åtgärder kommer att samordnas och effektiviseras. Säkerställer resultat Vita certifikat innebär att åtgärder ska verifieras. Det kommer att innebära en administrativ kostnad. Samtidigt har det flera fördelar. Avtal om åtgärder mellan leverantör och konsument/beställare måste följas upp och besparingen måste säkerställas. Avsaknad av verifiering är en stor brist på marknaden idag. Vita certifikat skulle påskynda utvecklingen av metoder för uppföljning och även utveckla kravställandet. 2 och Technological Roulette - a multidiciplinary study of innovation 3 Exploring transaction costs in passive house- oriented retrofitting, 2014, Bernadette Kiss, Lunds universitet

4 Uppföljning av fler åtgärder kommer att innebära en lärprocess både för beställare och leverantör vilket kommer att utveckla och förbättra system och produkter på marknaden. Det leder i sin tur till en större potential på sikt och till exportmöjligheter för svenska tillverkande företag och kunskapsföretag. Styrmedel och insatser för energieffektivisering kommer enklare att kunna jämföras med åtgärder på andra områden Företag i Sverige som säljer produkter, tjänster eller kunskap om energieffektivisering utmanas och utvecklas Effektiviseringens plusvärden Som nämnts har IEA i sitt arbete bland annat kartlagt vilka förhållanden utöver att man spara energi och pengar som kan följa av en tekniks förändring, se figur. Omvänt gäller naturligtvis också att en åtgärd som genomförs i syfte att till exempel öka produktiviteten i en industri eller en byggnads funktion ur social synpunkt kan ha som sidoeffekt att spara energi och pengar. Det är ett ömsesidigt förhållande, men oftast bortser man från det i de kalkyler och överväganden som görs trots att de ekonomiska verkningarna kan vara betydande. Ur samhällssynpunkt finns möjligheten att effektivare energianvändning bidrar till ökad sysselsättning genom att effektivisering är förhållandevis mera arbetsintensivt än om motsvarande medel används till utbyggnad av energitillförsel. Det ger också arbetstillfällen med större geografisk utbredning än om motsvarande resurser satsas på enskilda anläggningar för krafttillförsel. På samma sätt innebär inbesparingar av energiutgifter att resurser frigörs för andra angelägna samhällsnyttor såsom till exempel utbildning och vård inom den offentliga sektorn.

5 Utmaningar för vita certifikat Styrmedel för effektivisering finns redan Ofta påstås att man bara behöver ett medel för att nå ett mål. Ofta hävdas att riktade och avgränsade finansiella medel, som skatter eller bidrag, skall användas för att nå målet effektivare energianvändning. Ett sådant synsätt bortser från den mera komplicerade och mångfacetterade verkligheten som beskrivs i IEAs kartläggning av effektivisering och plusvärden. För att nå målet effektivare resursanvändning kan det behövas flera medel. Såväl finansiella som administrativa och dessa medel kan påverka flera förhållanden. Att flera styrmedel kan vara positivt lyfts bland annat fram i IPCCs rapport från Administrations- och verifieringskostnader Vi har i Sverige blivit allt bättre på att ställa krav i energiprojekt, men fortfarande finns en del kvar att önska vad gäller uppföljning och verifiering. Det uppmärksamma emellertid nu alltmer på grund av byggande av lågenergi- och passivhus samt högre krav i BBR. Det går inte att klara tuffa energikrav utan att följa upp och verifiera både avseende energiprestanda för hela byggnader och även delfunktionskrav. Detta innebär att vi är på god väg till användbara metoder för uppföljning och verifiering och att vi i Sverige har en bra bas att utgå ifrån. De etablerade system som redan finns t ex inom byggprojekt för kravställande och uppföljning kan användas som en utgångspunkt för verifiering av de vita certifikaten (beroende på hur systemet utformas). Det gör att både administrations- och verifieringskostnader kan hållas låga. Ett system för verifiering skulle också minska kostnaderna totalt för verifiering i samhället. Alltför enkla åtgärder skulle genomföras Det finns befogade farhågor att vita certifikat skulle frambringa kortsiktiga ineffektiva lösningar av typ utdelning av ljuskällor till subventionerat pris. Detta skulle kunna bli följden av det önskemål om kostnadseffektivitet som ofta framförs. IEA visar i sin Energy Technology Perspectives, ETP 2014, se bild, hur åtgärder som är ligger högt upp på disseminationskurvan ofta fyller krav på att vara kostnadseffektiva (efficient). Detta passar väl för etablerade, välbeprövade, massproducerade tekniska lösningar.

6 Vad vi behöver för att vara effektiva (effective) är dock att fokusera på mera komplexa helhetslösningar eftersom det är just de som behövs för att marknaden, affärsmodellerna och potentialerna skall komma igång. Dessa finns i den nedre delen av disseminationskurvan. Vi menar att i ett system för vita certifikat kan åtgärder styras till att bli just sådana åtgärder (långsiktiga och uthålliga) genom hur certifikaten specificeras. Vita certifikat är orättvisa Ibland framförs farhågan att med vita certifikat kommer de som redan vidtagit åtgärder att bli förfördelade. De får vara med och betala för dem som får fördelar av det utbud som vita certifikat kan ge. Detta eftersom kostnaderna för administrationen av paketen får läggas till energiföretagens kostnadsmassa och tas ut över priset. Denna farhåga torde vara obefogad eftersom den totala kostnadsmassan sjunker, det behövs mindre mängd energi totalt och mindre kostnader för distribution (se IEA WEO). Alltså sjunker kostnaderna för hela kollektivet vilket kan (bör) slå igenom i priset. De som redan vidtagit åtgärder kommer också att få ta del av de kostnadsminskningar som kommer på produkter och system i samband med ökad försäljning. Det finns inget marknadsmisslyckande att åtgärda I tidigare utredningar från Energimyndigheten har man varit fokuserad på marknadsmisslyckanden och hävdat: Vita certifikat förefaller inte vara samhällsekonomiskt effektiva eftersom de inte är inriktade på något marknadsmisslyckande En sund utgångspunkt för valet av energieffektiviseringsstrategi är (därför) att utgå från den fria marknadens förmåga att kostnadseffektivt allokera samhällets resurser och försöka identifiera och rätta till de marknadsmisslyckanden som förhindrar en samhällsekonomiskt optimal energieffektivisering. 4 4 ER 2010:34

7 I utredningen gör man sedan en snäv tolkning av i vilken omfattning marknaden förmår göra mera riktiga allokeringar och erkänner att informationsproblem kan innebära ett marknadsmisslyckande men säger: Det är vanligt i energieffektiviseringssammanhang att referera till olika informationsproblem, som gör att energianvändare inte i tillräcklig omfattning vidtar effektiviserande åtgärder. Brist på information utgör i sig inte ett marknadsmisslyckande. Vilket lämnar oss med den möjliga tolkningen att skälet till att marknaden (användarna) inte realiserar den stora potentialen är att den inte har preferenser för effektivare energianvändning. De föredrar att betala mer för den (energi- )nytta de får än de skulle behöva. Man skriver också att: De styrmedel som anses ha störst stöd i en analys av marknadsmisslyckanden är sådana som gör det möjligt att utnyttja och effektivisera marknadens prissignaler i kombination med olika informativa styrmedel Vilket innebär att man erkänner ett möjligt behov av information och att man i övrigt är hänvisad till att med sådan utvidgad information som energianvändare skall kunna tolka prissignalerna bättre. Vi vill hävda att detta är en alltför idealiserad bild av marknaden i alla avseenden. 1. Kunden har liten möjlighet att respondera på prissignalen bland annat den vad avser tillförseln är för komplicerad med olika priser på distribution och energi från olika leverantörer. 2. Även med den bästa information i världen kan den övervägande majoriteten av användare inte sätta samman ett fungerande paket av olika effektiviseringsåtgärder från olika teknikområden och jämföra dem 3. Även med ideal information så tolkar användaren den utgående från högst begränsad erfarenhet och blir beroende av förenklade beslutsregler (tumregler, hörsägen etc.) vilket visas av den så kallade beteendeekonomiska forskningen. Vi vill därför även hävda att det finns ett stort behov av att skapa nya affärsmodeller för att kunna erbjuda energianvändarna bättre helhetslösningar och att energiföretagen kan ha en roll att spela i detta. Ett skäl till energieffektiviserande helhetslösningar existerar i så liten grad är just att mångfalden av möjliga kombinationer är så stor och att därmed transaktionskostnaderna för att skapa ändamålsenliga paketerbjudanden är så höga. En viktig uppgift är att aktörer med energinyttoansvar skall kunna minska dessa. Här finns intressanta erfarenheter från USA (t.ex. SMEs), men även Storbritannien (t.ex. Green Deal) att skapa bättre erbjudanden. I sammanhanget kan man också fundera över att samhället lagt så stora resurser på att göra kartläggningar av energianvändningen i industrier och infört system för energideklarationer men helt givit upp inför att se till att dessa sedan används och omsätts i praktisk handling. Detta om något visar att marknaden i den idealiserade form som beskrivits i myndighetens

8 utredningar är i behov av reformer. Man måste gå från ord till handling, från önsketänkande till aktivitet. Efficiency First fordrar åtgärder Avslutningsvis vill vi peka på att ambitionen för den föreslagna Europeiska energiunionen är att effektvisering skall sättas i främsta rummet och jämställas med tillförsel. I pressmeddelandet förklarar man att unionen innebär 5 : Solidarity clause, Energy flows, as if it were a Fifth freedom, Energy efficiency first Transition to a low- carbon society that is built to last Man utvecklar att vad det innebär för effektivseringen: Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity Detta fordrar att man I energisystemet behandlar effektivisering på lika grund med bränslen vid överväganden om systemförändringar. Vita certifikat är ett sätt att nå dithän. Hans Nilsson Lotta Bångens 5 release_ip _en.htm

9 APPENDIX: Uppdraget till Energimyndigheten: Regeringskansliets uppdrag ska Energimyndigheten mot bakgrund av bestämmelser i artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet utreda behovet av att införa ett kvotpliktssystem för energieffektivitet (s.k. vita certifikat) och de samhällsekonomiska konsekvenserna av detta styrmedel. Uppdraget ska innehålla en uppdatering av kunskapsläget kring vita certifikat, inklusive erfarenheter från andra länder. Det ska också innehålla förslag om hur styrning kan ske mot mer långsiktiga investeringar och ett koncept om hur administrations- och verifieringskostnader kan hållas låga.

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Vita Certifikat i Sverige

Vita Certifikat i Sverige Vita Certifikat i Sverige En rapport från EnergiRådgivarna och Energieffektiviseringsföretagen om varför vita certifikat behövs och hur det skulle kunna se ut I Sverige Författare: Hans Nilsson, Ordförande

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus 1. Energi ger oss ljus, kraft och värme Energi (kwh) Mindre energi (färre kwh) Annan Vi använder energi för

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Effektivare energianvändning i byggnader

Effektivare energianvändning i byggnader Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Starka företag formar framtiden. Effektiviseringen i samhället

Starka företag formar framtiden. Effektiviseringen i samhället Starka företag formar framtiden med hjälp av effektivare energianvändning Hans Nilsson Ordförande i EEF EnergiEffektiviseringsFöretagen Effektiviseringen i samhället 1 Exempel med industrirelevans: -PFE

Läs mer

Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål

Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål 2015-03-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Den smarta staden, innovation för framtiden. Den smarta staden, innovation för framtiden. Vart är automation på väg och varför är det viktigt för oss att vara med? Var förbrukas energin? Industri & infrastruktur Datahallar & nätverk Fastigheter Hushåll

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Finansieringsinstrument. energieffektivisering ER 2010:37

Finansieringsinstrument. energieffektivisering ER 2010:37 Finansieringsinstrument för energieffektivisering ER 2010:37 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Ansökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär

Ansökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär Ansökan om att bli signatär av den europeiska för avtal om Ansökningsprocess och formulär för avtal om Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom ramen för projektet "Transparense Increasing

Läs mer

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Certifiering av energitjänster

Certifiering av energitjänster Certifiering av energitjänster??? Noak Westerberg Certifiering av kartläggare Kunskapskrav enligt Energimyndighetens föreskrift om energikartläggning i stora företag. Utbildning och erfarenhet 1. teknisk

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MÅRTENSRO 33 Adress: SÖDRA MÅRTENSBACKEN 1 Uppdragsgivare 85357 SUNDSVALL Byggnadsägare: NILSSON, RUNE Besiktningsuppgifter

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Hållbarhet inom industri och politikens roll Hållbarhet inom industri och politikens roll Per-Anders Widell,, 19 februari 2013 Energi 20% effektivisering till 2020 20% förnybar energi till 2020 Resurser Naturkapital och ekosystemtjänster ska prissättas

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC. Project Transparense.

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC. Project Transparense. Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling III. EPC-processen från kontakt

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. 1 Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. En pågående förstudie: Energieffektiva företag i Östra Mellansverige Syfte

Läs mer

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp: Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen Globalt energibehov och -tillförsel Global energy S upply and demand Demand constant efficiency Underlagsrapport till Boverkets regeringsuppdrag beträffande

Läs mer

Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings Direktivet. Vilka berörs och vad innebär det för dig?

Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings Direktivet. Vilka berörs och vad innebär det för dig? Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings Direktivet Vilka berörs och vad innebär det för dig? siemens.se/energieffektivitet Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries

Läs mer

Ett energieffektivare Sverige

Ett energieffektivare Sverige Ett energieffektivare Sverige Nationell handlingsplan för energieffektivisering Bilaga till Energieffektiviseringsutredningens delbetänkande Stockholm 2008 SOU 2008:25 SOU och Ds kan köpas från Fritzes

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader Strategier för att stödja EPC Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 1 SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 2010 04 08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SEROs remissvar på Energimyndighetens förslag

Läs mer

Grönbok om framtidens belysning

Grönbok om framtidens belysning Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU16 Grönbok om framtidens belysning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om framtidens belysning (KOM(2011) 889). Syftet

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration Villa

Åtgärdsrapport Energideklaration Villa Datum för besiktning: 1/10-2015 Fastighetsbeteckning: Tollered 1:276 Adress/ort: Blåsippsv 6, Älvängen Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Företag/ackreditering Sammanfattning I denna rapport presenteras

Läs mer